Mot en ljus framtid med coronaläxan i bakfickan

En bra chef förväntas leda sitt team mot en bättre framtid med stöd och motivationshöjande åtgärder. Växelverkan och ömsesidigt förtroende bär och betonas i svåra tider.

Chefernas och arbetsplatsernas funktionsförmåga och framtidstro har verkligen ställts på prov under coronakrisens osäkerhet. Dessbättre blev smittspridningen inte så utbredd denna gång och dessutom var ju hela landet väl förberett på att möta viruset.

Nya rutiner och anvisningar har tagits i bruk otrolig snabbt

Kommunerna är vana att förbereda sig, men en så snabbt framskridande och utbredd kris överraskade. Trots överraskningen lyckades kommunerna och samkommunerna snabbt ordna om sin verksamhet och personalen har varit mycket engagerad i förändringarna. Så har i alla fall de representanter för kommuner och arbetsgivare inom social- och hälsovårdssektorn som jag intervjuat de senaste veckorna beskrivit situationen.

I slutet av mars var det dags att skapa sig en bild av läget. Bilden färgades av olika ministrars presskonferenser, arbetsgivarnas interna info och de otaliga frågorna som ställdes på arbetsplatserna. Frågorna gällde allt från anställningsförhållanden och karantän till ansiktsmasker.

Rutiner och anvisningar utarbetades på lokal nivå i en otrolig takt trots att de nationella anvisningarna uppdaterades eller ändrades i rekordfart allt eftersom situationen klarnade.

Bestående ändringar i arbetet

Flera arbetstagares jobb ändrades eller utvidgades. Man hann också med inskolning och utbildning av personal som skulle flyttas till nya uppgifter om krisen blev värre. Coronakliniker grundades och vårdlokaler reserverades.
Distansarbetandet ökade och möten började ordnas elektroniskt mer eller mindre över ett veckoslut. Också beslutsfattandet blev elektroniskt så fort förvaltningsstadgan ändrades.

Är det någon som fortfarande påstår att den offentliga förvaltningen är långsam och stel?

De chefer jag intervjuat funderar på vad man kunde lära sig av allt detta. Det talas om en återgång till det ”nya normala” och att arbetssätten förändrats för gott. Distansarbete kommer inte att vara ett undantag i framtiden utan ett normalt sätt att arbeta. Informationstekniken har gett oss möjlighet till detta men i och med coronakrisen har vi fått lära oss nya arbetsrutiner i snabb takt. Riktlinjerna för distansarbetet kommer att ses över utgående från dessa erfarenheter.

Gott ledarskap och förmåga att förnya sig behövs

Ledarskapet betonades också. I en skarp situation behövdes ledning och chefer för att skapa trygghet och dra upp riktlinjer där inga riktlinjer fanns.

Oron för den egna familjens och familjemedlemmarnas hälsa och tryggheten i arbetet har krävt mycket bearbetning på arbetsplatserna. Situationen håller på att normaliseras och det är dags att tänka på vad vi lärde oss av allt detta. Åtminstone har vi en god beredskap inom organisationerna att möta kommande coronavågor och förtroende för att kommunen och social- och hälsovården bär sitt ansvar.

Vi kanske lär oss något mer om arbetsliv och ledarskap också för ”vi vill ju inte bli f.d. sakkunniga i framtiden” som en av cheferna sade. Vi behöver förnyelseförmåga. Och därför är det viktigt att samla erfarenheter och lärdomar av coronakrisen.

Vi återkommer i höst med ett sammandrag av dessa! Jag önskar er en lugn och skön sommar

Aija Tuimala