Suomeksi

UKTA, i kraft från 1.2.2017

Antalet lärare som omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) uppgår till 62 000. Största delen, dvs. 42 600, arbetar i grundskolorna. I gymnasierna arbetar 5 900 lärare.

Nätpublikation ISBN 978-952-293-447-5

Den tryckta boken kan beställas i nätbokhandeln

Underteckningsprotokoll till det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal 2017

§ 1 Verkställande av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet i kommunsektorn

Genom detta tjänste- och arbetskollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat 29.2.2016 om konkurrenskraftsavtalet inom tillämpningsområdet för det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal.

§ 2 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.2.2017–31.1.2018.

Efter 31.1.2018 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligen sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemen-samt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någondera avtalsparten skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

§ 3 Ändringar i anställningsvillkoren

Med anledning av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet görs det inga ändringar i lönerna eller andra kostnadspåverkande ändringar i anställningsvillkoren, med undantag av de strukturella ändringar som avtalats i 4 och 5 §.

§ 4 Strukturella ändringar enligt de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat

mom. 1 Minskning av semesterpenningen

I det särskilda tjänste- och arbetskollektivavtal som undertecknades 31.5.2016 har det avtalats om en minskning av semesterpenningarna med 30 procent från nuvarande nivå för kvalifikationsåren 2016–2017 och 2017–2018 samt 2018–2019, vilket de centrala arbetsmarknadsorganisationerna kom överens om i förhandlingsresultatet om konkurrenskraftsavtalet.

Det särskilda tjänste- och arbetskollektivavtalet finns i bilaga 1 till underteckningsprotokollet.

mom. 2 Förlängning av arbetstiden

I detta tjänste- och arbetskollektivavtal har det avtalats om en förlängning av den årliga arbetstiden med i genomsnitt 24 timmar utan ändringar i inkomstnivån, vilket centralorganisationerna kom överens om i förhandlingsresultatet om konkurrenskraftsavtalet.

§ 5 Främjande av lokala avtal enligt de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat

mom. 1 Lokala avtal

I detta tjänste- och arbetskollektivavtal har det avtalats om främjande av lokala avtal, vilket centralorganisationerna kom överens om i förhandlingsresultatet om konkurrenskraftsavtalet.

Gemensamma anvisningar har utarbetats om främjande av lokala avtal.

§ 6 Medlemsavgifter till fackföreningar

Arbetstagare

Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna arbetstagare följs anvisningarna från 9.4.1997 (Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 11/1997).

§ 7 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 8 Arbetsgrupper

Avtalsparterna har kommit överens om att tillsätta en arbetsgrupp med följande uppgifter:

Arbetsgruppen har i uppgift att under avtalsperioden se över och utveckla arbetstidssystemen för lärargrupperna inom allmänbildande utbildning och yrkesutbildning samt grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete. Arbetsgruppen ska utvärdera, följa upp och eventuellt utvidga de pågående arbetstidsförsöken och utreda möjligheterna att inleda nya arbetstidsförsök under avtalsperioden. Arbetsgruppen ska också utreda förutsättningarna för arbetstidsplanering och uppföljning och möjligheterna att ändra och utveckla rektorernas arbetstid inom olika skolformer. Dessutom har arbetsgruppen i uppgift att utreda hur det sporrande lönesystemet kunde förbättras.

§ 9 Förfall

Förutsättningen för att detta kollektivavtal ska träda i kraft är att alla centrala arbetsmarknadsorganisationer 13.6.2016 konstaterar att det förhandlingsresultat som centralorganisationerna nådde 29.2.2016 om ett konkurrenskraftsavtal har en tillräcklig täckningsgrad och att centralorganisationerna undertecknar konkurrenskraftsavtalet.

Helsingfors den 31 maj 2016

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

Bilaga 1

Tjänste- och arbetskollektivavtal om semesterpenningen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019

§ 1

mom. 1

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på personal som omfattas av

det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,
det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal,
det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare,
det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal samt
det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade.

mom. 2

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på semesterpenningen för de kvalifikationsår som anges i § 2, oberoende av vad som bestäms i de kollektivavtal som anges i mom. 1.

§ 2

mom. 1

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på semesterpenning som tjänats in för kvalifikationsåren 2016–2017 och 2017–2018.

mom. 2

I fråga om kvalifikationsåret 2018–2019 tillämpas konkurrenskraftsavtalet, enligt vilket semesterpenningarna för offentliga sektorn (staten, kommunerna, kyrkan, FPA, Keva och Finlands Bank) skärs ner med 30 procent från den nuvarande nivån. Nedskärningen gäller semesterpenningar för semestrar som tjänats in under de kvalifikationsår som går ut 2017–2019.

§ 3

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare tjänar för varje full kvalifikationsmånad in en semesterpenning på

4,2 % i de fall som avses i kap. IV § 5 mom. 2 punkt 1 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,
3,5 % i de fall som avses i kap. IV § 5 mom. 2 punkt 2 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,
2,8 % i de fall som avses i kap. IV § 5 mom. 2 punkt 3 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,

av den ordinarie månadslönen för den juli månad som följer efter kvalifikationsåret.

§ 4

Enligt § 55 mom. 2 i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade beräknas semesterlönen i fråga om semester för de kvalifikationsår som anges i § 2 ovan genom att man multiplicerar den enligt TIM-AKA § 35 mom. 1 beräknade medeltiminkomsten med 1,35 eller, i de fall som avses i § 55 mom. 5 stycke 2 och mom. 6 stycke 2, med 0,35.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på beräkningen av semesterlönen enligt arbetskollektivavtalet för timavlönade oberoende av när den semester som tjänats in för kvalifikationsåren enligt § 2 tas ut.

§ 5

För timlärare som omfattas av bilaga 11 (Konstskolor för barn och unga, § 10 mom. 3), bilaga 12 (Medborgarinstitut, § 16) eller bilaga 13 (Folkhögskolor, § 13) i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal bestäms semesterpenningen (när villkoren för semesterpenning uppfylls) enligt följande:

35 % x	Semesterersättning för arbetsåret	x	Månader med 14 arbetsdagar eller 35 undervisningstimmar
			Antalet anställningsmånader

§ 6

Detta avtal gäller också semesterpenning som betalas i samband med semesterersättning.

§ 7

Den som är bunden av detta avtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.

8 §

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.2.2017–30.9.2019. Avtalet kan inte sägas upp. Om semesterpenning enligt § 2 i detta avtal betalas efter att avtalet gått ut, bestäms semesterpenningen enligt § 3.

§ 9

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal har inga efterverkningar.

§ 10 Förfall

Helsingfors den 31 maj 2016

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

KOMMUNFACKETS UNION RF

KOMMUNSEKTORNS UTBILDADE VÅRDPERSONAL KOHO RF

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

Del A Allmän del

I Tilllämpning och arbetsfred

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal (UKTA) tillämpas på anställningsvillkoren för undervisningspersonalen i skolor och läroanstalter som kommuner och samkommuner är huvudmän för. På undervisningspersonalen i skolor och läroanstalter iakttas dessutom AKTA i tillämpliga delar, om inget annat följer av detta tjänste- och arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Lönen för en ledande rektor i en samkommun bestäms enligt AKTA kap. II § 17.

mom. 2

Vad som i detta avtal har överenskommits om anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare iakttas i tillämpliga delar också i fråga om anställningsvillkoren för lärare i arbetsavtalsförhållande som utför motsvarande arbete och vice versa.

mom. 3

Om man i detta avtal har kommit överens om arvodesgrunden för en viss specificerad uppgift, tillämpas samma arvodesgrund också när en lärare har getts en motsvarande uppgift som lokalt benämns på ett sätt som avviker från avtalet.

mom. 4

I detta avtal avses med kommun både kommun och samkommun.

§ 2 Lokala avtal och övriga begränsningar som gäller avtalets tillämpningsområde

mom. 1

Detta avtal tillämpas inte när man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i § 13 mom. 1 i det kommunala huvudavtalet. Genom ett lokalt avtal kan man dock inte avvika från detta avtals bestämmelser om arbetstid, semesterns längd eller förmåner som gäller sjuk- och moderskapsledighet. Lokalt avtal kan heller inte ingås om lägre lön för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare än grundlönen enligt lönepunkten eller den lägsta grundlönen enligt löneskalan i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Enligt § 13 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, ifall man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal genom egna särskilda bestämmelser har kommit överens om lokala avtal. I så fall tillämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

mom. 2

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas inte i de fall där frågan med stöd av ett sådant bemyndigande av Kommunala arbetsmarknadsverket som föreskrivs i 3 § 2 mom. i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal har reglerats genom kommunens eller samkommunens eget tjänstekollektivavtal.

mom. 3

Om inget annat följer av detta avtal eller av något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal, kvarstår tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas anställningsvillkor i den form som de vid utgången av föregående avtal skulle iakttas enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet.

§ 3 Slopad

§ 4 Arbetsfred

mom. 1
Tjänsteinnehavare

Den som är bunden av detta tjänste- och arbetskollektivavtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.

mom. 2

En förening som är bunden av avtalet är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller överträder bestämmelserna i avtalet. Denna skyldighet innebär också att föreningen inte får stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få dem att upphöra.

mom. 3
Arbetstagare

Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse).

II Lön för undervisningspersonal i tjänsteförhållande

§ 5 Lönen i olika dyrortsklasser

mom. 1

En tjänsteinnehavares lön bestäms enligt grundlönen separat för kommuner i dyrortsklass I och II, om inget annat bestäms i respektive del eller bilaga.

Tillämpningsanvisning

Till dyrortsklass I hör följande kommuner:

Enare, Enontekis, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyrynsalmi, Hyvinge, Ii, Joensuu, Jyväskylä, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kervo, Kittilä, Kolari, Kuhmo, Kuopio, Kuusamo, Kyrkslätt, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Ristijärvi, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tammerfors, Tavastehus, Tervola, Torneå, Träskända, Uleåborg, Utsjoki, Vanda, Vasa och Övertorneå.

De övriga kommunerna hör till dyrortsklass II.

mom. 2

En tjänsteinnehavares lön bestäms enligt dyrortsklassen för den kommun där den huvudsakliga arbetsplatsen är belägen, om inget annat avtalats i respektive bilaga.

Tillämpningsanvisning

Om en lärare undervisar vid flera olika verksamhetsställen anses det huvudsakliga tjänstgöringsstället vara det där läraren undervisar flest dagar eller, om läraren undervisar lika mycket på flera ställen, det ställe där läraren får direkta arbetsdirektiv.

§ 6 Lönegrunder och lönesystemet

mom. 1

En tjänsteinnehavares grundlön och tjänstens löneskala bestäms enligt detta kapitel, respektive del och bilaga.

mom. 2

Om behörighetsvillkoren för en tjänst förutsätter lärarutbildning och undervisningsskyldighet ingår i tjänsten, men det i lönesättningen inte finns någon lämplig lönegrupp för uppgiften (tjänsteinnehavaren står utanför lönesättningen), bestämmer den behöriga myndigheten tjänsteinnehavarens grundlön/lön enligt den lönepunkt som tjänsteinnehavaren på basis av sina uppgifter/sin beteckning kan jämställas med.

mom. 3

Vid bestämning av tjänsteinnehavares uppgiftsrelaterade lön eller uppgiftsrelaterade lön inom löneskalan i del B, C och F ska uppgifternas svårighetsgrad beaktas. När en tjänsteinnehavares lön bestäms inom löneskalan kan den övre gränsen i löneskalan överskridas av grundad anledning.

Tillämpningsanvisning

1 Uppgiftsbeskrivning

Arbetsvärderingen bör basera sig på en uppgiftsbeskrivning som anger arbetsuppgifternas syfte, väsentliga innehåll och de centrala uppgiftshelheter som ingår i arbetet.

Uppgiftsbeskrivningen bör ha en klar och tydlig struktur. Uppgiftsbeskrivningarna utarbetas i samarbete mellan arbetsgivarens representant och den berörda tjänsteinnehavaren eller, om det är fråga om att utarbeta en modellbeskrivning, med en representant för yrkesgruppen. Arbetsgivaren fastställer uppgiftsbeskrivningen. Den utgör inte en del av arbetsavtalet eller tjänsteförordnandet och arbetsgivaren kan sålunda vid behov justera den. Den berörda tjänsteinnehavaren ska på begäran ges en kopia av den fastställda uppgiftsbeskrivningen.

Uppgiftsbeskrivningarna ska vara sinsemellan jämförbara så att uppgifterna kan värderas objektivt inom lönepunkterna. Separata uppgiftsbeskrivningar behöver inte utarbetas för anställda som utför samma slags uppgifter. Om flera anställda utför samma slags uppgifter kan man till exempel utarbeta en modellbeskrivning och komplettera den vid behov. Uppgiftsbeskrivningarna ska hållas uppdaterade. När den uppgiftshelhet som fastställts i uppgiftsbeskrivningen ändras eller det har gjorts ändringar i den som är större än ringa, bör beskrivningen justeras enligt den förändrade situationen. Samtidigt bedöms svårighetsgraden på nytt för att man ska få reda på vilka förändringar som skett i den totala svårighetsgraden. Sedan bedöms de eventuella effekterna av förändringarna på de uppgiftsrelaterade lönerna.

Se 23 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare beträffande väsentliga ändringar i en tjänsteinnehavares uppgifter (hänvisningsbestämmelse).

2 Värderingsfaktorer

Vid bedömningen av arbetets svårighetsgrad beaktas det kunnande som behövs i arbetet (kunskaper, färdigheter, omdöme), vilka verkningar arbetet har och vilket ansvar det innebär (omfattning, varaktighet, ledarskap och inverkan på verksamhetsförutsättningarna), vilken grad av samarbetsförmåga som behövs (växelverkan, social kompetens) samt arbetsmiljön, om inte den behöriga myndigheten beslutar tillämpa andra objektiva värderingsfaktorer som bestäms på förhand.

Kunnande som behövs i arbetet

Kunnandet beskriver hur djupa, omfattande och breda kunskaper och färdigheter den anställde behöver ha förvärvat genom utbildning och arbetserfarenhet och i hur hög grad arbetet kräver självständigt omdöme. I fråga om kunskaper bedöms vilken utbildning som behövs (grundläggande yrkesutbildning, vidareutbildning och kompletterande utbildning) och vilka nya kunskaper den anställde måste tillägna sig för att upprätthålla sin yrkesskicklighet. I fråga om färdigheter bedöms hur gedigen och bred arbetserfarenhet och hurdana specialkunskaper som behövs och i vilken mån den anställde förutsätts kunna göra helhetsbedömningar. När det gäller färdigheter bedöms också i vilken utsträckning arbetet förutsätter att den anställde behärskar flera olika uppgiftsområden och kan hantera flera olika saker samtidigt eller har vitt skilda kunskaper och färdigheter. I fråga om omdöme bedöms i vilken mån arbetet förutsätter självständigt omdöme, vilket påverkas av hur ingående anvisningar det finns för arbetet. Också självständig uppsättning av mål utifrån fackområdets och organisationens värderingar och mål beaktas.

Arbetets verkningar och ansvar

Arbetets verkningar och ansvar avser de verkningar och den betydelse som arbetet har för kommuninvånarna/kunderna och arbetsplatsen i fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt hänseende. Verkningarna bedöms enligt uppgiftsområdenas omfattning (olikhet, mängd) och hur varaktiga verkningar arbetet har (Är de långvariga? Går de att ändra?). I sakkunnig-, lednings- och chefsuppgifter betonas den anställdes inflytande på och ansvar för verksamhetsförutsättningarna, resultatet och effekterna och för att arbetsenheterna fungerar. Verkningar på verksamhetsförutsättningarna förekommer på alla organisationsnivåer.

Samarbetsförmåga

Samarbetsförmåga avser sådan interaktionsförmåga och social kompetens som behövs vid kundkontakter och på arbetsplatsen. I fråga om interaktion bedöms i vilken grad initiativförmåga och målinriktning behövs när det gäller att informera och kommunicera. I fråga om social kompetens bedöms i vilken grad den anställde behöver kunna sätta sig in i en annan människas situation.

Arbetsmiljö

När det gäller arbetsmiljö beaktas fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer som hänför sig till arbetet och som avviker från det normala och inte kan avhjälpas genom arbetarskyddsåtgärder.

3 Omständigheter som ska beaktas i värderingen

3.1 Utbildning

Tjänsteinnehavarens utbildning eller erfarenhet påverkar inte arbetets svårighetsgrad, utan den avgörs alltid på basis av de verkliga arbetsuppgifterna inom tjänstebeteckningen. Som villkor för tillämpning av en lönepunkt anges däremot ofta en utbildningsnivå som är avsedd att beskriva den kunskapsnivå som behövs för att sköta uppgifter inom lönepunkten. Om det av en anställd förutsätts högre utbildningsnivå än vad som anges i lönepunkten eller ytterligare specialiseringsutbildning eller vidareutbildning, är det i allmänhet ett tecken på att också arbetets svårighetsgrad förutsätter en uppgiftsrelaterad lön som är klart högre än grundlönen. Även om behörighetsvillkoren inte förutsätter sådan extra kompetens kan tjänsteinnehavarens extra kompetens eller färdigheter som förvärvats via erfarenhet i praktiken leda till att tjänsteinnehavaren ges uppgifter som är mer krävande än normalt, vilket ska beaktas när den uppgiftsrelaterade lönen bestäms. När en tjänsteinnehavare har en mer omfattande utbildning än vad som krävs tilldelas tjänsteinnehavaren kanske inte mer krävande uppgifter än andra, men kunnandet kan utnyttjas i vissa situationer, och för denna potential kan det vara motiverat att betala ett individuellt tillägg.

3.2 Extra uppgifter och extra ansvar

En tjänsteinnehavare kan utöver de vanliga uppgifterna ges extra uppgifter och extra ansvar, vilket påverkar arbetets svårighetsgrad och därmed också den uppgiftsrelaterade lönen. Om extra uppgifter eller ansvar ges för en viss tid kan den uppgiftsrelaterade lönen vid behov höjas tillfälligt (i mom. 3 bestäms hur väsentliga ändringar i uppgifterna påverkar den uppgiftsrelaterade lönen). Extra uppgifter och ansvar kan till exempel vara att en anställd tillfälligt är chef för en enhet eller ett ansvarsområde, har ledningsansvar för en enhet eller ett team, fungerar som ersättare för en direktör eller chef eller ansvarar för en krävande uppgiftshelhet som andra i samma lönepunkt inte har ansvar för.

3.3 Chefsställning

Trots att jämförelsen av arbetets svårighetsgrad görs mellan anställda i samma lönepunkt behövs det ibland en parallell granskning i förhållande till andra lönepunkter. Till exempel bör chefernas och de underställdas uppgiftsrelaterade löner stå i rätt förhållande till varandra oberoende av om de hör till samma lönepunkt eller till olika punkter. I regel ska chefens uppgiftsrelaterade lön vara klart högre än de underställdas, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta. När den uppgiftsrelaterade lönen för anställda i lednings- eller chefsuppgifter bestäms, ska man beakta bland annat enhetens storlek, omfattningen av ansvarsområdets eller enhetens serviceutbud, produktionen av specialtjänster och andra särdrag, kravet på samverkan med andra förvaltningsgrenar och serviceproducenter och chefsarbetets betydelse för resultatet och verksamhetsförutsättningarna.

4 Värderingssystem

Utgående från värderingsfaktorerna utarbetas ett värderingssystem, som man regelbundet utvärderar. Innan ett nytt värderingssystem införs eller när värderingssystemet ändras ska förhandlingar föras med förtroendemännen för de tjänsteinnehavare som värderingssystemet kommer att tillämpas på. Arbetsgivaren fattar i sista hand beslut om värderingssystemet. En skriftlig beskrivning av värderingssystemet ska utarbetas och tjänsteinnehavarna ska informeras om innehållet.

Värderingen bör utföras på så jämförbara och enhetliga grunder som möjligt.

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms utgående från en helhetsvärdering.

Helhetsvärderingen bör bygga på

en skriftlig uppgiftsbeskrivning som utarbetats för arbetsvärderingen
(se punkt 1)
värderingsfaktorer (se punkt 2)
omständigheter som ska beaktas i arbetsvärderingen (utbildning, extra uppgifter och extra ansvar, chefsställning) (se punkt 3)
värderingssystemet (se punkt 4).

Den behöriga myndigheten kan ställa de arbetsgivarrepresentanter som avses i § 17 i lönekapitlet i AKTA utanför värderingssystemet.

Det är meningen att frågor som gäller tillämpningen av arbetsvärderingen ska avgöras lokalt.

5 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen

När arbetsgivaren bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen med stöd av sin prövningsrätt ska arbetets svårighetsgrad beaktas så objektivt som möjligt. Målet är att de uppgiftsrelaterade lönerna i en lönepunkt ska stå i sådan proportion till varandra som uppgifternas svårighetsgrad förutsätter. Jämförelsen görs mellan anställda i samma lönepunkt hos samma arbetsgivare. Om uppgiftsrelaterade löner för dyrortsklass I och II anges separat i lönepunkten räknas dessa som olika grupper.

Även om det vid jämförelsen av uppgifternas svårighetsgrad inte framgår avgörande skillnader för anställda som hör till samma lönepunkt, betyder det inte att grundlönen i lönepunkten automatiskt ska användas. Vid arbetsfördelningen har de anställda som hör till lönepunkten kanske tilldelats dels mer, dels mindre krävande uppgifter, men den totala svårighetsgraden är ungefär den samma. I så fall bör den uppgiftsrelaterade lönen ligga på ungefär samma nivå för alla, men nivån kan vara betydligt högre än grundlönen. Det kan också förekomma avsevärda skillnader i arbetets svårighetsgrad inom lönepunkten och då kan även de uppgiftsrelaterade lönerna variera mycket.

Utöver uppgifternas svårighetsgrad påverkas nivån på den uppgiftsrelaterade lönen bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom yrkesgruppen och av arbetsgivarens löneprinciper.

Den behöriga myndigheten beslutar om nivån på den uppgiftsrelaterade lönen. Den uppgiftsrelaterade lönen kan bestämmas på nytt när ett nytt tjänsteförordnande ges, till exempel när ett vikariat förlängs.

6 Sänkning av den uppgiftsrelaterade lönen

Den uppgiftsrelaterade lönen kan sänkas endast i de fall som avses i § 7.

mom. 4

Slopat

§ 7 Ändrad lön vid ändrade arbetsuppgifter

Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares uppgifter ändras väsentligt för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen i det fall att den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.

Den uppgiftsrelaterade lönen justeras:

vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre
åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre
räknat från tidpunkten för ändringen, om tjänsteinnehavaren på egen begäran söker sig till ett mindre krävande arbete eller omplacering i andra uppgifter har erbjudits tjänsteinnehavaren som alternativ till permittering eller
vid tidpunkten för övergång till en annan tjänst

Vid semestervikariat sänks den uppgiftsrelaterade lönen inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall höjs lönen när vikariatet börjar.

Tillämpningsanvisning

Förändringarna i uppgifternas svårighetsgrad kan grunda sig på att den anställde exempelvis övergår till en annan tjänst eller får en tilläggsuppgift för en viss tid eller att uppgifternas svårighetsgrad ändras så att de blir väsentligt mindre eller mer krävande. Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre än den tidigare, sänks den uppgiftsrelaterade lönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut.

Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgifterna, till exempel tillfälliga chefsvikariat eller andra vikariearrangemang, har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.

Arbetsgivaren bör, i mån av möjlighet innan arbetsåret börjar, på förhand planera lärarens arbete för hela läsåret.

§ 8 Avdrag på grund av avsaknad av behörighet för andra än grundskole- och gymnasielärare

mom. 1

För en tjänsteinnehavare som inte har den behörighet som anges i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (behörighetsförordningen 986/1998, inklusive senare ändringar) sänks lönen med 6–20 %.

Tillämpningsanvisning

Om en viss examensnivå förutsätts i ovan nämnda förordning, görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från lönen för denna examensnivå. Om de examina/examensnivåer som bestäms i förordningen är alternativa, görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från den examensnivå som personen har uppnått.

mom. 2

Lönen för en sådan lärare som avses i 13 a § i den förordning som anges i mom. 1 bestäms enligt mom. 1 i denna paragraf så länge som pedagogiska studier saknas. På samma sätt tillämpas mom. 1 i denna paragraf på en lärare som får behörighet med stöd av 13 § 6 mom. i förordningen.

Tillämpningsanvisning

Behörig att ge annan utbildning än yrkesinriktad tilläggsutbildning som förbereder för en fristående examen är enligt punkten ovan i förordningen av särskilda skäl även den som har avlagt specialyrkesexamen inom branschen eller som annars förvärvat en stor yrkesskicklighet genom utbildning eller arbetserfarenhet. Av en sådan lärare förutsätts inte till exempel pedagogiska studier för lärare.

§ 9 Hur dispens påverkar lönen

Om en lärare med stöd av dispens har utnämnts till den tjänst/det tjänsteförhållande läraren sköter görs inget avdrag för avsaknad av behörighet i den ordinarie lönen.

§ 10 Lönejustering genom lokalt beslut

mom. 1

En tjänsteinnehavares månadslön höjs under avtalsperioden när tjänsteinnehavaren har avlagt en examen eller uppnått en kompetens som i löneklassificeringen förutsätter en högre grundlön än den som anges i lönepunkten. Lönen höjs till minst den grundlön eller nedre gräns i löneskalan som utbildningen förutsätter från början av den månad som följer efter att tjänsteinnehavaren har visat upp ett intyg över examen/kompetensen.

Tillämpningsanvisning

I detta avtal avses med högre högskoleexamen sådana finländska högskoleexamina som anges i 6 § i förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998, inklusive senare ändringar) och sådana utländska examina som genom ett beslut om erkännande eller jämställande har erkänts eller jämställts med finländska högre högskoleexamina.

mom. 2

En tjänsteinnehavares månadslön kan justeras inom löneskalan om den behöriga myndigheten i kommunen anser det vara befogat.

§ 11 Individuellt tillägg

Utgående från utvärderingen av en tjänsteinnehavares arbetsprestation kan i enlighet med § 11 i lönekapitlet i AKTA betalas ett individuellt tillägg som ingår i den ordinarie lönen.

Tillämpningsanvisning

Om någon av dessa faktorer redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg. Erfarenhet av lärararbete och den yrkesskicklighet detta medför har redan beaktas i det årsbundna tillägget och det individuella tillägget ska alltså därför grunda sig på andra faktorer.

§ 12 Årsbundet tillägg

mom. 1

Till tjänsteinnehavare betalas ett årsbundet tillägg på det sätt som bestäms i denna paragraf och i respektive del och/eller bilaga.

mom. 2

Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönepunkten och de tidigare årsbundna tilläggen.

Tillämpningsanvisning

Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen räknas ut genom att grundlönen enligt lönepunkten eller den nedre gränsen i löneskalan multipliceras med de koefficienter som följer av procenttalen för det årsbundna tillägget (t.ex. 5 % = 1,05) utan att beloppen avrundas under uträkningen. Avrundningen till hela cent görs först på den slutliga lönen. Beräkningen görs alltså enligt principen ränta på ränta.

För en timlärare i huvudsyssla används en vägd grundlön om lönen beräknats genom vägning. Om det finns olika grunder för bestämning av det årsbundna tillägget, utgår man från den undervisning som timläraren i huvudsyssla ger mest. Om antalet timmar är lika stort tillämpas den bestämmelse som är förmånligare för läraren.

Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen.

§ 13 Tid som berättigar till årsbunden del

mom. 1

Om inget annat följer av bestämmelserna nedan, räknas som tid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år har haft ett arbete som betraktas som huvudsyssla

i anställning hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i lärar- eller rektorsuppgifter,
i anställning hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna
i arbete som företagare som är av väsentlig nytta för de nuvarande uppgifterna, högst fem (5) år sammanlagt.

Tillämpningsanvisning

Det ska vara fråga om arbetserfarenhet som är till nytta i de nuvarande uppgifterna, till exempel enbart ägande eller delägarskap är inte tillräckligt.

mom. 2

Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iakttas de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet.

mom. 3

Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter eller arbete som företagare betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid/arbete som företagare före 1.1.1990 betraktas dock som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.

§ 14 Årsbundet tillägg och pension

Den anställningstid enligt vilken en person har tjänat in och får pension betraktas inte som tid som berättigar till årsbundet tillägg. Begränsningen gäller dock inte vid deltidspension eller delinvalidpension som betalas av Keva.

Tillämpningsanvisning

När en person går i ålderspension upphör intjäningen av årsbundet tillägg. I ett anställningsförhållande börjar intjäningen av årsbundet tillägg från början om personen samtidigt får ålderspension.

§ 15 Minimilängden på den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg

När flera anställningsperioder/perioder som företagare räknas samman för det årsbundna tillägget beaktas endast hela månader. Också en oavbruten anställning/tid som företagare på 30 dagar betraktas som en månad.

§ 16 Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget

mom. 1

När man räknar ut den tid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/arbetet/tiden i arbete varit avbruten.

Tillämpningsanvisning

Avdragen räknas i kalenderdagar, och då utgör 30 dagar en månad. De dagar som dras av senarelägger med motsvarande antal dagar tidpunkten för uppfyllandet av den tid som berättigar till årsbundet tillägg. Om den tid som dras av är till exempel två dagar, senareläggs tidpunkten för uppfyllandet av den tid som berättigar till årsbundet tillägg med två dagar. Om avdragen gäller olika anställningar/tid i arbete får man den tid som avdras genom att räkna ihop de dagar som ska avdras för de olika anställningarna/tiden i arbetet.

mom. 2

Till anställningstiden/tiden i arbete räknas dock semestertid och tjänstledighet eller arbetsledighet eller motsvarande i följande fall:

tjänsteinnehavaren/personen har fått löneförmåner under moderskapsledighet/sjukledighet,
tjänsteinnehavaren/personen har fått dagpenning i enlighet med sjukförsäkringslagen eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning,
tjänsteinnehavaren/personen har fått olycksfallsersättning eller annan ersättning för sådan tid under vilken han eller hon skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön,

Tillämpningsanvisning

Om ersättningen är större än lönen och ingen lön betalas, dras tiden inte av från den tid som berättigar till årsbundet tillägg.

tjänsteinnehavaren/personen har fullgjort sin värnplikt eller civiltjänst och återvänt till tjänsteutövningen eller arbetet inom lagstadgad tid,
utbildnings- eller studietid beaktas till den del som tiden inte sammanlagt överskrider 30 dagar under ett kalenderår och
av tjänstledighet/arbetsledighet/frånvaro som beviljats av andra orsaker än de som nämns i punkt 1–5 beaktas högst 30 dagar under ett kalenderår, förutsatt att personen tjänstgjort minst 30 skolarbetsdagar under kalenderåret som anställd hos den arbetsgivare som beviljat tjänstledigheten/arbetsledigheten.

§ 17 Ansökan om årsbundet tillägg

mom. 1

Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att ansökan görs skriftligt och senast inom två år från det att rätten till det årsbundna tillägget har uppkommit. Om ansökan har gjorts senare, beviljas det årsbundna tillägget retroaktivt för ett år räknat från det datum då ansökan lades fram.
Den behöriga myndigheten kan besluta att årsbundet tillägg beviljas utan ansökan, om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen.

mom. 2

Rätten till årsbundet tillägg börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till årsbundet tillägg blivit uppfylld.

Tillämpningsanvisning

Det är den sökandes skyldighet att ge en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare/den arbetserfarenhet som den sökande gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till årsbundet tillägg. Den sökande är skyldig att visa upp auktoriserade översättningar av intyg som inte är skrivna på finska eller svenska.

§ 18 Övergångsbestämmelse för tjänstetillägg

mom. 1

En lärare som 31.7.2000 var anställd i huvudsyssla enligt detta avtal och vars anställning fortsatt 1.8.2000 har för tiden fram till 31.7.2000 rätt till tjänstetilläggstid enligt de bestämmelser som gällde 31.7.2000, dock inte för utbildningstid. Anställningar därefter godkänns för tjänstetillägg enligt de bestämmelser som gällde 1.8.2000.

Tillämpningsanvisning

Om anställningen 1.8.2000 fortgått utan avbrott i någon annan kommun/samkommun än den där anställningen upphörde 31.7.2000, kan den nya arbetsgivaren enligt prövning antingen justera grunden för tjänstetillägg som beviljas för första gången, så att de motsvarar tjänstetilläggstiden enligt de gamla bestämmelserna, eller också godkänna anställningstiden på basis av ett intyg från den förra arbetsgivaren.

mom. 2

När en lärare, som inte 31.7.2000 hade en sådan anställning hos en kommunal arbetsgivare som avses i detta avtal eller vars kontinuerliga anställning hos den kommunala arbetsgivaren emellanåt har avbrutits eller avbryts senare, påbörjar en kommunal anställning, tillämpas i fråga om tjänstetillägg enbart de bestämmelser som gällde 1.8.2000.

§ 19 Fjärrortstillägg

Till en tjänsteinnehavare till vilken fjärrortstillägg har betalats enligt del A § 19 i det UKTA som gällde 31.12.2011 betalas tillägget fortfarande enligt denna bestämmelse.

§ 20 U-områdestillägg i allmänbildande skolor

Till en tjänsteinnehavare i en allmänbildande skola till vilken u-områdestillägg har betalats enligt del A § 20 i det UKTA som gällde 31.12.2011 betalas tillägget fortfarande enligt denna bestämmelse.

§ 20 a Rekryteringstillägg

Till en tjänsteinnehavare kan betalas rekryteringstillägg i enlighet med § 15 i lönekapitlet i AKTA.

§ 21 Ordinarie lön

mom. 1

En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar:

uppgiftsrelaterad lön (se delarna och bilagorna)
individuellt tillägg (§ 11)
årsbundet tillägg (§ 12–18)
fjärrortstillägg (§ 19) och u-områdestillägg i allmänbildande skolor (§ 20)
rekryteringstillägg (§ 20 a)
tilläggsuppgifter i enskilda skolor, läroanstalter och kommuner (del B § 19) och ersättning för konst- och färdighetsämnen (del B bilaga 1 § 23)
övergångstillägg/individuellt lönetillägg (delarna och bilagorna).

Tillämpningsanvisning

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.

I del E används inte punkt 1 och 2 ovan. I stället används begreppet lön.

mom. 2

Om en lönefaktor (t.ex. förtroendemannaersättning) har avtalats i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet avgör bestämmelserna i AKTA om lönefaktorn hör till den ordinarie lönen.

§ 22 Stödundervisningsarvode

Arvodet för en stödundervisningstimme bestäms enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst.

§ 23 Arvode för elevhandledning

Det arvode som betalas för en elevhandledningstimme bestäms enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst.

§ 24 Arvode för skötsel av annan lärares timme

Om en lärare åläggs att vid sidan av sin egen undervisningstimme eller någon annan avlönad arbetsuppgift samtidigt ha hand om en annan lärares klass, betalas ett arvode per timme som utgör 30 % av övertimarvodet för lärarens egen tjänst.

§ 25 Arvode för förhör av privatelev

För förhör av en privatelev betalas till en tjänsteinnehavare ett arvode enligt lönebilagan, om inget annat har avtalats i bilagorna. Arvodet inkluderar ersättning för förberedelse, korrigering och bedömning av förhöret samt vid behov övervakning av det. Förhöret består av skriftligt och muntligt förhör, arbetsprov och omtagning av prov. Om flera än en privatelev deltar i samma förhör betalas till läraren fullt arvode per elev för de tre första eleverna, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde eleven och en fjärdedel av arvodet från och med den tionde eleven.

§ 26 Övertimarvode

mom. 1

Till lärare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

mom. 2

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt:

Den uppgiftsrelaterade lönen enligt respektive bilaga	x	0,83
undervisningsskyldigheten i tjänsten

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet (= resultatet av uträkningen) avrundas till sist med en cents noggrannhet.

mom. 3

Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken det årsbundna tillägg eller individuella tillägg som beviljats tjänsteinnehavaren eller andra lönefaktorer som nämns särskilt i bilagorna. Den undervisningsskyldighet som används vid beräkningen är undervisningsskyldigheten för tjänsten, vilken inte påverkas av minskningar av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

mom. 4

Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

Tillämpningsanvisning

Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överskrider undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor i skolan/läroanstalten.

Antalet undervisningsveckor i vuxengymnasier är 33, i musikläroanstalter 35 och i alla andra skolor/läroanstalter 38.

mom. 5

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode (engångstimarvode) för de timmar som hållits.

Tillämpningsanvisning

Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.

§ 27 Engångstimarvode

Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor i skolan/läroanstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

Tillämpningsanvisning

Antalet undervisningsveckor i vuxengymnasier är 33, i musikläroanstalter 35 och i alla andra skolor/läroanstalter 38.

§ 28 Avrundning av arvoden

De arvoden som anges i detta avtal (övertimarvode och andra tilläggsarvoden) avrundas till närmaste cent så att 0,005 euro avrundas uppåt.

§ 29 Lönebetalning, rätt till lön, arbetsgivarens kvittningsrätt, lön under avstängning från tjänsteutövning och uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad

mom. 1

Lönebetalningen till tjänsteinnehavare, rätten till lön, arbetsgivarens kvittningsrätt, lönen under avstängning från tjänsteutövning, uträkningen av lön för kortare tid än en kalendermånad och löneräkningen följer i tillämpliga delar AKTA, om inget annat bestäms i detta avtal.

mom. 2

Om det beslutats att en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande inleds vid månadens början anses rätten till löneförmåner ha börjat samma dag, förutsatt att den som valts till tjänsten har inlett sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen och att den tjänsteinnehavare som tidigare skött tjänsten då inte längre varit i tjänst.

mom. 3

Övertimarvoden samt andra arvoden och ersättningar för särskilda uppgifter betalas i efterhand månadsvis antingen i slutet av månaden eller i början av följande månad, om man inte lokalt kommit överens om något annat. Om betalningen av arvodet eller ersättningen för särskilda uppgifter förutsätter en utredning av det utförda arbetet, betalas arvodet dock senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in.

Övertimarvoden samt andra arvoden och ersättningar för särskilda uppgifter för augusti kan även betalas i samband med den ordinarie lönen för oktober, om det inte är möjligt att betala dem inom ovan nämnda tid.

mom. 4

Till visstidsanställda tjänsteinnehavare och timlärare betalas ordinarie lön för varje kalendermånad senast på månadens sista kalenderdag, dock inte på en lördag. Till en tjänsteinnehavare som har fått tjänstledighet från sin ordinarie tjänst för att interimistiskt sköta en annan tjänst i kommunen betalas ordinarie lön enligt mom. 1–2. Övertimarvoden och ersättningar för särskilda uppgifter betalas enligt mom. 3.

§ 30 Arvode för korttidsvikarier

Om anställningen för en innehavare av en tidsbunden tjänst varar högst fem skolarbetsdagar, betalas lönen som timarvode enligt arvodesgrunderna för timlärare. Till detta timarvode läggs varken det årsbundna tillägget eller andra individuella tillägg.

III Arbetstid

§ 31 Arbetstidsformer

Undervisningspersonalens arbetstider framgår av respektive del och/eller bilaga.

Tillämpningsanvisning

Undervisningspersonalens arbetstidsformer är följande (förteckningen efter varje arbetstidsform är inte uttömmande, utan ska betraktas som exempel):

Arbetstid baserad på undervisningsskyldighet och övertimmar

lärare i grundskolor
lärare i gymnasier
lärare vid läroanstalter för yrkesutbildning, med undantag av punkt 2

Helhetsarbetstid (byråarbetstid anpassad efter läroanstaltens verksamhet, AKTA kap. III § 8)

rektorer för grundskolor och gymnasier och innehavare av biträdande rektorstjänst i grundskolor och gymnasier
rektorer för läroanstalter för yrkesutbildning, biträdande rektorer, vuxenutbildningsföreståndare och studiehandledare
heltidsanställd undervisningspersonal vid social- och hälsovårdsläroanstalter och skogsbruksläroanstalter

Arbetstider baserade på årsarbetstimmar

lektorer i elevhandledning i grundskolan
lärare vid medborgarinstitut

Arbetstid på 38 timmar och 45 minuter

lärare vid yrkesutbildningscenter för vuxna

Arbetstiden för timlärare vid medborgarinstitut, folkhögskolor, konstskolor för barn och unga och för timlärare i bisyssla vid yrkesutbildningscenter för vuxna samt för timlärare i bisyssla i tjänsteförhållande vid olika skolor och läroanstalter bestäms enligt arbetsavtal eller enligt respektive bestämmelse som gäller för timlärare i tjänsteförhållande.

§ 32 Arbetsdagarnas antal och förläggning samt längden på en undervisningstimme

mom. 1

Antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestäms enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument.

Tillämpningsanvisning

Avsikten med bestämmelsen är att den del av lärarens arbetstid i skolan/läroanstalten som regleras av arbetsgivaren ska förbli kvantitativt och tidsmässigt oförändrad.

I grundskolan iakttas dock bestämmelserna i lagen och förordningen om grundläggande utbildning.

mom. 2

Om det med tanke på utbildningsarrangemangen är nödvändigt att tillämpa bestämmelserna i denna paragraf på något annat sätt, kan man från fall till fall särskilt komma överens om detta med förtroendemannen i fråga.

IV Semester, kalkylerad semester och semesterpenning

§ 33 Semester och kalkylerad semester

mom. 1

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som hör till undervisningspersonalen har rätt till semester, ingår en bestämmelse om detta i respektive del eller bilaga och semestern bestäms enligt AKTA, dock med de undantag som anges i mom. 2 punkt 1–2, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

mom. 2

En kalkylerad semester börjar 16.6 och de faktorer som inverkar på semesterns längd, dvs. fulla kvalifikationsmånader, dagar som likställs med tjänsteutövningsdagar och tidigare anställning som inverkar på semestern, följer semesterbestämmelserna i AKTA med följande undantag:

En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under kvalifikationsåret då en innehavare av huvudtjänst har minst 16 kalenderdagars tjänsteutövning (ersätter AKTA kap. IV § 3).
Anställningstid som inverkar på semestern för undervisningspersonal är samma anställningstid som ger rätt till årsbundet tillägg med stöd av bestämmelserna i UKTA.

Tillämpningsanvisning

Dagar som likställs med tjänsteutövningsdagar är även de dagar som anges i AKTA kap. IV § 4 som likställs med arbetade dagar.

mom. 3

Längden på den kalkylerade semestern bestäms så att antalet fulla kvalifikationsmånader under kvalifikationsåret multipliceras med det heltal (semesterintjäningstal) som motsvarar det procenttal som anges i AKTA kapitel IV § 18 och resultatet divideras med två. Om slutresultatet inte blir ett heltal, avrundas det uppåt till det närmaste heltalet. De kalkylerade semesterdagarna inplaceras i kalendern från 16.6 framåt. Som kalkylerade semesterdagar räknas alla vardagar (med undantag av midsommarafton).

Tillämpningsanvisning (gäller 1.2.2017–30.9.2019)

Som semesterintjäningstal används fortfarande de procenttal som anges i AKTA 2014–2016 kap. IV § 18.

§ 34 Semesterpenning

Semesterpenning beräknas och betalas enligt bestämmelserna i AKTA och med beaktande av § 33 mom. 2.

Tillämpningsanvisning (gäller 1.2.2017–30.9.2019)

Semesterpenningen beräknas och betalas enligt det särskilda kollektivavtal som ingåtts om semesterpenningen i AKTA.

§ 35 Semesterförmåner vid övergång från en uppgift till en annan

En innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som inte har rätt till semester och som permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller befattning inom UKTA:s tillämpningsområde som omfattas av bestämmelserna om semester, har under det aktuella semesteråret rätt till semester och semesterersättning enligt bestämmelserna i AKTA, med avdrag för den kalkylerade semestern.

§ 36 Semesterdagsersättning för visstidsanställda tjänsteinnehavare

mom. 1

Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare har varit anställd under hela arbetsåret betalas när anställningen upphör två dagars ordinarie lön i semesterdagsersättning för varje full kvalifikationsmånad enligt § 33 mom. 2. Från semesterdagsersättningen avdras dock eventuella sommaravbrottsdagar som ingår i anställningen (mån.– sön.).

mom. 2

Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare har varit anställd en kortare tid än hela arbetsåret betalas när anställningen upphör två dagars ordinarie lön i semesterdagsersättning för varje full kvalifikationsmånad enligt § 33 mom. 2. Från semesterdagsersättningen avdras de vardagar (mån.– lör.) under höst-, jul-, sport- och påskloven samt de sommaravbrottsdagar som ingår i anställningen.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller inte undervisningspersonal som har rätt till semester.

Den ordinarie lönen enligt mom. 1 och 2 är den ordinarie lönen när anställningen upphör.

V Avbrott i tjänsteutövningen

§ 37 Tjänstledighetens inverkan på lönen

mom. 1

Hur tjänstledighet inverkar på lönen bestäms enligt detta kapitel och kap. V i AKTA, om inget annat bestäms någon annanstans i detta avtal.

mom. 2

Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet innan en kort skolferie och inte ansökt om ledighet för ferien (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren inte rätt till lön under ferien.

Tillämpningsanvisning

Avsikten med bestämmelsen är att få lärarna att anhålla om sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna.

Syftet med avtalet är inte att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön, till exempel så att en lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet ska bli utan lön för jullovet (cirkulär 23/2007).

§ 38 Sjukledighet

mom. 1

På sjuklön tillämpas AKTA kap. V § 1–4, med undantag av § 2 mom. 5.

Tillämpningsanvisning

Sjukledigheten kan inte avbrytas så att veckoslut eller ferier som infaller under arbetsperioden under skolans läsår (bl.a. höst-, jul-, sport- och påsklov) inte ingår i sjukledigheten, om läkarintyget visar att läraren varit arbetsoförmögen också dessa dagar.

Däremot är det inte nödvändigt att anhålla om sjukledighet under skolans/läroanstaltens sommaravbrott.

Övertimmar och timmar med särskilda uppgifter ersätts dock utan avdrag också om den avlönade tjänstledigheten pågår i mer än 60 kalenderdagar.

mom. 2

När karenstiderna för sjukledighet enligt AKTA kap. V § 2 mom. 2 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren har arbetat som lärare i kommunen ända till slutet av arbetstiden för föregående termin och tjänsteutövningen fortgår i kommunen vid början av följande arbetsår.

Protokollsanteckning

Om en tjänsteinnehavares anställning har fortgått som visstidsanställning till 31.7 och tjänsteinnehavaren har valts till ett tidsbegränsat eller tillsvidare gällande tjänsteförhållande från 1.8, betalas sjuklön när förutsättningarna i denna avtalsbestämmelse uppfylls om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen den första ordinarie arbetsdagen i augusti.

mom. 3

Sjukledigheten anses vara sammanhängande på det sätt som avses i AKTA kap. V § 2 mom. 4 även om skolans sommaravbrott, andra ferier (t.ex. höstlov), semester, kalkylerad semester eller tid med rehabiliteringsstöd infaller under sjukledigheten.

§ 39 Hur kalkylerad semester inverkar på antalet avlönade sjukledighetsdagar

mom. 1

Kalkylerad semester räknas inte till antalet avlönade lediga dagar på grund av sjukledighet, olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabiliteringsstöd, även om personen är tjänstledig vid tidpunkten i fråga.

mom. 2

Om sjukledighet, olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabilitering har infallit innan skolans sommaravbrott börjat och fortsätter efter att sommaravbrottet upphört, räknas till denna tjänstledighet också sådana sommaravbrottsdagar utanför den kalkylerade semestern då personen inte är tjänstledig.

§ 40 Moderskapsledighetens längd och rätt till avlönad moderskapsledighet

mom. 1

Moderskapsledigheten för en tjänsteinnehavare är minst 72 vardagar. Tjänsteinnehavare har rätt att för de 72 första vardagarna under moderskapsledigheten få sin ordinarie lön enligt vad som avtalats i AKTA.

mom. 2

När karenstiderna för moderskapsledighet enligt AKTA kap. V § 8 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren i fråga har tjänstgjort som lärare i kommunen ända till slutet av arbetstiden för föregående termin och tjänstgöringen fortgår i kommunen vid början av följande arbetsår.

§ 41 Dag-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen samt vissa andra ersättningar

mom. 1

Arbetsgivaren har rätt att få den del av dag-, moderskaps- och faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen som motsvarar den lön som arbetsgivaren betalat under tjänsteinnehavarens sjuk-, moderskaps- eller faderskapsledighet.

mom. 2

Arbetsgivaren har rätt enligt mom. 1 till dag-, moderskaps- faderskaps- och/eller föräldrapenning, till rehabiliteringsstöd för viss tid eller rehabiliteringspenning trots att tjänsteinnehavaren inte har beviljats tjänstledighet om det är fråga om en tjänsteinnehavare som står utanför semestersystemet.

mom. 3

Arbetsgivaren har dock inte rätt till ersättningar enligt mom. 1–2 för den kalkylerade semestertid som börjar 16.6, med undantag av faderskapspenningen.

mom. 4

Vad som avtalats i mom. 1–3 gäller även sådan ersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar eller ersättning från annat håll som avses i AKTA kap. V § 2 mom. 7 och 8.

mom. 5

För att få löneförmåner under sjuk-, moderskaps- eller faderskapsledigheten ska tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man ska få dag-, moderskaps- eller faderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen. Om arbetsgivaren till följd av den anställdes försummelse eller åtgärder går miste om en förmån, minskas löneförmånerna vid sjukledighet, moderskapsledighet, faderskapsledighet och olycksfall eller yrkessjukdom med ett belopp som motsvarar förlusten.

§ 42 Lön under partiell tjänstledighet och tjänsteutövning

I deltidsarbete är grundlönen och de andra tillägg som hör till den ordinarie lönen lägre i samma proportion som tjänsteinnehavarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt detta tjänste- och arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid.

§ 43 Partiell vårdledighet

mom. 1

En lärare som följer helhetsarbetstid har rätt till partiell vårdledighet enligt kap. V i AKTA. Den partiella vårdledigheten beviljas som minskning av undervisningstimmarna och den övriga arbetstiden i den proportion som dessa delar av arbetstiden utgör av helhetsarbetstiden per vecka. Under avbrott i skolarbetet tas den partiella vårdledigheten i sin helhet från den övriga arbetstiden. För en rektor med helhetsarbetstid kan den partiella vårdledigheten också ordnas så, att den i första hand tas från undervisningstimmarna.

mom. 2

För en lärare vars arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet ges partiell vårdledighet på det sätt som arbetsgivaren och läraren kommer överens om. Om enighet inte kan nås ska lärarens antal undervisningstimmar fastställas till i snitt 18 timmar per vecka.

§ 44 Hur hälsoundersökningar inverkar på lönen

När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren genomgår en hälsoundersökning som arbetsgivaren förutsätter, en fortsatt undersökning eller kontroll, eller på grund av en sådan lagstadgad eller i instruktion eller reglemente föreskriven kontroll som tjänsteutövningen kräver, ska ordinarie lön betalas för denna tid. Likaså betalas ordinarie lön om tjänsteutövningen är avbruten på grund av att tjänsteinnehavaren med anledning av ett verkligt behov fått läkarremiss till undersökningar eller till medicinska undersökningar som föregår förlossning, eller på grund av att hon genomgår en sådan läkarundersökning som krävs för moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen.

Tillämpningsanvisning

Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.

Avtalsbestämmelsen gäller inte besök på eget initiativ hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som har utförts i samband med ett läkarbesök på eget initiativ av en tjänsteinnehavare.

Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, om provet beror på ett medicinskt behov att utreda den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsotillstånd. För att lön ska betalas krävs det att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstid.

§ 45 Repetitionsövningar i reserven och befolkningsskyddsutbildning

Till den som kallats till repetitionsövningar i reserven eller, med stöd av 53 § i lagen om räddningsväsendet (561/1999), till befolkningsskyddsutbildning betalas för den tid som åtgår till repetitionsövningarna eller befolkningsskyddsutbildningen den ordinarie lönen minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning. För de lärartjänsteinnehavare som inte har rätt till semester med stöd av lagstiftning eller andra bestämmelser görs inget sådant avdrag under skolans sommaravbrott.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på dem som deltar i en frivillig repetitionsövning.

§ 46 Lönen under uppdrag som riksdagsledamot, medlemskap i statsrådet eller Europaparlamentet och vid fullgörande av värnplikt eller civiltjänst

Till en tjänsteinnehavare betalas inte lön för den tid tjänsteinnehavaren är riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller finländsk representant i Europaparlamentet eller då tjänsteinnehavaren fullgör sin värnplikt eller civiltjänst.

VI Gemensamma lärare

§ 47 Tillämpningsområdet för bestämmelser som gäller gemensamma lärare

mom. 1

Om arbetsgivaren har ålagt en lärartjänsteinnehavare undervisning och/eller annat arbete enligt olika utbildningslagar vid någon annan läroanstalt än den egna, eller om arbetsgivaren har ålagt läraren undervisning och/eller annat arbete enligt en och samma utbildningslag i olika administrativt sett självständiga läroanstalter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel på tjänsteinnehavaren, om inget annat följer av mom. 2.

mom. 2

Detta kapitel tillämpas inte på lärartjänsteinnehavare som undervisar i både en grundskola och ett gymnasium, i två eller flera grundskolor och inte heller på lärartjänsteinnehavare som undervisar i två eller flera gymnasier, om inte arbetsgivaren bestämt att läraren utöver den grundläggande utbildningen och/eller gymnasieundervisningen ska undervisa inom yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, fritt bildningsarbete eller grundläggande konstundervisning någon annanstans än i grundskolan/gymnasiet.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på lärartjänsteinnehavare som undervisar vid läroanstalter med yrkesutbildning på flera områden.

§ 48 Anställningsvillkoren för gemensamma lärare

Anställningsvillkoren för lärartjänsteinnehavare som avses i detta kapitel bestäms enligt den skola/läroanstalt där tjänsten har inrättats/placerats.

§ 49 Arbetstid för gemensamma lärare

mom. 1

För en lärartjänsteinnehavare räknas en årlig undervisningsskyldighet ut, om antalet arbetsveckor per år vid olika läroanstalter avviker från varandra.

mom. 2

En lärartjänsteinnehavare som fullgör minst en tredjedel av sin undervisningsskyldighet vid någon sådan annan läroanstalt som avses i § 47 är skyldig att vid denna utföra annat arbete enligt den lagstiftning och de andra bestämmelser som gäller läroanstaltens lärare i proportion till det antal undervisningstimmar som tjänsteinnehavaren håller vid läroanstalten.

Protokollsanteckning

Med annat arbete i mom. 2 avses överenskommet annat arbete för lärartjänsteinnehavare vid ett medborgarinstitut, en folkhögskola eller en musikläroanstalt.

§ 50 Resekostnadsersättningar för gemensamma lärare

Om en lärartjänsteinnehavares primära läroanstalt är en grundskola eller ett gymnasium tillämpas bestämmelserna i del B § 18, som gäller minskning av ambulerande lärares undervisningsskyldighet, och § 25 a, som gäller resekostnadsersättningar för ambulerande lärare, endast i fråga om undervisning i grundskolan och gymnasiet, inte i fråga om undervisning i andra läroanstalter.

Tillämpningsanvisning

Ersättningar för resekostnader som gäller annan undervisning än sådan som ges i en grundskola eller vid ett gymnasium bestäms enligt AKTA bilaga 16. Den primära läroanstalten betraktas som permanent verksamhetsställe.

VII Timlärare i tjänsteförhållande

I fråga om timlärares anställningsvillkor tillämpas bestämmelserna i detta kapitel, om inte något annat följer av respektive bilaga.

A TIMLÄRARE I HUVUDSYSSLA

§ 51 Huvudsyssla

mom. 1

En timlärare har anställning i huvudsyssla om timläraren

undervisar minst 16 klasstimmar i en skola eller läroanstalt, minst 14 klasstimmar vid ett vuxengymnasium eller ett gymnasiums vuxenlinje eller
undervisar som timlärare i mer än en skola eller läroanstalt sammanlagt minst det antal timmar som anges för huvudsyssla i punkt 1.

mom. 2

Med skolor och läroanstalter avses statliga skolor och läroanstalter samt sådana privata och kommunala skolor och läroanstalter som får statsandel, med undantag för yrkeshögskolor, medborgarinstitut, folkhögskolor, konstskolor för barn och unga och yrkesutbildningscenter för vuxna.

mom. 3

Om en timlärare vid en skola/läroanstalt undervisar ett timantal som motsvarar en tjänsteinnehavares undervisningsskyldighet, är timläraren anställd som timlärare i huvudsyssla vid läroanstalten även om timläraren också undervisar i någon annan skola/läroanstalt. I den andra skolan/läroanstalten är läraren timlärare i bisyssla.

mom. 4

Undervisningstimmarna hos olika arbetsgivare sammanräknas till huvudsyssla om timläraren innan anställningen börjar ger arbetsgivaren en utredning över sina undervisningstimmar hos andra arbetsgivare. Om en tillsvidareanställd timlärare i bisyssla medan anställningen pågår anställs som timlärare hos en annan arbetsgivare, tillämpas bestämmelsen om sammanräkning av undervisningstimmarna för huvudsyssla efter att den tid som för arbetsgivarens del avtalats för uppsägning i § 58 har förflutit efter meddelandet.

Tillämpningsanvisning

Som klasstimmar räknas även sådana arbetsuppgifter utanför klassen för vilka arvode betalas i form av årsarvode för en veckoövertimme.

Timmarna kan även hållas i skolor/läroanstalter som upprätthålls av flera olika kommuner eller andra huvudmän. En förutsättning är att personen i fråga är timlärare vid alla dessa skolor/läroanstalter.

Om en timlärare undervisar i flera skolor/läroanstalter som har olika gränser för huvudsyssla (hs), avgörs huruvida det är huvudsyssla eller bisyssla enligt följande formel:

timantal 1	+	timantal 2	³ 1 = huvudsyssla
hs-gräns 1		hs-gräns 2

§ 52 Grundlön för timlärare i huvudsyssla

mom. 1 Grundlön för en timlärare i huvudsyssla när timläraren undervisar i samma skola/läroanstalt

Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla är grundlönen för motsvarande tjänsteinnehavare, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Om en timlärare vid en och samma läroanstalt undervisar i olika ämnen för vilka tjänsteinnehavare har olika grundlön, beräknas en vägd grundlön.

Tillämpningsanvisning

När en timlärare vid en och samma läroanstalt undervisar i olika ämnen för vilka tjänsteinnehavare har olika grundlön beräknas timlärarens lön på följande sätt:

(timantal 1 x grundlön 1) + (timantal 2 x grundlön 2)

antal timmar totalt (timantal 1 + timantal 2)

Om timlärarens uppgifter i någon bilaga i tjänstekollektivavtalet är väsentligt mer krävande och den uppgiftsrelaterade lönen därför är högre än grundlönen enligt lönepunkten i bilagan används den uppgiftsrelaterade lönen när lönen vägs. Till exempel tillämpas bilaga 4 och 5 på anställningsvillkoren för en lärare vid en läroanstalt med yrkesutbildning på flera områden, där den uppgiftsrelaterade lönen som bestäms enligt bilaga 4 är högre än grundlönen enligt lönepunkten.

Lönen räknas ut enligt följande:

(timantal i bilaga 4 x uppgiftsrelaterad lön i bilaga 4)
+ (timantal i bilaga 5 x grundlön i bilaga 5)

antal timmar totalt (timantal i bilaga 4 + timantal i bilaga 5)

Den vägda lönen räknas ut endast för de timmar som läraren håller vid samma läroanstalt. Grundskolor i samma kommun betraktas som samma skola. Också gymnasier i samma kommun anses sinsemellan utgöra en och samma läroanstalt (dock inte tillsammans med grundskolorna). Den vägda lönen avrundas enligt normala avrundningsregler.

mom. 2 Dellön för en timlärare i huvudsyssla när timläraren undervisar i samma skola/läroanstalt

Om timantalet för en timlärare i huvudsyssla som arbetar vid en enda skola/läroanstalt underskrider undervisningsskyldigheten för en tjänsteinnehavare, betalas till timläraren ordinarie lön enligt timantalet i proportion till undervisningsskyldigheten i tjänsten.

mom. 3 Grundlön för en timlärare i huvudsyssla när timläraren undervisar i flera skolor/läroanstalter än en enda

Lönen för en timlärare som är anställd i huvudsyssla på grundval av timmar i flera skolor/läroanstalter bestäms separat för varje skola/läroanstalt enligt respektive bilaga. För timläraren bestäms grundlönen och undervisningsskyldigheten separat för varje läroanstalt.

Om det sammanlagda timantalet för en timlärare i huvudsyssla i olika skolor/läroanstalter underskrider undervisningsskyldigheten, betalas till timläraren i respektive skola/läroanstalt en sådan del av den ordinarie lönen som motsvarar timantalets förhållande till undervisningsskyldigheten i respektive tjänst.

Exempel 1

En timlärare i gymnastik har 16,75 veckotimmar i grundskolan (bilaga 1, uvs 24) och 1,1 veckotimmar i gymnasiet (bilaga 2, uvs 23). Timlärarens undervisningsskyldighet uppfylls inte i någondera skolan varken separat eller tillsammans.

Grundskolan

16,75 vt	x	full ordinarie lön enligt bilaga 1
24

Gymnasiet

1,1 vt	x	full ordinarie lön enligt bilaga 2
23

Om det sammanlagda timantalet för timläraren i huvudsyssla i olika skolor/läroanstalter överskrider undervisningsskyldigheten uträknas vid varje skola/läroanstalt det antal timmar som ingår i den ordinarie lön som betalas vid läroanstalten, och det antal timmar som utgör övertimmar vid läroanstalten och för vilka övertimarvode betalas.

Tillämpningsanvisning

Momentet tillämpas även på en timlärare för vilken kriterierna för huvudsyssla (men inte undervisningsskyldigheten) uppfylls redan på basis av timmar vid en enda läroanstalt, men som arbetar som timlärare också vid andra läroanstalter.

Grundskolor i samma kommun betraktas som samma läroanstalt. Också gymnasier i samma kommun anses utgöra en och samma läroanstalt (men inte tillsammans med grundskolorna).

Timmarna för den ordinarie lönen avrundas till närmaste heltal, om inget annat framgår av respektive bilaga. Om två tal är lika nära görs avrundningen neråt. Exempelvis avrundas talet 22,50 till 22, medan 22,51 avrundas till 23.

Lönen för en timlärare i huvudsyssla relateras till det totala antal timmar som läraren håller vid olika läroanstalter, och vid varje läroanstalt bestäms en andel av den ordinarie lönen enligt följande:

LÄROANSTALT 1

Timantalet för den ordinarie lönen i läroanstalt 1 (=Y)

undervisningstimmar 1 x undervisningsskyldighet 1	= Y
antal timmar totalt (undervisningstimmar 1 + undervisningstimmar 2)

Den ordinarie lönen i läroanstalt 1 blir

Y	x	full ordinarie lön 1
undervisningsskyldighet 1

LÄROANSTALT 2

Timantalet för den ordinarie lönen i läroanstalt 2 (= Z)

undervisningstimmar 2 x undervisningsskyldighet 2	= Z
antal timmar totalt (undervisningstimmar 1 + undervisningstimmar 2)

Den ordinarie lönen i läroanstalt 2 blir

Z	x	full ordinarie lön 2
undervisningsskyldighet 2

För de timmar som överskrider timantalet för den ordinarie lönen betalas övertimarvode enligt bestämmelserna för respektive läroanstalt.

Exempel 2

En för grundskolan och gymnasiet gemensam timlärare i huvudsyssla har 18 veckotimmar historia och religion (uvs 23) i årskurs 7–9, 1 klassföreståndartimme och 5 veckotimmar religion och psykologi (uvs 21) i gymnasiet, koefficient 0,5. Antalet timmar är sammanlagt 24,5 veckotimmar.

Beräkningen kan göras på följande sätt: (18 x 23 + 5 x 21)/(18 + 5) = 22,57. Eftersom det sammanlagda antalet timmar (24,5 vt) är större än de 22,57 timmar som beräkningen ger, är man tvungen att beräkna den ordinarie lönen och andelen övertimmar i de olika läroanstalterna (separat för gymnasiet och för grundskolan). Timmarna för den ordinarie lönen avrundas till närmaste heltal.

Vid vägningen av grundlönen och undervisningsskyldigheten används klasstimmar och vid beräkningen av den ordinarie lönen används också koefficienttimmar och klassföreståndartimmar.

Grundskolan

19 x 23	= 17,8 = 18 vt
24,5

Den ordinarie lönen är (18/23) x den fulla ordinarie lönen
Övertimmar 1 vt (19–18)

Gymnasiet

5,5 x 21	= 4,7 = 5 vt
24,5

Den ordinarie lönen är (5/21) x den fulla ordinarie lönen
Övertimmar 0,5 vt (5,5–5)

§ 53 Undervisningsskyldighet för timlärare i huvudsyssla

mom. 1

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i huvudsyssla är den samma som för motsvarande tjänsteinnehavare, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

mom. 2 Vägd undervisningsskyldighet för timlärare i huvudsyssla

Om en timlärare undervisar vid samma skola/läroanstalt i flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, ska en vägd undervisningsskyldighet räknas ut.

Tillämpningsanvisning

Den vägda undervisningsskyldigheten (uvs) räknas ut enligt följande:

(timantal i ämne 1 x uvs 1) + (timantal i ämne 2 x uvs 2)

antal timmar totalt (timmar i ämne 1 + timmar i ämne 2)

Vägd undervisningsskyldighet räknas ut endast för de timmar som en lärare håller vid samma skola/läroanstalt. Grundskolor i samma kommun (lågstadier, högstadier och specialundervisning) betraktas som samma läroanstalt. Också gymnasier i samma kommun anses utgöra en och samma läroanstalt (men inte tillsammans med grundskolorna). Avrundningen görs till närmaste undervisningsskyldighet eller närmaste undervisningsskyldighet nedåt.

Undervisningsskyldigheten avrundas till heltal förutom för undervisningen i bilaga 4, där undervisningsskyldigheten per vecka bestäms med två decimalers noggrannhet. Vid avrundningen iakttas följande regel: Om undervisningsskyldigheten ligger lika nära två heltal görs avrundningen nedåt. Exempelvis avrundas talet 22,50 till 22, medan 22,51 avrundas till 23.

§ 54 Övriga avtalsbestämmelser som tillämpas på timlärare i huvudsyssla

mom. 1

På timlärare i huvudsyssla tillämpas de avtalsbestämmelser som också gäller tjänsteinnehavare vid respektive skola/läroanstalt enligt följande, om inget annat följer av respektive bilaga:

Lön för undervisningspersonal i tjänsteförhållande (del A kap. II, med undantag av § 20)
Semester, kalkylerad semester och semesterpenning (del A kap. IV)
Avbrott i tjänsteutövningen (del A kap. V)
Bestämmelser om när övertimmar avdras/inte avdras under avbrott i tjänsteutövningen (se delarna eller bilagorna)
Lön enligt AKTA kap. V § 10 (Tillfällig vårdledighet) och § 12 (Vissa tjänst- och arbetsledigheter), förutsatt att personen har anställts för minst 60 kalenderdagar.

Tillämpningsanvisning

En anställning som upphört i slutet av en termin eller under den ferie som följer på terminen anses som oavbruten när karenstiden för såväl sjukledighet som moderskapsledighet ska bestämmas, i de fall då anställningen vid början av följande arbetsperiod igen har fortsatt i en skola/läroanstalt hos samma arbetsgivare.
mom. 2 Avdrag för avsaknad av behörighet bestäms enligt kap. II § 8 för sådana timlärare i huvudsyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren.

B TIMLÄRARE I BISYSSLA

§ 55 Bisyssla

En timlärare är anställd i bisyssla om timläraren inte tjänstgör som timlärare i huvudsyssla enligt kap. VII § 51.

§ 56 Timarvode för timlärare i bisyssla

mom. 1

Till en timlärare i bisyssla betalas timarvode för varje timme läraren håller.

mom. 2

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt kap. II § 27 (engångstimarvode), om inget annat bestäms i respektive bilaga.

Tillämpningsanvisning

Engångstimarvodet för timlärare i bisyssla räknas ut med hjälp av grundlönen, koefficienten för dyrortsklassen och undervisningsskyldigheten. Grundlönen och undervisningsskyldigheten är de samma som i motsvarande tjänst, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Om en timlärare undervisar i olika ämnen där undervisningsskyldigheten och/eller grundlönen enligt lönepunkten är olika stora, vägs inte lönen och undervisningsskyldigheten, utan timarvodena betalas för varje läroämne på olika grunder. Ett timarvode som räknas ut på detta sätt är ett minimiarvode.

mom. 3

Avdrag för avsaknad av behörighet bestäms enligt kap. II § 8 för sådana timlärare i bisyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren.

§ 57 Avbrott i tjänsteutövningen för timlärare i bisyssla

mom. 1 Repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning och fortbildning som arbetsgivaren anvisar

Till timlärare i bisyssla som deltar i repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning eller fortbildning som arbetsgivaren anvisat, betalas arvode också för de timmar som läraren skulle ha hållit under denna tid.

mom. 2 Självständighetsdagen

För de timmar som läraren skulle ha hållit under självständighetsdagen betalas ett arvode på det sätt som bestäms om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag (L 388/1937, hänvisningsbestämmelse).

mom. 3 Arbetsoförmåga som beror på sjukdom eller olycksfall

Tjänsteinnehavare

Vid arbetsoförmåga som beror på sjukdom eller olycksfall har en timlärare i bisyssla vars anställning fortgått i minst 60 kalenderdagar rätt att under den tid oförmågan varar få sin fulla lön fram till utgången av den nionde vardagen efter den dag läraren insjuknade, dock högst tills rätten att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) börjar, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Om arbetsoförmågan förorsakats avsiktligt eller genom grov vårdslöshet, har läraren inte rätt till sjuklön.

VIII Uppsägningstider för undervisningspersonal

§ 58 Uppsägningstider

mom. 1

När arbetsgivaren säger upp en tillsvidareanställd tjänsteinnehavare eller arbetstagare är uppsägningstiden minst

14 dagar, om anställningen fortgått i högst 1 år
en månad, om anställningen fortgått utan avbrott i över 1 år, men högst 4 år
två månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 4 år, men högst 8 år
fyra månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 8 år, men högst 12 år
sex månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 12 år.

mom. 2

När en tillsvidareanställd tjänsteinnehavare eller arbetstagare säger upp sig är uppsägningstiden minst

14 dagar, om anställningen fortgått i högst 5 år
en månad, om anställningen fortgått utan avbrott i över 5 år,
två månader om det är fullmäktige som utnämner tjänsteinnehavare.

Tjänsteinnehavare

mom. 3

Uppsägningstiden för en visstidsanställd tjänsteinnehavare är 14 kalenderdagar för båda parterna.

mom. 4

Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den dag då uppsägningen meddelas eller delges. På begäran av eller med samtycke av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan man tillämpa en kortare uppsägningstid än vad som anges ovan.

Tillämpningsanvisning

När man räknar ut den anställningstid som bestämmer uppsägningstidens längd, beaktas endast den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren utan avbrott varit anställd av arbetsgivaren i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. För en tjänsteinnehavare beaktas tid i arbetsavtalsförhållande endast om den anställde omedelbart har övergått från arbetsavtalsförhållandet till ett tjänsteförhållande. För en arbetstagare beaktas på motsvarande sätt tid i tjänsteförhållande endast om personen i fråga omedelbart har övergått från tjänsteförhållandet till ett arbetsavtalsförhållande. Till exempel moderskapsledighet, värnplikt eller studieledighet avbryter inte ett anställningsförhållande. Tid som värnpliktig räknas dock inte in i anställningens längd.

Del B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning

I Tillämpning och lönegrundsgrupp

§ 1 Tillämpliga avtalsbestämmelser

mom. 1

På anställningsvillkoren för innehavare av rektors- och lärartjänst som anställts tillsvidare eller för viss tid och på anställningsvillkoren för timlärare tillämpas del A och B i UKTA och bilaga 1 för grundskolor, bilaga 2 för gymnasier och bilaga 3 för vuxengymnasier.

Tillämpningsanvisning

Bilaga 1 tillämpas på den grundläggande utbildning för läropliktiga och den förskole- och påbyggnadsutbildning som ska ordnas i grundskolan enligt lagen om grundläggande utbildning.

Bilaga 2 tillämpas på sådan gymnasieutbildning i gymnasier som avses i gymnasielagen och som i huvudsak är avsedd för unga.

Bilaga 3 tillämpas på i gymnasielagen avsedd gymnasieutbildning som i huvudsak är avsedd för vuxna vid ett gymnasiums linje för vuxenutbildning eller vid ett vuxengymnasium och på sådan grundläggande utbildning för andra än läropliktiga som följer lagen om grundläggande utbildning.

mom. 2

På grundskolans, gymnasiernas och vuxengymnasiernas rektorer och lärare tillämpas dessutom följande bestämmelser i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA):

Kap. II	Löner, § 13 (resultatbonus), § 14 (engångsarvode), § 16 (språktillägg) och § 20 (arbetsgivarens kvittningsrätt)
Kap. IV	Semester (rektorer) med beaktande av vad som bestäms i UKTA del A § 33
Kap. V	Tjänst-, arbets- och familjeledighet, § 6–12 mom. 2–3 med de undantag som framgår av UKTA del A kap. V
Kap. VI	Ersättningar för kostnader och naturaprestationer Bestämmelse i UKTA del B § 25 a
Kap. VII	Förtroendemän
Kap. VIII	Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande, med undantag av uppsägningstiderna.

§ 2 Lönegrundsgrupp

mom. 1

I bilaga 1 som gäller grundskolan avses med lönegrundsgrupp

antalet lärare i huvudsyssla i årskurs 1–6 och inom förskoleundervisningen
i årskurs 7–9 en kalkylerad grupp för varje påbörjat antal av 32 elever i respektive årskurs
vid undervisning i specialklass en kalkylerad grupp för varje påbörjat antal av 10 elever. Vid undervisning av elever med förlängd läroplikt beräknas dock en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 8 elever. Vid beräkning av antalet grupper inom specialundervisningen räknas eleverna i samtliga årskurser ihop.

Tillämpningsanvisning för punkt 1

Med lärare i huvudsyssla avses lärare som undervisar i skolan minst 16 timmar i veckan. En innehavare av rektorstjänst för årskurs 1–6 betraktas som lärare i huvudsyssla oberoende av antalet timmar.

Tillämpningsanvisning för punkt 1 och 2

Vid beräkning av lönegrundsgrupperna beaktas specialeleverna enligt punkt 1 och 2 beroende på i vilken årskurs eleven har placerats, med undantag av de elever som överförts till specialklass, varvid punkt 3 tillämpas.

mom. 2

I bilaga 2 som gäller gymnasier avses med lönegrundsgrupp

varje påbörjat antal av 36 antagna studerande under läsåret
varje påbörjat antal av 36 antagna studerande under föregående läsår
varje påbörjat antal av 36 antagna studerande under läsåret därförinnan och under tidigare läsår.

II Lön

§ 3 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer i grundskolor

mom. 1

Lönepunkter och antal lönegrundsgrupper för rektorer. Den uppgiftsrelaterade lönen i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.

Antal lönegrundsgrupper

Rektor för en skola med årskurs 1–6
4 03 01 10 1	12–23
4 03 01 20 1	24–30
4 03 01 30 1	31–

Rektor för en skola med årskurs 7–9
4 03 01 10 2		–6
4 03 01 20 2		7–14
4 03 01 30 2		15–19
4 03 01 40 2		20–

Rektor för en specialskola
4 03 01 10 3		6–11
4 03 01 20 3		12–20
4 03 01 30 3		21–25
4 03 01 40 3		26–

Tillämpningsanvisning

Se UKTA del A § 6 och 10 angående användningen av löneskalan.

mom. 2

Rektorns löneskala följer bestämmelsen för årskurs 7–9 också då en innehavare av rektorstjänst har ålagts att ansvara för

en skola med årskurs 1–9 eller
en skola med årskurs 1–6, som dessutom har minst sex lönegrundsgrupper inom specialundervisning.

Med skola avses här en administrativt självständig skola eller flera självständiga skolor, där rektorsuppgifterna har ålagts en innehavare av rektorstjänst.

Tillämpningsanvisning

Lönegrundsgrupperna inom specialundervisning har fastställts i § 2 mom. 1 punkt 3 i denna del.

mom. 3

För en rektor som inte har den behörighet som anges i förordning 986/1998 är den nedre gränsen i löneskalan 3–15 % lägre än de nedre gränserna i löneskalorna ovan.

Tillämpningsanvisning

Vid bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för rektorer beaktas vad som bestäms i UKTA del A § 6 och 10.

§ 4 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer i gymnasier och vuxengymnasier

Uppgiftsrelaterad lön för rektorer (4 04 01 00 5), se lönebilagan.

Tillämpningsanvisning

Se UKTA del A § 6 och 10 angående användningen av löneskalan. Lönepunkten för rektorer vid vuxengymnasier är 4 04 01 01 1.

§ 5 Uppgiftsrelaterad lön för biträdande rektorer i grundskolor och gymnasier

Grundskolor (4 03 02 00 0)

Gymnasier (4 04 02 00 0)

För en innehavare av biträdande rektorstjänst med helhetsarbetstid och helhetslön vid en grundskola eller ett gymnasium bestäms den uppgiftsrelaterade lönen på en skala som är 7 % lägre än löneskalan i den lönepunkt som tillämpas på skolans rektor.

§ 6 Grundlön för innehavare av lektorstjänst i elevhandledning i grundskolan

mom. 1

Grundlönen för en lektor i elevhandledning som har behörighet för elevhandledning (4 03 04 06 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.

mom. 2

För en lektor (4 03 04 06 7) som inte har behörighet för elevhandledning, men som har annan lärarbehörighet för grundläggande utbildning eller gymnasieundervisning bestäms lönen enligt en skala som är högst 5 % lägre än grundlönen i skalan i mom. 1. För en lektor i elevhandledning som saknar lärarbehörighet är grundlönen högst 30 % lägre.

§ 7 Bestämning av lönen

mom. 1

Syftet med lönesystemet är att främja kommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och säkerställa konkurrenskraftiga löner för kommunsektorn. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner som grundar sig på

arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (uppgiftsrelaterad lön)
yrkesskicklighet (individuellt tillägg)
arbetserfarenhet (årsbundet tillägg) och
resultat (resultatbonus)

Se uppgiftsrelaterad lön (tillämpningsanvisningen i del A § 6 mom. 3), individuellt tillägg (del A § 11), årsbundet tillägg (§ 12–17), rekryteringstillägg (§ 20 a) samt engångsarvode och resultatbonus (AKTA).

Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen ska uppfylla de mål som satts för ett bra och fungerande lönesystem. Lönesystemet ska ses över regelbundet.
Vid förändringar som innebär att de anställda får en ny arbetsgivare ska för den nya arbetsgivaren utvecklas ett eget lönesystem som ersätter de tidigare lönesystemen. Det nya lönesystemet kan vara ett system som använts redan tidigare.

Lönerna enligt de tidigare lönesystemen ska i mån av möjlighet samordnas med lönerna enligt det nya system som valts. Samordningen inleds med de uppgiftsrelaterade lönerna. Den nya lönenivån bestäms enligt arbetsvärderingssystemet i det nya lönesystemet. Om den uppgiftsrelaterade lönen är lägre än vad det nya lönesystemet förutsätter är det meningen att lönerna höjs stegvis till nivån enligt det nya lönesystemet. Längden på övergångsperioden beror på löneskillnaderna, kostnaderna och de tillgängliga medlen för löneförhöjningar. En plan inklusive tidsplaner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det nya lönesystemet och samordningen av lönerna.

mom. 2

Till undervisningspersonal i huvudsyssla betalas minst grundlön enligt respektive lönepunkt i del B eller i bilagorna 1–3. Lönepunkten och grundlönen avgörs utgående från tjänstebeteckningen och de övriga förutsättningar som anges i lönebestämmelserna.

§ 8 Årsbundet tillägg

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för undervisningspersonal och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande (se också lönebilagan):

	5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
Rektorer och biträdande rektorer			5 %	5 %	10 %
Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan	4 %	5 %	6 %	6 %	6 %
Innehavare av lektorstjänst i elevhandledning i grundskolan	2 %	4 %	5 %	11 %
Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla	6 %	4 %	9 %	6 %	6 %
Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/ vuxengymnasium	6 %	3 %	10 %	4 %	6 %

III Arbetstid

§ 9 Arbetstid för innehavare av rektorstjänst

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet. Rektorers rätt till semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.

Protokollsanteckning

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som ska utföras eller som det är mest ändamålsenligt att utföra på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från byråarbetstiden.

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs regelbundet upp.

§ 10 Antal undervisningstimmar för innehavare av rektorstjänst

mom. 1

Antal undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6 är följande:

Antal lönegrundsgrupper i skolan	Undervisningstimmar per vecka
12–17	11–13
18–23	10–12
24–29	7–10
30–35	5–7
36–41	4–6
42–	–2

mom. 2

Antal undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9 är följande:

Antal lönegrundsgrupper i skolan	Undervisningstimmar per vecka
1–3	10–12
4–9	8–10
10–20	6–8
21–25	5–7
26–30	3–5
31–	–2

mom. 3

Antal undervisningstimmar per vecka för en rektor vid en specialskola är följande:

Antal lönegrundsgrupper i skolan	Undervisningstimmar per vecka
1–3	11–13
4–9	9–11
10–20	7–9
21–25	6–8
26–30	4–6
31–	2–4

mom. 4

Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen (se § 3 mom. 2) med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.

mom. 5

Med undantag av de rektorer som avses i mom. 1 och 2 får en grundskolerektor (mom. 1–4) med högst 2 undervisningstimmar per vecka räkna följande uppgifter till antalet undervisningstimmar:

a) klassföreståndaruppgifter
b) förberedelser för demonstrationer i fysik och kemi (också när individuellt lönetillägg betalas)
c) förberedelser för demonstrationer i biologi
d) stödundervisning.

mom. 6

Med undantag av de rektorer som avses i mom. 1 och 2 kan till antalet undervisningstimmar för en grundskolerektor (mom. 1–4) med högst 2 undervisningstimmar per vecka av särskilda skäl räknas också följande uppgifter

e) skötsel av bibliotek
f) skötsel av samlingar i biologi, fysik och kemi
g) ordnande av gemensamma musikframträdanden
h) elevhandledning
i) klubbarbete
j) lärarhandledning

mom. 7

För en gymnasierektor fastställs antalet undervisningstimmar per år lokalt till mellan 152 och 418 timmar.

mom. 8

För en rektor för ett vuxengymnasium fastställs antalet undervisningstimmar per år lokalt till mellan 132 och 363 timmar. I antalet undervisningstimmar kan ingå handledning och övervakning av övningsuppgifter i modersmål och litteratur (bilaga 3 § 6 mom. 2) och anordnande av sommarkurser (bilaga 3 § 9).

Tillämpningsanvisning

Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter, rektorns ansvar för budgeten och andra lokala specialförhållanden.

§ 11 Specialbestämmelser om arbetstiden för innehavare av rektorstjänst i grundskolan

mom. 1

Om en skola/läroanstalt är varaktigt indelad i två eller flera fristående verksamhetsställen räknas till antalet undervisningstimmar per vecka sammanlagt 2–4 veckotimmar för rektorer, biträdande föreståndare/biträdande rektorer, vice föreståndare och skolföreståndare. Andelen timmar som används och fördelningen av dem beror på verksamhetsställenas storlek, placering och uppgiftsfördelningen mellan dessa personer. Om ställena ligger mycket långt från varandra eller annars verkar under särskilt svåra förhållanden, kan arbetsgivaren utöver timmarna ovan räkna sammanlagt högst fyra veckotimmar till undervisningsskyldigheten.

mom. 2

Om klasser som hör till en annan skola/läroanstalt varaktigt arbetar i samband med skolan, räknas såsom ovan ett sammanlagt timantal enligt mom. 1 till undervisningsskyldigheten för skolornas rektorer, biträdande föreståndare/biträdande rektorer, vice föreståndare och skolföreståndare.

Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2

En skola/läroanstalt är inte indelad i två eller flera fristående verksamhetsställen på det sätt som avses i de föregående styckena om de olika byggnaderna är belägna nära varandra, på tomter som ligger bredvid eller mittemot varandra eller på samma tomt så att de bildar en fast och enhetlig funktionell skolhelhet.

mom. 3

Om rektorn, den biträdande föreståndaren eller skolföreståndaren ansvarar för ett elevhem, räknas till undervisningsskyldigheten 1–3 veckotimmar enligt följande

Antal elever i elevhemmet	Timantal/vecka
1–50	1
51–100	2
101–	3

§ 12 Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer i grundskolor och gymnasier

mom. 1

Arbetstiden för en innehavare av biträdande rektorstjänst med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt § 9.

mom. 2

Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs ska skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas. Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.

§ 13 Arbetstid för innehavare av lektorstjänst i elevhandledning i grundskolan (träder i kraft 1.2.2017)

mom. 1

För en innehavare av lektorstjänst i elevhandledning är den arbetstid som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för 1 245 timmar per läsår. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller mellan måndag och fredag, förkortas den årliga bundna arbetstiden med 7 timmar för varje nämnd söckenhelg.

mom. 2

Av arbetstiden ovan kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår. En del av den tid som regleras av arbetsgivaren ska förläggas till skolans sommaravbrott. Denna tid, som främst gäller arbete med gemensam antagning, är 30–50 timmar av arbetstiden ovan.

mom. 3

Det övriga arbete som hör till lektorstjänsten i elevhandledning utförs under icke-bunden arbetstid, som tjänsteinnehavaren själv får bestämma tid och plats för.

Tillämpningsanvisning

Den icke-bundna arbetstiden är avsedd för förberedelse av lektioner, sammanställning och utarbetande av studiematerial, läsning av facklitteratur samt förberedelse av andra handledningsuppgifter i skolan.

§ 14 Lärararbetsdagar

mom. 1

En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studie- och planeringsarbete tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan en av dessa dagar av särskilda skäl ordnas som två separata sammanlagt minst sex timmar långa pass.

mom. 2

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den i mom. 1 nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling av arbetsplatsen som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet, högst två dagar (högst 12 timmar) per läsår.

mom. 3

Arbetstiden under en sådan dag som avses i mom. 2 är 6 timmar, och utvecklingsdagen ska ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av arbetstiden under terminen. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena ordnas som två tretimmars pass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna, om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt. För en utvecklingsdag (6 tim.) betalas en dagslön i samband med följande månads lönebetalning.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i de lärardagar som avses i mom. 2 (t.ex. lärardag för uppdatering av läroplaner, lärardag om grunderna för utvärdering av skolarbetet, utvecklingsdag för arbetsplatsen) eller om en del av kommunens lärare ska delta (t.ex. lärarna för årskurs 7–9) eller en del av lärarna i någon skola (utvecklingsgrupp för samarbete mellan skolor, e.d.). De lärararbetsdagar som avses i mom. 1, lärarmöten under läsåret och den tid lärarna har för planering per vecka kan givetvis användas för motsvarande arbete, till exempel för sådana uppgifter som nämns i utbildningslagstiftningen. Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.

mom. 4

Slopat 1.10.2007–31.7.2018

mom. 5

(träder i kraft 1.8.2017)

En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet och det studie- och planeringsarbete som anges i mom. 1 delta i sådant studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Arbetstiden för en tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för ett läsår är 24 timmar under läsåret. Arbetstiden för den som anställts för ett arbetsår är högst 20 timmar.

Tillämpningsanvisning

Av denna arbetstid ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar. Av grundad anledning kan tjänsteinnehavaren åläggas högst en 6-timmarsdag. Denna dag måste användas en lördag under elevernas arbetsår. De övriga timmarna används för samplanering i enlighet med bestämmelsen i bilagan för respektive utbildningsform.

Arbete som kan räknas till undervisningsskyldigheten eller arbete som ersätts enligt en särskild bestämmelse i UKTA kan inte åläggas lärare som annat lärararbete.

mom. 6

(träder i kraft 1.8.2017)

En tjänsteinnehavare som anställts för minst arbetstiden under en termin eller i ett anställningsförhållande av motsvarande längd är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i sammanlagt högst 10 timmar studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Timmarna ska förläggas till elevernas arbetsdagar och/eller alternativt till samplaneringstiden enligt bestämmelsen i bilagan för respektive utbildningsform.

Tillämpningsanvisning

Med ett anställningsförhållande som räcker en termin eller som är av motsvarande längd avses att lärarens anställning är cirka 19 veckor eller längre.

mom. 7

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 årsveckotimmar är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i sammanlagt högst 10 timmar studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Arbetstiden förläggs i enlighet med mom. 6.

mom. 8

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 årsveckotimmar är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i sammanlagt högst 4 timmar studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Arbetstiden ska förläggas till elevernas arbetsdagar och/eller alternativt till samplaneringstiden i enlighet med bestämmelsen i bilagan för respektive utbildningsform.

mom. 9

(gäller 1.2.–31.7.2017)

Under läsåret 2016–2017 kan en lärare som i enlighet med mom. 5 har anställts tillsvidare eller för ett läsår åläggas högst 10 timmar sådant studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som avses i momentet. Arbetstiden för en lärare som anställts för ett arbetsår kan vara högst 8 timmar. Arbetstiden förläggs i enlighet med mom. 6.

§ 15 Söckenhelger som förkortar arbetstiden

Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på någon annan vardag än lördag och detta minskar elevernas skolarbetsdagar per år, räknas de bortfallande skolarbetsdagarna ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

§ 16 Sammanräkning av lärartjänsteinnehavares timmar

Om en grundskollärare också undervisar vid ett gymnasium/vuxengymnasium eller en gymnasie-/vuxengymnasielärare också undervisar i grundskolan räknas timmarna ihop i följande ordning:

När en grundskollärare också undervisar vid ett gymnasium/ vuxengymnasium:	När en gymnasie-/ vuxengymnasielärare också undervisar i grundskolan:
1 undervisningstimmar i grundskolan	1 undervisningstimmar i gymnasiet, inkl. koefficienter
2 arbetsuppgifter i grundskolan som kan räknas till undervisningsskyldigheten	2 arbetsuppgifter i gymnasiet som kan räknas till undervisningsskyldigheten
3 undervisningstimmar i gymnasiet, inkl. koefficienter	3 undervisningstimmar i grundskolan
4 arbetsuppgifter i gymnasiet som kan räknas till undervisningsskyldigheten	4 arbetsuppgifter i grundskolan som kan räknas till undervisningsskyldigheten

Tillämpningsanvisning

Timmar för förberedelse av demonstrationer likställs med undervisningstimmar. Lärarens undervisningstimmar i den sekundära skolformen inverkar på demonstrationstimmarna i den mån de räknas till lärarens undervisningsskyldighet.

När en lärartjänsteinnehavare i grundskolan ges övertimmar/särskilda uppgifter vid gymnasiet, ersätts de enligt gymnasiets arvodesgrund för timundervisning (se bilaga 1 § 26 mom. 5). Om en lärartjänsteinnehavare vid gymnasiet ges övertimmar/särskilda uppgifter vid grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning (se bilaga 2 § 13 mom. 2).

§ 17 Timmar för förberedelse av demonstrationer

mom. 1

Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9. För innehavare av lärartjänst vid vuxengymnasier räknas en tiondel av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi till undervisningsskyldigheten.

mom. 2

Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

Tillämpningsanvisning

Om resultatet inte blir ett heltal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste heltal. Om två heltal är lika nära, görs avrundningen uppåt. Demonstrations- och laborationstimmarna ska antecknas i lärarens arbetsschema.

Överenskommelsen om individuellt lönetillägg för demonstrationer i fysik och kemi för en lärare i fysik och kemi som i samband med övergången till grundskolesystemet i kommunen har flyttats från en befattning som lärare i fysik och kemi vid ett privat läroverk till en tjänst vid grundskolan, ingår i protokollsanteckningen efter § 51 mom. 8 i del II i bilaga 17 till AKTA 1977. Tillämpningsdirektiven ingår i Kommunala avtalsdelegationens byrås cirkulär 69/1975.

Schema för demonstrationsersättningar

Grundskolor och gymnasier
Klasstimmar i fysik och kemi	Demonstrationstimmar
2,50–7,49	1
7,50–12,49	2
12,50–17,49	3
17,50–22,49	4 osv.

Vuxengymnasier
Klasstimmar i fysik och kemi	Demonstrationstimmar
5–14,99	1
15–24,99	2
25–	3

Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier
Klasstimmar i biologi (ej geografi)	Demonstrationstimmar
10–29,99	1
30–	2

§ 18 Inräknande av ambulerande lärares arbete i undervisningsskyldigheten

Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera verksamhetsställen och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan dem räknas en veckotimme till undervisningsskyldigheten. Om läraren enligt arbetsplanen förflyttar sig under dagen till ett annat verksamhetsställe i genomsnitt minst tre gånger per vecka, räknas en och en halv veckotimme till undervisningsskyldigheten; om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst fem gånger räknas två årsveckotimmar till undervisningsskyldigheten, och om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst åtta gånger, räknas två och en halv årsveckotimme till undervisningsskyldigheten.

Alternativt om läraren på grund av undervisningstimmarna blir tvungen att från sin bostad eller det verksamhetsställe som ligger närmast bostaden resa till ett annat eller flera andra ställen sammanlagt minst 30 kilometer per vecka, beräknat längs den kortaste möjliga rutten, räknas en veckotimme till undervisningsskyldigheten och dessutom en halv årsveckotimme för varje följande antal av 50 kilometer som beräknats på samma sätt.

Tillämpningsanvisning

Arbetet räknas inte till lärartjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet om avståndet mellan verksamhetsställena är kortare än en kilometer. Om båda grunderna kommer i fråga för en och samma lärare, räknas timantalet separat för båda alternativen och fastställs enligt det alternativ som är fördelaktigare för läraren. Denna paragraf tillämpas inte på timlärare.

§ 19 Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en separat angiven uppgift som gäller utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från lönebilagan.

mom. 2

I grundskolan ska det månatliga skolspecifika belopp som framgår av lönebilagan användas för en uppgift enligt mom. 1

mom. 3

Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i mom. 2 enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.

mom. 4

De grundskolor som inte har tillgång till kvoten i mom. 1–2 kan enligt prövning av den behöriga myndigheten i kommunen på samma grunder som i mom. 1 använda det belopp per månad som framgår av lönebilagan för varje helt tiotal av skolornas sammanlagda antal lönegrundsgrupper för utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola eller i kommunen.

mom. 5

I gymnasier ska det månatliga skolspecifika belopp som framgår av lönebilagan användas för det ändamål som avses i mom. 1.

mom. 6

Vid vuxengymnasier kan den behöriga myndigheten i kommunen enligt prövning använda följande belopp per månad för det ändamål som avses i mom. 1:

Om målen för uppgiften godkänts och man på förhand kommit överens med läraren om uppföljning av måluppfyllelsen, betalas månatligen enligt uppgiftens svårighetsgrad och ansvar tidsbegränsat det belopp som framgår av lönebilagan per varje tiotal tjänsteinnehavare i huvudsyssla vid vuxengymnasiet och timlärare som uppnår huvudsyssla på basis av timmar i vuxengymnasiet.

mom. 7

(gäller 1.8.2016–31.7.2018)

Om det för ordnandet av utbildningen är nödvändigt att tillämpa denna paragrafs bestämmelser om grundskolan på ett annat sätt, kan arbetsgivaren besluta att en del av ersättningen för tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter används på kommunnivå.

Tillämpningsanvisning

En del av beloppet enligt mom. 2 som beräknas per skola och som framgår av lönebilagan kan enligt arbetsgivarens övervägande användas på kommunnivå, om det är motiverat för utvecklingen av hela kommunens undervisning och det inte är ändamålsenligt att använda hela beloppet i enskilda skolor. Minst 70 procent av beloppet ska ändå tilldelas enskilda skolor.

Innan beslut fattas om att använda skolspecifika pengar på kommunnivå bör förhandlingar föras om saken enligt kapitel IV § 14 mom. 2 i huvudavtalet.

§ 20 Administrativa rektorsuppgifter

Om en biträdande föreståndare, en vice föreståndare eller någon annan lärartjänsteinnehavare vid skolan åläggs att vid sidan av sin egen tjänst under tiden för avbrott i rektorns tjänsteutövning sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorstjänsten, betalas för uppgiften en ersättning som inte hör till den ordinarie lönen och som per arbetstimme som fastställs av arbetsgivaren utgör den ordinarie lönen dividerat med 152.

§ 21 Slopad

IV Avbrott i tjänsteutövningen

§ 22 Slopad

§ 23 Betalning/minskning av övertimarvode, timarvoden och ersättningar för särskilda uppgifter under tjänstledighet

mom. 1

Under avlönad tjänstledighet avdras inte övertimarvoden eller de övertimmar som ålagts tjänsteinnehavaren och som betalas enligt timarvodesgrunden och inte heller det arvode som betalas för särskilda uppgifter. De betalas enligt det antal veckotimmar som fastställts i arbetsplanen, dock högst till ingången av följande läsår.

mom. 2

Under oavlönad tjänstledighet avdras övertimmarna enligt arbetsplanen och de övertimmar som ålagts tjänsteinnehavaren och som betalas enligt timarvodesgrunden och särskilda uppgifter genom användning av engångstimarvode (1/38 eller 1/33).

V Visstidsanställda

§ 24 Lön för visstidsanställda tjänsteinnehavare

mom. 1

Visstidsanställda lärare (personer som sköter vakanta tjänster och vikarier) har rätt att få lön enligt samma lönegrunder och samma arbetsskyldighet som tillsvidareanställda tjänsteinnehavare. Ett undantag från detta är dock att endast de visstidsanställda tjänsteinnehavare som anställts för minst 60 dagar har rätt till följande löneförmåner:

tillfällig vårdledighet (AKTA kap. V § 10)
vissa tjänstledigheter (AKTA kap. V § 12 mom. 2 och 3).

mom. 2

Denna paragraf tillämpas på en tillsvidareanställd lärartjänsteinnehavare som är tjänstledig för att för viss tid sköta en lärartjänst hos samma arbetsgivare.

mom. 3

Om anställningen fortgår högst fem skolarbetsdagar, betalas lönen som timarvode på samma sätt som till timlärare i bisyssla. Till detta timarvode läggs varken den årsbundna delen av det individuella tillägget eller koefficient- eller gymnasieresurstimmar eller extra timmar vid vuxengymnasier. På grund av att det inte finns någon samplaneringsskyldighet, betalas ett timarvode som är timlärarens timarvode multiplicerat med 0,94 i grundskolor och med 0,96 i gymnasier och vuxengymnasier.

mom. 4

Om skolan följer ett periodsystem och anställningen fortgår längre än fem skolarbetsdagar och infaller under en tid då antalet undervisningstimmar är mindre än undervisningsskyldigheten, betalas till en visstidsanställd tjänsteinnehavare en sådan andel av den ordinarie lönen som motsvarar de timmar som hållits under anställningen enligt följande formel:

Antalet hållna timmar	x	Den ordinarie lönen under anställningen
De totala antalet timmar som hör till undervisningsskyldigheten under anställningen

Tillämpningsanvisning för moment 4

Till antalet hållna timmar i grundskolan räknas också de särskilda uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten.

Till antalet hållna timmar i gymnasiet räknas koefficienttimmar och eventuella demonstrationstimmar och eventuellt timmar för olika uppgifter som tas från gymnasieresurstimmarna och de extra timmarna vid vuxengymnasier.

mom. 5

Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare håller fler timmar under anställningen än vad undervisningsskyldigheten förutsätter, betalas utöver den ordinarie lönen ett övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten.

Tillämpningsanvisning för moment 5

Om anställningen varar enbart ett arbetsår eller kortare tid betalas övertimarvode enligt del A § 27.

VI Särskilda bestämmelser

§ 25 Slopad

§ 25 a Resekostnadsersättningar för ambulerande lärare

mom. 1

Resekostnaderna för en lärare som undervisar vid två eller flera verksamhetsställen ersätts enligt bestämmelserna om ersättning av resekostnader i AKTA bilaga 16.

mom. 2

Slopat

§ 26 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.8.2005 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

Om läraren i sin uppgift 31.7.2005 hade en totalinkomst som var större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.8.2005 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, har skillnaden blivit ett individuellt lönetillägg.

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas inte allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Det är också fråga om övergång till en annan tjänst när en tjänsteinnehavare fråntas uppgiften som föreståndare eller biträdande föreståndare.

§ 27 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering

mom. 1

Om en lärares totalinkomst enligt de avtalsbestämmelser i UKTA 2005–2007 som gällde 28.2.2007 var större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.3.2007 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, har skillnaden blivit ett individuellt övergångstillägg.

Tillämpningsanvisning

Övergångstillägget kan betalas med anledning av att ett separat tilläggsarvode eller tillägg enligt det UKTA som gällde 28.2.2007 har slopats, om den uppgiftsrelaterade lönen för uppgiften enligt § 7 har blivit lägre och personen har varit anställd hos arbetsgivaren 28.2.2007.

mom. 2

Det individuella övergångstillägget i denna paragraf slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg. Det är fråga om övergång till en annan tjänst också bland annat när en person fråntas uppgiften som föreståndare eller biträdande föreståndare. Också någon annan förändring i de förhållanden som ligger till grund för övergångstillägget innebär att övergångstillägget minskar.

§ 28 Avtalsbestämmelserna i del B som gäller timlärare i huvudsyssla

§ 1 Tillämpliga avtalsbestämmelser
§ 7 Bestämning av lönen
§ 8 Årsbundet tillägg
§ 14 Lärararbetsdagar
§ 15 Söckenhelger som förkortar arbetstiden
§ 17 Timmar för förberedelse av demonstrationer
§ 19 Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner
§ 20 Administrativa rektorsuppgifter
§ 23 Betalning/minskning av övertimarvode, övertimme som betalas enligt övertimarvodesgrunden och ersättningar för särskilda uppgifter under tjänstledighet
§ 24 Lön för visstidsanställda tjänsteinnehavare
§ 25 a Resekostnadsersättningar för ambulerande lärare
§ 26 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.8.2005 övergått till lön angiven i euro
§ 27 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering.

Del B Bilaga 1 Grundskolan

I Definitioner

§ 1 Indelning av den grundläggande utbildningen

Denna bilaga tillämpas på utbildning som ges i grundskolan:

Årskurs 1–6 och förskoleundervisning för elever som inte omfattas av förlängd läroplikt
Årskurs 7–9 och påbyggnadsundervisning i klass 10
Specialundervisning enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning

Tillämpningsanvisning för punkt 1 och 2

En blandad grupp består av elever i årskurs 1–6 och 7–9. Om över hälften av eleverna är elever från årskurs 1–6 tillämpas bestämmelserna för årskurs 1–6 på den blandade gruppen. Om minst hälften av eleverna i den blandade gruppen är elever från årskurs 7–9 tillämpas bestämmelserna för årskurs 7–9.

II Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (ämneslärare)

4 03 04 00 5	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 03 04 00 7	Annan än ovan nämnd lärarbehörighet för ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen, klassundervisning eller specialundervisning
4 03 04 00 8	Högre högskoleexamen
4 03 04 00 9	Högskoleexamen
4 03 04 01 0	Annan än ovan nämnd

§ 3 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lärare som ger specialundervisning(specialklasslärare och speciallärare)

4 03 04 01 2	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för specialundervisning
4 03 04 01 4	Lägre högskoleexamen och lärarbehörighet för specialundervisning
4 03 04 01 3	Lärarbehörighet för specialundervisning
4 03 04 01 5	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 04 01 6	Speciallärarbehörighet för undervisning av mycket gravt utvecklingsstörda (TRÄNS 2) eller lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 04 01 7	Annan än ovan nämnd

§ 4 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för klasslärare (klassundervisning)

4 03 04 02 8	Klasslärarbehörighet, högre högskoleexamen och ämneslärarbehörighet i något gemensamt ämne i kommunens grundskola
4 03 04 03 0	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 04 03 1	Lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 04 09 8	Högskoleexamen/barnträdgårdslärarexamen
4 03 04 03 3	Annan än ovan nämnd

§ 5 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för förskollärare

mom. 1

4 03 04 02 0	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 04 02 4	Lärare i specialförskoleklass med specialbarnträdgårdslärarbehörighet
4 03 04 02 1	Behörighet enligt 7 § i förordning 986/1998
4 03 04 02 2	Annan än ovan nämnd

mom. 2

Om en förskollärare i mom. 1 undervisar både i en separat förskoleklass och inom annan grundläggande utbildning, räknas en vägd grundlön ut utgående från förhållandet mellan förskoletimmarna och de övriga undervisningstimmarna.

Tillämpningsanvisning

I del A § 52 finns en formel för uträkning av vägd grundlön och anvisningar för avrundning.

III Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 6 Samplanering 1.8.2007–31.7.2018

Utöver den undervisning och de övriga arbetsuppgifter som ålagts en lärare per vecka ska läraren i skolan delta tre timmar i veckan i samplanering, möten som gäller olika ämnesområden och sakfrågor, i samarbetet mellan hem och skola och planeringen av undervisning och arbetsuppgifter som gäller utvecklingen av skolans verksamhet.

§ 6 a Årligt antal timmar för samplanering (träder i kraft 1.8.2017)

Under läsåret är det totala antalet timmar för samplanering högst 126 med beaktande av bestämmelserna i del B § 14 mom. 5–8. Den årliga planeringen av arbetstiden för samplanering får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.

§ 7 Undervisningsskyldighet (usv)

mom. 1

Lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning	usv/vecka
I förskollärartjänst	23
I klasslärartjänst	24
I speciallärartjänst	24
I specialklasslärartjänst	22

Tillämpningsanvisning

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är den samma som för en tjänsteinnehavare.

mom. 2

Ämneslärare	usv/vecka
Modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk)	18
Det andra inhemska språket och främmande språk, också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk)	20
Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik	21
Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi	23
Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning	24
Övriga ämnen	23

mom. 3

Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet räknas en vägd undervisningsskyldighet ut.

mom. 4

Om en lärartjänsteinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning räknas en vägd undervisningsskyldighet ut.

Tillämpningsanvisning

I del A § 53 finns en formel för uträkning av vägd undervisningsskyldighet och anvisningar för avrundning.

mom. 5

Undervisningsskyldigheten kan bestämmas som årlig undervisningsskyldighet genom att undervisningsskyldigheten per vecka multipliceras med 38.

mom. 6

Om en tjänsteinnehavare som är gemensam för en grundskola och ett gymnasium eller en tjänsteinnehavare i en grundskola är tvungen att undervisa vid ett gymnasium (bilaga 2) för att fullgöra sin undervisningsskyldighet, multipliceras klassundervisningstimmarna vid gymnasiet med gymnasiekoefficienten 1,10, och dessa koefficienttimmar kan räknas in i lärarens undervisningsskyldighet. Om en grundskollärare har ålagts en uppgift i gymnasiet för vilken anvisats gymnasieresurstimmar, räknas dessa vid behov till undervisningsskyldigheten.

§ 8 Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare

mom. 1

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flera skolor med årskurs 1–6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

Antal lönegrundsgrupper i skolan/skolorna	Timantal/vecka
1–2	1
3	2
4–5	3
6–7	6
8	7
9–12	9
13–	12

mom. 2

Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms timantalet enligt tabellen ovan separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan.

mom. 3

Slopat (slagits ihop med mom. 1)

4 mom.

Om två eller flera skolor med årskurs 1–6 har en gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver vad som anges i mom. 1.

§ 9 Inräknande av biträdande föreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande föreståndare

mom. 1

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flera skolor med årskurs 1–6, räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

Antal lönegrundsgrupper i skolan/skolorna	Timantal/vecka
30–35	2–4
36–4	5–7
42–	10–12

mom. 2

För en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare för någon annan grundskola/andra grundskolor än de som avses i mom. 1 räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

Antal lönegrundsgrupper i skolan/skolorna	Timmar/vecka
15–20	2–4
21–25	4–8
26–30	7–14
31–	9–16

Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2

Om det undantagsvis har förordnats flera biträdande föreståndare för en skola/flera skolor fördelas timantalet i mom.1 eller 2 mellan de biträdande föreståndarna.

mom. 3

Slopat

mom. 4

Om en grundskola och ett gymnasium har en gemensam rektorstjänsteinnehavare och det till biträdande föreståndare har förordnats en grundskollärare, räknas lönegrundsgrupperna i grundskolan och gymnasiet ihop vid bestämning av timantalet enligt mom. 2.

§ 10 Inräknande av andra än ledningsuppgifter i undervisningsskyldigheten

Se del B § 17 (timmar för förberedelse av demonstrationer) och § 18 (arbetstid för ambulerande lärare).

mom. 1

Om en innehavare av klasslärartjänst undervisar i en klass med elever från två eller flera årskurser räknas en årsveckotimme till undervisningsskyldigheten. Detta gäller också innehavare av specialklasslärartjänst med undantag av undervisning för mycket gravt utvecklingsstörda.

mom. 2

Om en innehavare av klasslärartjänst eller specialklasslärartjänst undervisar i en klass med en eller flera förskoleelever räknas en årsveckotimme till undervisningsskyldigheten. Detta tillämpas dock inte om det i undervisningsgruppen enbart finns förskoleelever med förlängd läroplikt.

Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2

Tillämpningen av bestämmelserna förutsätter att klasslärarens eller specialklasslärarens undervisning i en klass enligt mom.1 och/eller mom. 2 utgör minst hälften av undervisningen för hela undervisningsgruppen. Om både mom. 1 och 2 uppfylls räknas 2 årsveckotimmar till undervisningsskyldigheten.

mom. 3

Om en innehavare av ämneslärartjänst eller en timlärare (i ämnesundervisning) undantagsvis åläggs att sköta en klass i årskurs 1–6 och klassen inte har en egen klasslärare, räknas en årsveckotimme till undervisningsskyldigheten.

mom. 4

Om en lärartjänsteinnehavare inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, räknas till lärarens undervisningsskyldighet elevhandledning enligt del A § 23 och till behövliga delar särskilda uppgifter enligt § 11–22 i denna bilaga.

Tillämpningsanvisning

Om klassföreståndaruppgifter räknas till undervisningsskyldigheten för en innehavare av ämneslärartjänst, används 1 årsveckotimme som timantal, inte 1,4 årsveckotimmar enligt § 14.

§ 11 Skötsel av bibliotek

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta skolbiblioteket betalas

en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret,
en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckotimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 3 500, och
en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckotimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.

mom. 2

Utöver vad som bestäms i mom. 1 får en lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta ett (referens)bibliotek i en skola med årskurs 7–9, eller en skola med årskurs 1–6 där antalet lärare är minst sex, en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

§ 12 Skötsel av samlingar

Till en behörig innehavare av ämneslärartjänst som ålagts att sköta samlingar i biologi respektive fysik och kemi betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme.

§ 13 Ordnande av musikframträdanden

Till en innehavare av ämneslärartjänst som ålagts att ordna musikframträdanden betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme. Motsvarande ersättning betalas till en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare som har ålagts att ordna musikframträdanden i en skola med minst sex lärare.

§ 14 Klassföreståndaruppgifter

Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0) enligt följande:

klassföreståndare i årskurs 7–9	1,4 årsveckotimmar
klassföreståndare i årskurs 6	1,0 årsveckotimmar

Tillämpningsanvisning

Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren. Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan och mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende med eleverna i klassen. Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisnings- och ordningsfrågor. Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare. Klassföreståndaren bör vara med och ordna gemensamma evenemang i klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan och delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, hålla reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidta åtgärder osv.

§ 15 Ledning och övervakning av kostservice

mom. 1

Till en innehavare av lärartjänst i huslig ekonomi som ålagts ledningen och övervakningen av kostservice betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme för varje påbörjat antal av åtta grundskolor. Ersättningen kan dock motsvara högst sex årsveckotimmar.

mom. 2

Om ledningen och övervakningen av kostservice ålagts flera lärare i huslig ekonomi, delas den veckotimkvot som avses i mom. 1 mellan dessa lärare i proportion till arbetsmängden.

§ 16 Skötsel av AV-apparatur och ansvar för datorutrustning

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-apparatur betalas följande ersättning:

Skola med årskurs 7–9
1–11	Lönegrundsgrupper	1,0	årsveckotimmar
12–	Lönegrundsgrupper	1,5	årsveckotimmar
Skola med årskurs 1–6 och specialskola
alle 12	Lönegrundsgrupper	0,5	årsveckotimmar
12–19	Lönegrundsgrupper	1,0	årsveckotimmar
20–	Lönegrundsgrupper	1,5	årsveckotimmar

Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensam AV-apparatur som en grundskollärare har ålagts att sköta, beaktas också gymnasiets lönegrundsgrupper.

mom. 2

Till en lärare som ålagts ansvaret för skötsel och övervakning av datorutrustning betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckotimmar.

§ 17 Elevkårshandledning

Till en lärartjänsteinnehavare som utsetts att handleda elevkåren i årskurs 7–9 betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en halv veckotimme om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning som motsvarar årsarvodet för en och en halv veckotimme i större skolor.

§ 18 Korsanvändning av vissa ersättningar

Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i § 11 (skötsel av bibliotek), § 12 (skötsel av samlingar), § 16 (skötsel av AV-apparatur och ansvar för datorutrustning) och § 17 (elevkårshandledning). För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer.

§ 19 Klubbarbete

Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodesgrunden för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24.

§ 20 Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts

Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift.

Tillämpningsanvisning

Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter.

§ 21 Ledning av fritidsverksamhet för elever på elevhem

Till en lärartjänsteinnehavare som utsetts till fritidsledare för elever i ett skolhem betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0).

§ 22 Lärarhandledning

Till en lärartjänsteinnehavare som utsetts till studiehandledare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

§ 23 Konst- och färdighetsämnen

Till en innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning för konst- och färdighetsämnen, om det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren ovan. För ändamålet ska användas sammanlagt ett ersättningsbelopp som bestäms i lönebilagan.

§ 24 Ansvarig för språklaboratorium

Till en lärartjänsteinnehavare som utsetts till ansvarig för ett språklaboratorium betalas en ersättning som räknas ut genom att lärarens ordinarie lön divideras med 152.

§ 25 Skötsel av hörapparater

Till en lärartjänsteinnehavare vid en skola för hörselskadade som ålagts att sköta elevernas personliga hörapparater betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för varje påbörjat antal av 25 elever i skolan.

Tillämpningsanvisning för § 23–25

Uppgifterna i § 23–25 i denna bilaga kan inte räknas till undervisningsskyldigheten. Till undervisningsskyldigheten kan inte heller räknas del A § 22 (Stödundervisningsarvode), § 24 (Arvode för skötsel av annan lärares timme), § 25 (Arvode för förhör av privatelev) och del B § 19 (Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner).

§ 26 Övertimarvode

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 7 mom. 1−4 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt del B § 8 eller något annat individuellt tillägg.

Gymnasiets timarvodeskoefficient för timlärare i bisyssla 0,96 används inte när timarvodet i gymnasiet räknas ut för en lärartjänsteinnehavare i grundskolan som har timmar utöver undervisningsskyldigheten vid gymnasiet.

mom. 2

Om en innehavare av klasslärartjänst har övertimmar på grund av undervisning i årskurs 7–9, i specialundervisning eller i gymnasiet är övertimarvodesgrunden för dessa timmar den samma som för timlärare med motsvarande undervisning.

mom. 3

Om en innehavare av lärartjänst i specialundervisning har övertimmar i den allmänna undervisningen i grundskolan eller gymnasiet är övertimarvodesgrunden för dessa timmar den samma som för timlärare med motsvarande undervisning.

mom. 4

Om en innehavare av ämneslärartjänst har övertimmar i årskurs 1–6 eller i specialundervisning, är övertimarvodesgrunden för dessa timmar övertimarvodesgrunden för den egna tjänsten.

mom. 5

Om en innehavare av ämneslärartjänst ges övertimmar/särskilda uppgifter vid gymnasiet, ersätts de enligt gymnasiets arvodesgrund för timundervisning.
Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om en vägd lön enligt del A § 52 och/eller en vägd undervisningsskyldighet enligt del A § 53 har räknats ut för läraren.

IV Lön och arbetstid för timlärare

§ 27 Grundlön för timlärare

mom. 1

Grundlönen för timlärare framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande

	Undervisning i årskurs 7–9
4 03 07 03 8	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 03 07 04 0	Annan än ovan nämnd lärarbehörighet för ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen, klassundervisning eller specialundervisning
4 03 07 04 1	Högre högskoleexamen
4 03 07 04 2	Högskoleexamen
4 03 07 04 3	Annan än ovan nämnd
	Specialundervisning
4 03 07 04 4	Högre högskoleexamen och speciallärarbehörighet
4 03 07 04 6	Lägre högskoleexamen och speciallärarbehörighet
4 03 07 04 5	Speciallärarbehörighet
4 03 07 04 7	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 07 04 8	Speciallärarbehörighet för undervisning av mycket gravt utvecklingsstörda (TRÄNS 2) eller lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 07 04 9	Annan än ovan nämnd
	Undervisning i årskurs 1–6
4 03 07 05 4	Klasslärarbehörighet, högre högskoleexamen och ämneslärarbehörighet i något gemensamt ämne i grundskolan
4 03 07 05 6	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 07 05 7	Lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 07 09 9	Högskoleexamen/barnträdgårdslärarexamen
4 03 07 05 9	Annan än ovan nämnd
	Undervisning av separat förskolegrupp
4 03 07 06 2	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 07 06 5	Lärare i specialförskoleklass med specialbarnträdgårdslärarbehörighet
4 03 07 06 3	Behörighet enligt 7 § i förordning 986/1998
4 03 07 06 4	Annan än ovan nämnd

mom. 2

Om en timlärare som undervisar i årskurs 1–6, eller som ger specialundervisning har ämneslärarbehörighet för undervisningsämnet, bestäms timlönen för ämnet enligt timarvodet för undervisning av årskurs 7–9. Arvodet för övriga timmar bestäms enligt timarvodet för årskurs 1–6 eller specialundervisning.

Tillämpningsanvisning

På behörigheten för en timlärare som undervisar i flera ämnen tillämpas för de ämnen i vilka läraren undervisar paragraferna 5 och 22 i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) av den 1.1.1999.

§ 28 Arbetstid för timlärare

mom. 1

För en timlärare i huvudsyssla ingår samplanering enligt § 6 i arbetstiden.

mom. 2

Undervisningsskyldigheten för en timlärare bestäms enligt § 7, om inget annat bestäms nedan.

§ 29 Timarvode för timlärare i bisyssla

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 26 utgående från grundlönen i § 27 mom. 1 och undervisningsskyldigheten enligt § 7. Eftersom timlärare i bisyssla inte har samplaneringsskyldighet och inte motsvarande arbetstid multipliceras timarvodet med 0,94.

Tillämpningsanvisning

Arvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut genom att timlärarens grundlön enligt lönepunkten multipliceras med 0,83. Resultatet divideras med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka. Detta tal multipliceras med 12 och resultatet divideras med 38. Det engångstimarvode man på detta sätt får (1/38) multipliceras med 0,94, vilket ger det slutliga timarvode som betalas till en timlärare i bisyssla.

Koefficienten 0,94 för timarvodet för ovan nämnda timlärare i bisyssla tillämpas inte på tjänsteinnehavare vid ett gymnasium som har timmar utöver undervisningsskyldigheten i en grundskola i samma kommun.

§ 30 Slopad

§ 31 Slopad

§ 32 Andra bestämmelser som gäller timlärare

mom. 1

På timlärares löner tillämpas del A § 22, 23 och 24 samt bestämmelserna i § 10 mom. 4 och § 11–25 i denna bilaga. På lönen för timlärare i huvudsyssla tillämpas dessutom bestämmelserna i § 26 i denna bilaga.

mom. 2

Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan, men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilken ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar.

mom. 3

Slopat

mom. 4

För en timlärare i bisyssla som har en tjänst i gymnasiet bestäms timundervisningstimmarna vid avbrott i tjänsteutövningen enligt del B § 23.

§ 33 Undantagsbestämmelse om timarvoden för dem som övergått till grundskolesystemet

Bestämmelsen om timarvoden för en lärare enligt § 59 mom. 6 i bilaga 1 i UKTA 2001–2002 tillämpas så länge läraren är kvar i den tjänst som läraren förflyttades till då rätten till timarvodet uppkom.

Del B Bilaga 2 Gymnasier

I Tjänsteinnehavarnas löner

§ 1 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (ämneslärare)

4 04 04 01 7	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 04 04 01 8	Tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller grundläggande utbildning
4 04 04 02 2	Högskoleexamen
4 04 04 02 3	Annan än ovan nämnd

II Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 2 Samplanering

I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det beroende på systemet i skolan för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras 2–5 timmar för varje lärare per två veckor.

§ 2 a Årligt antal timmar för samplanering (träder i kraft 1.8.2017)

Under läsåret är det totala antalet timmar för samplanering 50–107 med beaktande av bestämmelsen i del A § 32 och bestämmelserna i del B § 14 mom. 5–8. Den årliga planeringen av arbetstiden för samplanering får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.

§ 3 Undervisningsskyldighet för ämneslärare

mom. 1

Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen följande:

	timmar/vecka
Modersmålet och litteratur	16
Det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik	19
Matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik	20
Religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia, samhällslära	21
Studiehandledning, huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd	22
Gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs)	23

mom. 2

Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språk samt S2-språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan.

mom. 3

Undervisningsskyldigheten, de uppgifter som ingår i undervisningsskyldigheten och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar vid både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas en vägd undervisningsskyldighet ut som timmar per år. Den vägda undervisningsskyldigheten beräknas enligt de grunder som anges i del A § 53.

Tillämpningsanvisning

Med en lektor som undervisar vid både ett gymnasium och vuxengymnasium avses en tjänsteinnehavare som är skyldig att undervisa i både dag- och vuxengymnasium eller till vars undervisningsskyldighet de facto räknas timmar i både dag- och vuxengymnasium under läsåret i fråga. Alla timmar som lektorn håller vid gymnasiet och vuxengymnasiet räknas antingen in i undervisningsskyldigheten eller räknas som övertimmar som ersätts enligt den egna arvodesgrunden för övertimmar. Som övertimarvodesgrund används en vägd undervisningsskyldighet. Vid beräkningen av den vägda undervisningsskyldigheten beaktas endast klasstimmarna i gymnasiet och vuxengymnasiet.

§ 4 Inräknande av biträdande rektors uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande rektor

mom. 1

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till biträdande rektor för en eller flera skolor, räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

Antal studerande	Timmar/vecka
200–400	2–6
401–600	5–10
601–	6–13

mom. 2

Slopat

mom. 3

Om ett gymnasium och en grundskola med årskurs 7–9 har en gemensam biträdande rektor, räknas till antalet studerande utöver studerandena i gymnasiet också eleverna i årskurs 7–9 i grundskolan.

§ 5 Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten

Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar (§ 6) och gymnasieresurstimmar (§ 7). Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer (del B § 17), arbetstid för ambulerande lärare (del B § 18) och elevhandledning (del A § 23). För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

Tillämpningsanvisning

Till undervisningsskyldigheten kan inte räknas de särskilda uppgifterna i § 8–12 och del A § 22 (Stödundervisningsarvode), § 24 (Arvode för skötsel av annan lärares timme) och del B § 19 (Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner).

§ 6 Koefficienttimmar

mom. 1

Det sammanlagda timantal som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10.

mom. 2

Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer.

Tillämpningsanvisning

Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10. Om en lärare till exempel har 15 timmar fysik och kemi per vecka och 3 demonstrationstimmar, uppgår det sammanlagda antalet klassundervisningstimmar till 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen är då sammanlagt 19,8.

§ 7 Gymnasieresurstimmar

Antalet gymnasieresurstimmar är 14 veckotimmar per gymnasium, och 0,17 veckotimmar läggs till per studerande. Under läsåret 2016–2017 är gymnasieresursen ändå 14,75 per gymnasium och 0,17 veckotimmar läggs till per studerande. Gymnasieresursen används för arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som anvisats lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet. Alternativt kan det beslutas om en mindre resursanvändning och i så fall ska det antal veckotimmar som inte använts för uppgifter utom klass användas till undervisningsarbete. Beslut om detta fattas en gång per läsår.

Tillämpningsanvisning

Största delen av gymnasieresursen ska användas för arbetsuppgifter utom klass. Om det beslutas att resursen ska användas till undervisningsarbete ska detta avtalas med lärarkåren. Om man inte uppnår enighet om hur resursen ska användas bör förhandlingar föras om saken enligt kapitel IV § 14 mom. 2 i huvudavtalet.

§ 8 Förhör av en studerande vid gymnasiet samt preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar

mom. 1

För preliminär granskning och bedömning av ett prov som ingår i studentexamen för en studerande vid det egna gymnasiet betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund av gymnasieresursen enligt § 7.

mom. 2

För förhör av en studerande vid det egna gymnasiet och för preliminär granskning och bedömning av en studentskrivning betalas till lärartjänsteinnehavare en ersättning som motsvarar ersättningen för förhör av privatelev, om den studerande förhörs i ett ämne som inte lärs ut vid gymnasiet i fråga. Om flera studerande deltar i samma förhör, bestäms ersättningen på samma sätt som vid förhör av privatelever. I § 9 finns det bestämmelser om ersättning för förhör av privatelev.

Tillämpningsanvisning

Övervakning av studentexamen hör till gymnasielärarnas tjänsteuppgifter och för övervakningen betalas ingen särskild ersättning. Till en grundskollärare som inte alls undervisar i gymnasiet betalas ett arvode för övervakningen. Ersättningen räknas ut genom att lärarens ordinarie grundskolelön divideras med 152. Ersättning för övervakning betalas inte till en grundskollärare som har timmar i både grundskolan och gymnasiet. En timlärare i bisyssla får en ersättning som är hälften av lärarens timarvode.

Någon särskild ersättning betalas inte för förhör som hålls i ett av gymnasiets läroämnen innan avgångsbetyget utfärdas, för kursslutförhör inklusive förnyat förhör av underkänt förhör och inte heller för förhör/prov vid intagning av studerande till gymnasiet.

Till en lärare i huvudsyssla betalas inte någon särskild ersättning för förhör av gymnasiekursen i ett läroämne innan avgångsbetyget utfärdas, för kursförhör eller för prov vid intagning av studerande till gymnasiet.

§ 9 Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar

mom. 1

En privatelev är en person som deltar i ett prov som ingår i studentexamen, med undantag av

en studerande i ifrågavarande gymnasium, som ännu inte har avlagt slutexamen vid gymnasiet eller studentexamen
en studerande som i sin egen skola tar om ett underkänt obligatoriskt prov under två sådana examenstillfällen som avses i 16 § i studentexamensförordningen
en person/studerande som i sin egen skola tar om ett en gång godkänt prov, om omtagningen sker under det examenstillfälle som följer omedelbart efter att studentexamen avlagts
en studerande som i sin egen skola efter avlagd studentexamen kompletterar sin examen vid närmast följande examenstillfälle.

mom. 2

För förhör av gymnasiekursen i ett läroämne betalas en ersättning enligt lönebilagan. Förhöret kan delas upp på flera delförhör, och ersättningen delas då upp på motsvarande sätt. Varje förhör av hela lärokursen på en gång och varje delförhör omfattar skriftligt, muntligt och förnyat förhör.

Tillämpningsanvisning

Ett läroämne förhörs vanligen i tre delförhör, och då betalas ersättningen för ett delförhör enligt lönebilagan. Av grundad anledning kan ett omfattande ämne förhöras i flera omgångar, och ersättning betalas då för varje delförhör.

Om läraren i ämnet i fråga inte kan förhöra en privatelev, kan ersättningen för förhör av privatelev betalas till en rektor som håller förhöret.

mom. 3

Om flera privatelever förhörs vid samma förhör/delförhör i ett läroämne betalas fullt arvode för de tre första studerandena, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde studeranden, en fjärdedel av arvodet från och med den tionde till den tjugonde studeranden och en sjättedel av arvodet från och med den 21 studeranden.

Fullt arvode bestäms enligt mom. 2.

mom. 4

Ersättningsgrunden per övervakningstimme för en ämneslärare som övervakar ett skriftligt förhör av en privatelev är lärarens ordinarie lön dividerad med 152, såvida inte övervakningen sker vid sidan av en annan avlönad arbetsuppgift.

mom. 5

För preliminär granskning och bedömning av en privatelevs studentskrivning betalas till en innehavare av ämneslärartjänst en ersättning enligt lönebilagan. Granskning och bedömning av olika delar av prov i främmande språk anses utgöra ett enda prov, liksom också delprestationerna i modersmålet.

§ 10 Uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig

Om en innehavare av ämneslärartjänst åläggs att sköta rektorns uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig att sköta dessa, betalas för varje timme som använts för uppgiften den ordinarie lönen dividerad med 152.

§ 11 Arbete vid distansundervisning

Om en lärartjänsteinnehavare ålagts sköta arbete utom klass i anslutning till en studerandes distansstudier, räknas till undervisningsskyldigheten det antal timmar som arbetsgivaren och läraren uppskattat på förhand och som arbetsgivaren fastställt i arbetsplanen. Grunden för lönebetalningen är att 1,5 timme undervisningsarbete på distans motsvarar en lektion.

§ 12 Klubbarbete

Arvodesgrunden för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid gymnasiet/grundskolan, betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 (del B bilaga 1) dividerat med 24.

§ 13 Övertimarvode

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 3 mom. 1–2 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt del B § 8 eller något annat individuellt tillägg.

mom. 2

Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning.

Tillämpningsanvisning

Grundskolans timarvodeskoefficient för timlärare i bisyssla 0,94 används inte när timarvodena räknas ut för en lärartjänsteinnehavare i gymnasiet som har timmar utöver undervisningsskyldigheten vid grundskolan.

Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön enligt del A § 52 och/eller en vägd undervisningsskyldighet enligt § 53.

III Lön och arbetstid för timlärare

§ 14 Grundlön för timlärare

mom. 1

Grundlönen för timlärare framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande

4 04 07 03 7	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 04 07 03 9	Tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller grundläggande utbildning
4 04 07 04 0	Slopad och överförd till punkt 4 04 07 03 9
4 04 07 04 2	Högskoleexamen
4 04 07 04 1	Annan än ovan nämnd

§ 15 Arbetstid för timlärare

mom. 1

För en timlärare i huvudsyssla ingår enligt § 2 samplanering i arbetstiden.

mom. 2

Undervisningsskyldigheten för en timlärare bestäms enligt § 3.

mom. 3

Om en timlärare inte undervisar i något läroämne i gymnasiet, utan har ålagts att sköta stödfunktioner vid skolan (resursen tagen ur gymnasieresursen), är den kalkylerade undervisningsskyldigheten för dessa uppgifter 23 veckotimmar.

§ 16 Timarvode för timlärare i bisyssla

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 13 utgående från grundlönen i § 14 ovan och undervisningsskyldigheten i § 15. Eftersom timlärare i bisyssla inte har samplaneringsskyldighet och inte motsvarande arbetstid multipliceras timarvodet med 0,96.

Bestämmelsen trädde i kraft 1.8.2003. Om en timlärare i bisyssla har anställts tillsvidare eller 31.7.2003 har varit anställd vid ett gymnasium i kommunen, minskas lönen inte enligt ovan så länge lärarens anställning fortgår oavbrutet i kommunens gymnasium.

Tillämpningsanvisning

Arvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut genom att timlärarens grundlön enligt lönepunkten multipliceras med koefficienten för dyrortsklassen nedan 0,83. Resultatet divideras med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka. Detta tal multipliceras med 12 och resultatet divideras med 38. Det engångstimarvode man på detta sätt kommer fram till multipliceras med 0,96, vilket ger det slutliga timarvode som betalas till en timlärare i bisyssla.

Timarvodeskoefficienten för en timlärare i bisyssla 0,96 tillämpas inte på tjänsteinnehavare vid en grundskola som har timmar utöver undervisningsskyldigheten i ett gymnasium i samma kommun.

§ 17 Slopad

§ 18 Slopad

§ 19 Andra bestämmelser som gäller timlärare

mom. 1

I övrigt tillämpas på anställningsvillkoren för timlärare de bestämmelser i UKTA del A som gäller timlärare i huvudsyssla och bisyssla.

mom. 2

På timlärare tillämpas följande bestämmelser i denna bilaga:

§ 5	Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten
§ 6	Koefficienttimmar
§ 7	Gymnasieresurstimmar
§ 8	Förhör av en studerande vid gymnasiet samt preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar
§ 9	Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar
§ 11	Arbete vid distansundervisning
§ 12	Klubbarbete

mom. 3

På timlärare i huvudsyssla tillämpas utöver bestämmelserna ovan följande bestämmelser i denna bilaga:

§ 2 och § 2 a	Samplanering
§ 4	Inräknande av biträdande rektors uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande rektor
§ 13	Övertimarvode

§ 20 Undantagsbestämmelse om timarvoden för dem som övergått till grundskolesystemet

Bestämmelsen om timarvoden för en lärare enligt § 33 mom. 3 i bilaga 2 i UKTA 2001–2002 tillämpas så länge läraren är kvar i den tjänst som läraren förflyttades till då rätten till timarvodet uppkom.

Del B Bilaga 3 Vuxengymnasier

I Tillämpning

§ 1 Tillämpliga avtalsbestämmelser i bilaga 2

På undervisningspersonalen vid vuxengymnasier tillämpas följande bestämmelser i bilaga 2:

§ 9 Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar
§ 10 Uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig

II Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (ämneslärare)

4 04 04 02 4	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 04 04 02 5	Tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller annan lärarbehörighet för vuxengymnasium eller lärarbehörighet för grundläggande utbildning
4 04 04 02 7	Högskoleexamen
4 04 04 02 6	Annan än ovan nämnd

III Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 3 Samplanering

§ 3 a Årligt antal timmar för samplanering (träder i kraft 1.8.2017)

Under läsåret är det totala antalet timmar för samplanering 45–94 med beaktande av bestämmelsen i del A § 32 och bestämmelserna i del B § 14 mom. 5–8. Den årliga planeringen av arbetstiden för samplanering får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.

§ 4 Undervisningsskyldighet för ämneslärare

mom. 1

Undervisningsskyldigheten är 18 timmar i veckan, i A1–2- och B1-språk dock 17 timmar i veckan.

mom. 2

Den årliga undervisningsskyldigheten är undervisningsskyldigheten per vecka multiplicerad med 33. Med samma koefficient omvandlas till årstimmar de uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten samt de uppgifter som ersätts separat utgående från veckotimmarna. Det samma gäller också lektorer som har timmar vid såväl ett vuxengymnasium (bilaga 3) som ett gymnasium (bilaga 2).

mom. 3

Om en lärartjänsteinnehavare undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar vid både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas en vägd undervisningsskyldighet ut som timmar per år.

Tillämpningsanvisning

§ 5 Inräknande av biträdande rektors uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande rektor

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till biträdande rektor för en eller flera skolor, fastställer arbetsgivaren undervisningsskyldigheten till 8–16 veckotimmar. När arbetsgivaren fastställer undervisningsskyldigheten ska läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas.

§ 6 Uppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten

Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer (del B § 17).

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavares undervisningsskyldighet räknas följande antal timmar som tillägg för vuxengymnasium:

5 timmar för varje obligatorisk eller valfri 28 lektioners lärokurs på gymnasiestadiet, för muntligt slutförhör i samband med slutexamen och för preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar och
3 timmar för varje 28 lektioners lärokurs inom den grundläggande utbildningen och varje annan 28 lektioners gymnasiekurs än de ovan nämnda kurserna.

Om kursen innehåller färre eller fler lektioner än 28, utökas antalet timmar i fråga om frivilliga eller valfria gymnasiekurser med 33/28 och i fråga om kurser inom den grundläggande utbildningen och övriga gymnasiekurser med 31/28 av kursens timantal.

mom. 2

För handledning i och övervakning av modersmåls- och litteraturövningar i gymnasieutbildningen räknas 7 timmar per modersmåls- och litteraturkurs på 28 lektioner till undervisningsskyldigheten för en innehavare av ämneslärartjänst.

mom. 3

Om en lärartjänsteinnehavare utses till grupphandledare, räknas en veckotimme till undervisningsskyldigheten. Om arbetsgivaren bestämmer att en lärare ska ha studiehandledningsuppgifter utom klass räknas det antal veckotimmar som fastställts i arbetsplanen till undervisningsskyldigheten.

mom. 4

Om en lärartjänsteinnehavare åläggs skötsel av samlingar, AV-apparatur, datorutrustning eller bibliotek som vuxengymnasiet förvaltar och ansvarar för, räknas det antal veckotimmar som fastställts i arbetsplanen till lärarens undervisningsskyldighet. För ändamålet kan totalt användas högst 10 veckotimmar.

Tillämpningsanvisning

Till undervisningsskyldigheten kan inte räknas de särskilda uppgifter som avses i § 1 och § 7–9 i denna bilaga eller i del A § 24 (Arvode för skötsel av annan lärares timme), § 22 (Stödundervisningsarvode) och del B § 19 (Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner).

§ 7 Övervakning av studentskrivningar

Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att övervaka studentskrivningar under en tid då läraren inte har andra avlönade uppgifter, är ersättningen per övervakningstimme lärarens ordinarie månadslön dividerad med 152.

§ 8 Ansvarig för språklaboratorium

Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att ansvara för ett språklaboratorium, är ersättningen per varje fastställd timme lärarens ordinarie månadslön dividerad med 152.

§ 9 Anordnande och övervakning av sommarkurs

Till en lärare som ålagts ansvar för arrangemangen kring och övervakningen av en sommarkurs betalas separat för vardera sommarkursperioden en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

§ 10 Övertimarvode

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 4 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt del B § 8 eller något annat individuellt tillägg.

mom. 2

Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning.

Tillämpningsanvisning

IV Lön och arbetstid för timlärare

§ 11 Grundlön för timlärare

mom. 1

Grundlönen för timlärare framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande

4 04 07 05 0	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasie-undervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 04 07 05 1	Tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller annan lärarbehörighet för vuxengymnasium eller lärarbehörighet för grundläggande utbildning
4 04 07 05 2	Slopad och överförd till punkt 4 04 07 05 1
4 04 07 05 3	Högskoleexamen
4 04 07 05 4	Annan än ovan nämnd

§ 12 Arbetstid för timlärare

Undervisningsskyldigheten för timlärare är 18 timmar i veckan, i A1–2- och B1-språk dock 17 timmar i veckan. I fråga om jord- och skogsbruk, merkantila ämnen, informationslära, familjefostran, scenkonst och teaterkonst samt talundervisning är undervisningsskyldigheten 20 timmar i veckan. Om en timlärare inte har timmar i något ämne i vuxengymnasiet, utan enbart sköter uppgifter utom klass vilka ersätts separat, är den kalkylerade undervisningsskyldigheten för dessa uppgifter 20 veckotimmar.

§ 13 Andra bestämmelser som gäller timlärare

mom. 1

På timlärare tillämpas följande bestämmelser:

Del B
§ 17	Timmar för förberedelse av demonstrationer
§ 19	Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner
§ 20	Administrativa rektorsuppgifter
Bilaga 2
§ 9	Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar
§ 10	Uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig
och i tillämpliga delar
§ 14	Grundlön och lönepunkter för timlärare
§ 16	Timarvode för timlärare i bisyssla
§ 17	Slopat
§ 18	Slopat
§ 19	Andra bestämmelser som gäller timlärare
Bilaga 3
§ 4	Undervisningsskyldighet (mom. 2–3)
§ 5	Inräknande av biträdande rektors uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande rektor
§ 6	Uppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten
§ 7	Övervakning av studentskrivningar
§ 8	Ansvarig för språklaboratorium
§ 9	Anordnande och övervakning av sommarkurs

mom. 2

På timlärare i huvudsyssla tillämpas också följande bestämmelser:

Bilaga 3

§ 3

Samplanering

§ 3 a Årligt antal timmar för samplanering

§ 10

Övertimarvode

Del C Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom yrkesutbildningen

§ 1 Läroanstalt med yrkesutbildning på flera områden

mom. 1

Med läroanstalt som ger yrkesutbildning på flera områden avses en läroanstalt på vars undervisningspersonal flera olika bilagor i denna del av avtalet tillämpas.

mom. 2

Anställningsvillkoren för lärartjänsteinnehavare bestäms i enlighet med anställningsvillkoren för den läroanstaltsform där tjänsten har inrättats eller till vilken den har hänförts.

Tillämpningsanvisning

Anställningsvillkoren för lärare inom musikutbildning på andra stadiet som leder till yrkesexamen (grundexamen i musik) bestäms enligt del F bilaga 10.

I § 2 finns en bestämmelse om fördelningen av utbildningsområdena på olika bilagor.

mom. 3

För timlärare i huvudsyssla räknas vid behov ut en vägd grundlön och en vägd undervisningsskyldighet på basis av de timmar läraren håller i de olika läroanstaltsformerna. Grunden för övertimarvodet bestäms i enlighet med vägningen.

Tillämpningsanvisning

Om de olika formerna av läroanstalter har olika grunder för bestämning av det årsbundna tillägget bestäms grunderna enligt den undervisning där läraren har flest timmar. Är timmarna lika många följs den bestämmelse som är fördelaktigare för läraren.

§ 1 a Tillämpning av avtalsbestämmelserna i del C och del E 1.1.2012–31.7.2018

mom. 1

Denna paragraf tillämpas på lärare som undervisar inom vuxenutbildningen, då utbildningsanordnaren inte har ett särskilt vuxenutbildningscenter.

Protokollsanteckning

Om utbildningsanordnaren har tillämpat anställningsvillkoren enligt del C bilaga 4–9 på läraren när denna paragraf träder i kraft, förutsätter tillämpningen av paragrafen dessutom lärarens samtycke, om det inte gäller skötseln av en ny tjänst eller en motsvarande uppgift.

Om utbildningsanordnaren har haft ett särskilt vuxenutbildningscenter och fortsatt att lokalt tillämpa anställningsvillkoren i del E på undervisningspersonalen efter att ha lagt ned centret, kan arbetsgivaren så länge anställningsförhållandet fortgår utan avbrott fortsättningsvis tillämpa anställningsvillkoren enligt del E på en lärare som är anställd hos arbetsgivaren när denna paragraf träder i kraft och på vilken del E tillämpats.

mom. 2

Om minst 50 % av en lärares undervisningsskyldighet består av undervisning på ungdomsstadiet vid en yrkesläroanstalt, en handelsläroanstalt, en läroanstalt för konst- och mediekultur eller en sjöfartsläroanstalt, tillämpas bilaga 4–6 och/eller bilaga 9 som gäller yrkesutbildning på lärarens anställningsvillkor. I annat fall kan arbetsgivaren som anställningsvillkor tillämpa del E som gäller yrkesutbildningscenter för vuxna.

Tillämpningsanvisning

En lärare undervisar minst 50 % på ungdomsstadiet, om minst hälften av undervisningsskyldigheten har anvisats för undervisning på detta stadium. En sådan lärare är till exempel en lärare som på ungdomsstadiet har minst 465,5 timmar undervisning eller uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten, då den totala undervisningsskyldigheten är 931 timmar per år.

mom. 3

Om minst 50 % av en lärares arbetstid som kan reserveras för undervisningsarbete utgörs av arbetstid på ungdomsstadiet vid en social- och hälsovårdsläroanstalt eller en läroanstalt för skogsbruk och trähushållning tillämpas bilaga 7 eller 8 som gäller yrkesutbildning på lärarens anställningsvillkor. I annat fall kan arbetsgivaren som anställningsvillkor tillämpa del E som gäller yrkesutbildningscenter för vuxna.

§ 1 b Beaktande av timmar vid yrkesutbildningscenter för vuxna (del E) när man fastställer om huvudsyssla uppfylls för timlärare i del C 1.1.2012–31.7.2018

mom. 1

Denna paragraf tillämpas på timlärare i anställningsförhållande hos utbildningsanordnaren, då anordnaren har ett särskilt vuxenutbildningscenter.

mom. 2

Till huvudsyssla för timlärare i del C räknas undervisningstimmar enligt del E, i motsats till vad som bestäms i UKTA del A § 51 mom. 2. Trots detta bestäms lönen för timlärare enligt del A § 52 mom. 3.

§ 2 Tillämpningsområden för yrkesutbildningen

mom. 1

Utbildningsområdena fördelar sig på bilaga 4–9 enligt följande:

Bilaga	Läroanstalt	Utbildningsområde/studieområde
4	Yrkesläroanstalter	Teknik och kommunikation, förutom sjöfart Turism, kosthåll och huslig ekonomi Skönhetsbranschen Kultur/hantverk och konstindustri Naturbruk/gårdsbruk, trädgårdsskötsel, fiskeri och annat naturbruk än skogsbruk och trähushållning
5	Handelsläroanstalter	Handel och administration
6	Läroanstalter för konst och mediekultur	Kultur/mediekultur och bildkonst, teater och dans
7	Social- och hälsovårdsläroanstalter	Social- och hälsovård
8	Läroanstalter för skogsbruk och trähushållning	Naturbruk/skogsbruk och trähushållning samt annat naturbruk
9	Sjöfartsläroanstalter	Teknik och kommunikation/sjöfart

mom. 2

Om det vid en social- och hälsovårdsläroanstalt ges utbildning inom huslig ekonomi och/eller skönhetsbranschen enligt bilaga 4 som gäller yrkesläroanstalter, kan man lokalt avtala om att bilaga 7 som gäller social- och hälsovårdsläroanstalter, tillämpas på dessa utbildningsområden.

§ 3 Lön och undervisningstimmar för rektorer

mom. 1

4 09 01 02 4

Grundlön för rektorer (se lönebilagan)

Om läroanstalten har högst 120 studerande och där ges undervisning inom endast ett utbildningsområde, är begynnelselönen 7 % lägre än ovan.

mom. 2

Antalet undervisningstimmar för en rektor fastställs lokalt för varje läsår, med beaktande av läroanstaltens storlek och de övriga lokala förhållandena, till högst 456 timmar. En rektor vid en läroanstalt med yrkesutbildning på flera områden kan ha högst 320 undervisningstimmar.

§ 4 Lön och undervisningstimmar för biträdande rektorer och vuxenutbildningsföreståndare

mom. 1

Angående grundlönen för en biträdande rektor eller en vuxenutbildningsföreståndare med helhetsarbetstid, se lönebilagan.

4 00 03 00 1	Högre högskoleexamen
4 00 03 00 2	Annan examen

mom. 2

Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor fastställs lokalt för varje läsår till högst 760 timmar och för en vuxenutbildningsföreståndare till högst 350 timmar, med beaktande av läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden.

§ 5 Slopad

§ 6 Lön och undervisningstimmar i studiehandledartjänst

mom. 1

Grundlönen för en studiehandledare med helhetsarbetstid, se lönebilagan

4 00 03 00 3	Högre högskoleexamen
4 00 03 00 4	Annan examen

mom. 2

Antalet undervisningstimmar för en studiehandledare fastställs lokalt för varje läsår, med beaktande av läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden, till högst 500 timmar.

§ 7 Arbetstid och semester för tjänsteinnehavare med helhetsarbetstid

mom. 1

På dessa tjänsteinnehavare tillämpas en helhetsarbetstid som följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

mom. 2

Dessa tjänsteinnehavares semester bestäms enligt del A § 33 mom. 1.

§ 8 Årsbundet tillägg

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för en tjänsteinnehavare och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande:

	5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
Rektorer, biträdande rektorer, vuxenutbildningsföreståndare			5 %	4 %	4 %
Studiehandledare	2 %	3 %	5 %	4 %	4 %

§ 9 Bestämning av lönen

mom. 1

arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (den uppgiftsrelaterade lönen)
yrkesskicklighet (individuellt tillägg)
arbetserfarenhet (årsbundet tillägg) och
resultat (resultatbonus)

Se tillämpningsanvisningen i del A § 6 mom. 3 om uppgiftsrelaterad lön, § 11 om individuellt tillägg, § 12–17 om årsbundet tillägg, § 20 a om rekryteringstillägg och bestämmelserna i AKTA om engångsarvode och resultatbonus.

Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Lönesystemet ska ses över regelbundet.

Vid förändringar som innebär att de anställda får en ny arbetsgivare ska för den nya arbetsgivaren utvecklas ett eget lönesystem som ersätter de tidigare lönesystemen. Det nya lönesystemet kan vara ett system som använts redan tidigare.

Lönerna enligt de tidigare lönesystemen ska i mån av möjlighet samordnas med lönerna enligt det nya system som valts. Samordningen inleds med de uppgiftsrelaterade lönerna. Den nya lönenivån bestäms enligt arbetsvärderingssystemet i det nya lönesystemet. Om den uppgiftsrelaterade lönen är lägre än vad det nya lönesystemet förutsätter är det meningen att lönerna ska höjas stegvis till nivån enligt det nya lönesystemet. Längden på övergångsperioden beror på löneskillnaderna, kostnaderna och de tillgängliga medlen för lönehöjningar. En plan inklusive tidsplaner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det nya lönesystemet och samordningen av lönerna.

mom. 2

Till undervisningspersonal i huvudsyssla betalas minst grundlön enligt respektive lönepunkt i denna del eller i bilagorna 4–9. Lönepunkten och grundlönen avgörs utgående från tjänstebeteckningen och de övriga förutsättningar som anges i lönebestämmelserna.

Tillämpningsanvisning

Vid bestämning av grundlönen för en lärare som saknar formell behörighet iakttas bestämmelserna i del A § 8.

§ 10 Gymnasieundervisning vid yrkesläroanstalter

mom. 1

För en lärare som har behörighet som lärare i ämnesundervisning i gymnasiet (10 § i förordning 986/1998) och som undervisar enligt gymnasiets läroplan i en undervisningsgrupp bestående av elever inom yrkesutbildningen som förbereder sig för studentexamen i modersmålet och litteratur, det andra inhemska språket, ett främmande språk eller matematik, räknas en vägd undervisningsskyldighet ut så att undervisningsskyldigheten i modersmålet och litteratur är 16, i det andra inhemska språket och i främmande språk 19 och i matematik 20.

mom. 2

Om huvudmannen för en yrkesläroanstalt har ett tillstånd att anordna gymnasieutbildning enligt vilket gymnasieutbildning ges med stöd av huvudmannens beslut och studentexamen anordnas vid yrkesläroanstalten, betalas utöver vad som anges i mom. 1 för varje studentskrivning som förhandsgranskas ett engångsarvode som framgår av lönebilagan.

Tillämpningsanvisning

Granskning och bedömning av flera delförhör i främmande språk betraktas som ett enda prov, liksom också delprestationerna i modersmålet.
mom. 3 Arvodesgrunden per övervakningstimme för en lärare som övervakar ett skriftligt studentskrivningsförhör vid en tid då läraren inte utför någon annan avlönad uppgift, är lärarens ordinarie lön i tjänsten dividerad med 152.

§ 11 Tillägg för undervisning under kvällar, veckoslut och ferier

mom. 1

Till lärare i huvudsyssla och timlärare i huvudsyssla betalas i ersättning för undervisning som hålls fr.o.m. kl. 16.30 och senare ett kvällstillägg som är hälften så stort som lärarens övertimarvode (1/38). Kvällstillägget för en lärare med helhetsarbetstid är lärarens ordinarie lön dividerad med 152.

mom. 2

Ett tillägg som är lika stort som kvällstillägget betalas också för undervisningstimmar under lördagar och söndagar (veckoslutstillägg) och för undervisning under tider som fastställts som ferier vid läroanstalten (ferieundervisningstillägg).

Tillämpningsanvisning

Med ferier avses höst-, jul-, sport- och påsklov och tiden för sommaravbrott, som inleds den kalenderdag som följer på den dag då läsåret avslutas vid läroanstalten. Den normala undervisningen under sommarperioden inom naturbruksområdet ger inte rätt till ferieundervisningstillägg.

Ferieundervisningstillägg betalas inte till lärare som anställts enbart för ferier.
Ett tillägg som avses i denna paragraf kan för ett och samma arbete betalas bara enligt en grund.

mom. 3

Om det med tanke på läroanstaltens verksamhet är nödvändigt att tillämpa bestämmelserna i denna paragraf på något annat sätt, kan man från fall till fall särskilt komma överens om detta med förtroendemannen i fråga.

§ 12 Vissa uppgifter utöver klassundervisning

mom. 1

Om det bestäms att en lärare ska handleda studerande under arbetsplatsförlagd utbildning, räknas den arbetstid (antal timmar) som motsvarar arbetsmängden till lärarens undervisningsskyldighet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer hurdan och hur mycket handledning som ges under perioden av arbetsplatsförlagd utbildning. Handledningsarbetet kan i fråga om mängd och karaktär variera vid olika läroanstalter och inom olika utbildningsområden. Hur handledningsarbetet utformas beror också på erfarenheten och utbildningen hos dem som utsetts till ansvariga på arbetsplatsen. Dessutom har arbetsplatser som tidigare tagit emot elever redan erfarenhet av handledning, medan det kanske behövs utbildning för uppgiften på "nya" arbetsplatser. För en del av de studerande som deltar i perioden av arbetsplatsförlagd utbildning kan det vara fråga om deras första arbetsplats, medan andra kan ha varit anställda tidigare på arbetsplatsen. Lärarens arbetsgivare, som ansvarar för karaktären och omfattningen av perioden av arbetsplatsförlagd utbildning och som bestämmer hur mycket som ska satsas på denna verksamhet, bestämmer också i vilken utsträckning handledning ska ges (t.ex. hur ofta läraren ska besöka arbetsplatsen).

mom. 2

Om en lärare åläggs att i anknytning till yrkesexamen/specialyrkesexamen/fristående examen sköta arrangemang eller mottagning och bedömning av examensuppgifter, betalas ett arvode som motsvarar arbetsmängden enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

mom. 3

Om en lärare åläggs handledning i en distanskurs (sammanställning, korrigering och bedömning av övningsuppgifter, individuell handledning efter behov samt praktiska kursarrangemang), betalas ett arvode som motsvarar arbetsmängden enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

mom. 4

Om de studerande fått i uppgift att avlägga en del av en kurs i form av självstudier och en lärare åläggs ge handledning i självstudierna i något annat sammanhang än i samband med klassundervisning, stödundervisning eller en annan avlönad uppgift, så betalas ett arvode som motsvarar arbetsmängden enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

mom. 5

Om arbetsgivaren anvisar en lärare uppgifter i planerings- eller projektarbete för utveckling av fostran och undervisningen vid läroanstalten eller inom utbildningsområdet eller ger läraren en planerings- eller konsultuppgift som säljs till någon utanför läroanstalten, betalas ett arvode som motsvarar arbetsmängden enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

mom. 6

När det timantal som ligger till grund för ersättningen fastställs ska man då det gäller moment 2–5 beakta att det är fråga om annat än klassundervisning, vilket innebär att ett övertimarvode motsvaras av 1,5 timmar annat arbete.

Tillämpningsanvisning

Innan en lärare ges uppgifter enligt denna paragraf ska arbetsgivaren tillsammans med läraren diskutera uppgiftens mål och innehåll och hur mycket arbetstid som används för uppgiften. När arbetsgivaren fastställer det timantal som används för uppgiften ska också den arbetsmängd som eventuellt utförs i samband med klassundervisning eller annat avlönat arbete beaktas.

mom. 7

Om en lärares undervisningsskyldighet inte annars uppfylls kan en arbetsuppgift för vilken arvodet bedömts motsvara 38 övertimarvoden räknas in i lärarens undervisningsskyldighet som en årsveckotimme.

§ 13 Hur tjänstledighet påverkar betalning av övertimarvode

Till en lärare betalas under avlönad tjänstledighet övertimarvode och övriga tilläggsarvoden enligt det antal timmar som fastställts för läraren.

Tillämpningsanvisning

Under oavlönad tjänstledighet betalas ingen lön.

§ 14 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering samt övergångstillägg på grund av ändringen av behörighetsförordningen 1.8.2011

mom. 1

Om en lärares totalinkomst enligt de avtalsbestämmelser i UKTA 2005–2007 som gällde 28.2.2007 är större än den nya totalinkomsten från 1.3.2007 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, blir skillnaden ett individuellt övergångstillägg.

Tillämpningsanvisning

Övergångstillägget kan betalas med anledning av att ett separat tilläggsarvode eller tillägg enligt det UKTA som gällde 28.2.2007 har slopats, om läraren har varit anställd hos arbetsgivaren 28.2.2007 och den uppgiftsrelaterade lönen för uppgiften enligt § 8 har varit lägre.

mom. 2

Tillämpningsanvisning

Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg. Det är fråga om övergång till en annan tjänst också bland annat när en person fråntas uppgiften som biträdande rektor eller avdelningsföreståndare. Också någon annan förändring i de förhållanden som ligger till grund för övergångstillägget innebär att övergångstillägget minskar.

mom. 3

Om ändringen av behörighetsförordningen medför att en lärares totalinkomst enligt de avtalsbestämmelser i UKTA 2010–2011 som gällde 31.7.2011 är större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.8.2011 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, betalas skillnaden som ett individuellt övergångstillägg.

Del C Bilaga 4 Yrkesläroanstalter

I Tillämpning

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

Denna bilaga tillämpas på följande utbildningsområden:

teknik och kommunikation, med undantag av undervisning som ges vid sjöfartsläroanstalter
turism, kosthåll och huslig ekonomi
skönhetsbranschen inom ramen för social- och hälsovården
hemslöjd och konstindustri inom ramen för området kultur
gårdsbruk, trädgårdsskötsel och fiskeri inom ramen för naturbruk.

mom. 2

På anställningsvillkoren för undervisningspersonal inom de utbildningsområden som anges i mom. 1 tillämpas utöver denna bilaga också del A och de gemensamma bestämmelserna i del C i UKTA. Dessutom iakttas bestämmelserna i AKTA i tillämpliga delar.

mom. 3

På timlärare i huvudsyssla tillämpas samma bestämmelser som på lärartjänsteinnehavare.

II Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (lärare)

	I YRKESÄMNEN
4 09 04 00 1	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 09 04 00 2	Lämplig högskoleexamen, ingenjörs- eller byggnadsarkitektexamen
4 09 04 00 3	Lämplig examen på institutnivå
4 09 04 00 8	Annan lämplig examen eller utbildning
	I GEMENSAMMA ÄMNEN
4 09 04 00 5	Lämplig högre högskoleexamen
4 09 04 00 6	Annan lämplig examen

Protokollsanteckning

I lönesättningen ovan anges grundlönen för behöriga lärare både enligt 13–14 § i den nuvarande förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) och enligt de tidigare behörighetsförordningarna.

De lärare som har examen på institutnivå och lägre högskoleexamen och som tidigare omfattats av bilaga 11, men som fr.o.m. 1.8.2000 överförts till denna bilaga, jämställs med lönepunkt 4 09 04 00 2. De lärare som har lämplig examen på institutnivå och som tidigare omfattats av bilaga 11, 12 eller 13 i UKTA 1999 och de lärare med en av Utbildningsstyrelsen godkänd examen som tidigare omfattats av bilaga 8 i UKTA 1999 jämställs med lönepunkt 4 09 04 00 3.

§ 3 Årsbundet tillägg

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för lärare och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande:

5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
6 %	4 %	6 %	6 %	6 %

III Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 4 Arbetstid för lärare

mom. 1

Utgångspunkten för antalet arbetsdagar för lärare är ett kalkylerat antal av 195 arbetsdagar per läsår. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på någon annan vardag än lördag, minskas arbetsdagarna med motsvarande antal dagar. Minst fem av arbetsdagarna ska vara fortbildnings-/planeringsdagar.

Tillämpningsanvisning

Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan vardag än lördag, minskas den årliga undervisningsskyldigheten för varje sådan dag med det antal timmar som motsvarar en dags undervisningsskyldighet.

En undervisningstimme är 60 minuter och i den ingår en högst 15 minuter lång rast. Vid arbetsundervisning är rasten dock högst 15 minuter per två undervisningstimmar.

Inom området naturbruk iakttas rådande praxis vid förläggningen av arbetstiden per vecka och per år.

mom. 2

I yrkesämnen är en lärares årliga undervisningsskyldighet 931 timmar.

För lärare i gemensamma ämnen är den årliga undervisningsskyldigheten i språk 779 timmar, i upprätthållande av arbetsförmågan, gymnastik och hälsokunskap 874 timmar och i övriga gemensamma ämnen 817 timmar.

Protokollsanteckning

För en hos arbetsgivaren anställd lärare med teknikerexamen eller motsvarande som ger arbetsundervisning (UKTA 2010–2011 lönepunkt 4 09 04 00 4) är undervisningsskyldigheten i avvikelse från ovan 969 timmar per år. Se brev 12/21/2011.

mom. 3

Om en lektor i gemensamma ämnen undervisar i två eller flera ämnen som inte är yrkesämnen och som ger olika undervisningsskyldighet, beräknas en vägd undervisningsskyldighet. En vägd undervisningsskyldighet per vecka bestäms med två decimalers noggrannhet.

mom. 4

Om en timlärare i huvudsyssla undervisar i ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd undervisningsskyldighet. En vägd undervisningsskyldighet per vecka bestäms med två decimalers noggrannhet.

mom. 5

En lärares undervisningsskyldighet per vecka får man genom att dividera den årliga undervisningsskyldigheten med 38. Undervisningsskyldigheten per vecka bestäms med två decimalers noggrannhet.

§ 5 Planeringstid (träder i kraft 1.8.2017)

Utöver undervisning och andra uppgifter som ålagts en lärare per vecka ska läraren i genomsnitt delta 81 timmar per år i sådan planering som behövs för läroanstaltens verksamhet.

Tillämpningsanvisning

I planeringsarbetet ingår deltagande i avdelningsmöten och motsvarande möten, deltagande i sådana möten och överläggningar mellan lärare som gäller pedagogiska frågor, kontakter med det lokala näringslivet och liknande intressentgrupper, kontakter med elevernas föräldrar samt uppgifter som har samband med planeringen av undervisning och utvecklingen av läroanstaltens verksamhet. Skyldigheten att delta i planeringsarbetet gäller alla som undervisar minst 16 timmar vid läroanstalten. Ersättningen för planeringsarbetet ingår vid sidan av undervisningsskyldigheten i lärarens uppgiftsrelaterade lön.

§ 6 Apparaturersättning

För arbetsuppgifter i anslutning till utveckling, planering och underhåll av läromedel, undervisningsutrustning och undervisningsmaterial som den behöriga kommunala myndigheten har bestämt att ska utföras utanför de egentliga undervisningstimmarna, betalas med beaktande av de lokala förhållandena en ersättning som motsvarar 1–6 veckotimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

§ 7 Minskning av undervisningsskyldigheten

mom. 1

För en eller flera uppgifter som klassföreståndare/grupphandledare minskas lärarens årliga undervisningsskyldighet med 38 timmar.

mom. 2

Den årliga undervisningsskyldigheten för en lärare som är biträdande rektor minskas med 152–266 timmar.

mom. 3

Undervisningsskyldigheten för en lärare som arbetar som avdelningsföreståndare minskas enligt följande:

Antal klasser	Minskning av antalet undervisningstimmar per vecka
3	2
4–5	3
6–7	4
8–9	5
10–	5 + 1	för varje påbörjat antal av tre klasser

Om avdelningen har fem eller fler linjer, minskas avdelningsföreståndarens undervisningsskyldighet med ytterligare en timme per vecka.

Tillämpningsanvisning

Angående beteckningen avdelningsföreståndare, se cirkulär A 9/1993.

mom. 4

Undervisningsskyldigheten för en lärare som utsetts till koordinerande lärare i allmänna ämnen minskas enligt följande:

Antal klasser	Minskning av antalet undervisningstimmar per vecka
1–35	1
36–60	2
61–	3

mom. 5

Undervisningsskyldigheten för en lärare som är ansvarig ledare för entreprenadarbete minskas med en veckotimme för varje sådan klass som hör till lärarens ansvarsområde och som utför entreprenadarbete. Minskningen kan dock bestå av högst fyra veckotimmar.

Protokollsanteckning

Det anses vara fråga om en klass som utför entreprenadarbete när i genomsnitt över en tredjedel av elevernas arbetsundervisningstid används för entreprenadarbeten som utförs någon annanstans än i den egentliga arbetssalen.

mom. 6

Undervisningsskyldigheten för en sådan lärare vid en avdelning för näringsekonomi som i egenskap av arbetsledare är i omedelbar förmansställning i förhållande till skolans kökspersonal och som svarar för verksamheten i skolans elevbespisning minskas med 1–4 veckotimmar, beroende på uppgifternas omfattning.

§ 8 Övertimarvode

mom. 1

Till en lärare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26 och 27.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 4 mom. 2–5 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas varken det årsbundna tillägget enligt § 3 eller det individuella tillägget enligt del A § 11.

mom. 2

En tjänsteinnehavares övertimarvode bestäms enligt övertimarvodet i tjänsten även när det gäller timmar som inte hör till tjänsten.

Tillämpningsanvisning

Genom den avtalsändring som trädde i kraft 1.8.2001 ändrades inte övertimarvodesgrunden för sådana lärare som fortsatte arbeta hos samma arbetsgivare som de var anställda hos 31.7.2001. Här avses övertimarvodet för lektorer som avlagt teknikerexamen eller motsvarande till den del det gäller teoriundervisning i yrkesämnen.

Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla bestäms i enlighet med vägningen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön och/eller en vägd undervisningsskyldighet enligt del A eller C.

IV Timlärare

§ 9 Timlärare

mom. 1

På timlärare tillämpas bestämmelserna om timlärare i huvud- respektive bisyssla i UKTA del A. Grundlönen för timlärare framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande:

	I YRKESÄMNEN
4 09 07 01 5	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 09 07 01 6	Lämplig högskoleexamen, ingenjörs- eller byggnadsarkitektexamen
4 09 07 01 7	Lämplig examen på institutnivå
4 09 07 02 2	Annan lämplig examen eller utbildning
	I GEMENSAMMA ÄMNEN
4 09 07 01 9	Högre högskoleexamen
4 09 07 02 0	Annan lämplig examen

mom. 2

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 8 utifrån grundlönen i § 2 och undervisningsskyldigheten i § 4 mom. 2–5. På timlärare i bisyssla tillämpas också protokollsanteckningen i § 2, vilket inverkar på timarvodesgrunden.

mom. 3 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 timmar i veckan kan åläggas uppgifter i enlighet med § 5, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 10 timmar.

mom. 4 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 timmar i veckan kan åläggas uppgifter i enlighet med § 5, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.

V Särskilda bestämmelser

§ 10 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2005 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

Om läraren 31.12.2004 hade en totalinkomst som var större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.1.2005 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, blir skillnaden ett individuellt lönetillägg.

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del C Bilaga 5 Handelsläroanstalter

I Tillämpning

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

På anställningsvillkoren för undervisningspersonal vid handelsläroanstalter tillämpas utöver denna bilaga också del A och de gemensamma bestämmelserna i del C i UKTA. Dessutom iakttas bestämmelserna i AKTA i tillämpliga delar.

mom. 2

På timlärare i huvudsyssla tillämpas samma bestämmelser som på lärartjänsteinnehavare.

II Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (lärare)

4 14 04 00 3	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 14 04 00 4	Lämplig högskoleexamen
4 14 04 00 5	Annan lämplig examen

§ 3 Årsbundet tillägg

5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
6 %	4 %	6 %	6 %	6 %

III Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 4 Arbetsdagar och undervisningsskyldighet för lärare

mom. 1

Utgångspunkten för antalet arbetsdagar för lärare är ett kalkylerat antal av 192 arbetsdagar per läsår. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på någon annan vardag än lördag, minskas arbetsdagarna med motsvarande antal dagar. Minst två av arbetsdagarna ska vara fortbildnings-/planeringsdagar.

Tillämpningsanvisning

mom. 2

Undervisningsskyldigheten i teoretiska yrkesämnen är 760 timmar per år. Yrkesinriktade teoretiska ämnen är bland annat det andra inhemska språket, främmande språk och matematiska ämnen. Undervisningsskyldigheten i modersmålet och handelskorrespondens/kommunikation är dock 646 timmar per år och undervisningsskyldigheten i bokföring, redovisning och ekonomiförvaltning är 722 timmar per år. Undervisningsskyldigheten i övriga ämnen är 836 timmar per år.

Tillämpningsanvisning

En läroanstalt som tillämpat bestämmelsen om undervisningsskyldighet på ett annat sätt under läsåret 2013–2014 behöver inte ändra sin tillämpningspraxis.

mom. 3

En lärares undervisningsskyldighet per vecka får man genom att dividera den årliga undervisningsskyldigheten med 38.

§ 4 a Planeringstid (träder i kraft 1.8.2017)

Utöver undervisning och andra uppgifter som ålagts en lärare per vecka ska läraren delta 24 timmar per år i sådan planering som behövs för läroanstaltens verksamhet.

Tillämpningsanvisning

§ 5 Minskning av undervisningsskyldigheten

mom. 1

Undervisningsskyldigheten för en lärare som är biträdande rektor minskas på grund av uppgiften med 114 timmar per år.

mom. 2

För en eller flera uppgifter som klassföreståndare/grupphandledare minskas lärarens årliga undervisningsskyldighet med 38 timmar.

mom. 3

Om en lärare utöver sina egentliga undervisningstimmar tilldelats uppgifter som gäller utveckling och planering av läromedel, apparatur och materiel, minskas undervisningsskyldigheten med det antal veckotimmar som arbetsgivaren bestämmer.

§ 6 Ledare för inriktade studier/ledare för utbildningsprogram

Till en lärare som utsetts till ledare för inriktade studier/ledare för utbildningsprogram betalas med beaktande av de lokala förhållandena ett arvode som motsvarar högst 4 veckotimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

§ 7 Kurstillägg

De timmar som en lärare har hållit vid yrkeskurser (inte sysselsättnings- eller läroavtalskurser och inte heller yrkesinriktad påbyggnadsutbildning som varar minst ett läsår) multipliceras med koefficienten 1,15, dock inte i fråga om undervisning som är förlagd till läroanstaltens ferier.

§ 8 Övertimarvode

mom. 1

Till en lärare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26 och 27.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 4 mom. 2–3 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas varken det årsbundna tillägget enligt § 3 eller det individuella tillägget enligt del A § 11.

mom. 2

Övertimarvodet för timmar som inte hör till tjänsten är det samma som för de övertimmar som hör till tjänsten.

IV Timlärare

§ 9 Timlärare

mom. 1

På timlärare tillämpas bestämmelserna om timlärare i huvud- respektive bisyssla i UKTA del A. Grundlönen för timlärare framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande:

4 14 07 01 1	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 14 07 01 2	Lämplig högskoleexamen
4 14 07 01 3	Annan lämplig examen

mom. 2

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 8 utifrån grundlönen i § 2 och undervisningsskyldigheten i § 4 mom. 2–3.

mom. 3 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 timmar i veckan kan åläggas uppgifter i enlighet med § 4 a, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 10 timmar.

mom. 4 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 timmar i veckan kan åläggas uppgifter i enlighet med § 4 a, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.

V Särskilda bestämmelser

§ 10 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2005 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del C Bilaga 6 Läroanstalter för konst och mediekultur

I Tillämpning

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

På anställningsvillkoren för undervisningspersonal vid läroanstalter för konst och mediekultur tillämpas utöver denna bilaga också del A och de gemensamma bestämmelserna i del C i UKTA. Dessutom iakttas bestämmelserna i AKTA i tillämpliga delar.

mom. 2

På timlärare i huvudsyssla tillämpas samma bestämmelser som på lärartjänsteinnehavare.

II Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (lärare)

	I YRKESÄMNEN
4 18 04 00 2	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 18 04 00 3	Lämplig högskoleexamen
4 18 04 00 4	Lämplig examen på institutnivå
4 18 04 00 5	Annan lämplig examen eller minst tre års lämpliga studier vid konstskola (dans och cirkus)
	I GEMENSAMMA ÄMNEN
4 18 04 00 8	Högre högskoleexamen
4 18 04 00 9	Högskoleexamen

§ 3 Årsbundet tillägg

5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
2 %	4 %	6 %	6 %	6 %

III Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 4 Undervisningsskyldighet för lärare

mom. 1

Den årliga undervisningsskyldigheten för lärare i yrkesämnen är 722 timmar inom mediekultur och 798 timmar inom övriga områden. För en lärare i lönepunkt 4 18 04 00 5 är den årliga undervisningsskyldigheten dock 760 timmar inom mediekultur och 912 timmar inom övriga områden.

För lärare i gemensamma ämnen är den årliga undervisningsskyldigheten i upprätthållande av arbetsförmågan, gymnastik och hälsokunskap 874 timmar och i övriga gemensamma ämnen 836 timmar.

mom. 2

En lärares undervisningsskyldighet per vecka får man genom att dividera den årliga undervisningsskyldigheten med 38.

§ 4 a Planeringstid (träder i kraft 1.8.2017)

Utöver undervisning och andra uppgifter som ålagts en lärare per vecka ska läraren delta 24 timmar per år i sådan planering som behövs för läroanstaltens verksamhet.

Tillämpningsanvisning

§ 5 Minskning av undervisningsskyldigheten

mom. 1

En lärares undervisningsskyldighet minskas med 1 timme per vecka för planering. Bestämmelsen gäller förutom heltidsanställda tjänsteinnehavare även de timlärare vid respektive läroanstalt som på grundval av timantal och andra för huvudsyssla godkända uppgifter betraktas som timlärare i huvudsyssla, samt de deltidsanställda tjänsteinnehavare som uppnår minst det timantal som krävs för huvudsyssla. För att bestämmelsen ska tillämpas krävs dessutom att anställningen vid läroanstalten varar längre än en vecka.

Tillämpningsanvisning

mom. 2

För timmar utom klass minskas en lärares undervisningsskyldighet enligt följande:

1
För skötsel av bibliotek, förutsatt att biblioteket är ändamålsenligt skött och i öppet bruk eller står till elevernas förfogande i minst två timmar per vecka, enligt följande:

Antal band i biblioteket	Undervisningstimmar per läsår
1 000–2 000	38
2 001–3 000	76
3 001–5 000	114
5 001–	152

2
För klassföreståndaruppgifter 38 timmar per läsår.

3
För förberedelse av egna utställningar har läroanstalten tillgång till högst 80 timmar per läsår.

4
För ledning av studiebesök högst sex timmar per dag av den tid som åtgått.

5
För granskning av praktikanters praktikböcker sex timmar per år och praktikant, och för ett halvt års praktik på motsvarande sätt tre timmar per år och praktikant.

§ 6 Apparaturersättning

För arbetsuppgifter i anslutning till utveckling, planering och underhåll av läromedel, undervisningsutrustning och undervisningsmaterial som den behöriga kommunala myndigheten har bestämt att ska utföras utanför de egentliga undervisningstimmarna, betalas med beaktande av de lokala förhållandena ett arvode som motsvarar 1–6 veckotimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

§ 7 Övertimarvode

Till en lärare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26 och 27.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 4 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas varken det årsbundna tillägget enligt § 3 eller det individuella tillägget enligt del A § 11.

IV Timlärare

§ 8 Anställningsvillkor för timlärare

mom. 1

På timlärares anställningsvillkor tillämpas bestämmelserna om timlärare i huvud- respektive bisyssla i UKTA del A. Grundlönen för timlärare framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande:

	I YRKESÄMNEN
4 18 07 00 2	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 18 07 00 3	Lämplig högskoleexamen
4 18 07 00 4	Lämplig examen på institutnivå
4 18 07 00 5	Annan lämplig examen eller minst tre års lämpliga studier vid konstskola (dans och cirkus)
	I GEMENSAMMA ÄMNEN
4 18 07 00 8	Högre högskoleexamen
4 18 07 00 9	Högskoleexamen

mom. 2

Den årliga undervisningsskyldigheten för timlärare i gemensamma ämnen är 912 timmar i gymnastik och 836 timmar i övriga ämnen.

mom. 3

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 7 utifrån grundlönen i § 2 och undervisningsskyldigheten i § 4 och § 8 mom. 2.

mom. 4 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 timmar i veckan kan åläggas uppgifter i enlighet med § 4 a, och då betalas ersättning till timläraren för den tid som överstiger 10 timmar.

mom. 5 (träder i kraft 1.8.2017)

V Särskilda bestämmelser

§ 9 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2005 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del C Bilaga 7 Social- och hälsovårdsläroanstalter

I Tillämpning

§ 1 Tillämpningsområde

På anställningsvillkoren för undervisningspersonal vid social- och hälsovårdsläroanstalter tillämpas utöver denna bilaga också UKTA del A och de gemensamma bestämmelserna i del C. Dessutom iakttas bestämmelserna i AKTA i tillämpliga delar.

II Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (lärare)

4 16 04 00 5	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 16 04 00 6	Annan lämplig examen

§ 3 Årsbundet tillägg

5 år	8 år	10 år	20 år
2 %	3 %	6 %	6 %

III Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 4 Arbetstid

mom. 1

Arbetstiden utgörs av helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

mom. 2

En del av lärarnas arbetsuppgifter är sådana att de är svåra att utföra inom byråarbetstid och en del är sådana att det är mer ändamålsenligt att utföra dem någon annanstans än på arbetsplatsen. Dessutom varierar arbetsmängden betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från den arbetstid som iakttas i byråarbete.

mom. 3

Hur en lärares arbetstid fördelas mellan undervisning och annat arbete bestäms lokalt, dock så att minst 776 timmar per år avdelas för annat arbete än undervisning.

Protokollsanteckning

Om lokala behov föreligger går det att avvika från arbetstidsfördelningen per läsår så att den genomförs enligt mom. 2 och 3 inom en utjämningsperiod på två år.

mom. 4

Innan arbetsåret börjar ska för varje lärare fastställas en arbetstidsplan som anger mängden undervisning och handledning samt de övriga uppgifter som arbetsgivaren ålagt läraren. Arbetsgivaren bör regelbundet följa upp hur arbetstidsplanen uppfylls.

Tillämpningsanvisning

Om det under en arbetsperiod är nödvändigt att ändra den fastställda arbetstidsplanen, kan arbete och uppgifter som läraren fått tas bort eller bytas. Arbetstidsplanen ändras också då läraren ges tilläggsuppgifter eller mertidsarbete.

mom. 5

Om arbetsgivaren i lärarens arbetstidsplan har fastställt den årliga arbetstiden så att arbetstiden enligt mom. 1 i denna paragraf överskrids och om lärarens arbetstid inte utjämnas under en utjämningsperiod på högst två år betalas för mertidsarbete ett arvode som inte ingår i den ordinarie lönen. Arvodet utgör den ordinarie lönen dividerad med 152 per arbetstimme som anges i beordran om mertidsarbete.

En arbetsgivare som så önskar kan ge ovan nämnda ersättning för mertidsarbete i form av motsvarande ledighet under följande arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Ersättning för överskridning av arbetstiden betalas endast om arbetsgivaren har beordrat läraren att utföra mertidsarbete. Beordran om mertidsarbete ges genom en ändring av arbetstidsplanen.

§ 5 Semester

Lärarnas semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.

IV Timlärare

§ 6 Anställningsvillkor för timlärare

mom. 1

Lönen, arbetstiden och semestern för timlärare med helhetsarbetstid bestäms enligt samma grunder som för motsvarande tjänsteinnehavare. Grundlönen för timlärare framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande:

4 16 07 00 5	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 16 07 00 6	Annan lämplig examen

Tillämpningsanvisning

En timlärare vars andel av helhetsarbetstiden är minst 19 timmar per vecka och 760 timmar per år, betraktas som timlärare i huvudsyssla. Lönen för en sådan lärare är lägre än full lön i samma proportion som lärarens arbetstid är kortare än helhetsarbetstiden.

mom. 2

Timarvodet för timlärare i bisyssla räknas ut utgående från grundlönen i § 2 enligt dyrortsklass, och beloppet per månad för årsarvodet för en veckotimme får man genom att dividera grundlönen med 22 för teoriundervisning och med 25 för praktiskt betonad undervisning. Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut på det sätt som bestäms om uträkning av engångstimarvode i del A § 27.

mom. 3

Om en timlärare inom det arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldighet får kriteriet för huvudsyssla uppfyllt genom undervisning vid en läroanstalt med flera utbildningsområden i flera ämnen än i denna bilaga, är timlärarens undervisningsskyldighet 22 timmar i veckan vid teoriundervisning och 25 timmar i veckan vid praktiskt betonad undervisning.

mom. 4

Timlärare i huvudsyssla har rätt till årsbundet tillägg enligt § 3.

mom. 5

På anställningsvillkoren för timlärare inom det arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldighet tillämpas i övrigt bestämmelserna om timlärare i huvud- respektive bisyssla i UKTA del A.

mom. 6 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 timmar i veckan kan åläggas annat än undervisningsarbete i enlighet med § 4 mom. 3, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 10 timmar.

mom. 7 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 timmar i veckan kan åläggas annat än undervisningsarbete i enlighet med § 4 mom. 3, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.

Del C Bilaga 8 Läroanstalter för skogsbruk och trähushållning

I Tillämpning

§ 1 Tillämpningsområde

På anställningsvillkoren för undervisningspersonal vid läroanstalter för skogsbruk och trähushållning tillämpas utöver denna bilaga också UKTA del A och de gemensamma bestämmelserna i del C. Dessutom iakttas bestämmelserna i AKTA i tillämpliga delar.

II Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (lärare)

	I YRKESÄMNEN
4 19 04 00 8	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 19 04 00 9	Lämplig högskoleexamen eller ingenjör
4 19 04 01 0	Lämplig examen på institutnivå
4 19 04 01 8	Annan lämplig examen eller utbildning
	I GEMENSAMMA ÄMNEN
4 19 04 01 4	Högre högskoleexamen
4 19 04 01 5	Högskoleexamen

§ 3 Årsbundet tillägg

5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
2 %	4 %	6 %	4 %	6 %

III Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 4 Arbetstid för lärare

mom. 1

På lärare tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

mom. 2

Hur en lärares arbetstid fördelas mellan undervisning och annat arbete bestäms lokalt, dock så att minst 724 timmar per läsår avdelas för annat arbete än undervisning.

Protokollsanteckning

Om lokala behov föreligger kan man avvika från arbetstidsfördelningen per läsår så att den genomförs enligt mom. 2 inom en utjämningsperiod på två år.

mom. 3

mom. 4

Innan arbetsåret börjar ska för läraren fastställas en arbetstidsplan som anger mängden undervisning och handledning samt de övriga uppgifter som arbetsgivaren ålagt läraren. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Tillämpningsanvisning

mom. 5

En arbetsgivare som så önskar kan ge ovan nämnda ersättning för mertidsarbete i form av motsvarande ledighet under följande arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Ersättning för överskridning av arbetstiden betalas endast om arbetsgivaren har beordrat läraren att utföra mertidsarbete. Beordran om mertidsarbete ges genom en ändring av arbetstidsplanen.

§ 5 Semester

Lärarnas semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.

IV Timlärare

§ 5 a Anställningsvillkor för timlärare

mom. 1

Lönen, arbetstiden och semestern för timlärare med helhetsarbetstid bestäms enligt samma grunder som för motsvarande tjänsteinnehavare. Lönen för timlärare med helhetsarbetstid framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande:

	I YRKESÄMNEN
4 19 07 00 8	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 19 07 00 9	Lämplig högskoleexamen eller ingenjör
4 19 07 01 0	Lämplig examen på institutnivå
4 19 07 01 8	Annan lämplig examen eller utbildning
	I GEMENSAMMA ÄMNEN
4 19 07 01 4	Högre högskoleexamen
4 19 07 01 5	Högskoleexamen

Tillämpningsanvisning

En timlärare vars andel av helhetsarbetstiden är minst 19 timmar per vecka och 760 timmar per år betraktas som timlärare i huvudsyssla. Lönen för en sådan lärare är lägre än full lön i samma proportion som lärarens arbetstid är kortare än helhetsarbetstiden.

mom. 2

Timlärare i huvudsyssla har rätt till årsbundet tillägg enligt § 3.

mom. 3

Timarvodet för en timlärare i bisyssla beräknas genom att grundlönen i § 2 enligt dyrortsklassen multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med undervisningsskyldigheten per vecka som är 23 ger det årsarvode för en veckotimme som betalas per månad.

mom. 4

Om en timlärare inom det arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldighet får kriteriet för huvudsyssla uppfyllt genom undervisning vid en läroanstalt med flera utbildningsområden i flera än denna bilagas ämnen, bestäms timlärarens undervisningsskyldighet enligt mom. 3.

mom. 5

På anställningsförhållandet för timlärare inom det arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldighet tillämpas i övrigt bestämmelserna om timlärare i huvud- respektive bisyssla i UKTA del A.

mom. 6 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 timmar i veckan kan åläggas annat än undervisningsarbete i enlighet med § 4 mom. 2, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 10 timmar.

mom. 7 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 timmar i veckan kan åläggas annat än undervisningsarbete i enlighet med § 4 mom. 2, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.

V Särskilda bestämmelser

§ 6 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2005 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del C Bilaga 9 Sjöfartsläroanstalter

I Tillämpning

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

På anställningsvillkoren för undervisningspersonal vid sjöfartsläroanstalter tillämpas utöver denna bilaga också UKTA del A och de gemensamma bestämmelserna i del C. Dessutom iakttas bestämmelserna i AKTA i tillämpliga delar.

mom. 2

På timlärare i huvudsyssla tillämpas samma bestämmelser som på lärartjänsteinnehavare.

II Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Grundlön för laboratorieingenjörer

Grundlönen för laboratorieingenjör (4 20 04 00 3), se lönebilagan.

§ 3 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (lärare)

	I YRKESÄMNEN
	Sjöfartsämnen och tekniska ämnen
4 20 04 01 0	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 20 04 01 1	Annan lämplig examen
4 20 04 00 8	Yrkesundervisning
4 20 04 00 9	Arbetsundervisning
	I GEMENSAMMA ÄMNEN
4 20 04 00 4	Högre högskoleexamen
4 20 04 00 5	Lägre högskoleexamen
4 20 04 00 6	Annan examen

§ 4 Årsbundet tillägg

Den tid som berättigar till årsbunden del för lärare och laboratorieingenjörer och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande:

5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
6 %	4 %	6 %	6 %	6 %

III Arbetstid

§ 5 Arbetstid för laboratorieingenjörer

På laboratorieingenjörer tillämpas de gemensamma bestämmelserna i del C § 7 mom. 1–2. I helhetsarbetstiden kan ingå högst 26 veckotimmar undervisning.

§ 6 Undervisningsskyldighet för lärare

mom. 1

Undervisningsskyldigheten i sjöfartsämnen, tekniska ämnen och yrkesundervisning är 874 timmar per år och i arbetsundervisning 950 timmar per år. Den årliga undervisningsskyldigheten i språk är 722, i upprätthållande av arbetsförmågan, gymnastik och hälsokunskap 817 timmar och i övriga ämnen 760 timmar.

mom. 2

Om en lärare i modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk, medborgarfärdighet, matematik, fysik, kemi eller informationsteknik eller en lärare i gymnastik och hälsokunskap undervisar i två eller flera ämnen som inte är yrkesämnen, räknas undervisningsskyldigheten ut genom att undervisningsskyldigheten per vecka för de ämnen läraren undervisar i vägs mot det genomsnittliga antalet veckotimmar som använts för ämnena. Om den vägda undervisningsskyldigheten inte blir ett heltal, avrundas den till närmaste heltal. Om två heltal är lika nära, görs avrundningen nedåt.

mom. 3

En lärares undervisningsskyldighet per vecka får man genom att dividera den årliga undervisningsskyldigheten med 38.

§ 6 a Planeringstid (träder i kraft 1.8.2017)

Utöver undervisning och andra uppgifter som ålagts en lärare per vecka ska läraren delta 24 timmar per år i sådan planering som behövs för läroanstaltens verksamhet.

Tillämpningsanvisning

§ 7 Minskning av undervisningsskyldigheten

mom. 1

En lärares undervisningsskyldighet minskas med 1,5 timmar per vecka för planering. Bestämmelsen gäller förutom heltidsanställda tjänsteinnehavare även de timlärare vid respektive läroanstalt som på grundval av timantal och andra för huvudsyssla godkända uppgifter betraktas som timlärare i huvudsyssla, samt de deltidsanställda tjänsteinnehavare som uppnår minst det timantal som krävs för huvudsyssla. För att bestämmelsen ska tillämpas krävs dessutom att anställningen vid läroanstalten varar längre än en vecka.

Tillämpningsanvisning

mom. 2

För en eller flera uppgifter som klassföreståndare/grupphandledare minskas lärarens årliga undervisningsskyldighet med 38 timmar.

mom. 3

Om en lärare utöver sina egentliga undervisningstimmar tilldelats uppgifter som gäller utveckling, planering och underhåll av läromedel, apparatur och materiel, minskas undervisningsskyldigheten med det antal veckotimmar som arbetsgivaren bestämmer.

mom. 4

Undervisningsskyldigheten för en lärare som ger navigerings- och maskinövervakningsundervisning minskas med två veckotimmar.

mom. 5

För en lärare som utsetts till avdelningsföreståndare minskas undervisningsskyldigheten med 2–5 veckotimmar, beroende på uppgiftens omfattning.

§ 8 Övertimarvode

Till en lärare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26 och 27.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 6 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas varken det årsbundna tillägget enligt § 4 eller det individuella tillägget enligt del A § 11.

IV Timlärare

§ 9 Timlärare

mom. 1

På timlärare tillämpas bestämmelserna om timlärare i huvud- respektive bisyssla i UKTA del A.

mom. 2

Grundlönen för timlärare framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande:

	I YRKESÄMNEN
	Sjöfartsämnen och tekniska ämnen
4 20 07 01 0	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 20 07 01 1	Annan lämplig examen
4 20 07 00 8	Yrkesundervisning
4 20 07 00 9	Arbetsundervisning
	I GEMENSAMMA ÄMNEN
4 20 07 00 4	Högre högskoleexamen
4 20 07 00 5	Lägre högskoleexamen
4 20 07 00 6	Annan examen

mom. 3

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 8 utifrån grundlönen i § 3 och undervisningsskyldigheten i § 6.

mom. 4 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 timmar i veckan kan åläggas uppgifter i enlighet med § 6 a, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 10 timmar.

mom. 5 (träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 timmar i veckan kan åläggas uppgifter i enlighet med § 6 a, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.

V Särskilda bestämmelser

§ 10 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2005 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del D Yrkeshögskolor slopad

Del D Yrkeshögskolor slopad 1.1.2017

Del D Yrkesutbildningscenter för vuxna

§ 1 Tillämpningsområde

1
Denna del tillämpas på undervisningspersonal vid utbildningscenter för vuxna. Till den hör

rektorer och biträdande rektorer
heltidsanställda lärare
deltidsanställda lärare
timlärare i bisyssla och
utbildningsplanerare som enligt arbetsavtalet också har undervisningsuppgifter.

2
Anställningsvillkoren för rektorer och biträdande rektorer bestäms enligt AKTA. Det årsbundna tillägget bestäms dock enligt UKTA del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande:

5 v.	8 v.	10 v.
		5 %

3
För heltids- och deltidsanställda lärare iakttas följande bestämmelser i AKTA:

Kap. I	Allmän del
§ 5	Arbetsgivarens allmänna rättigheter
§ 6	Tidpunkten då ett arbetsavtalsförhållande och medföljande rättigheter börjar
§ 9	Uppvisande av läkarintyg
§ 10	Arbetstagarens uppgifter
Kap. II	Löner
§ 1	De anställdas rätt till lön
§ 10	Väsentliga ändringar i uppgifterna
§ 11	Individuellt tillägg
§ 13	Resultatbonus
§ 14	Engångsarvode
§ 15	Rekryteringstillägg
§ 16	Språktillägg
§ 18	Lönebetalning
	(Undantag: Till deltidsanställda lärare betalas lönen senast den 16:e kalenderdagen i följande månad. Lokalt kan man också avtala om att betala lönen vid den tidpunkt som anges i § 18 i AKTA.)
§ 19	mom. 1 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad/lön för del av kalendermånad
	mom. 3: Ofullständig månad på arbetstagarens begäran
§ 20	Arbetsgivarens kvittningsrätt
Kap. III	Arbetstid
§ 1	Principen om effektiv användning av arbetstiden
§ 4	mom. 2: Arbetstid/vissa specialsituationer
§ 25	Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet
Kap. IV	Semester
	När semesterlönen räknas ut betraktas helhetslönen enligt § 2 punkt 3 som ordinarie månadslön enligt AKTA. När tillägget till semesterlönen enligt § 13 mom. 3 i semesterkapitlet räknas ut beaktas, med avvikelse från bestämmelserna i AKTA, de kvälls-, lördags-, söndags- och nattersättningar som anges i § 2 punkt 2 i denna del.
Kap. V	Tjänst-, arbets- och familjeledighet, kapitlet i sin helhet.
Kap. VI	Ersättningar för kostnader och naturaprestationer
Kap. VII	Förtroendemän
Kap. VIII	Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande (med undantag av § 7 Obligatorisk arbetspraktik)
Bilaga 16	Ersättningar för resekostnader

4
På timlärare i bisyssla tillämpas följande bestämmelser i AKTA:

Kap. I	Allmän del
§ 2	mom. 2: Avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor
§ 5	Arbetsgivarens allmänna rättigheter
§ 6	Tidpunkten då ett arbetsavtalsförhållande och medföljande rättigheter börjar
§ 9	Uppvisande av läkarintyg
§ 10	Arbetstagarens uppgifter
Kap. II	Löner
§ 18	Lönebetalning
	Till timlärare i bisyssla betalas lönen senast den 16:e kalenderdagen i följande månad.
Kap. V	Tjänst- och arbetsledigheter
6 §	Rätt till familjeledighet
7 §	Helhetsplan
8 §	Lön under moderskapsledighet
9 §	Lön under faderskapsledighet
12 §	Vissa tjänst- och arbetsledigheter
Kap. VII	Förtroendemän
Kap. VIII	Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande (med undantag av § 7 Obligatorisk arbetspraktik)
Bilaga 16	Ersättningar för resekostnader

§ 2 Heltids- och deltidsanställda lärare

Arbetstiden för heltids- och deltidsanställda lärare är följande:

1
Ordinarie arbetstid per vecka:

heltidsanställda lärare	38 timmar 45 minuter
deltidsanställda lärare	16–38 timmar 45 minuter.

Den ordinarie arbetstiden per vecka kan ordnas så att den under en utjämningsperiod på högst ett år utjämnas till det antal timmar som anges i denna del.

Utjämningsperiodens arbetstid kan överskridas (mertidsarbete).

Arbetstiden under en söckenhelgsvecka bestäms i tillämpliga delar enligt AKTA kap. III § 7 mom. 2. Om lönen för en deltidsanställd lärare bestäms enligt arbetstid som beräknas separat för varje månad beaktas också söckenhelger.

Innan arbetsperioden börjar ska för läraren i mån av möjlighet fastställas en arbetstidsplan som anger mängden undervisning och handledning samt de övriga uppgifter som arbetsgivaren ålagt läraren. När arbetstidsplanen fastställs ska längden på arbetsperioden och arbetsuppgifternas förutsebarhet beaktas. Arbetstidsplanen följs regelbundet upp.

2
Arbetstidsersättningar

För mertidsarbete enligt § 2 punkt 1 ovan betalas till läraren ersättning per timme enligt den timlön man får då lärarens månadslön enligt punkt 3 divideras med 163. När man fastställer timlönen för en deltidsanställd lärare används den månadslön för en heltidsanställd lärare på vilken lärarens deltidslön har beräknats.

Om den ordinarie arbetstiden under måndag–fredag förläggs till mellan kl.18.00 och 22.00, betalas för dessa timmar en penningersättning på 15 % (kvällsersättning). En lika stor ersättning betalas för arbete som utförts på en lördag mellan kl. 07.00 och 22.00 (lördagsersättning). För arbete som utförts på en söndag eller nattetid, mellan kl. 22.00 och 07.00, betalas en penningersättning på 30 % (söndags- resp. nattersättning).

Var och en av dessa penningersättningar räknas ut på timlönen enligt § 2 punkt 3 och ska betalas senast under den kalendermånad som följer efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts. I stället för penningersättning kan läraren också ges motsvarande ledighet.

3
Löner och lönepunkter

Lönesättningen för lärare som uppfyller behörighetsvillkoren framgår av lönebilagan.

4 30 04 00 4	Högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen
4 30 04 00 5	Högskoleexamen eller ingenjörsexamen
4 30 04 00 6	Examen på institutnivå
4 30 04 00 7	Annan examen

Anställningsåren bestäms och ansöks enligt UKTA del A. Hur anställningsåren inverkar på lönen framgår av lönebilagan.

När lönen bestäms inom skalan beaktas uppgifternas svårighetsgrad och ansvar samt arbetstagarens färdigheter och arbetsförmåga.

Tillämpningsanvisning

Om läraren inte har den behörighet för yrkesutbildning som krävs enligt förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998, inklusive senare ändringar), iakttas ovan nämnda skalor minskade vid nedre gränsen med högst 30 %.

Om lärarens arbetsförmåga och färdigheter enligt arbetsgivarens bedömning förbättras tack vare utbildning under anställningen (t.ex. utbildning för fristående examen) höjs lärarens lön inom löneskalan.

Månadslönen för en deltidsanställd lärare är lägre än lönen för en heltidsanställd lärare i samma proportion som arbetstiden per vecka är kortare än arbetstiden för en heltidsanställd lärare (38 tim. 45 min.).

Om arbetstiden per vecka under en deltidsanställd lärares avlönade arbetsledighet inte är känd, betalas till läraren lön enligt den genomsnittliga arbetstiden under föregående kvartal.

§ 3 Timlärare i bisyssla

Den ordinarie arbetstiden för timlärare i bisyssla understiger 16 timmar per vecka.

Till timlärare i bisyssla betalas en särskilt överenskommen timlön för varje undervisningstimme som läraren hållit. När timlönen bestäms bör man beakta undervisningsarbetets svårighetsgrad och ansvar samt lärarens färdigheter och arbetsförmåga.

Timlärare i bisyssla har med stöd av arbetsavtalslagen rätt till sjuklön och med stöd av semesterlagen rätt till semester och/eller semesterersättning.

Timlönen justeras i enlighet med den allmänna förhöjningen.

2
(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts i ett anställningsförhållande för mer än 20 veckor och som undervisar minst 10 timmar i veckan kan åläggas andra uppgifter än undervisningsuppgifter under året, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 10 timmar.

En timlärare i bisyssla som anställts i ett anställningsförhållande för mer än 20 veckor och som undervisar mindre än 10 timmar i veckan kan åläggas andra uppgifter än undervisningsuppgifter under året, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.

Del F Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

Denna del innehåller anställningsvillkor för undervisningspersonal vid musikläroanstalter, undervisningspersonal vid medborgarinstitut och folkhögskolor och undervisningspersonal vid konstskolor för barn och unga. Utöver denna del iakttas UKTA del A och i tillämpliga delar också AKTA.

mom. 2

I denna del ingår följande bilagor:

bilaga 10   Musikläroanstalter
bilaga 11   Konstskolor för barn och unga
bilaga 12   Medborgarinstitut
bilaga 13   Folkhögskolor

(Bilagorna 11–13 gäller också timlärare i arbetsavtalsförhållande vid dessa läroanstalter).

§ 2 Bestämning av lönen

mom. 1

arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (uppgiftsrelaterad lön)
yrkesskicklighet (individuellt tillägg)
arbetserfarenhet (årsbundet tillägg) och
resultat (resultatbonus)

Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Lönesystemet ska ses över regelbundet.

Lönerna enligt de tidigare lönesystemen ska i mån av möjlighet samordnas med lönerna enligt det nya system som valts. Samordningen inleds med de uppgiftsrelaterade lönerna. Den nya lönenivån bestäms enligt arbetsvärderingssystemet i det nya lönesystemet. Om den uppgiftsrelaterade lönen är lägre än vad det nya lönesystemet förutsätter är det meningen att lönerna ska höjas stegvis till nivån enligt det nya lönesystemet. Längden på övergångsperioden beror på löneskillnaderna, kostnaderna och de tillgängliga medlen för löneförhöjningar. En plan med tidsplaner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det nya lönesystemet och samordningen av lönerna i det.

mom. 2

Till undervisningspersonal i huvudsyssla betalas minst grundlön enligt respektive lönepunkt i denna del eller i bilagorna 10–12. Lönepunkten och grundlönen avgörs utgående från tjänstebeteckningen och de övriga förutsättningar som anges i lönebestämmelserna.

Tillämpningsanvisning

Vid bestämning av grundlönen för en lärare som saknar formell behörighet iakttas bestämmelserna i del A § 8.

§ 3 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner  baserade på arbetsvärdering

mom. 1

Tillämpningsanvisning

Övergångstillägget kan betalas med anledning av att ett separat tilläggsarvode i det UKTA som gällde 28.2.2007 har slopats, om läraren har varit anställd hos arbetsgivaren 28.2.2007 och den uppgiftsrelaterade lönen enligt § 2 för uppgiften kommer att bli lägre.

mom. 2

Tillämpningsanvisning

Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg. Det är fråga om övergång till en annan tjänst bland annat också då en person fråntas exempelvis uppgiften som biträdande rektor då tilläggsarvode betalats för detta. Också någon annan förändring i de förhållanden som ligger till grund för övergångstillägget innebär att övergångstillägget minskar.

Del F Bilaga 10 Musikläroanstalter

I Tjänsteinnehavarnas löner

§ 1 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer och biträdande rektorer

mom. 1

Uppgiftsrelaterad lön (se lönebilagan) för rektorer (4 08 01 00 2).

mom. 2

Uppgiftsrelaterad lön (se lönebilagan) för biträdande rektorer (4 08 02 00 5).

Tillämpningsanvisning

Angående användning av löneskalan se del A § 6.

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lärare som ger grundundervisning i musik

4 08 04 01 2	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 08 04 01 4	Lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet
4 08 04 01 3	Annan lämplig examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör

§ 3 Lönepunkter och grundlön för lärare inom yrkesutbildningen (II stadiet)

Lönen för lektorer (4 08 04 00 8) i dyrortsklass I och dyrortsklass II, se lönebilagan.

Anmärkning

På yrkesutbildning tillämpas del C § 12 mom. 1. (handledning vid arbetsplatsförlagd utbildning).

Yrkesutbildningen på yrkeshögskolenivå har till största delen överförts till yrkeshögskolorna. På lärare som har tjänst som överlärare vid ett konservatorium tillämpas bestämmelserna för överlärare i UKTA 2001–2002.

§ 4 Årsbundet tillägg

	5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
Rektorer och biträdande rektorer			5 %	4 %	6 %
Lärare och timlärare i huvudsyssla	2 %	3 %	9 %	6 %	6 %

II Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 5 Arbetstid och semester för rektorer och biträdande rektorer

mom. 1

På rektorer och biträdande rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

Protokollsanteckning

Rektorernas och de biträdande rektorernas uppgifter består delvis av sådana som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som det är mer ändamålsenligt att utföra någon annanstans än på arbetsplatsen. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från byråarbetstiden.

mom. 2

Rektorer och biträdande rektorer har rätt till semester enligt bestämmelserna i del A § 33 mom. 1.

mom. 3

Med beaktande av läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden bestämmer arbetsgivaren för varje läsår antalet undervisningstimmar för en rektor till högst 315 timmar och för en biträdande rektor till högst 420 timmar.

mom. 4

För en lärartjänsteinnehavare som är biträdande rektor fastställs det årliga antalet undervisningstimmar till mellan 350 och 560.

§ 6 Årlig arbetstid och undervisningsskyldighet för lärare (träder i kraft 1.8.2017)

mom. 1

En lärare undervisar minst 35 veckor och utför annat arbete högst 3 veckor per läsår. En arbetsvecka omfattar fem dagar. Från dagarna avdras självständighetsdagen, trettondagen och första maj, om dessa infaller på någon annan vardag än lördag.

mom. 2

En lärares undervisningsskyldighet är 23 undervisningstimmar per vecka. För lärare inom yrkesutbildningen (II stadiet) är undervisningsskyldigheten dock 22 undervisningstimmar per vecka.

mom. 3

I annat arbete ingår utveckling av undervisningen och andra uppgifter som arbetsgivaren anvisar och som hör till lärarens arbetsuppgifter men som inte direkt anknyter till lektionerna. Arbetstiden per vecka för annat arbete är 38 timmar, och en timme är 60 minuter.

Protokollsanteckning

En undervisningstimme är 45 minuter. En arbetstimme (för kursexamen, vårexamen och inträdesförhörsnämnd) och en planeringstimme (utbildning och undervisningsarbete) är 60 minuter.

mom. 4

I stället för annat arbete kan läraren åläggas att undervisa mer än 35 arbetsveckor. En undervisningstimme förkortar då det andra arbetet med två timmar. Om läraren åläggs att utföra annat arbete i mer än 114 timmar, betalas en timmes övertimarvode för varje timme annat arbete.

mom. 5

Lärarens arbetstid bör i mån av möjlighet förläggas till måndag–fredag. Om det är nödvändigt för läroanstalten att ordna undervisning på lördagar eller överenskommelse om detta ingås med läraren, ska lärarens lediga dag förläggas till en måndag, såvida inget annat av särskilda skäl avtalas på lärarens begäran.

§ 7 Föreståndare för filial och undervisning vid filial

mom. 1

Om en lärare åläggs att sköta en filialföreståndares uppgifter betalas en ersättning för 1–4 veckotimmar till läraren enligt följande:

Antal elever vid filialen	Ersättning, veckotimmar
20–50	1
51–100	2
101–200	3
201–	4

2 mom.

Om en innehavare av lärartjänst åläggs att utöver undervisning vid huvudskolan också undervisa vid en eller flera filialskolor betalas en ersättning för 1–3 veckotimmar till läraren enligt följande:

Kilometer per vecka	Ersättning, veckotimmar
100–149	1
150–199	2
200 eller mera	3

Tillämpningsanvisning

Denna uppgift kan inte räknas till undervisningsskyldigheten.

§ 8 Övertimarvode för innehavare av lärartjänst

Till en lärartjänsteinnehavare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26 och engångstimarvodet enligt § 27.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,83 och divideras med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 6. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte det individuella tillägget enligt § 4.

III Lön och arbetstid för timlärare

§ 9 Lön för timlärare

mom. 1 Grundlönen för timlärare i huvudsyssla framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande:

4 08 07 02 6	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre Yrkeshögskoleexamen
4 08 07 02 8	Lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet
4 08 07 02 7	Annan lämplig examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör

mom. 2 Lönepunkter och timarvode för timlärare i bisyssla (se lönebilagan)

4 08 07 02 9	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 08 07 03 0	Lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet
4 08 07 03 1	Annan lämplig examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör

§ 10 Undervisningsskyldighet och nämnde- och planeringsuppgifter för timlärare

mom. 1

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i huvudsyssla är 23 timmar per vecka.

mom. 2

Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda grundlönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön enligt del A § 52 och/eller en vägd undervisningsskyldighet enligt § 53.

mom. 3

Om en timlärare ges nämnde- och planeringsuppgifter betalas för varje timme ett timarvode som räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 8 utgående från lönen i § 9 mom. 1 och undervisningsskyldigheten i § 6 mom. 2.

mom. 4

Timarvodet för en timlärare i bisyssla bestäms enligt § 9 mom. 2.

§ 11 Övriga anställningsvillkor för timlärare

mom. 1

På anställningsvillkoren för timlärare tillämpas i övrigt bestämmelserna om timlärare i huvudsyssla och i bisyssla i den allmänna delen av tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal.

mom. 2

I lönegrunden för en timlärare som undervisar minst 16 timmar per vecka vid en musikläroanstalt beaktas dessutom undervisning vid en filial på det sätt som anges i § 7 mom. 2.

mom. 3

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 timmar i veckan kan åläggas annat arbete i enlighet med § 6 mom. 3, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 10 timmar.

mom. 4

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 timmar i veckan kan åläggas annat arbete i enlighet med § 6 mom. 3, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.

IV Särskilda bestämmelser

§ 12 Ersättning för resekostnader

Om en timlärare som undervisar mindre än 16 timmar i veckan vid en och samma musikläroanstalt bor i en annan kommun än den där verksamhetsstället finns, kan arbetsgivaren enligt prövning betala kostnaderna för resorna.

§ 13 Hur tjänstledighet eller annat avbrott i tjänsteutövningen påverkar betalningen av övertimarvode

För avlönad tjänstledighet görs inga avdrag för en lärare på grund av övertimmar som inte hållits.

§ 14 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2006 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

Om en lärartjänsteinnehavare 31.12.2005 hade en totalinkomst som var större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.1.2006 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, har skillnaden blivit ett individuellt lönetillägg.

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del F Bilaga 11 Konstskolor för barn och unga

I Lön och arbetstid

§ 1 Lön för rektorer

mom. 1

Den uppgiftsrelaterade lönen för rektorer bestäms lokalt enligt löneskalan (se lönebilagan).

Tillämpning av denna löneskala förutsätter att rektorn har

4 05 01 00 1	lämplig högre högskoleexamen som avlagts vid Konstindustriella högskolan eller vid någon annan högskola eller
4 05 01 00 2	teckningslärarexamen som avlagts vid Konstindustriella högskolan eller vid någon läroanstalt för konstindustri.

§ 2 Arbetstid och semester för rektorer

mom. 1

I rektorstjänsten iakttas en arbetstid som i tillämpliga delar motsvarar byråarbetstiden enligt AKTA.

Tillämpningsanvisning

Eftersom bildkonstskolornas verksamhet under skolornas arbetsperiod i huvudsak är förlagd till kvällstid krävs det att den dagliga arbetstiden för rektorn är flexibel i fråga om arbetstidens början, indelning och slut.

mom. 2

Antalet undervisningstimmar fastställs till mellan 6 och 14 timmar per vecka.

Protokollsanteckning

Arbetsgivaren fastställer antalet undervisningstimmar för en rektor inom ovan nämnda gränser. När undervisningsskyldigheten bestäms ska beaktas bland annat hur många verksamhetsenheter skolan har och var dessa är belägna samt skolans övriga personalstyrka. Om undervisningstimmarna är över 6 000 under läsåret, kan undervisningsskyldigheten minskas med ytterligare en timme per vecka.

mom. 3

Rektorer har rätt till semester enligt del A § 33 mom. 1.

§ 3 Lön för lärare

mom. 1

Grundlönen för lärare (4 05 04 00 4) framgår av lönebilagan.

mom. 2

Om en lärare har lämplig högre högskoleexamen inom området eller lämplig högskoleexamen eller behörighet på minst institutnivå inom respektive konstområde eller är konstnär med pedagogisk behörighet enligt förordning 948/1998 (inklusive senare ändringar), är den uppgiftsrelaterade lönen ovan 6 % högre.

mom. 3

Grundlönen för lärare (4 05 04 00 5) med arbetstid enligt § 4 mom. 2 framgår av lönebilagan.

mom. 4

För en lärare med arbetstid enligt § 4 mom. 2 och behörighet enligt mom. 2 är den uppgiftsrelaterade lönen ovan 6 % högre.

§ 4 Arbetstid för lärare (träder i kraft 1.8.2017)

Alternativ 1

mom. 1

Lärarens arbetstid är 814 timmar per år, av vilka 578 timmar är undervisningstimmar och 236 timmar är annat arbete som arbetsgivaren anvisar.

Alternativ 2

mom. 2

Lärarens arbetstid är 1 224 timmar per år, och den fördelas på undervisning och andra uppgifter som åläggs av arbetsgivaren så att undervisningstimmarna är högst det antal som anges i mom. 1.

Protokollsanteckning

I den övriga arbetsskyldigheten ingår utveckling av undervisningen och andra uppgifter som arbetsgivaren anvisar och som ingår i lärarens befattningsbeskrivning men som inte direkt anknyter till lektionerna.

mom. 3

Med anledning av trettondagen, om denna infaller på en annan vardag än lördag, görs från en lärares arbetstid en kalkylerad minskning som motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.

§ 5 Undervisningsskyldighet för lärare som är föreståndare för en bildkonstskola

Undervisningsskyldigheten för en lärare som är föreståndare är 1–4 timmar mindre i veckan än annars.

§ 6 Årsbundet tillägg för rektorer och biträdande rektorer

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för rektorer och lärare i huvudsyssla och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande:

	5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
Rektorer			5 %	4 %	6 %
Lärare	2 %	3 %	5 %	10 %	10 %

II Timlärare

§ 7 Anställningens början

I fråga om anställningens början iakttas AKTA kap. I § 6.

§ 8 Anställningens upphörande

I fråga om anställningens upphörande iakttas AKTA kap. VIII § 3.

§ 9 Timarvoden

mom. 1

Till en timlärare (4 05 07 04 0) betalas för varje undervisningstimme läraren hållit ett arvode enligt lönebilagan.

mom. 2

För planering och ordnande av utställningar betalas 50 % av arvodet i mom. 1.

Tillämpningsanvisning

En undervisningstimme är 45 minuter. En timme som gäller andra uppgifter än undervisning är 60 minuter.

§ 10 Semesterersättning och semesterpenning

mom. 1

En timlärares rätt till (semester, semesterlön och) semesterersättning följer semesterlagen. Semesterersättning betalas vid utgången av skolans arbetsperiod eller vid anställningens upphörande. Timläraren ska ges en specifikation över semesterersättningen som innehåller en utredning över ersättningsgrunden.

mom. 2

Om timläraren för samma tid får semester, semesterersättning eller semesterpenning på basis av ett annat anställningsförhållande hos samma arbetsgivare, har läraren inte rätt till den semesterersättning som avses i denna paragraf.

mom. 3

En timlärare intjänar semesterpenning för sådana kalendermånader då timläraren har minst 14 arbetade dagar, om läraren omfattas av regeln om intjäning med 14 arbetade dagar, eller 35 arbetstimmar, om läraren omfattas av regeln om intjäning med 35 arbetstimmar.

Tillämpningsanvisning

Se tillämpningsanvisning till § 13 i bilaga 13.

§ 11 Sjuklön och lön för moderskapsledighet

mom. 1

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 14 timmar per vecka betalas sjuklön och lön för moderskapsledighet enligt AKTA kap. V § 2 och 8.

Tillämpningsanvisning

Vid beräkningen av karenstider betraktas timlärarens anställning som oavbruten, om läraren har varit anställd i sin egen skola fram till utgången av föregående ordinarie arbetsperiod och då undervisat i snitt 14 timmar per vecka.

mom. 2

Rätten för andra timlärare än de i mom. 1 avsedda timlärarna att få moderskapsledighet och avlönad sjukledighet bestäms i enlighet med arbetsavtalslagen.

§ 12 Tillfällig vårdledighet

En timlärare som undervisar i snitt minst 14 timmar per vecka har i enlighet med AKTA kap. V § 10 rätt till avlönad arbetsledighet (tillfällig vårdledighet) för att ordna vård för eller sköta sitt barn då barnet insjuknat plötsligt.

§ 13 Lönebetalning

mom. 1

Lönebetalningsperioden är en kalendermånad. Lönen betalas senast den sjunde kalenderdagen i följande månad. Lönen kan betalas via bank. Lönen betalas på ett bankkonto i det penninginstitut som timläraren uppgett, om inte arbetsgivaren och timläraren kommer överens om något annat.

mom. 2

Om lönen förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag, betraktas närmast föregående vardag som förfallodag.

mom. 3

I samband med lönebetalningen ges löntagaren en specifikation som innehåller en detaljerad utredning över lönegrunderna, lönens storlek och innehållningar av lönen för olika ändamål.

§ 14 Övriga anställningsvillkor för timlärare

mom. 1

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 timmar i veckan kan åläggas annat arbete i enlighet med § 4, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 10 timmar.

mom. 2

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 timmar i veckan kan åläggas annat arbete i enlighet med § 4, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.

Del F Bilaga 12 Medborgarinstitut

I Lön för tjänste-/befattningsinnehavare

§ 1 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer och biträdande rektorer

mom. 1

Den uppgiftsrelaterade lönen för rektorer (4 06 01 00 1) bestäms enligt löneskalan (se lönebilagan).

mom. 2

Den uppgiftsrelaterade lönen för biträdande rektorer (4 06 02 00 2) bestäms enligt löneskalan (se lönebilagan).

§ 2 Grundlönen för lärare framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande:

4 06 04 00 6	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 06 04 00 7	Annan lämplig examen eller dispens för lärartjänst vid medborgarinstitut

§ 3 Uppgiftsrelaterad lön och lönepunkter för planeringsansvariga lärare

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms enligt löneskalan (se lönebilagan).

4 06 04 00 8	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 06 04 00 9	Annan lämplig examen eller dispens för lärartjänst vid medborgarinstitut

§ 4 Årsbundet tillägg

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för rektorer, lärare i huvudsyssla och planeringsansvariga lärare och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande:

	5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
Rektorer och biträdande rektorer			5 %	4 %	6 %
Lärare	2 %	3 %	9 %	6 %	6 %
Planeringsansvariga lärare	2 %	3 %	10 %	10 %	10 %

II Arbetstid för tjänste-/befattningsinnehavare

§ 5 Arbetstid och semester för rektorer och biträdande rektorer

mom. 1

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

Protokollsanteckning

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som det är mer ändamålsenligt att utföra någon annanstans än på arbetsplatsen. Arbetsmängden varierar också under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från byråarbetstiden.

mom. 2

Rektorer har rätt till semester enligt del A § 33 mom. 1.

mom. 3

En rektors undervisningsskyldighet fastställs med beaktande av medborgarinstitutets storlek och övriga lokala förhållanden av arbetsgivaren till högst 100 timmar från 1.8.2012.

mom. 4

Vid en läroanstalt med minst 11 000 undervisningstimmar per arbetsår gäller för biträdande rektorns arbetstid och semester vad som ovan föreskrivs om rektorer.

Vid andra läroanstalter är undervisningsskyldigheten för en biträdande rektor 150 timmar under arbetsåret.

§ 6 Årlig arbetstid och undervisningsskyldighet för lärare (träder i kraft 1.8.2017)

mom. 1

Lärare är skyldiga att hålla följande antal undervisningstimmar per arbetsår:

a) lärare i samhällsämnen, pedagogik, modersmålet, det andra inhemska språket och främmande språk samt lärare i matematisk-naturvetenskapliga ämnen 530 timmar,

b) övriga lärare 580 timmar.

mom. 2

Den övriga arbetsskyldigheten för en lärare uppgår till 374 timmar per arbetsår. Om en lärare i medeltal reser 200 kilometer per vecka på grund av resor till en annan verksamhetsenhet, räknas av den för resor använda tiden högst 75 timmar per år till den ovan nämnda övriga arbetsskyldigheten.

mom. 3

Om en lärare undervisar i flera ämnen med olika undervisningsskyldighet, ska undervisningstimmarna per år räknas så att de vägs enligt de olika ämnena.

mom. 4

Om undervisningsskyldigheten bestäms så att den understiger de timantal som anges i mom. 1, ska den övriga arbetsskyldigheten ökas med 1,5 timmar per minskad undervisningstimme. Med lärarens samtycke kan undervisningsskyldigheten också för ett arbetsår i sänder bestämmas vara större, varvid den övriga arbetsskyldigheten minskas med 1,5 timmar per varje tillagd undervisningstimme. Den övriga arbetsskyldigheten är då minst 200 timmar per arbetsår.

mom. 5

En undervisningstimme är 45 minuter. I en undervisningstimme ingår förberedelse av undervisningen, liksom också utarbetande och korrigering av repetitioner, prov och övriga uppgifter som hör till undervisningen och deltagande i lärarmöten.

mom. 6

En timme övrig arbetsskyldighet är 60 minuter.

Tillämpningsanvisning

Till den övriga arbetsskyldigheten hör, beroende på institutarbetets karaktär, allmänna arrangemang, uppgörande av läroplan, utveckling av undervisningen, studiehandledning, deltagande i elevkårsverksamheten vid medborgarinstitutet och andra liknande uppgifter.

mom. 7

Om en lärare får i uppgift att sköta handledningen av distansundervisning, räknas det av arbetsgivaren fastställda antalet handledningstimmar till undervisningstimmarna så att 1,5 timme arbete motsvarar en undervisningstimme.

mom. 8

Med anledning av trettondagen, om denna infaller på en annan vardag än lördag, görs från en lärares arbetstid en kalkylerad minskning som motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.

§ 7 Minskning av antalet undervisningstimmar för lärare

mom. 1

Om en lärare är förordnad till biträdande rektor vid ett medborgarinstitut med 6 000–10 999 undervisningstimmar kan arbetsgivaren minska antalet undervisningstimmar för biträdande rektorn till minst 400 timmar. Om det vid medborgarinstitutet ovan finns minst fyra lärartjänsteinnehavare kan antalet undervisningstimmar för biträdande rektorn minskas till minst 300 timmar.

mom. 2

Om en lärare är förordnad till avdelningsföreståndare kan arbetsgivaren minska lärarens undervisningstimmar till minst 400 timmar. Om det finns över 2 000 studerande vid avdelningen kan arbetsgivaren minska avdelningsföreståndarens undervisningstimmar till minst 150 timmar, om detta är synnerligen motiverat med hänsyn till mängden administrativa uppgifter.

mom. 3

Arbetsgivaren kan minska antalet undervisningstimmar till minst 200 timmar för en lärare som leder sitt eget undervisningsområde och som inom detta framför allt sköter utvecklingen av undervisningen och undervisningsmaterialet och handleder timlärare. Medborgarinstitutet ska i så fall ha minst 11 000 undervisningstimmar per år.

§ 8 Kvällsundervisning

Om en lärare åläggs att hålla minst hälften av sina undervisningstimmar efter klockan 16.00, betalas minst en ersättning som framgår av lönebilagan.

Tillämpningsanvisning

Kvällstillägget för en lärare med full arbetstid betalas enligt lönebilagan. För en deltidsanställd lärare är tillägget lägre i proportion till full arbetstid. Tillägget beaktas vid beräkningen av semesterpenning.

§ 9 Arbetstid för en planeringsansvarig lärare (träder i kraft 1.8.2017)

mom. 1

För en planeringsansvarig lärare, vars uppgifter omfattar planering och koordinering av studieprogram/kurser samt ledning och uppföljning av projekt (ekonomiskt e.d. ansvar) fastställs den årliga bundna arbetstiden till 1 224 timmar. Arbetstiden delas enligt arbetsgivarens beslut in i undervisning och andra uppgifter som åläggs av arbetsgivaren, så att undervisningstimmarna kan uppgå till högst det antal som anges i § 6 mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Förberedelse av egna lektioner och efterarbete sker utanför undervisningstiden och den övriga arbetstiden (dvs. 1 224 timmar) som arbetsgivaren bestämmer.

mom. 2

Arbetsgivaren och en lärare som har arbetstid enligt § 6 kan komma överens om övergång till arbetstid enligt mom. 1 i denna paragraf, så att övergången sker den 1 augusti.

mom. 3

Med förtroendemannen kan man komma överens om en annan fördelning av arbetstiden än vad som bestäms i mom. 1 (1.8.2012–31.7.2018).

§ 10 Avvikelse från antalet undervisningstimmar för planeringsansvariga lärare

Arbetsgivaren samt läraren och/eller lärarens förtroendeman kan tillsammans avtala tills vidare eller för viss tid om att procenttalen för det årsbundna tillägget enligt § 4 är de samma för den planeringsansvariga läraren som för lärare i huvudsyssla och/eller att maximiantalet undervisningstimmar enligt § 9 mom. 1 inte tillämpas.

III Timlärare

§ 11 Anställningens början

I fråga om anställningens början iakttas AKTA kap. I § 6.

§ 12 Uppgifter

mom. 1

En timlärare anställs för att ge den undervisning som anges i arbetsavtalet. I timlärarens skyldigheter ingår att förbereda undervisningstimmarna, hålla undervisningstimmarna, utföra annat arbete i direkt anslutning till undervisningstimmarna och delta i arbetsavtalsenliga lärarmöten.

Tillämpningsanvisning

En undervisningstimme är 45 minuter.

mom. 2

En timlärare är vid behov tillfälligt skyldig att också utföra andra sådana uppgifter som fastställts i medborgarinstitutets verksamhets- och undervisningsplan och som är fast anknutna till institutets verksamhet inom lärarens eget område och som kan anses lämpliga med tanke på lärarens utbildning och arbetserfarenhet. Arvodet för dessa uppgifter bestäms enligt § 13.

Tillämpningsanvisning

En ovan avsedd timme som inte är en undervisningstimme är 60 minuter.

mom. 3

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 timmar i veckan kan åläggas annat arbete i enlighet med mom. 2, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 10 timmar.

mom. 4

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 timmar i veckan kan åläggas annat arbete i enlighet med mom. 2, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.

§ 13 Timarvoden

mom. 1

Till en timlärare (4 06 07 03 3) betalas för varje undervisningstimme läraren hållit ett timarvode enligt lönebilagan.

mom. 2

Till en timlärare som har behörighet som lärare i huvudsyssla vid folkhögskolor och medborgarinstitut samt till en timlärare som har slutfört 35 studieveckors eller minst 60 studiepoängs pedagogikstudier för lärare betalas ett timarvode som är 10 % högre än vad som annars betalas timläraren. Om timläraren slutfört endast grundstudierna i vuxenpedagogik är timarvodet 5 % högre.

Tillämpningsanvisning

På timlärare tillämpas i fråga om handledning av distansundervisning § 6 mom. 7.

mom. 3

I fråga om föreläsningsarvoden ingås särskilda lokala avtal.

§ 14 Årsförhöjning

mom. 1

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i tre år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 6 %.

Tillämpningsanvisning

Vid beräkningen av undervisningstimmarna beaktas timmarna vid endast ett medborgarinstitut. Betalningen av årsförhöjningen förutsätter också att läraren undervisar vid medborgarinstitutet eller folkhögskolan i genomsnitt minst 16 veckotimmar. Som divisor används antalet arbetsveckor.

mom. 2

På ansökan om årsförhöjning och på den tid efter vilken årsförhöjningen förfaller tillämpas del A § 17.

§ 15 Semesterersättning

mom. 1

En timlärares rätt till (semester, semesterlön och) semesterersättning följer semesterlagen (162/2005). Semesterersättning betalas vid utgången av medborgarinstitutets arbetsperiod eller när anställningen upphör. Timläraren ska ges en specifikation över semesterersättningen som innehåller en utredning över ersättningsgrunden.

mom. 2

Tillämpningsanvisning

Semesterersättningen är 9 % av de löner som betalats under hela anställningsförhållandet (11,5 %, om anställningen har fortgått utan avbrott minst ett år före utgången av kvalifikationsåret).

Arbetsgivaren är skyldig att ge den anställde en specifikation över semesterersättningen.

§ 16 Semesterpenning

50 %	Semesterersättningen för arbetsåret	x	Månader med 14 arbetsdagar eller 35 undervisningstimmar
		Antalet anställningsmånader

Tillämpningsanvisning (gäller 1.2.2017–30.9.2019)

Semesterpenningen beräknas och betalas genom att man använder procenttalet trettiofem (35) i stället för femtio (50).

§ 17 Sjuklön och lön för moderskapsledighet

mom. 1

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 14 timmar per vecka betalas sjuklön och lön för moderskapsledighet enligt AKTA kap. V § 2 och 8.

Tillämpningsanvisning

Vid beräkningen av karenstider betraktas timlärarens anställning som sammanhängande, om läraren har varit anställd i sitt eget institut fram till utgången av föregående ordinarie arbetsperiod och då undervisat i genomsnitt 14 timmar per vecka.

mom. 2

Rätten för andra timlärare än de i mom. 1 avsedda timlärarna att få moderskapsledighet och avlönad sjukledighet bestäms i enlighet med arbetsavtalslagen.

§ 18 Tillfällig vårdledighet

En timlärare som undervisar i genomsnitt minst 14 timmar per vecka har i enlighet med AKTA kap. V § 10 rätt till avlönad arbetsledighet (tillfällig vårdledighet) för att ordna vård för eller sköta sitt barn då barnet insjuknat plötsligt.

§ 19 Ersättningar för resekostnader

En timlärares rätt att få resekostnadsersättningar följer respektive bestämmelser i AKTA, dock med följande undantag:

Till en timlärare som är bosatt i någon annan kommun än den där medborgarinstitutet är beläget betalas resekostnadsersättning för timlärarens resa från bostaden som ligger utanför kommunen eller från lärarens verksamhetsställe utanför kommunen till institutets arbetsställe till den del resans längd överstiger sex kilometer. På samma grunder ersätts återresan och betalas dagtraktamente.

Till en timlärare som är bosatt i samma kommun betalas resekostnadsersättning från timlärarens bostad eller verksamhetsställe till medborgarinstitutets arbetsställe, dock högst till den del resan överstiger sex kilometer. På samma grunder ersätts återresan.

§ 20 Lönebetalning

Perioden och tidpunkten för lönebetalningen följer AKTA kap. II § 18.

IV Särskilda bestämmelser

§ 21 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2006 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

Om läraren 31.12.2005 hade en totalinkomst som var större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.1.2006 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, har skillnaden blivit ett individuellt lönetillägg.

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen eller om personen övergår till en annan befattning/tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas inte allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del F Bilaga 13 Folkhögskolor

I Lön och arbetstid för tjänste-/befattningsinnehavare

§ 1 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer

Den uppgiftsrelaterade lönen för rektorer (4 07 01 01 1) bestäms enligt löneskalan (se lönebilagan).

§ 2 Grundlön (se lönebilagan) och lönepunkter för lärare med arbetstidsalternativ 1

4 07 04 01 3	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 07 04 01 4	Annan lämplig examen eller dispens för  lärartjänst vid folkhögskola

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren och en lärare på vilken alternativ 2 tillämpats (se § 7 helhetsarbetstid) kan komma överens om övergång till lön och arbetstid enligt alternativ 1.

§ 3 Arbetstid för lärare med alternativ 1 (träder i kraft 1.8.2017)

mom. 1

En lärares totala arbetsskyldighet indelas under arbetsåret i undervisningsskyldighet och annan arbetsskyldighet.

mom. 2

Den årliga totala arbetsskyldigheten för lärare är följande:

Modersmålet	700 timmar
för den studerande främmande språk, matematik, fysik och kemi	800 timmar
övriga ämnen	870 timmar

En lärares undervisningsskyldighet är 3/4 av timantalet för den totala arbetsskyldigheten.

Om en lärare undervisar i flera ämnen med olika timantal, beräknas den totala undervisningsskyldigheten vägd enligt undervisningsskyldigheten i de olika ämnena.

Protokollsanteckning

En undervisningstimme är 45 minuter. Till undervisningstimmen hör förberedelse av undervisningen liksom också utarbetande och korrigering av till undervisningen hörande repetitioner, prov och övriga uppgifter, med undantag för handledning och granskning av arbeten för specialkurser vid en folkakademi, samt deltagande i lärarmöten.

mom. 3

Om undervisningsskyldigheten utgör 3/4 av den totala arbetsskyldigheten är lärarens övriga arbetsskyldighet 339 timmar per år.

En timme av den övriga arbetsskyldigheten är 60 minuter.

Protokollsanteckning

De arbetsuppgifter som hör till en lärares övriga arbetsskyldighet ska definieras allmänt vid fördelningen av den totala arbetsskyldigheten. Primärt hör till den övriga arbetsskyldigheten sådana pedagogiska uppgifter samt handlednings-, övervaknings- och vårduppgifter som följer av internatverksamhetens karaktär. I den övriga arbetsskyldigheten ingår biträdande rektorns och prorektorns uppgifter och eventuella särskilda arbetsuppgifter som en lärare tilldelats, till exempel skötseln av biblioteket.

mom. 4

Om organiseringen av undervisningsarbetet vid en folkhögskola av särskilda skäl så kräver kan en lärares undervisningsskyldighet bestämmas vara större eller mindre än vad som anges ovan. Då ökas eller minskas den övriga arbetsskyldigheten med 1,5 timmar per undervisningstimme. En lärares undervisningsskyldighet ska dock vara minst 2/3 av arbetsskyldigheten, om inte den behöriga myndigheten av särskilda skäl beslutar minska undervisningsskyldigheten till hälften av den totala arbetsskyldigheten.

mom. 5

För den lärare som sköter uppgifterna som kontaktlärare inom yrkesvägledningen får 10 timmar per arbetsår räknas som undervisningstimmar för varje grupp på 30 studerande som deltar i vägledningen.

mom. 6

mom. 7

Med anledning av trettondagen, om denna infaller på en annan vardag än lördag, görs från en lärares arbetstid en kalkylerad minskning som motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.

§ 4 Grundlön (se lönebilagan) och lönepunkter för lärare med arbetstidsalternativ 2

4 07 04 02 1	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 07 04 02 2	Lämplig högskoleexamen
4 07 04 02 3	Annan examen

Tillämpningsanvisning

Alternativ 2 tillämpas på anställningsvillkoren för de lärare vid folkhögskolor på vilka alternativ 1 inte tillämpas.

Arbetsgivaren och en lärare på vilken alternativ 1 tillämpas kan komma överens om övergång till lön och arbetstid enligt alternativ 2.

§ 5 Årsbundet tillägg

	5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
Rektorer			5 %	4 %	6 %
Lärare med alternativ 1	2 %	3 %	9 %	6 %	6 %
Lärare med alternativ 2	2 %	3 %	5 %

§ 6 Arbetstid och semester för rektorer

mom. 1

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

Protokollsanteckning

mom. 2

En rektors undervisningsskyldighet fastställs årligen på lokal nivå av arbetsgivaren till högst 325 timmar med beaktande av folkhögskolans storlek och andra lokala omständigheter.

mom. 3

Rektorer har rätt till semester enligt del A § 33 mom. 1.

§ 7 Arbetstid och semester för lärare med alternativ 2

mom. 1

På lärare tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet. Helhetsarbetstiden omfattar undervisning och annat arbete.

Protokollsanteckning

I lärarnas arbetsuppgifter ingår delvis uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis uppgifter som det är mer ändamålsenligt att utföra någon annanstans än på arbetsplatsen. Arbetsmängden varierar också under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från byråarbetstiden.

mom. 2

Lärare har rätt till semester enligt del A § 33 mom. 1.

mom. 3

En lärares undervisningsskyldighet per arbetsår är följande:

1	Modersmålet	525 timmar
2	För den studerande främmande språk, matematik, fysik och kemi	600 timmar
3	Religion, psykologi, historia, litteratur, samhällslära, ekonomikunskap, biologi, geografi och övriga ämnen	652 timmar

mom. 4

Om organiseringen av undervisningsarbetet vid folkhögskolan av särskilda skäl så kräver, kan en lärares undervisningsskyldighet bestämmas vara större eller mindre än vad som anges ovan. Undervisningsskyldigheten får ändå inte minskas så att den är mindre än 90 % av undervisningsskyldigheten.

Protokollsanteckning

En undervisningstimme som hör till undervisningsskyldigheten är 45 minuter.

mom. 5

II Timlärare

§ 8 Anställningens början

I fråga om anställningens början iakttas kap. I § 6 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA).

§ 9 Uppgifter

mom. 1

Tillämpningsanvisning

En undervisningstimme är 45 minuter.

mom. 2

En timlärare är vid behov tillfälligt skyldig att också utföra andra sådana uppgifter som fastställts i folkhögskolans verksamhets- och undervisningsplan och som är fast anknutna till folkhögskolans verksamhet inom lärarens eget område och som kan anses lämpliga med tanke på lärarens utbildning och arbetserfarenhet. Arvodet för dessa uppgifter bestäms enligt § 10.

Tillämpningsanvisning

En ovan avsedd timme som inte är en undervisningstimme är 60 minuter.

mom. 3

(träder i kraft 1.8.2017)

mom. 4

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare som anställts för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 timmar i veckan kan åläggas annat arbete i enlighet med mom. 2, och då betalas ersättning för den tid som överstiger 4 timmar.

§ 10 Timarvoden

mom. 1

Till en timlärare (4 07 07 03 3) betalas för varje undervisningstimme läraren hållit ett timarvode enligt lönebilagan.

mom. 2

Tillämpningsanvisning

På timlärare tillämpas i fråga om handledning av distansundervisning § 3 mom. 6.

mom. 3

I fråga om föreläsningsarvoden ingås särskilda lokala avtal.

§ 11 Årsförhöjning

mom. 1

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i tre år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sin egen eller någon annan folkhögskola, betalas timarvodet förhöjt med 6 %.

Tillämpningsanvisning

Vid beräkningen av undervisningstimmarna beaktas timmarna vid endast en folkhögskola. Betalningen av årsförhöjningen förutsätter också att läraren undervisar vid medborgarinstitutet eller folkhögskolan i genomsnitt minst 16 veckotimmar. Som divisor används antalet arbetsveckor.

mom. 2

På ansökan om årsförhöjning och på den tid efter vilken årsförhöjningen förfaller tillämpas del A § 17.

§ 12 Semesterersättning

mom. 1

En timlärares rätt till (semester, semesterlön och) semesterersättning följer semesterlagen (162/2005). Semesterersättning betalas vid utgången av folkhögskolans arbetsperiod eller när anställningen upphör. Timläraren ska ges en specifikation över semesterersättningen som innehåller en utredning över ersättningsgrunden.

mom. 2

§ 13 Semesterpenning

50 %	Semesterersättningen för arbetsåret	x	Månader med 14 arbetsdagar eller 35 undervisningstimmar
		Antalet anställningsmånader

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren är skyldig att ge den anställde en specifikation över semesterersättningen.

Tillämpningsanvisning (gäller 1.2.2017–30.9.2019)

Semesterpenningen beräknas och betalas genom att man använder procenttalet trettiofem (35) i stället för femtio (50).

§ 14 Sjuklön och lön för moderskapsledighet

mom. 1

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 14 timmar per vecka betalas sjuklön och lön för moderskapsledighet enligt AKTA kap. V § 2 och 8.

Tillämpningsanvisning

Vid beräkningen av karenstider betraktas timlärarens anställning som sammanhängande, om läraren har varit anställd i sin egen skola fram till utgången av föregående ordinarie arbetsperiod och då undervisat i genomsnitt 14 timmar per vecka.

mom. 2

Rätten för andra timlärare än de i mom. 1 avsedda timlärarna att få moderskapsledighet och avlönad sjukledighet bestäms i enlighet med arbetsavtalslagen.

§ 15 Tillfällig vårdledighet

§ 16 Ersättningar för resekostnader

En timlärares rätt att få resekostnadsersättningar följer respektive bestämmelser i AKTA, dock med följande undantag:

Till en timlärare som är bosatt i någon annan kommun än den där folkhögskolan är belägen betalas resekostnadsersättning för timlärarens resa från bostaden som ligger utanför kommunen eller från lärarens verksamhetsställe utanför kommunen till folkhögskolans arbetsställe till den del resans längd överstiger sex kilometer. På samma grunder ersätts återresan och betalas dagtraktamente.

Till en timlärare som är bosatt i samma kommun betalas resekostnadsersättning från timlärarens bostad eller verksamhetsställe till folkhögskolans arbetsställe, dock högst till den del resan överstiger sex kilometer. På samma grunder ersätts återresan.

§ 17 Lönebetalning

Perioden och tidpunkten för lönebetalningen följer AKTA kap. II § 18.

III Särskilda bestämmelser

§ 18 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2006 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen eller om personen övergår till en annan befattning/tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas inte allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del B Avtalsbestämmelser om ett arbetstidsförsök för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning

I Tillämpning

§ 1 Tillämpningsområde och giltighet

mom. 1

Dessa avtalsbestämmelser tillämpas som anställningsvillkor på yrkesgrupperna nedan, om detta har överenskommits med huvudförtroendemannen i fråga.

mom. 2

Avtalsbestämmelserna är i kraft 1.8.2014–31.7.2018.

mom. 3

I övrigt tillämpas det gällande kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) i tillämpliga delar.

II Arbetstiden och lönen för innehavare av rektorstjänst i grundskolan

§ 2 Arbetstiden för innehavare av rektorstjänst i grundskolan

mom. 1

Protokollsanteckning

Innan arbetsåret börjar ska för rektorn fastställas en arbetstidsplan som anger mängden undervisning och handledning samt rektorns övriga uppgifter.

mom. 2

Det årliga antalet undervisningstimmar för en innehavare av rektorstjänst i en skola med årskurs 1–6, en specialskola, en skola med årskurs 7–9 eller en enhetlig grundskola är 38–494. I en skola med årskurs 1–6 som har minst 42 lönegrundsgrupper eller i en skola med årskurs 7–9 som har minst 31 lönegrundsgrupper kan arbetsgivaren bestämma att antalet undervisningstimmar är noll.

Tillämpningsanvisning

Då antalet undervisningstimmar för en rektor fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, antalet underställda, särskilda utbildningsuppgifter för skolan, ledning av flera läroanstalter, rektorns budgetansvar och andra lokala särförhållanden.

§ 3 Uppgiftsrelaterad lön för innehavare av rektorstjänst i grundskolor

mom. 1

De uppgiftsrelaterade lönerna för innehavare av rektorstjänst i dyrortsklass I och II och lönepunkterna enligt lönegrundsgrupp, se lönebilagan.

mom. 2

I Lönen för en rektor för en skola med årskurs 1–6 framgår av lönebilagan

Lönepunkterna
4 03 01 10 1	12–23
4 03 01 20 1	24–30
4 03 01 30 1	31–

mom. 3

II Lönen för en rektor för en skola med årskurs 7–9 framgår av lönebilagan

Lönepunkterna
4 03 01 10 2	–6
4 03 01 20 2	7–14
4 03 01 30 2	15–19
4 03 01 40 2	20–

mom. 4

III Lönen för en rektor för en specialskola framgår av lönebilagan

Lönepunkterna
4 03 01 10 3	6–11
4 03 01 20 3	12–20
4 03 01 30 3	21–25
4 03 01 40 3	26–

Tillämpningsanvisning

Se UKTA del A § 6 och 10 angående användningen av löneskalan.

mom. 5

Rektorns löneskala följer bestämmelsen för årskurs 7–9 också då en innehavare av rektorstjänst har ålagts att ansvara för

a) en skola med årskurs 1–9 eller

b) en skola med årskurs 1–6, som dessutom har minst sex lönegrundsgrupper inom specialundervisning.

Med skola avses här en administrativt självständig skola eller flera självständiga skolor, där rektorsuppgifterna har ålagts en innehavare av rektorstjänst.

Tillämpningsanvisning

Lönegrundsgrupperna inom specialundervisning har fastställts i de gemensamma bestämmelserna i del B § 2 mom. 1 punkt 3.

För en rektor som inte har den behörighet som anges i förordning 986/1998 är den nedre gränsen i löneskalan 3–15 % lägre än de nedre gränserna i löneskalorna i fråga.

III Arbetstiden och lönen för innehavare av studiehandledartjänst med årsarbetstid i gymnasiet

§ 4 Arbetstiden för innehavare av studiehandledartjänst med årsarbetstid i gymnasiet (träder i kraft 1.2.2017)

mom. 1

Den årliga arbetstiden för en studiehandledare med årsarbetstid är 1 624 timmar, av vilka 424 timmar är sådant arbete som läraren får välja tid och plats för.

Tillämpningsanvisning

Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter.

Om det under arbetsperioden är nödvändigt att ändra den fastställda planen för arbetstidsanvändning, kan arbete och uppgifter som läraren fått tas bort eller bytas. Hur planen har realiserats följs upp och bedöms i slutet av höst- respektive vårterminen.

mom. 2

Av den arbetstid för studiehandledare som regleras av arbetsgivaren kan 30–50 timmar förläggas till skolans sommaravbrott.

§ 5 Uppgiftsrelaterad lön för innehavare av studiehandledartjänst i gymnasiet

mom. 1

Grundlönen för studiehandledare i gymnasiet som har behörighet för elevhandledning (4 04 04 06 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.

mom. 2

För en lärare (lönepunkt 4 04 04 06 7) som inte har studiehandledarbehörighet, men som har annan lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller grundläggande utbildning är lönen högst 5 % lägre än grundlönen enligt mom. 1. För en studiehandledare som saknar lärarbehörighet är grundlönen högst 30 % lägre.

§ 6 Årsbundet tillägg för rektorer och studiehandledare i gymnasiet

	5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
Rektorer			5 %	5 %	10 %
Studiehandledare i gymnasiet	2 %	4 %	5 %	11 %

IV Kvot för tilläggsuppgifter i grundskolan

§ 7 Kvot för tilläggsuppgifter i grundskolan

mom. 1

Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att sköta en tilläggsuppgift som gäller utveckling, planering eller administration för en skola eller kommunens undervisningsväsende eller mer arbete än i genomsnitt för anskaffnings- och underhållsarbete i fråga om konst- och färdighetsämnen, betalas en ersättning utgående från dels hur mycket arbete uppgiften medför, dels hur krävande och ansvarsfull uppgiften är. Arbetsgivaren fastställer det penningbelopp som används för tilläggsuppgifter i skolan eller kommunen.

Tillämpningsanvisning

Det arbete som kan komma att ersättas enligt bestämmelsen är annat arbete än det som gäller skötseln av den egna tjänsten (de grundläggande uppgifterna). De uppgifter som hör till lärarens grundläggande uppgiftsbeskrivning är inte tilläggsuppgifter.

Genom särskilda ersättningar ersätts sådana tilläggsuppgifter som inte hör till varje lärares grundläggande uppgiftsbeskrivning, till exempel krävande utvecklingsprojekt eller skötsel av skolans bibliotek. Tilläggsuppgifterna kan komma att ersättas enligt del B § 14 mom. 2 (planeringsarbete, arbetsplatsutveckling, utbildning utanför skolarbetstiden) eller enligt denna avtalsbestämmelse. Krävande utvecklingsuppgifter kan vara internationellt, nationellt eller kommunalt arbete, till exempel utarbetande av en läroplan eller ett värderingssystem eller något annat utvecklingsprogram, uppdrag som kontaktperson vid internationellt samarbete som gäller skolans verksamhet, till exempel EU-projekt, arbete i anknytning till deltagande i något av undervisningsministeriets eller utbildningsstyrelsens nationella projekt för utveckling av undervisningen eller i planeringen vid ett byggprojekt på skolan osv. (t.ex. sakkunnig i planering av ett klassrum för kemiexperiment).

Genom denna avtalsbestämmelse ersätts den tid som behövs för att utföra det extra mertidsarbete som arbetsgivaren bestämt. Bestämmelsen ger inte möjlighet till en väsentligt högre svårighetsgrad som beaktas i den uppgiftsrelaterade lönen. Samma arbete/faktor kan inte ersättas både som mertidsarbete och genom högre svårighetsgrad i den uppgiftsrelaterade lönen, om det inte är fråga om en tilläggsuppgift som kräver extra arbetstid och som samtidigt innebär en väsentligt högre svårighetsgrad.

mom. 2

För ersättning av tilläggsuppgifterna enligt mom. 1 ovan ska användas ett belopp som anges i lönetabellen nedan (ersättning för obligatorisk tilläggsuppgift = tidigare ersättning i enskilda kommuner och skolor och för konst- och färdighetsämnen.)

mom. 3

Kommunens behöriga myndighet får enligt eget övervägande utöver det belopp som bestäms i mom. 2 för ändamålet i mom. 1 använda det belopp som myndigheten har använt för särskilda uppgifter enligt UKTA 2010–2011 del B bilaga 1 (§ 11–22 och § 24–25).

mom. 4

Lokalt kan man dessutom komma överens om att för ett ändamål enligt mom. 1 använda ett större belopp än beloppet enligt mom. 2 och 3. Beloppet enligt detta moment finansieras med den lokala justeringspotten eller med andra medel som enligt arbetsgivarens prövning används för detta ändamål. Till den del som en lokal justeringspott används för uppgifterna, kan potten fördelas på nytt när den lokala potten ska fördelas nästa gång, om penningbeloppet inte längre ska användas för ersättning för uppgifter enligt denna avtalsbestämmelse.

mom. 5

Om uppfyllandet av timantalet i undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare så förutsätter, kan en tilläggsuppgift enligt denna paragraf fylla ut undervisningsskyldigheten enligt följande:

Beloppet per månad för en tilläggsuppgift som åläggs tjänsteinnehavaren	x	Undervisningsskyldigheten per vecka (oförminskad)
Den ordinarie lönen per månad som motsvarar full undervisningsskyldighet

Del C Avtalsbestämmelser om ett arbetstidsförsök för undervisningspersonal inom yrkesutbildningen

I Tillämpning

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

Dessa avtalsbestämmelser (§ 2–10) tillämpas som anställningsvillkor på lärargrupperna nedan, om detta har överenskommits med huvudförtroendemannen i fråga.

mom. 2

Dessa avtalsbestämmelser är i kraft 1.8.2012–31.7.2018.

mom. 3

Till övriga delar tillämpas de gemensamma bestämmelserna i UKTA del A och del C, med undantag av del A § 32 och del C § 10–12. Dessutom iakttas bestämmelserna i AKTA i tillämpliga delar.

II Social- och hälsovårdsläroanstalter

II a Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan UKTA) för lektorer (lärare)

4 10 04 00 5	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 16 04 00 6	Annan lämplig examen

§ 3 Årsbundet tillägg

5 år	8 år	10 år	20 år
2 %	3 %	6 %	6 %

II b Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 4 Arbetstid

mom. 1

Arbetstiden utgörs av helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

mom. 2

Tillämpningsanvisning

Arbetstiden för en lärare inom utbildning på ungdomsstadiet kan fördelas på 40 arbetsveckor. Arbetstiden för en lärare inom vuxenutbildningen kan fördelas på 42 arbetsveckor. Med lärarens samtycke kan arbetstiden inom utbildningen på ungdomsstadiet också fördelas på 41–42 arbetsveckor. Lärarens arbetstid kan dessutom fördelas på ytterligare två veckor utöver de 42 arbetsveckorna.

mom. 3

Innan arbetsåret börjar ska för läraren fastställas en arbetstidsplan som anger mängden undervisning och handledning samt de övriga uppgifter som arbetsgivaren ålagt läraren.

Tillämpningsanvisning

Om det under arbetsperioden är nödvändigt att ändra den fastställda arbetstidsplanen görs det genom att arbete och uppgifter som läraren fått tas bort eller byts. Arbetstidsplanen ändras också då läraren ges tilläggsuppgifter eller mertidsarbete.

§ 5 Ersättning för överskridning av arbetstiden

Om arbetsgivaren i lärarens arbetstidsplan har fastställt den årliga arbetstiden så att den överskrider arbetstiden enligt § 4 mom. 1, betalas för mertidsarbetet ett arvode som inte ingår i den ordinarie lönen och som utgör den ordinarie lönen dividerad med 152 per arbetstimme som anges i beordran om mertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

Ersättning för överskridning av arbetstiden betalas endast om arbetsgivaren har beordrat läraren att utföra mertidsarbete. Beordran om mertidsarbete ges genom en ändring av arbetstidsplanen.

§ 6 Tillägg för obekväm arbetstid

mom. 1

Om arbetsgivaren i arbetstidsplanen har bestämt att arbetet ska utföras kl. 18.00–7.00 är det fråga om kvälls-/nattarbete som ersätts genom ett kvälls-/nattillägg. Penningersättningen utgör 30 % av timlönen i § 5. I stället för penningersättning kan läraren också ges motsvarande ledighet.

mom. 2

Sådant arbete som arbetsgivaren i arbetstidsplanen har bestämt att ska utföras på lördag och söndag är veckoslutsarbete som ersätts i enlighet med mom. 1. I stället för penningersättning kan läraren också ges motsvarande ledighet.

mom. 3

Om arbetsgivaren har fördelat arbetstid på två tilläggsveckor som överskrider 42 veckor (tillämpningsanvisningen i § 4 mom. 2), betalas en ersättning som utgör 30 % av timlönen enligt § 5.

Tillämpningsanvisning för moment 1–3

Tillägg för obekväm arbetstid kan för samma arbete betalas bara enligt en grund.

§ 7 Semester

Lärarnas semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.

II c Timlärare

§ 8 Anställningsvillkor för timlärare

mom. 1

Lönen, arbetstiden och semestern för timlärare med helhetsarbetstid enligt § 4 i denna bilaga bestäms enligt samma grunder som för motsvarande tjänsteinnehavare. Grundlönen för timlärare framgår av lönebilagan. Lönepunkterna är följande:

4 16 07 00 5	Högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 16 07 00 6	Annan lämplig examen

Tillämpningsanvisning

mom. 2

mom. 3

Om en timlärare inom det arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldighet får kriteriet för huvudsyssla uppfyllt genom undervisning vid en läroanstalt med flera utbildningsområden i flera än denna bilagas ämnen, är timlärarens undervisningsskyldighet 22 timmar i veckan vid teoriundervisning och 25 timmar i veckan vid praktiskt betonad undervisning.

mom. 4

Timlärare i huvudsyssla har rätt till årsbundet tillägg enligt § 3.

mom. 5

III Övriga yrkesläroanstalter

§ 9 Tillämpning av avtalsbestämmelserna

De avtalsbestämmelser som gäller övriga yrkesläroanstalter tillämpas på lärare i andra yrkesläroanstalter utom social- och hälsovårdsläroanstalter.

§ 10 Det går att avvika från följande anställningsvillkor:

Man avtalar om lärarnas månadslön som en månadslön i euro. Lönen bestäms individuellt å ena sidan utgående från kravnivå, ansvar och mängden uppgifter och å andra sidan det individuella kunnandet.
Bestämmelserna i UKTA om undervisningsskyldighet och andra bestämmelser om arbetstid tillämpas inte på de lärare som avses i § 9.
Deltagandet i försöket förutsätter att det finns en uppgifts- och resultatbaserad befattningsbeskrivning.
Avtalet ingås å ena sidan mellan en behörig företrädare för arbetsgivaren och å andra sidan läraren tillsammans med den förtroendeman som företräder läraren.
En lärares uppgifts- och resultatbaserade befattningsbeskrivning kan vid behov ändras under läsåret och om grunderna i punkt 1 ändras kommer man överens om en justering av lönen.

Lönebilagan

Löner och arvoden inom UKTA fr.o.m. 1.1.2016

DEL A Allmän del
Arvoden	Förhör av privatelev (25 §)	36,05	€/gång

DEL B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning
Uppgiftsrelaterade lön

Lönesättningspunkt		Nedre gräns	Övre gräns	Nedre gräns	Övre gräns
		I dk	I dk	II dk	II dk
4 03 01 10 1	Rektor för skola med årskurs 1–6, 12–23 lönegrundsgrupper	3 699,51	3 973,12	3 664,11	3 935,08
4 03 01 20 1	Rektor för skola med årskurs 1–6, 24–30 lönegrundsgrupper	3 821,51	4 133,15	3 784,95	4 093,59
4 03 01 30 1	Rektor för skola med årskurs 1–6, 31– lönegrundsgrupper	3 973,12	4 312,86	3 935,08	4 271,63
4 03 01 10 2	Rektor för skola med årskurs 1–6, –6 lönegrundsgrupper	3 821,51	4 133,15	3 784,95	4 093,59
4 03 01 20 2	Rektor för skola med årskurs 1–6, 7–14 lönegrundsgrupper	4 133,15	4 496,32	4 093,59	4 453,29
4 03 01 30 2	Rektor för skola med årskurs 7–9, 15–19 lönegrundsgrupper	4 312,86	4 683,11	4 271,63	4 638,31
4 03 01 40 2	Rektor för skola med årskurs 7–9, 20– lönegrundsgrupper	4 496,32		4 453,29
4 03 01 10 3	Rektor för specialskola, 6–11 lönegrundsgrupper	3 821,51	4 133,15	3 784,95	4 093,59
4 03 01 20 3	Rektor för specialskola, 12–20 lönegrundsgrupper	3 973,12	4 312,86	3 935,08	4 271,63
4 03 01 30 3	Rektor för specialskola, 21–25 lönegrundsgrupper	4 312,86	4 683,11	4 271,63	4 638,31
4 03 01 40 3	Rektor för specialskola, 26– lönegrundsgrupper	4 496,32	4 899,23	4 453,29	4 852,35
4 03 02 00 0	Biträdande rektor med helhetsarbetstid i grundskola (del B 5 §)
4 04 02 00 0	Biträdande rektor med helhetsarbetstid i gymnasiet (del B 5 §)
4 04 01 00 5	Gymnasierektor (del B 4 §)	4 371,67	5 452,41	4 329,83	5 400,23
4 04 01 01 1	Rektor för vuxengymnasium (del B 4 §)	4 371,67	5 452,41	4 329,83	5 400,23
4 03 04 06 6	Elevhandledare i grundskola (del B 6 §)	2 953,73		2 925,60
4 03 04 06 7	Elevhandledare i grundskola, ej behörighet (del B 6 § mom. 2)
Arvoden		1–6 skola, €/mån		7–9 skola eller specialskola €/mån
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, 6–8 lönegrundsgrupper (§ 19 mom. 2)				226,97
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, 9–16 lönegrundsgrupper (§ 19 mom. 2)		226,97		453,94
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, 17–21 palkkaperusteryhmää (19 § 2 mom.)		340,47		567,43
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, 22–25önegrundsgrupper (19 § 2 mom.)		340,47		794,41
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, 26–29önegrundsgrupper (19 § 2 mom.)		453,94		1021,39
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, 30–33 lönegrundsgrupper (19 § 2 mom.)		567,43		1134,84
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, 34– lönegrundsgrupper (19 § 2 mom.)		680,91		1248,35
		Gymnasier
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, oppilaita 100–200 (19 § 5 mom.)		192,13
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, oppilaita 201–400 (19 § 5 mom.)		288,17
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, oppilaita 401–600 (19 § 5 mom.)		384,21
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt, oppilaita 601– (19 § 5 mom.)		480,28
		Grundskolor och vuxengymnasier
Tilläggsuppgift i enskild skola/läroanstalt (19 § mom. 4 och 6)		96,04

DEL B BILAGA 1 Grundskolan
Grundlöner
		I dk	II dk
4 03 04 00 5	Lektor/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundl. utbildning/gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor	2 811,63	2 785,04
4 03 04 00 7	Lektor/annan än ovan nämnd behörighet för ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen, klassundervisning/specialundervisning	2 621,20	2 596,43
4 03 04 00 8	Lektor/högre högskoleexamen	2 297,58	2 275,85
4 03 04 00 9	Lektor/högskoleexamen	2 199,22	2 178,42
4 03 04 01 0	Lektor/annan än ovan nämnd	2 078,62	2 058,97
4 03 04 01 2	Lärare som ger specialundervisning/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för specialundervisning	2 831,16	2 804,38
4 03 04 01 4	Lärare som ger specialundervisning/lägre högskoleexamen och lärarbehörighet för specialundervisning	2 732,15	2 706,31
4 03 04 01 3	Lärare som ger specialundervisning/lärarbehörighet för specialundervisning	2 644,58	2 619,54
4 03 04 01 5	Lärare som ger specialundervisning/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning	2 603,34	2 578,74
4 03 04 01 6	Speciallärarbehörighet för undervisning av mycket gravt utvecklingsstörda (TRÄNS 2) eller lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning	2 495,07	2 471,52
4 03 04 01 7	Lärare som ger specialundervisning/ annan än ovan nämnd	2 180,78	2 160,16
4 03 04 02 8	Klasslärare/klasslärarbehörighet, högre högskoleexamen och ämneslärarbehörighet i något gemensamt ämne i grundskolan	2 811,63	2 785,04
4 03 04 03 0	Klasslärare/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning	2 603,34	2 578,74
4 03 04 03 1	Klasslärare/lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning	2 519,30	2 495,47
4 03 04 09 8	Klasslärare/högskoleexamen/barnträdgårdslärarexamen	2 055,36	2 036,09
4 03 04 03 3	Klasslärare/annan än ovan nämnd	1 960,17	1 942,54
4 03 04 02 0	Förskolelärare/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning	2 258,55	2 237,19
4 03 04 02 4	Förskolelärare/lärare i specialförskoleklass med behörighet som specialbarnträdgårdslärare	2 258,55	2 237,19
4 03 04 02 1	Förskolelärare/behörighet enligt 7 § i förordning 986/1998	2 211,57	2 190,62
4 03 04 02 2	Förskollärare/annan än ovan nämnd	1 900,91	1 884,98
4 03 07 03 8	Timlärare i åk 7–9/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundl. utbildning/gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor	2 811,63	2 785,04
4 03 07 04 0	Timlärare i åk 7–9/annan än ovan nämnd behörighet för ämnesundervisning inom den grundl. utbildningen, klassundervisning/specialundervisning	2 621,20	2 596,43
4 03 07 04 1	Timlärare i åk 7–9/högre högskoleexamen	2 297,58	2 275,85
4 03 07 04 2	Timlärare i åk 7–9/högskoleexamen	2 199,22	2 178,42
4 03 07 04 3	Timlärare i åk 7–9/ annan än ovan	2 078,62	2 058,97
4 03 07 04 4	Timlärare som ger specialundervisning/högre högskoleexamen och speciallärarbehörighet	2 831,16	2 804,38
4 03 07 04 6	Timlärare som ger specialundervisning/lägre högskoleexamen och speciallärarbehörighet	2 732,15	2 706,31
4 03 07 04 5	Timlärare som ger specialundervisning/speciallärarbehörighet	2 644,58	2 619,54
4 03 07 04 7	Timlärare som ger specialundervisning/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisnin	2 603,34	2 578,74
4 03 07 04 8	Speciallärarbehörighet för undervisning av mycket gravt utvecklingsstörda (TRÄNS 2) eller lärarbehörighet för grundläggande utbildning./gymnasieundervisning	2 495,07	2 471,52
4 03 07 04 9	Timlärare som ger specialundervisning/annan än ovan nämnd	2 180,78	2 160,16
4 03 07 05 4	Timlärare i åk 1–6/klasslärarbehörighet, högre högskoleexamen och ämneslärarbehörighet i något gemensamt ämne i grundskolan	2 811,63	2 785,04
4 03 07 05 6	Timlärare i åk 1–6/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning	2 603,34	2 578,74
4 03 07 05 7	Timlärare i åk 1–6/lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning	2 519,30	2 495,47
4 03 07 09 9	Timlärare i åk 1–6/högskoleexamen/barnträdgårdslärarexamen	2 055,36	2 036,09
4 03 07 05 9	Timlärare i åk 1–6/ annan än ovan	1 960,17	1 942,54
4 03 07 06 2	Timlärare som undervisar separat förskolegrupp/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning	2 258,55	2 237,19
4 03 07 06 5	Timlärare som undervisar separat förskolegrupp/lärare i specialförskoleklass med specialbarnträdgårdslärarbehörighet	2 258,55	2 237,19
4 03 07 06 3	Timlärare som undervisar separat förskolegrupp/behörighet enligt 7 § i förordning 986/1998	2 211,57	2 190,62
4 03 07 06 4	Timlärare som undervisar separat förskolegrupp/annan än ovan nämnd	1 900,91	1 884,98

Arvoden		€/mån
	Konst- och färdighetsämnen, sammanlagt/skola (§ 23)
	1–2 lönegrundsgrupper	192,31
	3–8 lönegrundsgrupper	384,60
	9– lönegrundsgrupper	576,91

DEL B BILAGA 2 Gymnasier
Grundlöner		I dk	II dk
4 04 04 01 7	Lektor/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor	2 981,47	2 953,31
4 04 04 01 8	Lektor/tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller grundläggande utbildning	2 845,43	2 818,48
4 04 04 02 2	Lektor/högskoleexamen	2 401,40	2 378,72
4 04 04 02 3	Timlärare/annan än ovan nämnd	2 126,33	2 106,25
4 04 07 03 7	Timlärare/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor	2 981,47	2 953,31
4 04 07 03 9	Timlärare/tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller grundläggande utbildning	2 583,64	2 559,22
4 04 07 04 2	Timlärare/högskoleexamen	2 295,21	2 273,50
4 04 07 04 1	Timlärare/annan än ovan nämnd examen	2 126,33	2 106,25
Arvoden		€/gång
	Förhör av privatelev (per ämne, § 9 mom. 2)	114,30
	Förhör av privatelev (tillämpningsanvisningen, § 9 mom. 2)	38,17
	Förhandsgranskning och bedömning av en privatelevs studentskrivning, (bilaga 2 § 9 mom. 5)	38,17
DEL B BILAGA 3 Vuxengymnasier
Grundlöner		I dk	II dk
4 04 04 02 4	Lektor vid vuxengymnasium och vuxenlinje/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning/tidigare behörighet som äldre lektor	2 981,47	2 953,31
4 04 04 02 5	Lektor vid vuxengymnasium och vuxenlinje/tid. lärarbeh. för gymnasieundervisn./annan lärarbeh. för vuxengymnasium eller lärarbeh. för grundl. utb.	2 842,65	2 815,75
4 04 04 02 7	Lektor i vuxengymnasium eller vuxenlinje/högskoleexamen	2 403,80	2 381,08
4 04 04 02 6	Lektor vid vuxengymnasium eller vuxenlinje/annan än ovan nämnd	2 127,41	2 107,30
4 04 07 05 0	Timlärare/högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor	2 981,47	2 953,31
4 04 07 05 1	Timlärare/tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller annan lärarbeh. för vuxengymnasium eller lärarbeh. för grundläggande utbildning	2 583,64	2 559,22
4 04 07 05 3	Timlärare/högskoleexamen	2 295,21	2 273,50
4 04 07 05 4	Timlärare/annan än ovan nämnd	2 126,33	2 106,25
Arvoden		€/gång
	Förhör av privatelev (per ämne, bilaga 2 § 9 mom. 2)	114,30
	Delförhör av privatelev (tillämpningsanvisningen, bilaga 2 § 9 mom. 2)	38,17
	Förhandsgranskning och bedömning av en privatelevs studentskrivning, (bilaga 2 § 9 mom. 5)	38,17

DEL C Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom yrkesutbildningen
Grundlöner		I dk	II dk
4 09 01 02 4	Rektorer	3 902,83	3 865,43
4 00 03 00 1	Biträdande rektor och vuxenutbildningsföreståndare/högre högskoleexamen	3 706,21	3 670,60
4 00 03 00 2	Biträdande rektor och vuxenutbildningsföreståndare/annan examen	3 577,97	3 543,28
4 00 03 00 3	Studiehandledare/högre högskoleexamen	3 407,97	3 374,92
4 00 03 00 4	Studiehandledare/annan examen	3 309,94	3 278,06
Arvoden		€/gång
Arvode för förhandsgranskning av studentskrivning (§ 10 mom. 2)		38,08

DEL C BILAGA 4 Yrkesläroandstalter
Grundlöner		I dk	II dk
4 09 04 00 1	Lektor i yrkesämnen/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	3 102,88	3 073,43
4 09 04 00 2	Lektor i yrkesämnen/lämplig yrkeshögskoleexamen, ingenjörs- eller byggnadsarkit	2 702,02	2 676,38
4 09 04 00 3	Lektor i yrkesämnen/lämplig examen på institutnivå	2 523,07	2 499,17
4 09 04 00 8	Lektor i yrkesämnen/annan lämplig examen eller utbildning	2 464,02	2 440,61
4 09 04 00 5	Lektor i gemensamma ämnen i yrkesläroanstalt /lämplig högre högskoleexamen	2 821,31	2 794,54
4 09 04 00 6	Lektor i gemensamma ämnen i yrkesläroanstalt /annan lämplig examen	2 317,20	2 295,23
4 09 07 01 5	Yrkesläroanstalt/timlärare/yrkesämnen/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	3 102,88	3 073,43
4 09 07 01 6	Timlärare/yrkesämnen/lämplig yrkeshögskoleexamen, ingenjörs- eller byggnadsarkitektexamen	2 702,02	2 676,38
4 09 07 01 7	Timlärare/yrkesämnen/lämplig examen på institutnivå	2 523,07	2 499,17
4 09 07 02 2	Timlärare/yrkesämnen/annan lämplig examen eller utbildning	2 464,02	2 440,61
4 09 07 01 9	Timlärare/gemensamma ämnen/högre högskoleexamen	2 821,31	2 794,54
4 09 07 02 0	Timlärare/gemensamma ämnen/annan lämplig examen	2 317,20	2 295,23

DEL C BILAGA 5 Handelsläroanstalter
Grundlöner		I dk	II dk
4 14 04 00 3	Lektor/högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	2 936,22	2 908,33
4 14 04 00 4	Lektor/lämplig högskoleexamen	2 604,14	2 579,45
4 14 04 00 5	Lektor/annan lämplig examen	2 340,00	2 317,79
4 14 07 01 1	Timlärare/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	2 936,22	2 908,33
4 14 07 01 2	Timlärare/lämplig högskoleexamen	2 604,14	2 579,45
4 14 07 01 3	Timlärare/annan lämplig examen	2 340,00	2 317,79

DEL C BILAGA 6 Läroanstalter för konst- och mediekultur
Grundlöner		I dk	II dk
4 18 04 00 2	Lektor/yrkesämnen/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	2 451,04	2 427,77
4 18 04 00 3	Lektor/yrkesämnen/lämplig högskoleexamen	2 325,25	2 303,21
4 18 04 00 4	Lektor/yrkesämnen/lämplig examen på institutnivå	2 309,03	2 287,14
4 18 04 00 5	Lektor/yrkesämnen/annan lämplig examen eller minst tre års lämpliga studier vid konstskola (dans och cirkus)	2 106,81	2 086,81
4 18 04 00 8	Lektor/gemensamma ämnen/högre högskoleexamen	2 451,04	2 427,77
4 18 04 00 9	Lektor/gemensamma ämnen/högskoleexamen	2 309,03	2 287,14
4 18 07 00 2	Timlärare/yrkesämnen/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	2 451,04	2 427,77
4 18 07 00 3	Timlärare/yrkesämnen/lämplig högskoleexamen	2 325,25	2 303,21
4 18 07 00 4	Timlärare/yrkesämnen/lämplig examen på institutnivå	2 309,03	2 287,14
4 18 07 00 5	Timlärare/yrkesämnen/annan lämplig examen eller minst tre års lämpliga studier vid konstskola (dans och cirkus)	2 106,81	2 086,81
4 18 07 00 8	Timlärare/gemensamma ämnen/högre högskoleexamen	2 451,04	2 427,77
4 18 07 00 9	Timlärare/gemensamma ämnen/högskoleexamen	2 309,03	2 287,14

DEL C BILAGA 7 Social- och hälsavårdsläroanstalter
Grundlöner		I dk	II dk
4 16 04 00 5	Lektor/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	3 227,97	3 197,02
4 16 04 00 6	Lektor/annan	3 073,32	3 043,80
4 16 07 00 5	Timlärare/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	3 227,97	3 197,02
4 16 07 00 6	Timlärare/annan	3 073,32	3 043,80

DEL C BILAGA 8 Läroanstalter för skogsbruk och trähushållning
Grundlöner		I dk	II dk
4 19 04 00 8	Lektor/yrkesämnen/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	3 253,16	3 222,28
4 19 04 00 9	Lektor/yrkesämnen/lämplig högskoleexamen eller ingenjörsexamen	2 970,54	2 942,35
4 19 04 01 0	Lektor/yrkesämnen/lämplig examen på institutnivå	2 884,56	2 857,22
4 19 04 01 8	Lektor/yrkesämnen/annan lämplig examen eller utbildning	2 697,15	2 671,54
4 19 04 01 4	Lektor/gemensamma ämnen/högre högskoleexamen	3 124,42	3 094,78
4 19 04 01 5	Lektor/gemensamma ämnen/högskoleexamen	2 884,56	2 857,22
4 19 07 00 8	Timlärare/yrkesämnen/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	3 253,16	3 222,28
4 19 07 00 9	Timlärare/yrkesämnen/lämplig högskoleexamen eller ingenjörsexamen	2 970,54	2 942,35
4 19 07 01 0	Timlärare/yrkesämnen/lämplig examen på institutnivå	2 884,56	2 857,22
4 19 07 01 8	Timlärare/yrkesämnen/annan lämplig examen eller utbildning	2 697,15	2 671,54
4 19 07 01 4	Timlärare/gemensamma ämnen/högre högskoleexamen	3 124,42	3 094,78
4 19 07 01 5	Timlärare/gemensamma ämnen/ högskoleexamen	2 884,56	2 857,22

DEL C BILAGA 9 Sjöfartsläroanstalter
Grundlöner		I dk	II dk
4 20 04 00 3	Laboratorieingenjör	2 808,98	2 782,29
4 20 04 01 0	Lektor/sjöfartsämnen och tekniska ämnen/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	3 065,05	3 035,96
4 20 04 01 1	Lektor/sjöfartsämnen och tekniska ämnen/annan examen	2 871,46	2 844,22
4 20 04 00 8	Lektor/yrkesundervisning	2 294,68	2 272,90
4 20 04 00 9	Lektor/arbetsundervisning	2 191,10	2 170,35
4 20 04 00 4	Lektor/gemensamma ämnen/högre högskoleexamen	2 821,44	2 794,64
4 20 04 00 5	Lektor/gemensamma ämnen/lägre högskoleexamen	2 510,43	2 486,65
4 20 04 00 6	Lektor/gemensamma ämnen/annan examen	2 456,45	2 433,16
4 20 07 01 0	Timlärare/sjöfartsämnen och tekniska ämnen/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	3 065,05	3 035,96
4 20 07 01 1	Timlärare/sjöfartsämnen och tekniska ämnen/annan examen	2 871,46	2 844,22
4 20 07 00 8	Timlärare/yrkesundervisning	2 294,68	2 272,90
4 20 07 00 9	Timlärare/arbetsundervisning	2 191,10	2 170,35
4 20 07 00 4	Timlärare/gemensamma ämnen/högre högskoleexamen	2 821,44	2 794,64
4 20 07 00 5	Timlärare/gemensamma ämnen/lägre högskoleexamen	2 510,43	2 486,65
4 20 07 00 6	Timlärare/gemensamma ämnen/annan examen	2 456,45	2 433,16

DEL F BILAGA 10 Musikläroanstalter		Nedre gräns	Övre gräns	Nedre gräns	Övre gräns
Uppgiftsrelaterad lön		I dk	I dk	II dk	II dk
4 08 01 00 2	Rektorer	3 617,69	4 554,72	3 582,96	4 510,98
4 08 02 00 5	Biträdande rektorer	3 255,49	4 024,68	3 224,22	3 986,05

Grundlöner		I kl		II kl
4 08 04 01 2	Lärare/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	2 491,95		2 468,24
4 08 04 01 4	Lärare/lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet	2 426,75		2 403,66
4 08 04 01 3	Lärare/annan examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör	2 183,60		2 162,81
4 08 04 00 8	Yrkesutbildningslärare	2 491,95		2 468,24
4 08 07 02 6	Timlärare/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	2 282,93		2 261,18
4 08 07 02 8	Timlärare/lämplig yrkeshög-skoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet	2 237,45		2 216,13
4 08 07 02 7	Timlärare/annan lämplig examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör	2 081,92		2 062,12

Timarvode för timlärare i bisyssla		€/timme
4 08 07 02 9	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	27,52
4 08 07 03 0	Lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet	27,00
4 08 07 03 1	Annan lämplig examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör	25,29

DEL F BILAGA 11 Konstskolor för barn och unga		Nedre gräns	Övre gräns	Nedre gräns	Övre gräns
Uppgiftsrelaterad lön		I dk	I dk	II dk	II dk
4 05 01 00 1	Rektor/lämplig högre högskoleexamen som avlagts vid Konstindustriella högskolan eller vid någon annan högskola	3 159,41	3 683,68	3 135,27	3 648,40
4 05 01 00 2	Rektor/teckningslärarexamen som avlagts vid Konstindustriella högskolan eller vid någon läroanstalt för konstindustri	3 159,41	3 683,68	3 135,27	3 648,40
4 05 04 00 4	Lärare i konstskola, alternativ 1	2 123,85	2 409,22	2 104,73	2 386,18
4 05 04 00 5	Lärare i konstskola, alternativ 2	2 204,73	2 543,14	2 184,71	2 518,81
Timlöner		Nedre gräns	Övre gräns
4 05 07 04 0	Konstskola för barn och unga/timlärare	24,19	30,98

DEL F BILAGA 12 Medborgarinstitut		Nedre gräns	Övre gräns	Nedre gräns	Övre gräns
Grundlöner		I dk	I dk	II dk	II dk
4 06 01 00 1	Rektorer	3 584,31	4 328,60	3 550,00	4 288,67
4 06 02 00 2	Biträdande rektorer	3 034,56	3 835,43	3 005,52	3 798,73
4 06 04 00 6	Lärare/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	2 502,99		2 479,26
4 06 04 00 7	Lärare/annan lämplig examen eller dispens för lärartjänst vid medborgarinstitut	2 252,08		2 230,75
4 06 04 00 8	Planeringsansvarig lärare/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	2 771,14	3 075,42
4 06 04 00 9	Planeringsansvarig lärare/annan examen eller dispens för lärartjänst vid medborgarinstitut	2 506,35	2 727,44
Timlöner		Nedre gräns	Övre gräns
4 06 07 03 3	Medborgarinstitut/timlärare	24,63	28,24
Arvoden		€/mån
Arvode för kvällsundervisning (§ 8)		64,72

DEL F BILAGA 13 Folkhögskola		Nedre gräns	Övre gräns	Nedre gräns	Övre gräns
Grundlöner		I dk	I dk	II dk	II dk
4 07 01 01 1	Rektorer	3 483,92	4 165,99	3 450,59	4 111,52
4 07 04 01 3	Lärare/lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen	2 472,94		2 449,51
4 07 04 01 4	Lärare/annan lämplig examen eller dispens för lärartjänst vid folkhögskola	2 243,13		2 221,83
4 07 04 02 1	Lärare/lämplig högre högskoleexamen (alternativ 2)	3 165,89		3 135,86
4 07 04 02 2	Lärare/lämplig lägre högskoleexamen (alternativ 2)	3 086,62		3 057,33
4 07 04 02 3	Lärare/annan examen (alternativ 2)	2 650,08		2 624,94
Timlöner		Nedre gräns	Övre gräns
4 07 07 03 3	Folkhögskola/timlärare	24,63	28,24

DEL E Yrkesutbildningscenter för vuxna
Lön
4 30 04 00 4	Heltidsanställd lärare/högre högskoleexamen	Nedre gräns	Övre gräns
	0 år	3 726,85	4 375,68
	5 år	3 913,19	4 562,04
	10 år	4 108,85	4 757,71
	15 år	4 314,30	4 963,13
	20 år	4 486,87	5 135,72
4 30 04 00 5	Heltidsanställd lärare/högskoleexamen eller ingenjörsexamen
	0 år	3 505,79	4 018,65
	5 år	3 681,08	4 193,94
	10 år	3 865,13	4 377,99
	15 år	4 058,38	4 571,24
	20 år	4 220,74	4 733,59
4 30 04 00 6	Heltidsanställd lärare/examen på institutnivå
	0 år	3 044,32	3 492,20
	5 år	3 196,53	3 644,40
	10 år	3 356,35	3 804,24
	15 år	3 524,17	3 972,04
	20 år	3 665,14	4 113,02
4 30 04 00 7	Heltidsanställd lärare/annan examen
	0 år	2 818,54	3 179,92
	5 år	2 959,47	3 320,85
	10 år	3 107,45	3 468,84
	15 år	3 262,83	3 624,19
	20 år	3 393,34	3 754,71

DEL B Försök		Nedre gräns	Övre gräns	Nedre gräns	Övre gräns
Grundlöner		I dk	I dk	II dk	II dk
Rektor för skola med årskurs 1–6 (del B Försök § 3 mom. 1)		3 699,51	4 312,86	3 664,11	4 271,63
40301101	12–23 lönegrundsgrupper
40301201	24–30 lönegrundsgrupper
40301301	31– lönegrundsgrupper
Rektor för skola med årskurs 7–9 (del B Försök § 3 mom. 1)		3 821,51	4899,23	3784,95	4 852,35
40301102	–6 lönegrundsgrupper
40301202	7–14 lönegrundsgrupper
40301302	15–19 lönegrundsgrupper
40301402	20– lönegrundsgrupper
Rektor for specialskola (del B Försök § 3 mom. 1)		3 821,51	4899,23	3784,95	4 852,35
40301103	6–11 lönegrundsgrupper
40301203	12–20 lönegrundsgrupper
40301303	21–25 lönegrundsgrupper
40301403	26– lönegrundsgrupper

40404066	Elevhandledare i gymnasium (del B Försök § 5 mom. 1)	3 737,77		3706,69
40404067	Elevhandledare i gymnasium, ej behörighet (del B Försök § 5 mom. 2)

Underteckningsprotokoll till det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal 2017

§ 1 Verkställande av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet i kommunsektorn

§ 2 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

§ 3 Ändringar i anställningsvillkoren

§ 4 Strukturella ändringar enligt de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat

mom. 1 Minskning av semesterpenningen

mom. 2 Förlängning av arbetstiden

§ 5 Främjande av lokala avtal enligt de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat

mom. 1 Lokala avtal

§ 6 Medlemsavgifter till fackföreningar

Arbetstagare

§ 7 Fortlöpande förhandlingar

§ 8 Arbetsgrupper

§ 9 Förfall

Tjänste- och arbetskollektivavtal om semesterpenningen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019

§ 1

mom. 1

mom. 2

§ 2

mom. 1

mom. 2

§ 3

§ 4

Tillämpningsanvisning

§ 5

§ 6

§ 7

8 §

§ 9

§ 10 Förfall

Del A Allmän del

I Tilllämpning och arbetsfred

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

Tillämpningsanvisning

mom. 2

mom. 3

mom. 4

§ 2 Lokala avtal och övriga begränsningar som gäller avtalets tillämpningsområde

mom. 1

Tillämpningsanvisning

mom. 2

mom. 3

§ 3 Slopad

§ 4 Arbetsfred

mom. 1 Tjänsteinnehavare

mom. 2

mom. 3 Arbetstagare

II Lön för undervisningspersonal i tjänsteförhållande

§ 5 Lönen i olika dyrortsklasser

mom. 1

Tillämpningsanvisning

mom. 2

Tillämpningsanvisning

§ 6 Lönegrunder och lönesystemet

mom. 1

mom. 2

mom. 3

Tillämpningsanvisning

1 Uppgiftsbeskrivning

2 Värderingsfaktorer

Kunnande som behövs i arbetet

Arbetets verkningar och ansvar

Samarbetsförmåga

Arbetsmiljö

3 Omständigheter som ska beaktas i värderingen

3.1 Utbildning

3.2 Extra uppgifter och extra ansvar

3.3 Chefsställning

4 Värderingssystem

5 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen

6 Sänkning av den uppgiftsrelaterade lönen

mom. 4

§ 7 Ändrad lön vid ändrade arbetsuppgifter

Tillämpningsanvisning

§ 8 Avdrag på grund av avsaknad av behörighet för andra än grundskole- och gymnasielärare

mom. 1

Tillämpningsanvisning

mom. 2

Tillämpningsanvisning

mom. 1
Tjänsteinnehavare

mom. 3
Arbetstagare