Med ansökningsförbud avses ett förbud som ett fackförbund utlyst mot att söka en vakant tjänst eller befattning.
Ett ansökningsförbud begränsar inte arbetsgivarens rätt att söka och anställa ny personal eller rätten för personer som inte hör till fackförbundet att söka en tjänst eller befattning.
Varje löntagare omfattas i sista hand av den fackliga föreningsfrihet som tryggas i grundlagen och som innefattar rätten till konfliktåtgärder. Löntagaren får därför inte utsättas för några negativa påföljder om han eller hon utövar sin rätt att vidta konfliktåtgärder under en laglig strejk som organiseras av en fackorganisation.
När en ansvarig utses lönar det sig därför att också utse en eller flera ersättare, om det är möjligt.
En person vars intressen påverkas av arbetskonfliktens utfall bör inte utses till ansvarig.
Enligt den s.k. neutralitetsprincipen är en arbetstagare eller tjänsteinnehavare som står utanför en arbetskonflikt inte skyldig att utföra arbetsuppgifter som omfattas av en laglig strejk, utan får vägra utföra sådana uppgifter, om personen i fråga inte heller i normala fall utför dem.
Den anställda är ändå skyldig att utföra alla sina normala arbetsuppgifter, dvs. samma uppgifter som annars, och i motsvarande omfattning också andra uppgifter som avviker från det vanliga arbetet men som den anställda har utfört även under normala förhållanden.
Rätten att vägra förutsätter att det är fråga om en laglig strejk med klara gränser.
Vid arbetskonflikter har endast arbetsgivaren rätt att leda och övervaka arbetet (arbetsledningsrätt).
Om en företrädare för arbetsgivaren som utövar arbetsledningsrätt deltar i en strejk, ska arbetsledningsrätten under strejken överföras till en person som står utanför strejken.
Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.
Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.
Den anställda som deltar i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så grunden för frånvaron är strejk, inte sjukledighet.
Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.
Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.
Den anställda som deltagit i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så frånvarogrunden medan strejken pågått är strejk, inte sjukledighet. Den anställda strejkade till dess att strejken upphört.
Den anställda betalas sjuklön från den tidpunkt då strejken upphört, om förutsättningarna för sjuklön uppfylls (AKTA kap. V § 1 och 2).
Om ledigheten har beviljats före strejkstarten anses den anställda vara ledig även om ledigheten börjar under strejken. Detta gäller också om den anställda deltar i en strejk innan ledigheten börjar.
Om ledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara ledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.
Familjeledigheten börjar i enlighet med det beviljade beslutet.
Den anställda anses vara familjeledig även efter det att strejken brutit ut. Om ledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara familjeledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.
Lönen under familjeledigheten bestäms enligt AKTA kap. V § 7 och 8.
Om semestern redan har fastställts, kan den för en arbetstagare ändras endast med arbetstagarens samtycke.
För en tjänsteinnehavare kan en semester som redan påbörjat flyttas eller avbrytas av särskilt vägande skäl. En strejk kan vara ett sådant särskilt vägande skäl som avses i AKTA.
Avbrytande eller flyttning av semester kan bli aktuellt för både tjänsteinnehavare som omfattas av strejken och tjänsteinnehavare som står utanför den.
Ett meddelande om semester som infaller under en strejk saknar verkan oberoende av om semestermeddelandet återkallas eller inte. Semestrar som infaller under en strejk återkallas automatiskt. Den del av semestern som inte tagits ut tas ut senare.
Exempel:
Strejken pågår tis–sön. En arbetstagares semester är fastställd till ons–tis. Vad händer med semestern för en arbetstagare som deltar i strejken?
Svar:
Arbetstagaren strejkar tis–sön. Arbetstagaren är på semester mån–tis. Semestern ons–sön återkallas automatiskt och tas ut senare.
Tjänsteinnehavarens semester följer det ursprungliga meddelandet om semester trots strejk, om inte semestern har återkallats eller avbrutits (AKTA kap. IV § 11 mom. 5).
Retroaktiva beslut om återkallande av semester är inte tillåtna.
Tjänsteinnehavaren har semester, fram till dess att tjänsteinnehavaren bevisligen har underrättats om ett eventuellt avbrytande av semestern.
Arbetstagaren har semester i enlighet med vad som fastställts. Under den tiden grundar sig arbetstagarens frånvaro enligt tidsprioriteringsprincipen på semester. Semestern flyttas inte.
Arbetstagaren kan gå i strejk efter att semestern är slut.
Exempel:
En arbetstagares semester har fastställs till mån–sön under en strejkvecka, strejken infaller ons–ons. Vad händer med semestern för den arbetstagare som deltar i strejken?
Svar:
Arbetstagaren är på semester mån–sön. Arbetstagaren kan gå i strejk efter att semestern är slut.
Med ansökningsförbud avses ett förbud som ett fackförbund utlyst mot att söka en vakant tjänst eller befattning.
Ett ansökningsförbud begränsar inte arbetsgivarens rätt att söka och anställa ny personal eller rätten för personer som inte hör till fackförbundet att söka en tjänst eller befattning.
Varje löntagare omfattas i sista hand av den fackliga föreningsfrihet som tryggas i grundlagen och som innefattar rätten till konfliktåtgärder. Löntagaren får därför inte utsättas för några negativa påföljder om han eller hon utövar sin rätt att vidta konfliktåtgärder under en laglig strejk som organiseras av en fackorganisation.
När en ansvarig utses lönar det sig därför att också utse en eller flera ersättare, om det är möjligt.
En person vars intressen påverkas av arbetskonfliktens utfall bör inte utses till ansvarig.
Enligt den s.k. neutralitetsprincipen är en arbetstagare eller tjänsteinnehavare som står utanför en arbetskonflikt inte skyldig att utföra arbetsuppgifter som omfattas av en laglig strejk, utan får vägra utföra sådana uppgifter, om personen i fråga inte heller i normala fall utför dem.
Den anställda är ändå skyldig att utföra alla sina normala arbetsuppgifter, dvs. samma uppgifter som annars, och i motsvarande omfattning också andra uppgifter som avviker från det vanliga arbetet men som den anställda har utfört även under normala förhållanden.
Rätten att vägra förutsätter att det är fråga om en laglig strejk med klara gränser.
Vid arbetskonflikter har endast arbetsgivaren rätt att leda och övervaka arbetet (arbetsledningsrätt).
Om en företrädare för arbetsgivaren som utövar arbetsledningsrätt deltar i en strejk, ska arbetsledningsrätten under strejken överföras till en person som står utanför strejken.
Ja, om förutsättningarna för sjuklön uppfylls (AKTA kap. V § 1 och 2). Den anställda är sjukledig under den tid som anges i läkarintyget.
Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.
Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet. Den anställda som omfattas av strejken insjuknade innan strejken bröt ut, så grunden för frånvaron är sjukledighet, inte strejk.
Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.
Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.
Den anställda som deltar i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så grunden för frånvaron är strejk, inte sjukledighet.
Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.
Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.
Den anställda som deltagit i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så frånvarogrunden medan strejken pågått är strejk, inte sjukledighet. Den anställda strejkade till dess att strejken upphört.
Den anställda betalas sjuklön från den tidpunkt då strejken upphört, om förutsättningarna för sjuklön uppfylls (AKTA kap. V § 1 och 2).
Om ledigheten har beviljats före strejkstarten anses den anställda vara ledig även om ledigheten börjar under strejken. Detta gäller också om den anställda deltar i en strejk innan ledigheten börjar.
Om ledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara ledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.
Familjeledigheten börjar i enlighet med det beviljade beslutet.
Den anställda anses vara familjeledig även efter det att strejken brutit ut. Om ledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara familjeledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.
Lönen under familjeledigheten bestäms enligt AKTA kap. V § 7 och 8.
När en strejk hotar är det varken för dem som omfattas av strejken eller för dem som står utanför den ändamålsenligt att fastställa nya semestrar som infaller under strejken.
Om semestern redan har fastställts, kan den för en arbetstagare ändras endast med arbetstagarens samtycke.
För en tjänsteinnehavare kan en semester som redan påbörjat flyttas eller avbrytas av särskilt vägande skäl. En strejk kan vara ett sådant särskilt vägande skäl som avses i AKTA.
Avbrytande eller flyttning av semester kan bli aktuellt för både tjänsteinnehavare som omfattas av strejken och tjänsteinnehavare som står utanför den.
Ett meddelande om semester som infaller under en strejk saknar verkan oberoende av om semestermeddelandet återkallas eller inte. Semestrar som infaller under en strejk återkallas automatiskt. Den del av semestern som inte tagits ut tas ut senare.
Exempel:
Strejken pågår tis–sön. En arbetstagares semester är fastställd till ons–tis. Vad händer med semestern för en arbetstagare som deltar i strejken?
Svar:
Arbetstagaren strejkar tis–sön. Arbetstagaren är på semester mån–tis. Semestern ons–sön återkallas automatiskt och tas ut senare.
