Suomeksi
UKTA
UKTA, i kraft från 1.2.2017

Del C Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom yrkesutbildningen

§ 1 Läroanstalt med yrkesutbildning på flera områden

mom. 1

Med läroanstalt som ger yrkesutbildning på flera områden avses en läroanstalt på vars undervisningspersonal flera olika bilagor i denna del av avtalet tillämpas.

mom. 2    

Anställningsvillkoren för lärartjänsteinnehavare bestäms i enlighet med anställningsvillkoren för den läroanstaltsform där tjänsten har inrättats eller till vilken den har hänförts.


Tillämpningsanvisning

Anställningsvillkoren för lärare inom musikutbildning på andra stadiet som leder till yrkesexamen (grundexamen i musik) bestäms enligt del F bilaga 10.

I § 2 finns en bestämmelse om fördelningen av utbildningsområdena på olika bilagor.


mom. 3

För timlärare i huvudsyssla räknas vid behov ut en vägd grundlön och en vägd undervisningsskyldighet på basis av de timmar läraren håller i de olika läroanstaltsformerna. Grunden för övertimarvodet bestäms i enlighet med vägningen.


Tillämpningsanvisning

Om de olika formerna av läroanstalter har olika grunder för bestämning av det årsbundna tillägget bestäms grunderna enligt den undervisning där läraren har flest timmar. Är timmarna lika många följs den bestämmelse som är fördelaktigare för läraren.

§ 1 a Tillämpning av avtalsbestämmelserna i del C och del E 1.1.2012–31.7.2018

mom. 1    

Denna paragraf tillämpas på lärare som undervisar inom vuxenutbildningen, då utbildningsanordnaren inte har ett särskilt vuxenutbildningscenter.


Protokollsanteckning

Om utbildningsanordnaren har tillämpat anställningsvillkoren enligt del C bilaga 4–9 på läraren när denna paragraf träder i kraft, förutsätter tillämpningen av paragrafen dessutom lärarens samtycke, om det inte gäller skötseln av en ny tjänst eller en motsvarande uppgift.

Om utbildningsanordnaren har haft ett särskilt vuxenutbildningscenter och fortsatt att lokalt tillämpa anställningsvillkoren i del E på undervisningspersonalen efter att ha lagt ned centret, kan arbetsgivaren så länge anställningsförhållandet fortgår utan avbrott fortsättningsvis tillämpa anställningsvillkoren enligt del E på en lärare som är anställd hos arbetsgivaren när denna paragraf träder i kraft och på vilken del E tillämpats.


mom. 2    

Om minst 50 % av en lärares undervisningsskyldighet består av undervisning på ungdomsstadiet vid en yrkesläroanstalt, en handelsläroanstalt, en läroanstalt för konst- och mediekultur eller en sjöfartsläroanstalt, tillämpas bilaga 4–6 och/eller bilaga 9 som gäller yrkesutbildning på lärarens anställningsvillkor. I annat fall kan arbetsgivaren som anställningsvillkor tillämpa del E som gäller yrkesutbildningscenter för vuxna.


Tillämpningsanvisning

En lärare undervisar minst 50 % på ungdomsstadiet, om minst hälften av undervisningsskyldigheten har anvisats för undervisning på detta stadium. En sådan lärare är till exempel en lärare som på ungdomsstadiet har minst 465,5 timmar undervisning eller uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten, då den totala undervisningsskyldigheten är 931 timmar per år.


mom. 3    

Om minst 50 % av en lärares arbetstid som kan reserveras för undervisningsarbete utgörs av arbetstid på ungdomsstadiet vid en social- och hälsovårdsläroanstalt eller en läroanstalt för skogsbruk och trähushållning tillämpas bilaga 7 eller 8 som gäller yrkesutbildning på lärarens anställningsvillkor. I annat fall kan arbetsgivaren som anställningsvillkor tillämpa del E som gäller yrkesutbildningscenter för vuxna.

§ 1 b Beaktande av timmar vid yrkesutbildningscenter för vuxna (del E) när man fastställer om huvudsyssla uppfylls för timlärare i del C 1.1.2012–31.7.2018

mom. 1    

Denna paragraf tillämpas på timlärare i anställningsförhållande hos utbildningsanordnaren, då anordnaren har ett särskilt vuxenutbildningscenter.

mom. 2    

Till huvudsyssla för timlärare i del C räknas undervisningstimmar enligt del E, i motsats till vad som bestäms i UKTA del A § 51 mom. 2. Trots detta bestäms lönen för timlärare enligt del A § 52 mom. 3.

§ 2 Tillämpningsområden för yrkesutbildningen

mom. 1

Utbildningsområdena fördelar sig på bilaga 4–9 enligt följande:

Bilaga

Läroanstalt

Utbildningsområde/studieområde

4

Yrkesläroanstalter

Teknik och kommunikation, förutom sjöfart
Turism, kosthåll och huslig ekonomi
Skönhetsbranschen
Kultur/hantverk och konstindustri
Naturbruk/gårdsbruk, trädgårdsskötsel, fiskeri och annat naturbruk än skogsbruk och trähushållning

5

Handelsläroanstalter

Handel och administration

6

Läroanstalter för konst och mediekultur

Kultur/mediekultur och bildkonst, teater och dans

7

Social- och hälsovårdsläroanstalter

Social- och hälsovård

8

Läroanstalter för skogsbruk och trähushållning

Naturbruk/skogsbruk och trähushållning samt annat naturbruk

9

Sjöfartsläroanstalter

Teknik och kommunikation/sjöfart

mom. 2

Om det vid en social- och hälsovårdsläroanstalt ges utbildning inom huslig ekonomi och/eller skönhetsbranschen enligt bilaga 4 som gäller yrkesläroanstalter, kan man lokalt avtala om att bilaga 7 som gäller social- och hälsovårdsläroanstalter, tillämpas på dessa utbildningsområden.

§ 3 Lön och undervisningstimmar för rektorer

mom. 1

4 09 01 02 4

Grundlön för rektorer (se lönebilagan)

Om läroanstalten har högst 120 studerande och där ges undervisning inom endast ett utbildningsområde, är begynnelselönen 7 % lägre än ovan.

mom. 2

Antalet undervisningstimmar för en rektor fastställs lokalt för varje läsår, med beaktande av läroanstaltens storlek och de övriga lokala förhållandena, till högst 456 timmar. En rektor vid en läroanstalt med yrkesutbildning på flera områden kan ha högst 320 undervisningstimmar.

§ 4 Lön och undervisningstimmar för biträdande rektorer och vuxenutbildningsföreståndare

mom. 1

Angående grundlönen för en biträdande rektor eller en vuxenutbildningsföreståndare med helhetsarbetstid, se lönebilagan.

4 00 03 00 1

Högre högskoleexamen

4 00 03 00 2

Annan examen

mom. 2

Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor fastställs lokalt för varje läsår till högst 760 timmar och för en vuxenutbildningsföreståndare till högst 350 timmar, med beaktande av läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden.

§ 5 Slopad

§ 6 Lön och undervisningstimmar i studiehandledartjänst

mom. 1

Grundlönen för en studiehandledare med helhetsarbetstid, se lönebilagan

4 00 03 00 3

Högre högskoleexamen

4 00 03 00 4

Annan examen

mom. 2

Antalet undervisningstimmar för en studiehandledare fastställs lokalt för varje läsår, med beaktande av läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden, till högst 500 timmar.

§ 7 Arbetstid och semester för tjänsteinnehavare med helhetsarbetstid

mom. 1

På dessa tjänsteinnehavare tillämpas en helhetsarbetstid som följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

mom. 2

Dessa tjänsteinnehavares semester bestäms enligt del A § 33 mom. 1.

§ 8 Årsbundet tillägg

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för en tjänsteinnehavare och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande:

 

5 år

8 år

10 år

15 år

20 år

Rektorer, biträdande rektorer,
vuxenutbildningsföreståndare   

 

 


5 %


4 %


4 %

Studiehandledare

2 %

3 %

5 %

4 %

4 %

§ 9 Bestämning av lönen

mom. 1

Syftet med lönesystemet är att främja kommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och säkerställa konkurrenskraftiga löner för kommunsektorn. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner som grundar sig på

  1. arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (den uppgiftsrelaterade lönen)
  2. yrkesskicklighet (individuellt tillägg)
  3. arbetserfarenhet (årsbundet tillägg) och
  4. resultat (resultatbonus)

Se tillämpningsanvisningen i del A § 6 mom. 3 om uppgiftsrelaterad lön, § 11 om individuellt tillägg, § 12–17 om årsbundet tillägg, § 20 a om rekryteringstillägg och bestämmelserna i AKTA om engångsarvode och resultatbonus.


Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Lönesystemet ska ses över regelbundet.

Vid förändringar som innebär att de anställda får en ny arbetsgivare ska för den nya arbetsgivaren utvecklas ett eget lönesystem som ersätter de tidigare lönesystemen. Det nya lönesystemet kan vara ett system som använts redan tidigare.

Lönerna enligt de tidigare lönesystemen ska i mån av möjlighet samordnas med lönerna enligt det nya system som valts. Samordningen inleds med de uppgiftsrelaterade lönerna. Den nya lönenivån bestäms enligt arbetsvärderingssystemet i det nya lönesystemet. Om den uppgiftsrelaterade lönen är lägre än vad det nya lönesystemet förutsätter är det meningen att lönerna ska höjas stegvis till nivån enligt det nya lönesystemet. Längden på övergångsperioden beror på löneskillnaderna, kostnaderna och de tillgängliga medlen för lönehöjningar. En plan inklusive tidsplaner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det nya lönesystemet och samordningen av lönerna.


mom. 2

Till undervisningspersonal i huvudsyssla betalas minst grundlön enligt respektive lönepunkt i denna del eller i bilagorna 4–9. Lönepunkten och grundlönen avgörs utgående från tjänstebeteckningen och de övriga förutsättningar som anges i lönebestämmelserna.


Tillämpningsanvisning

Vid bestämning av grundlönen för en lärare som saknar formell behörighet iakttas bestämmelserna i del A § 8.


§ 10 Gymnasieundervisning vid yrkesläroanstalter

mom. 1    

För en lärare som har behörighet som lärare i ämnesundervisning i gymnasiet (10 § i förordning 986/1998) och som undervisar enligt gymnasiets läroplan i en undervisningsgrupp bestående av elever inom yrkesutbildningen som förbereder sig för studentexamen i modersmålet och litteratur, det andra inhemska språket, ett främmande språk eller matematik, räknas en vägd undervisningsskyldighet ut så att undervisningsskyldigheten i modersmålet och litteratur är 16, i det andra inhemska språket och i främmande språk 19 och i matematik 20.

mom. 2

Om huvudmannen för en yrkesläroanstalt har ett tillstånd att anordna gymnasieutbildning enligt vilket gymnasieutbildning ges med stöd av huvudmannens beslut och studentexamen anordnas vid yrkesläroanstalten, betalas utöver vad som anges i mom. 1 för varje studentskrivning som förhandsgranskas ett engångsarvode som framgår av lönebilagan.


Tillämpningsanvisning

Granskning och bedömning av flera delförhör i främmande språk betraktas som ett enda prov, liksom också delprestationerna i modersmålet.
mom. 3    Arvodesgrunden per övervakningstimme för en lärare som övervakar ett skriftligt studentskrivningsförhör vid en tid då läraren inte utför någon annan avlönad uppgift, är lärarens ordinarie lön i tjänsten dividerad med 152.


§ 11 Tillägg för undervisning under kvällar, veckoslut och ferier

mom. 1

Till lärare i huvudsyssla och timlärare i huvudsyssla betalas i ersättning för undervisning som hålls fr.o.m. kl. 16.30 och senare ett kvällstillägg som är hälften så stort som lärarens övertimarvode (1/38). Kvällstillägget för en lärare med helhetsarbetstid är lärarens ordinarie lön dividerad med 152.

mom. 2

Ett tillägg som är lika stort som kvällstillägget betalas också för undervisningstimmar under lördagar och söndagar (veckoslutstillägg) och för undervisning under tider som fastställts som ferier vid läroanstalten (ferieundervisningstillägg).


Tillämpningsanvisning

Med ferier avses höst-, jul-, sport- och påsklov och tiden för sommaravbrott, som inleds den kalenderdag som följer på den dag då läsåret avslutas vid läroanstalten. Den normala undervisningen under sommarperioden inom naturbruksområdet ger inte rätt till ferieundervisningstillägg.

Ferieundervisningstillägg betalas inte till lärare som anställts enbart för ferier.
Ett tillägg som avses i denna paragraf kan för ett och samma arbete betalas bara enligt en grund.


mom. 3

Om det med tanke på läroanstaltens verksamhet är nödvändigt att tillämpa bestämmelserna i denna paragraf på något annat sätt, kan man från fall till fall särskilt komma överens om detta med förtroendemannen i fråga.

§ 12 Vissa uppgifter utöver klassundervisning

mom. 1

Om det bestäms att en lärare ska handleda studerande under arbetsplatsförlagd utbildning, räknas den arbetstid (antal timmar) som motsvarar arbetsmängden till lärarens undervisningsskyldighet.


Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer hurdan och hur mycket handledning som ges under perioden av arbetsplatsförlagd utbildning. Handledningsarbetet kan i fråga om mängd och karaktär variera vid olika läroanstalter och inom olika utbildningsområden. Hur handledningsarbetet utformas beror också på erfarenheten och utbildningen hos dem som utsetts till ansvariga på arbetsplatsen. Dessutom har arbetsplatser som tidigare tagit emot elever redan erfarenhet av handledning, medan det kanske behövs utbildning för uppgiften på "nya" arbetsplatser. För en del av de studerande som deltar i perioden av arbetsplatsförlagd utbildning kan det vara fråga om deras första arbetsplats, medan andra kan ha varit anställda tidigare på arbetsplatsen. Lärarens arbetsgivare, som ansvarar för karaktären och omfattningen av perioden av arbetsplatsförlagd utbildning och som bestämmer hur mycket som ska satsas på denna verksamhet, bestämmer också i vilken utsträckning handledning ska ges (t.ex. hur ofta läraren ska besöka arbetsplatsen).


mom. 2  

Om en lärare åläggs att i anknytning till yrkesexamen/specialyrkesexamen/fristående examen sköta arrangemang eller mottagning och bedömning av examensuppgifter, betalas ett arvode som motsvarar arbetsmängden enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

mom. 3    

Om en lärare åläggs handledning i en distanskurs (sammanställning, korrigering och bedömning av övningsuppgifter, individuell handledning efter behov samt praktiska kursarrangemang), betalas ett arvode som motsvarar arbetsmängden enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

mom. 4   

Om de studerande fått i uppgift att avlägga en del av en kurs i form av självstudier och en lärare åläggs ge handledning i självstudierna i något annat sammanhang än i samband med klassundervisning, stödundervisning eller en annan avlönad uppgift, så betalas ett arvode som motsvarar arbetsmängden enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

mom. 5  

Om arbetsgivaren anvisar en lärare uppgifter i planerings- eller projektarbete för utveckling av fostran och undervisningen vid läroanstalten eller inom utbildningsområdet eller ger läraren en planerings- eller konsultuppgift som säljs till någon utanför läroanstalten, betalas ett arvode som motsvarar arbetsmängden enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

mom. 6    

När det timantal som ligger till grund för ersättningen fastställs ska man då det gäller moment 2–5 beakta att det är fråga om annat än klassundervisning, vilket innebär att ett övertimarvode motsvaras av 1,5 timmar annat arbete.


Tillämpningsanvisning

Innan en lärare ges uppgifter enligt denna paragraf ska arbetsgivaren tillsammans med läraren diskutera uppgiftens mål och innehåll och hur mycket arbetstid som används för uppgiften. När arbetsgivaren fastställer det timantal som används för uppgiften ska också den arbetsmängd som eventuellt utförs i samband med klassundervisning eller annat avlönat arbete beaktas.


mom. 7    

Om en lärares undervisningsskyldighet inte annars uppfylls kan en arbetsuppgift för vilken arvodet bedömts motsvara 38 övertimarvoden räknas in i lärarens undervisningsskyldighet som en årsveckotimme.

§ 13 Hur tjänstledighet påverkar betalning av övertimarvode

Till en lärare betalas under avlönad tjänstledighet övertimarvode och övriga tilläggsarvoden enligt det antal timmar som fastställts för läraren.


Tillämpningsanvisning

Under oavlönad tjänstledighet betalas ingen lön.


§ 14 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering samt övergångstillägg på grund av ändringen av behörighetsförordningen 1.8.2011

mom. 1

Om en lärares totalinkomst enligt de avtalsbestämmelser i UKTA 2005–2007 som gällde 28.2.2007 är större än den nya totalinkomsten från 1.3.2007 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, blir skillnaden ett individuellt övergångstillägg.


Tillämpningsanvisning

Övergångstillägget kan betalas med anledning av att ett separat tilläggsarvode eller tillägg enligt det UKTA som gällde 28.2.2007 har slopats, om läraren har varit anställd hos arbetsgivaren 28.2.2007 och den uppgiftsrelaterade lönen för uppgiften enligt § 8 har varit lägre.


mom. 2

Det individuella övergångstillägget i denna paragraf slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.


Tillämpningsanvisning

Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg. Det är fråga om övergång till en annan tjänst också bland annat när en person fråntas uppgiften som biträdande rektor eller avdelningsföreståndare. Också någon annan förändring i de förhållanden som ligger till grund för övergångstillägget innebär att övergångstillägget minskar.


mom. 3

Om ändringen av behörighetsförordningen medför att en lärares totalinkomst enligt de avtalsbestämmelser i UKTA 2010–2011 som gällde 31.7.2011 är större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.8.2011 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, betalas skillnaden som ett individuellt övergångstillägg.