Suomeksi

UKTA 2022–2025, i kraft från 1.5.2022

Tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal (UKTA) tillämpas på cirka 82 200 lärare.

Merparten, dvs. 47 100, arbetar i grundskolor. I gymnasierna arbetar 6 400 och i yrkesläroanstalterna 9 600 lärare. Inom småbarnspedagogiken arbetar 16 700 lärare.

Nätpublikation ISBN 978-952-7465-35-6

Underteckningsprotokoll till tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal 2022–2025

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.5.2022–30.4.2025. Efter 30.4.2025 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

§ 2 Avtalshöjningar år 2022

mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2022

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 46 euro, dock minst 2,0 procent. Det individuella tillägget (Del A § 11 / AKTA kap. II § 11) höjs med 2,0 procent.

Arvodena för tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner i del B § 19 samt tilläggen för konst- och färdighetsämnen i del B bilaga 1 § 23 höjs med 2,0 procent.

mom. 2 Lönesättning

De höjda grundlönerna i lönesättningen framgår av lönebilagan i UKTA.

mom. 3 Central justeringspott 1.10.2022

Justeringspotten är 0,53 procent. Av potten används 0,03 procentenheter till kostnader för familjeledighetsreformen.

Senast 30.9.2022 ska parterna ha förhandlat om hur justeringspotten ska användas. Om parterna inte kommer överens om hur potten ska användas, höjs tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner 1.10.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,5 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet höjs med 0,5 procent.

§ 3 Avtalshöjningar år 2023

mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2023

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2023 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 1,32 procent. Det individuella tillägget (Del A § 11 / AKTA kap. II § 11) höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lokal justeringspott 1.6.2023

Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

mom. 3 Lönesättning

Grundlönerna enligt lönesättningen i lönebilagan i UKTA höjs 1.6.2023 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 4 Stupstock för avtalshöjningarna 2023

År 2023 är de avtalshöjningar som avses i mom. 1 och 2 samt den centraliserade potten i § 6 sammanlagt 1,9 %. Om emellertid kostnadseffekten inom de branscher som räknas upp nedan överskrider denna förhöjning, läggs 70 % av den överstigande delen till den allmänna förhöjningen enligt mom. 1, och 30 % fördelas i form av en lokal justeringspott. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, fördelas hälften som en allmän förhöjning och resten enligt arbetsgivarens beslut.

Den procentuella kostnadseffekten räknas som ett matematiskt medelvärde (två decimaler) av de kostnadseffekter som man 1.2.2023 vet att kommer att uppstå under avtalsåret 2023 för kollektivavtalen inom följande branscher:

Teknologiindustrins kollektivavtal för arbetare (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf)
Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (Industrifacket rf och Kemiindustrin rf)
Bil- och transportbranschen: Kollektivavtalet för lastbilsbranschen (Auto- ja Kuljetusalan Työntekijäliitto AKT ry och Autoliikenteen Työnantajaliitto ry)

Om något avtalsområde 1.2.2023 saknar en förhandlingsuppgörelse för tiden i fråga, eller om kostnadseffekten för något avtalsområde enligt beräkningsprincipen ovan är noll eller på minus, lämnas den utanför beräkningen.

Om avtalsparterna inom kommunsektorn inte senast 28.2.2023 når samförstånd om storleken på kostnadseffekterna, tillsätts på initiativ av någon avtalspart en skiljenämnd för alla avtalsområden för att lösa tvisten. Varje avtalspart i kommunsektorn utser två medlemmar till nämnden och kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Nämnden ska komma med ett avgörande senast 15.4.2023. Nämndens kostnader fördelas jämnt mellan parterna.

§ 4 Avtalshöjningar år 2024

mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2024

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2024 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 1,5 procent. Det individuella tillägget (Del A § 11 / AKTA kap. II § 11) höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Lokal justeringspott 1.6.2024

mom. 3 Lönesättning

Grundlönerna enligt lönesättningen i lönebilagan i UKTA höjs 1.6.2024 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 4 Stupstock för avtalshöjningarna 2024

År 2024 är de avtalshöjningar som anges i mom. 1 och 2 sammanlagt 1,9 %. Om emellertid kostnadseffekten inom de branscher som räknas upp nedan överskrider denna förhöjning, läggs 70 % av den överstigande delen till den allmänna förhöjningen enligt mom. 1, och 30 % fördelas i form av en lokal justeringspott. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, fördelas hälften som en allmän förhöjning och resten enligt arbetsgivarens beslut.

Den procentuella kostnadseffekten räknas som ett matematiskt medelvärde (två decimaler) av de kostnadseffekter som man 1.2.2024 vet att kommer att uppstå under avtalsåret 2024 för kollektivavtalen inom följande branscher:

Teknologiindustrins kollektivavtal för arbetare (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf)
Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (Industrifacket rf och Kemiindustrin rf)
Bil- och transportbranschen: Kollektivavtalet för lastbilsbranschen (Auto- ja Kuljetusalan Työntekijäliitto AKT ry och Autoliikenteen Työnantajaliitto ry)

Om något avtalsområde 1.2.2024 saknar en förhandlingsuppgörelse för tiden i fråga, eller om kostnadseffekten för något avtalsområde enligt beräkningsprincipen ovan är noll eller på minus, lämnas den utanför beräkningen.

Om avtalsparterna inom kommunsektorn inte senast 29.2.2024 når samförstånd om storleken på kostnadseffekterna, tillsätts på initiativ av någon avtalspart en skiljenämnd för alla avtalsområden för att lösa tvisten. Varje avtalspart i kommunsektorn utser två medlemmar till nämnden och kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Nämnden ska komma med ett avgörande senast 15.4.2024. Nämndens kostnader fördelas jämnt mellan parterna.

§ 5 Förfaranden med de lokala justeringspotterna

mom. 1 Fördelningen av de lokala justeringspotterna

När de lokala justeringspotterna fördelas är syftet först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna. Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra som står utanför den uppgiftsrelaterade lönesättningen står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.

De lokala justeringspotterna används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för betalning av individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

mom. 2 Beräkning av de lokala justeringspotterna

De lokala justeringspotterna beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal.

mom. 3 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av de lokala justeringspotterna. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

mom. 4 Utredning om justeringspotterna

Arbetsgivaren ska ge huvudavtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur justeringspotterna fördelats.

§ 6 Centraliserad pott

I del B har det gjorts ändringar som främst påverkar lönen för rektorerna inom den grundläggande utbildningen. Syftet är att förenkla fastställandet av s.k. lönegrundsgrupper (§ 2). För ändringen av bestämmelserna används centraliserat 0,09 procent av lönesumman inom UKTA. Ändringen träder i kraft 1.8.2023.

Lönesättningsstrukturen för del G har ändrats genom ett tillägg av en ny lönepunkt för biträdande föreståndare och en nivåhöjning på 3,1 procent av daghemsföreståndarnas grundlöner och uppgiftsrelaterade löner. För ändringen av bestämmelserna används centraliserat 0,07 procent av lönesumman inom UKTA. Reformen träder i kraft 1.6.2023.

Utöver det som nämns ovan har inräknandet av ambulerande lärares arbete i undervisningsskyldigheten i del B (§ 18) förenklats samtidigt som tillämpningsområdet har utvidgats. Dessutom har semesterdagsersättningen i del A (§ 36) utvecklats och bestämmelserna i del F reviderats. Det har också gjorts ändringar med anledning av familjeledighetsreformen. Dessa ändringar medför för olika lärargrupper små kostnadseffekter eller kostnadseffekter som tar ut varandra.

§ 7 Familjeledighetsreformen

I kommunsektorn har parterna till följd av familjeledighetsreformen kommit överens om ändringar i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn, som också gäller dem som omfattas av UKTA. Närmare bestämmelser om detta finns i underteckningsprotokollet till AKTA och dess bilaga.

§ 8 Medlemsavgifter till fackföreningar

Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna anställda följs anvisningarna från 1.5.2022 (KT:s cirkulär 4/2022).

§ 9 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 10 Arbetsgrupper under avtalsperioden

Följande arbetsgrupper tillsätts:

Arbetsgrupp för lönesystemet i del G

Arbetsgruppen förhandlar om ett nytt lönesystem som ska ersätta det nuvarande arbetsvärderingssystemet i del G, i det fall att motsvarande ändring sker i AKTA. Vid förhandlingarna utreds också möjligheterna att differentiera lönen utifrån uppgifter och utbildning med beaktande av problemen med tillgången på personal.

Arbetsgruppen ska hos arbetsgivarna följa upp tillämpningen av simulerings- och försöksbestämmelser enligt AKTA och komma överens om eventuella behövliga ändringar i systemet utifrån denna uppföljning. I arbetsgruppens uppdrag ingår även eventuella ändringar av bestämmelserna om lönesättningssystemet, arbetserfarenhetstillägget och det individuella tillägget. Arbetsgruppen beaktar i sitt arbete programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027.

Avtalsparterna ska senast 15.6.2022 utreda och komma överens om ändringar i lönesättningsstrukturen för undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken enligt UKTA del G så att behörighetsvillkoren i 26 §, 30 § och 31 § i lagen om småbarnspedagogik beaktas som en faktor som höjer grundlönen fr.o.m. 1.10.2022. Om arbetsgruppen inte når samförstånd inom den utsatta tiden 15.6.2022, ändras lönesättningsstrukturen (bilaga till detta underteckningsprotokoll) från 1.10.2022. För ändringen används den centraliserade pott som avses i § 2 mom. 3.

Arbetsgrupp för anställningsvillkor i gymnasier och vuxengymnasier

Arbetsgruppen förhandlar om utveckling av bestämmelserna om gymnasieresurser, uppgifter i anslutning till studentskrivningar och andra anställningsvillkor.

§ 11 Betalning av justerade löner

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. Hos stora arbetsgivare där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.

Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.

I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.

Helsingfors, den 8 juni 2022

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

Bilaga till underteckningsprotokoll: Lönerarbetsgruppen för del G, lönesättningsstruktur

UKTA del G

Undervisning och fostran inom småbarnspedagogik / lärare inom småbarnspedagogik (45000044)

Huvuduppgiften för dem som hör till denna lönepunkt är att sköta undervisning och fostran inom småbarnspedagogiken samt att ha helhetsansvaret för planeringen, utvärderingen och utvecklingen av småbarnspedagogiken.

Högre högskoleexamen (ped.mag.) och behörighet som lärare inom småbarnspedagogik
(Behörighetsvillkoren för daghemsföreståndare år 2030 är enligt 31 § behörighet för uppgiften som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik enligt 26 eller 27 § och minst pedagogie magisterexamen samt tillräcklig ledarskapsförmåga)
Behörighet som lärare inom småbarnspedagogik (26 § i lagen om småbarnspedagogik)
Annat än det som nämns ovan (när det med stöd av 33 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018 till befattningen för högst ett år i sänder har anställts en person som inte uppfyller behörighetsvillkoren för lärare i småbarnspedagogik enligt 26 §)

Del A Allmän del

I Tilllämpning och arbetsfred

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal (UKTA) tillämpas på anställningsvillkoren för undervisningspersonalen i kommunala och samkommunala skolor, läroanstalter, daghem och sjukhus samt i klubbverksamhet enligt den lag om småbarnspedagogik som gäller 1.6.2021. På undervisningspersonalen i skolor och läroanstalter iakttas dessutom AKTA i tillämpliga delar, om inget annat följer av detta tjänste- och arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Lönen för en ledande rektor i en samkommun bestäms enligt AKTA kap. II § 17.

mom. 2

Vad som i detta avtal har överenskommits om anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare iakttas i tillämpliga delar också i fråga om anställningsvillkoren för lärare i arbetsavtalsförhållande som utför motsvarande arbete och vice versa.

mom. 3

Om man i detta avtal har kommit överens om arvodesgrunden för en viss specificerad uppgift, tillämpas samma arvodesgrund också när en lärare har getts en motsvarande uppgift som lokalt benämns på ett sätt som avviker från avtalet.

mom. 4

I detta avtal avses med kommun både kommun och samkommun.

§ 2 Lokala avtal och övriga begränsningar som gäller avtalets tillämpningsområde

mom. 1

Detta avtal tillämpas inte när man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i § 13 mom. 1 i det kommunala huvudavtalet. Genom ett lokalt avtal kan man dock inte avvika från detta avtals bestämmelser om arbetstid, semesterns längd eller förmåner som gäller sjukfrånvaro och moderskaps-/, graviditets-/föräldraledighet. Lokalt avtal kan heller inte ingås om lägre lön för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare än grundlönen enligt lönepunkten eller den lägsta grundlönen enligt löneskalan i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

Enligt § 13 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, om man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal genom egna särskilda bestämmelser har kommit överens om lokala avtal. I så fall tillämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet.

mom. 2

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas inte i de fall där frågan med stöd av ett sådant bemyndigande av Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT arbetsmarknadsverket som föreskrivs i 3 § 2 mom. i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal har avtalats genom kommunens eller samkommunens eget tjänstekollektivavtal.

mom. 3

Om inget annat följer av detta avtal eller av något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal, kvarstår tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas anställningsvillkor i den form som de vid utgången av föregående avtal skulle iakttas enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet.

§ 3 Slopad

§ 4 Arbetsfred

mom. 1
Tjänsteinnehavare

Den som är bunden av detta tjänste- och arbetskollektivavtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.

mom. 2

En förening som är bunden av detta avtal är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller överträder bestämmelserna i avtalet. Denna skyldighet innebär också att föreningen inte får stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få dem att upphöra.

mom. 3
Arbetstagare

Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse).

II Lön för undervisningspersonal i tjänsteförhållande

§ 5 Lönen i olika dyrortsklasser

mom. 1

En tjänsteinnehavares lön bestäms enligt grundlönen separat för kommuner i dyrortsklass I och II, om inget annat bestäms i respektive del eller bilaga.

Tillämpningsanvisning

Till dyrortsklass I hör följande kommuner:

Enare, Enontekis, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyrynsalmi, Hyvinge, Ijo, Joensuu, Jyväskylä, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kervo, Kittilä, Kolari, Kuhmo, Kuopio, Kuusamo, Kyrkslätt, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Ristijärvi, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tammerfors, Tavastehus, Tervola, Torneå, Träskända, Uleåborg, Utsjoki, Vanda, Vasa och Övertorneå.

De övriga kommunerna hör till dyrortsklass II.

mom. 2

En tjänsteinnehavares lön bestäms enligt dyrortsklassen för den kommun där den huvudsakliga arbetsplatsen är belägen, om inget annat avtalats i respektive bilaga.

Tillämpningsanvisning

Om en lärare undervisar vid flera olika verksamhetsställen anses det huvudsakliga tjänstgöringsstället vara det där läraren undervisar flest dagar eller, om läraren undervisar lika mycket på flera ställen, det ställe där läraren får direkta arbetsdirektiv.

§ 6 Lönegrunder och lönesystemet

mom. 1

En tjänsteinnehavares grundlön och tjänstens löneskala bestäms enligt detta kapitel, respektive del och bilaga.

mom. 2

Om behörighetsvillkoren för en tjänst förutsätter lärarutbildning och undervisningsskyldighet ingår i tjänsten, men det i lönesättningen inte finns någon lämplig lönegrupp (tjänsteinnehavaren står utanför lönesättningen), bestämmer den behöriga myndigheten tjänsteinnehavarens grundlön/lön enligt den lönepunkt som tjänsteinnehavaren på basis av sina uppgifter/sin beteckning kan jämställas med.

mom. 3

Vid bestämning av tjänsteinnehavares uppgiftsrelaterade lön eller uppgiftsrelaterade lön inom löneskalan i del B, C och F ska uppgifternas svårighetsgrad beaktas. När en tjänsteinnehavares lön bestäms inom löneskalan kan den övre gränsen i löneskalan överskridas av grundad anledning.

Tillämpningsanvisning

1 Uppgiftsbeskrivning

Arbetsvärderingen bör basera sig på en uppgiftsbeskrivning som anger arbetsuppgifternas syfte, väsentliga innehåll och de centrala uppgiftshelheter som ingår i arbetet.

Uppgiftsbeskrivningen bör ha en klar och tydlig struktur. Uppgiftsbeskrivningarna utarbetas i samarbete mellan arbetsgivarens representant och den berörda tjänsteinnehavaren eller, om det är fråga om att utarbeta en modellbeskrivning, med en representant för yrkesgruppen. Arbetsgivaren fastställer uppgiftsbeskrivningen. Den utgör inte en del av arbetsavtalet eller tjänsteförordnandet och arbetsgivaren kan sålunda vid behov justera den. Den berörda tjänsteinnehavaren ska på begäran ges en kopia av den fastställda uppgiftsbeskrivningen.

Uppgiftsbeskrivningarna ska vara sinsemellan jämförbara så att uppgifterna kan värderas objektivt inom lönepunkterna. Separata uppgiftsbeskrivningar behöver inte utarbetas för anställda som utför samma slags uppgifter. Om flera anställda utför samma slags uppgifter kan man till exempel utarbeta en modellbeskrivning och komplettera den vid behov. Uppgiftsbeskrivningarna ska hållas uppdaterade. När den uppgiftshelhet som fastställts i uppgiftsbeskrivningen ändras eller det har gjorts ändringar i den som är större än ringa, bör beskrivningen justeras enligt den förändrade situationen. Samtidigt bedöms svårighetsgraden på nytt för att man ska få reda på vilka förändringar som skett i den totala svårighetsgraden. Sedan bedöms de eventuella effekterna av förändringarna på de uppgiftsrelaterade lönerna.

Se 23 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare beträffande väsentliga ändringar i en tjänsteinnehavares uppgifter (hänvisningsbestämmelse).

2 Värderingsfaktorer

Vid bedömningen av arbetets svårighetsgrad beaktas det kunnande som behövs i arbetet (kunskaper, färdigheter, omdöme), vilka verkningar arbetet har och vilket ansvar det innebär (omfattning, varaktighet, ledarskap och inverkan på verksamhetsförutsättningarna), vilken grad av samarbetsförmåga som behövs (växelverkan, social kompetens) samt arbetsmiljön, om inte den behöriga myndigheten beslutar tillämpa andra objektiva värderingsfaktorer som bestäms på förhand.

Kunnande som behövs i arbetet

Kunnandet beskriver hur djupa, omfattande och breda kunskaper och färdigheter den anställda behöver ha förvärvat genom utbildning och arbetserfarenhet och i hur hög grad arbetet kräver självständigt omdöme. I fråga om kunskaper bedöms vilken utbildning som behövs (grundläggande yrkesutbildning, vidareutbildning och kompletterande utbildning) och vilka nya kunskaper den anställda måste tillägna sig för att upprätthålla sin yrkesskicklighet. I fråga om färdigheter bedöms hur gedigen och bred arbetserfarenhet och hurdana specialkunskaper som behövs och i vilken mån den anställda förutsätts kunna göra helhetsbedömningar. När det gäller färdigheter bedöms också i vilken utsträckning arbetet förutsätter att den anställda behärskar flera olika uppgiftsområden och kan hantera flera olika saker samtidigt eller har vitt skilda kunskaper och färdigheter. I fråga om omdöme bedöms i vilken mån arbetet förutsätter självständigt omdöme, vilket påverkas av hur ingående anvisningar det finns för arbetet. Också självständig uppsättning av mål utifrån fackområdets och organisationens värderingar och mål beaktas.

Arbetets verkningar och ansvar

Arbetets verkningar och ansvar avser de verkningar och den betydelse som arbetet har för kommuninvånarna/kunderna och arbetsplatsen i fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt hänseende. Verkningarna bedöms enligt uppgiftsområdenas omfattning (olikhet, mängd) och hur varaktiga verkningar arbetet har (Är de långvariga? Går de att ändra?). I sakkunnig-, lednings- och chefsuppgifter betonas den anställdas inflytande på och ansvar för verksamhetsförutsättningarna, resultatet och effekterna och för att arbetsenheterna fungerar. Verkningar på verksamhetsförutsättningarna förekommer på alla organisationsnivåer.

Samarbetsförmåga

Samarbetsförmåga avser sådan interaktionsförmåga och social kompetens som behövs vid kundkontakter och på arbetsplatsen. I fråga om interaktion bedöms i vilken grad initiativförmåga och målinriktning behövs när det gäller att informera och kommunicera. I fråga om social kompetens bedöms i vilken grad den anställda behöver kunna sätta sig in i en annan människas situation.

Arbetsmiljö

När det gäller arbetsmiljö beaktas fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer som hänför sig till arbetet och som avviker från det normala och inte kan avhjälpas genom arbetarskyddsåtgärder.

3 Omständigheter som ska beaktas i värderingen

3.1 Utbildning

Tjänsteinnehavarens utbildning eller erfarenhet påverkar inte arbetets svårighetsgrad, utan den avgörs alltid på basis av de verkliga arbetsuppgifterna inom tjänstebeteckningen. Som villkor för tillämpning av en lönepunkt anges dock ofta en utbildningsnivå som är avsedd att beskriva den kunskapsnivå som behövs för att sköta uppgifter inom lönepunkten. Om det av en anställd förutsätts högre utbildningsnivå än vad som anges i lönepunkten eller ytterligare specialiseringsutbildning eller vidareutbildning, är det i allmänhet ett tecken på att också arbetets svårighetsgrad förutsätter en uppgiftsrelaterad lön som är klart högre än grundlönen. Även om behörighetsvillkoren inte förutsätter sådan extra kompetens kan tjänsteinnehavarens extra kompetens eller färdigheter som förvärvats via erfarenhet i praktiken leda till att tjänsteinnehavaren ges uppgifter som är mer krävande än normalt, vilket ska beaktas när den uppgiftsrelaterade lönen bestäms. När en tjänsteinnehavare har en mer omfattande utbildning än vad som krävs tilldelas tjänsteinnehavaren kanske inte mer krävande uppgifter än andra, men kunnandet kan utnyttjas i vissa situationer, och för denna potential kan det vara motiverat att betala ett individuellt tillägg.

3.2 Extra uppgifter och extra ansvar

En tjänsteinnehavare kan utöver de vanliga uppgifterna ges extra uppgifter och extra ansvar, vilket påverkar arbetets svårighetsgrad och därmed också den uppgiftsrelaterade lönen. Om extra uppgifter eller ansvar ges för en viss tid kan den uppgiftsrelaterade lönen vid behov höjas tillfälligt (i mom. 3 bestäms hur väsentliga ändringar i uppgifterna påverkar den uppgiftsrelaterade lönen). Extra uppgifter och ansvar kan till exempel vara att en anställd tillfälligt är chef för en enhet eller ett ansvarsområde, har ledningsansvar för en enhet eller ett team, fungerar som ersättare för en direktör eller chef eller ansvarar för en krävande uppgiftshelhet som andra i samma lönepunkt inte har ansvar för.

3.3 Chefsställning

Trots att jämförelsen av arbetets svårighetsgrad görs mellan anställda i samma lönepunkt behövs det ibland en parallell granskning i förhållande till andra lönepunkter. Till exempel bör chefernas och de underställdas uppgiftsrelaterade löner stå i rätt förhållande till varandra oberoende av om de hör till samma lönepunkt eller till olika punkter. I regel ska chefens uppgiftsrelaterade lön vara klart högre än de underställdas, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta. När den uppgiftsrelaterade lönen för anställda i lednings- eller chefsuppgifter bestäms, ska man beakta bland annat enhetens storlek, omfattningen av ansvarsområdets eller enhetens serviceutbud, produktionen av specialtjänster och andra särdrag, kravet på samverkan med andra förvaltningsgrenar och serviceproducenter och chefsarbetets betydelse för resultatet och verksamhetsförutsättningarna.

4 Värderingssystem

Utgående från värderingsfaktorerna utarbetas ett värderingssystem, som man regelbundet utvärderar. Innan ett nytt värderingssystem införs eller när värderingssystemet ändras ska förhandlingar föras med förtroendemännen för de tjänsteinnehavare som värderingssystemet kommer att tillämpas på. Arbetsgivaren fattar i sista hand beslut om värderingssystemet. En skriftlig beskrivning av värderingssystemet ska utarbetas och tjänsteinnehavarna ska informeras om innehållet.

Värderingen bör utföras på så jämförbara och enhetliga grunder som möjligt.

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms utgående från en helhetsvärdering.

Helhetsvärderingen bör bygga på

en skriftlig uppgiftsbeskrivning som utarbetats för arbetsvärderingen
(se punkt 1)
värderingsfaktorer (se punkt 2)
omständigheter som ska beaktas i arbetsvärderingen (utbildning, extra uppgifter och extra ansvar, chefsställning) (se punkt 3)
värderingssystemet (se punkt 4).

Den behöriga myndigheten kan ställa de arbetsgivarrepresentanter som avses i § 17 i lönekapitlet i AKTA utanför värderingssystemet.

Det är meningen att frågor som gäller tillämpningen av arbetsvärderingen ska avgöras lokalt.

5 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen

När arbetsgivaren bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen med stöd av sin prövningsrätt ska arbetets svårighetsgrad beaktas så objektivt som möjligt. Målet är att de uppgiftsrelaterade lönerna i en lönepunkt ska stå i sådan proportion till varandra som uppgifternas svårighetsgrad förutsätter. Jämförelsen görs mellan anställda i samma lönepunkt hos samma arbetsgivare. Om uppgiftsrelaterade löner för dyrortsklass I och II anges separat i lönepunkten räknas dessa som olika grupper.

Även om det vid jämförelsen av uppgifternas svårighetsgrad inte framgår avgörande skillnader för anställda som hör till samma lönepunkt, betyder det inte att grundlönen i lönepunkten automatiskt ska användas. Vid arbetsfördelningen har de anställda som hör till lönepunkten kanske tilldelats dels mer, dels mindre krävande uppgifter, men den totala svårighetsgraden är ungefär den samma. I så fall bör den uppgiftsrelaterade lönen ligga på ungefär samma nivå för alla, men nivån kan vara betydligt högre än grundlönen. Det kan också förekomma avsevärda skillnader i arbetets svårighetsgrad inom lönepunkten och då kan även de uppgiftsrelaterade lönerna variera mycket.

Utöver arbetets svårighetsgrad påverkas nivån på den uppgiftsrelaterade lönen bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom yrkesgruppen och av arbetsgivarens löneprinciper.

Den behöriga myndigheten beslutar om nivån på den uppgiftsrelaterade lönen. Den uppgiftsrelaterade lönen kan bestämmas på nytt när ett nytt tjänsteförordnande ges, till exempel när ett vikariat förlängs.

6 Sänkning av den uppgiftsrelaterade lönen

Den uppgiftsrelaterade lönen kan sänkas endast i de fall som avses i § 7.

§ 7 Ändrad lön vid ändrade arbetsuppgifter

Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares uppgifter ändras väsentligt för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen i det fall att den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.

Den uppgiftsrelaterade lönen justeras:

vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre
åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre
räknat från tidpunkten för ändringen, om tjänsteinnehavaren på egen begäran söker sig till ett mindre krävande arbete eller omplacering i andra uppgifter har erbjudits tjänsteinnehavaren som alternativ till permittering eller
vid tidpunkten för övergång till en annan tjänst

Vid semestervikariat sänks den uppgiftsrelaterade lönen inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall höjs lönen när vikariatet börjar.

Tillämpningsanvisning

Förändringarna i uppgifternas svårighetsgrad kan grunda sig på att den anställda exempelvis övergår till en annan tjänst eller får en tilläggsuppgift för en viss tid eller att uppgifternas svårighetsgrad ändras så att de blir väsentligt mindre eller mer krävande. Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre än den tidigare, sänks den uppgiftsrelaterade lönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut.

Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgifterna, till exempel tillfälliga chefsvikariat eller andra vikariearrangemang, har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.

Arbetsgivaren bör, i mån av möjlighet innan arbetsåret börjar, på förhand planera lärarens arbete för hela läsåret.

§ 8 Avdrag på grund av avsaknad av behörighet för andra än grundskole- och gymnasielärare

mom. 1

För en tjänsteinnehavare som inte har den behörighet som anges i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (behörighetsförordningen 986/1998, inklusive senare ändringar) sänks lönen med 6–20 %.

Tillämpningsanvisning

Om en viss examensnivå förutsätts i ovan nämnda förordning, görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från lönen för denna examensnivå. Om de examina/examensnivåer som bestäms i förordningen är alternativa, görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från den examensnivå som personen har uppnått.

Avdraget för avsaknad av behörighet hos lärare som omfattas av systemet med årsarbetstid enligt del C beräknas på den nedre gränsen i tabellen med anställningsår i lönebilagan.

mom. 2

Lönen för en sådan lärare som avses i 13 d § i den förordning som anges i mom. 1 bestäms enligt mom. 1 i denna paragraf så länge som pedagogiska studier saknas. På samma sätt tillämpas mom. 1 i denna paragraf på en lärare som får behörighet med stöd av 13 c § i förordningen.

Tillämpningsanvisning

Behörig att ge annan utbildning än yrkesinriktad tilläggsutbildning som förbereder för en fristående examen är enligt punkten ovan i förordningen av särskilda skäl även den som har avlagt specialyrkesexamen inom branschen eller som annars förvärvat en stor yrkesskicklighet genom utbildning eller arbetserfarenhet. Av en sådan lärare förutsätts inte till exempel pedagogiska studier för lärare.

§ 9 Hur dispens påverkar lönen

Om en lärare med stöd av dispens har utnämnts till den tjänst/det tjänsteförhållande läraren sköter görs inget avdrag för avsaknad av behörighet i den ordinarie lönen.

§ 10 Lönejustering genom lokalt beslut

mom. 1

En tjänsteinnehavares månadslön höjs under avtalsperioden när tjänsteinnehavaren har avlagt en examen eller uppnått en kompetens som i löneklassificeringen förutsätter en högre grundlön än den som anges i lönepunkten. Lönen höjs till minst den grundlön eller nedre gräns i löneskalan som utbildningen förutsätter från början av den månad som följer efter att tjänsteinnehavaren har visat upp ett intyg över examen/kompetensen.

Tillämpningsanvisning

I detta avtal avses med högre högskoleexamen sådana finländska högskoleexamina som anges i 6 § i förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998, inklusive senare ändringar) och sådana utländska examina som genom ett beslut om erkännande eller jämställande har erkänts eller jämställts med finländska högre högskoleexamina.

mom. 2

En tjänsteinnehavares månadslön kan justeras inom löneskalan om den behöriga myndigheten i kommunen anser det vara befogat.

§ 11 Individuellt tillägg

Utgående från utvärderingen av en tjänsteinnehavares arbetsprestation kan i enlighet med § 11 i lönekapitlet i AKTA betalas ett individuellt tillägg som ingår i den ordinarie lönen.

Tillämpningsanvisning

Om någon av dessa faktorer redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg. Erfarenhet av lärararbete och den yrkesskicklighet detta medför har redan beaktas i det årsbundna tillägget och det individuella tillägget ska alltså därför grunda sig på andra faktorer.

§ 12 Årsbundet tillägg

mom. 1

Till tjänsteinnehavare betalas ett årsbundet tillägg på det sätt som bestäms i denna paragraf och i respektive del och/eller bilaga.

mom. 2

Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönepunkten och de tidigare årsbundna tilläggen.

Tillämpningsanvisning

Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen räknas ut genom att grundlönen enligt lönepunkten eller den nedre gränsen i löneskalan multipliceras med de koefficienter som följer av procenttalen för det årsbundna tillägget (t.ex. 5 % = 1,05) utan att beloppen avrundas under uträkningen. Avrundningen till hela cent görs först på den slutliga lönen. Beräkningen görs alltså enligt principen ränta på ränta.

För en timlärare i huvudsyssla används en vägd grundlön om lönen beräknats genom vägning. Om det finns olika grunder för bestämning av det årsbundna tillägget, utgår man från den undervisning som timläraren i huvudsyssla ger mest. Om antalet timmar är lika stort tillämpas den bestämmelse som är förmånligare för läraren.

Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen.

§ 13 Tid som berättigar till årsbundet tillägg

mom. 1

Om inget annat följer av bestämmelserna nedan, räknas som tid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år har haft ett arbete som betraktas som huvudsyssla

i anställning hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i lärar- eller rektorsuppgifter,
i anställning hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna
i arbete som företagare som är av väsentlig nytta för de nuvarande uppgifterna, högst fem (5) år sammanlagt.

Tillämpningsanvisning

Det ska vara fråga om arbetserfarenhet som är till nytta i de nuvarande uppgifterna, till exempel enbart ägande eller delägarskap är inte tillräckligt.

mom. 2

Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iakttas de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet.

mom. 3

Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter eller arbete som företagare betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid/arbete som företagare före 1.1.1990 betraktas dock som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.

§ 14 Slopad 1.8.2020

§ 15 Minimilängden på den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg

När flera anställningsperioder/perioder som företagare räknas samman för det årsbundna tillägget beaktas endast hela månader. Också en oavbruten anställning/tid som företagare på 30 dagar betraktas som en månad.

§ 16 Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget

mom. 1

När man räknar ut den tid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/arbetet/tiden i arbete varit avbruten.

Tillämpningsanvisning

Avdragen räknas i kalenderdagar, och då utgör 30 dagar en månad. De dagar som dras av senarelägger med motsvarande antal dagar tidpunkten för uppfyllandet av den tid som berättigar till årsbundet tillägg. Om den tid som dras av är till exempel två dagar, senareläggs tidpunkten för uppfyllandet av den tid som berättigar till årsbundet tillägg med två dagar. Om avdragen gäller olika anställningar/tid i arbete får man den tid som avdras genom att räkna ihop de dagar som ska avdras för de olika anställningarna/tiden i arbetet.

mom. 2

Till anställningstiden/tiden i arbete räknas dock semestertid och tjänstledighet, arbetsledighet eller motsvarande ledighet i följande fall:

tjänsteinnehavaren/personen har fått löneförmåner under moderskaps-/graviditets-/föräldraledighet eller sjukfrånvaro,
tjänsteinnehavaren/personen har fått dagpenning i enlighet med sjukförsäkringslagen eller moderskaps-, faderskaps-, graviditets-, eller föräldrapenning,
tjänsteinnehavaren/personen har fått olycksfallsersättning eller annan ersättning för sådan tid under vilken han eller hon skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön,

Tillämpningsanvisning

Om ersättningen är större än lönen och ingen lön betalas, dras tiden inte av från den tid som berättigar till årsbundet tillägg.

tjänsteinnehavaren/personen har fullgjort sin värnplikt eller civiltjänst och återvänt till tjänsteutövningen eller arbetet inom lagstadgad tid,
utbildnings- eller studietid beaktas till den del som tiden inte sammanlagt överskrider 30 dagar under ett kalenderår och
av tjänstledighet/arbetsledighet/frånvaro som beviljats av andra orsaker än de som nämns i punkt 1–5 beaktas högst 30 dagar under ett kalenderår, förutsatt att personen tjänstgjort minst 30 skolarbetsdagar under kalenderåret som anställd hos den arbetsgivare som beviljat tjänstledigheten/arbetsledigheten.

§ 17 Ansökan om årsbundet tillägg

mom. 1

Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att ansökan görs skriftligt och senast inom två år från det att rätten till det årsbundna tillägget har uppkommit. Om ansökan har gjorts senare, beviljas det årsbundna tillägget retroaktivt för ett år räknat från det datum då ansökan lades fram.
Den behöriga myndigheten kan besluta att årsbundet tillägg beviljas utan ansökan, om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen.

mom. 2

Rätten till årsbundet tillägg börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till årsbundet tillägg blivit uppfylld.

Tillämpningsanvisning

Det är den sökandes skyldighet att ge en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare/den arbetserfarenhet som den sökande gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till årsbundet tillägg. Den sökande är skyldig att visa upp auktoriserade översättningar av intyg som inte är skrivna på finska eller svenska.

§ 18 Övergångsbestämmelse för tjänstetillägg

mom. 1

En lärare som 31.7.2000 var anställd i huvudsyssla enligt detta avtal och vars anställning fortsatt 1.8.2000 har för tiden fram till 31.7.2000 rätt till tjänstetilläggstid enligt de bestämmelser som gällde 31.7.2000, dock inte för utbildningstid. Anställningar därefter godkänns för tjänstetillägg enligt de bestämmelser som gällde 1.8.2000.

Tillämpningsanvisning

Om anställningen 1.8.2000 fortgått utan avbrott i någon annan kommun/samkommun än den där anställningen upphörde 31.7.2000, kan den nya arbetsgivaren enligt prövning antingen justera grunden för tjänstetillägg som beviljas för första gången, så att de motsvarar tjänstetilläggstiden enligt de gamla bestämmelserna, eller också godkänna anställningstiden på basis av ett intyg från den förra arbetsgivaren.

mom. 2

När en lärare, som inte 31.7.2000 hade en sådan anställning hos en kommunal arbetsgivare som avses i detta avtal eller vars kontinuerliga anställning hos den kommunala arbetsgivaren emellanåt har avbrutits eller avbryts senare, påbörjar en kommunal anställning, tillämpas i fråga om tjänstetillägg enbart de bestämmelser som gällde 1.8.2000.

§ 19 Fjärrortstillägg

Till en tjänsteinnehavare till vilken fjärrortstillägg har betalats enligt del A § 19 i det UKTA som gällde 31.12.2011 betalas tillägget fortfarande enligt denna bestämmelse.

§ 20 U-områdestillägg i allmänbildande skolor

Till en tjänsteinnehavare i en allmänbildande skola till vilken u-områdestillägg har betalats enligt del A § 20 i det UKTA som gällde 31.12.2011 betalas tillägget fortfarande enligt denna bestämmelse.

§ 20 a Rekryteringstillägg

Till en tjänsteinnehavare kan betalas rekryteringstillägg i enlighet med § 15 i lönekapitlet i AKTA.

§ 21 Ordinarie lön

mom. 1

En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar:

uppgiftsrelaterad lön (se delarna och bilagorna)
individuellt tillägg (§ 11)
årsbundet tillägg (§ 12–18)
fjärrortstillägg (§ 19) och u-områdestillägg i allmänbildande skolor (§ 20)
rekryteringstillägg (§ 20 a)
tilläggsuppgifter i enskilda skolor, läroanstalter och kommuner (del B § 19) och ersättning för konst- och färdighetsämnen (del B bilaga 1 § 23)
övergångstillägg/individuellt lönetillägg (delarna och bilagorna)
ersättning till ambulerande lärare (del B § 18).

Tillämpningsanvisning

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. I systemet med årsarbetstid i del C motsvarar årsarbetstiden på 1 500 timmar full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukfrånvaro och moderskaps-/graviditets-/föräldraledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.

Enligt del C § 24 a betalas under avlönad tjänstledighet, bland annat under sjukfrånvaro och moderskaps-/graviditets-/föräldraledighet, utöver den ordinarie lönen lön för sådana extra timmar enligt del C § 15 som ingår i den fastställda arbetstidsplanen.

mom. 2

Om en lönefaktor (t.ex. förtroendemannaersättning) har avtalats i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet avgör bestämmelserna i AKTA om lönefaktorn hör till den ordinarie lönen.

§ 22 Stödundervisningsarvode

Arvodet för en stödundervisningstimme bestäms enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst.

§ 23 Arvode för elevhandledning

Det arvode som betalas för en elevhandledningstimme bestäms enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst.

§ 24 Arvode för skötsel av annan lärares timme

Om en lärare åläggs att vid sidan av sin egen undervisningstimme eller någon annan avlönad arbetsuppgift samtidigt ha hand om en annan lärares klass, betalas ett arvode per timme som utgör 30 % av övertimarvodet för lärarens egen tjänst.

§ 25 Arvode för förhör av privatelev

För förhör av en privatelev betalas till en tjänsteinnehavare ett arvode enligt lönebilagan, om inget annat har avtalats i bilagorna. Arvodet inkluderar ersättning för förberedelse, korrigering och bedömning av förhöret samt vid behov övervakning av det. Med förhör avses skriftligt och muntligt förhör, arbetsprov och omtagning av prov. Om flera än en privatelev deltar i samma förhör betalas till läraren fullt arvode per elev för de tre första eleverna, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde eleven och en fjärdedel av arvodet från och med den tionde eleven.

§ 26 Övertimarvode (i kraft 1.6.2024)

mom. 1

Till lärare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

mom. 2

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt:

Den uppgiftsrelaterade lönen enligt respektive bilaga	x	0,84
undervisningsskyldigheten i tjänsten

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet (= resultatet av uträkningen) avrundas till sist med en cents noggrannhet.

mom. 3

Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken det årsbundna tillägg eller individuella tillägg som beviljats tjänsteinnehavaren eller andra lönefaktorer som nämns särskilt i bilagorna. Den undervisningsskyldighet som används vid beräkningen är undervisningsskyldigheten för tjänsten, vilken inte påverkas av minskningar av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

mom. 4

Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

Tillämpningsanvisning

Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överskrider undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor i skolan/läroanstalten.

Antalet undervisningsveckor i vuxengymnasier är 33, i musikläroanstalter 35 och i alla andra skolor/läroanstalter 38.

mom. 5

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode (engångstimarvode) för de timmar som hållits.

Tillämpningsanvisning

Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.

§ 27 Engångstimarvode

Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor i skolan/läroanstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

Tillämpningsanvisning

Antalet undervisningsveckor i vuxengymnasier är 33, i musikläroanstalter 35 och i alla andra skolor/läroanstalter 38.

§ 28 Avrundning av arvoden

De arvoden som anges i detta avtal (övertimarvode och andra tilläggsarvoden) avrundas till närmaste cent så att 0,005 euro avrundas uppåt.

§ 29 Lönebetalning, rätt till lön, arbetsgivarens kvittningsrätt, lön under avstängning från tjänsteutövning och uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad

mom. 1

Lönebetalningen till tjänsteinnehavare, rätten till lön, arbetsgivarens kvittningsrätt, lönen under avstängning från tjänsteutövning, uträkningen av lön för kortare tid än en kalendermånad och löneräkningen följer i tillämpliga delar AKTA, om inget annat bestäms i detta avtal.

mom. 2

Om det beslutats att en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande inleds vid månadens början anses rätten till löneförmåner ha börjat samma dag, förutsatt att den som valts till tjänsten har inlett sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen och att den tjänsteinnehavare som tidigare skött tjänsten då inte längre varit i tjänst.

mom. 3

Övertimarvoden samt andra arvoden och ersättningar för särskilda uppgifter betalas i efterhand månadsvis antingen i slutet av månaden eller i början av följande månad, om man inte lokalt kommit överens om något annat. Om betalningen av arvodet eller ersättningen för särskilda uppgifter förutsätter en utredning av det utförda arbetet, betalas arvodet dock senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in.

Övertimarvoden samt andra arvoden och ersättningar för särskilda uppgifter för augusti kan även betalas i samband med den ordinarie lönen för oktober, om det inte är möjligt att betala dem inom ovan nämnda tid.

mom. 4

Till visstidsanställda tjänsteinnehavare och timlärare betalas ordinarie lön för varje kalendermånad senast på månadens sista kalenderdag, dock inte på en lördag. Till en tjänsteinnehavare som har fått tjänstledighet från sin ordinarie tjänst för att interimistiskt sköta en annan tjänst i kommunen betalas ordinarie lön enligt mom. 1–2. Övertimarvoden och ersättningar för särskilda uppgifter betalas enligt mom. 3.

§ 30 Arvode för korttidsvikarier (träder i kraft 1.6.2024)

mom. 1

Om anställningen för en innehavare av en tidsbunden tjänst varar högst fem skolarbetsdagar, betalas lönen som timarvode enligt arvodesgrunderna för timlärare. Till detta timarvode läggs varken det årsbundna tillägget eller andra individuella tillägg.

mom. 2

I fråga om korttidsvikarier inom den grundläggande utbildningen tillämpas timarvodesgrunderna för timlärare i del B bilaga 1 § 27 mom. 1 och 2 och bestämmelserna om undervisningsskyldighet i del B bilaga 1 § 28 mom. 2 som följer:

undervisning i årskurs 7–9 / undervisningsskyldighet 21 årsveckotimmar

lönepunkt 4 03 07 03 8
om läraren har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

lönepunkt 4 03 07 04 3
om läraren inte har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

specialundervisning / undervisningsskyldighet 22 årsveckotimmar

lönepunkt 4 03 07 04 4
om läraren har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

lönepunkt 4 03 07 04 9
om läraren inte har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

undervisning i årskurs 1–6 / undervisningsskyldighet 24 årsveckotimmar

lönepunkt 4 03 07 05 6
om läraren har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

lönepunkt 4 03 07 05 9
om läraren inte har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

III Arbetstid

§ 31 Arbetstidsformer

Undervisningspersonalens arbetstider framgår av respektive del och/eller bilaga.

Tillämpningsanvisning

Undervisningspersonalens arbetstidsformer är följande (förteckningen efter varje arbetstidsform är inte uttömmande, utan ska betraktas som exempel):

1. Arbetstid baserad på undervisningsskyldighet och övertimmar

grundskollärare
gymnasielärare

2. Helhetsarbetstid (byråarbetstid anpassad efter läroanstaltens verksamhet, AKTA kap. III § 8)

rektorer och innehavare av biträdande rektorstjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier
rektorer och biträdande rektorer vid yrkesläroanstalter

3. Arbetstider baserade på årsarbetstimmar

lektorer i elevhandledning i grundskolan
lärare vid medborgarinstitut
innehavare av studiehandledar- och speciallärartjänst med årsarbetstid i gymnasier

4. Årsarbetstid

lärare vid yrkesläroanstalter

5. Arbetstidsformer för undervisningspersonalen inom småbarnspedagogik (del G)

Allmän arbetstid (AKTA kap. III § 7)
Periodarbetstid (AKTA kap. III § 9) kan bli tillämplig vid ett daghem eller sjukhus med verksamhet dygnet runt om förutsättningarna för tillämpning av periodarbete uppfylls.

Arbetstiden för timlärare vid medborgarinstitut, folkhögskolor, konstskolor för barn och unga samt för timlärare i bisyssla i tjänsteförhållande vid olika skolor och läroanstalter bestäms enligt arbetsavtalet eller enligt respektive bestämmelse som gäller för timlärare i tjänsteförhållande.

§ 32 Arbetsdagarnas antal, förläggning av arbetsdagar och längden på en undervisningstimme

mom. 1

Antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestäms enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument.

Tillämpningsanvisning

Avsikten med bestämmelsen är att den del av lärarens arbetstid i skolan/läroanstalten som regleras av arbetsgivaren ska förbli kvantitativt och tidsmässigt oförändrad.

I grundskolan iakttas dock bestämmelserna i lagen och förordningen om grundläggande utbildning.

mom. 2

Om det med tanke på utbildningsarrangemangen är nödvändigt att tillämpa bestämmelserna i denna paragraf på något annat sätt, kan man från fall till fall särskilt komma överens om detta med förtroendemannen i fråga.

IV Semester, kalkylerad semester och semesterpenning

§ 33 Semester och kalkylerad semester

mom. 1

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som hör till undervisningspersonalen har rätt till semester, ingår en bestämmelse om detta i respektive del eller bilaga och semestern bestäms enligt AKTA, dock med de undantag som anges i mom. 2 punkt 1–2, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

mom. 2

En kalkylerad semester börjar 16.6 och de faktorer som inverkar på semesterns längd, dvs. fulla kvalifikationsmånader, dagar som likställs med tjänsteutövningsdagar och tidigare anställning som inverkar på semestern, följer semesterbestämmelserna i AKTA med följande undantag:

En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under kvalifikationsåret då en tjänsteinnehavare har minst 16 kalenderdagars tjänsteutövning (ersätter AKTA kap. IV § 3).
Anställningstid som inverkar på semestern för undervisningspersonal är samma anställningstid som ger rätt till årsbundet tillägg med stöd av bestämmelserna i UKTA.

Tillämpningsanvisning

Dagar som likställs med tjänsteutövningsdagar är även de dagar som enligt AKTA kap. IV § 4 likställs med arbetade dagar.

mom. 3

Längden på den kalkylerade semestern bestäms så att antalet fulla kvalifikationsmånader under kvalifikationsåret multipliceras med det heltal (semesterintjäningstal) som motsvarar det procenttal som anges i AKTA kapitel IV § 18 och resultatet divideras med två. Om slutresultatet inte blir ett heltal, avrundas det uppåt till det närmaste heltalet. De kalkylerade semesterdagarna inplaceras i kalendern från 16.6 framåt. Som kalkylerade semesterdagar räknas alla vardagar (med undantag av midsommarafton).

Tillämpningsanvisning

På undervisningspersonal som omfattas av UKTA tillämpas inte AKTA kap. IV § 19 som gäller utbyte av semesterpenning mot ledighet.

§ 34 Semesterpenning

Semesterpenning beräknas och betalas enligt bestämmelserna i AKTA och med beaktande av § 33 mom. 2.

§ 35 Semesterförmåner vid övergång från en befattning till en annan

mom. 1

En innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som inte har rätt till semester och som permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller befattning inom UKTA:s tillämpningsområde som omfattas av bestämmelserna om semester, har under det aktuella semesteråret rätt till semester och semesterersättning enligt bestämmelserna i AKTA, med avdrag för den kalkylerade semestern.

mom. 2

En innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som omfattas av systemet med lediga perioder (UKTA del C) och som utan en enda kalenderdags avbrott permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller befattning inom UKTA:s tillämpningsområde som omfattas av bestämmelserna om semester, har rätt till semester och semesterersättning enligt bestämmelserna i AKTA, dock så att antalet semesterdagar räknas ut enligt följande. Från den semester som huvudtjänstinnehavaren/timläraren i huvudsyssla tjänat in under föregående kvalifikationsår avdras de dagar som ingått i lediga perioder fastställda till perioden 1.5–30.4 samt de dagar för vilka ledighetsersättning betalats enligt UKTA del C § 22 under perioden 1.5–30.4. Som avdrag beaktas 85 procent av de arbetsdagar (mån–fre) som ingått i de lediga perioderna och som inte infallit under söckenhelger samt 61 procent av de dagar för vilka ledighetsersättning betalats. Det återstående antalet semesterdagar avrundas till närmaste hela dag.

§ 36 Semesterdagsersättning för visstidsanställda tjänsteinnehavare (träder i kraft 1.8.2023)

mom. 1

Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare har varit anställd under hela arbetsåret betalas när anställningen upphör 2,8 dagars ordinarie lön i semesterdagsersättning för varje full kvalifikationsmånad enligt § 33 mom. 2. Från semesterdagsersättningen avdras dock eventuella sommaravbrottsdagar som ingår i anställningen (mån–sön).

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas om den visstidsanställda tjänsteinnehavaren verkligen varit anställd under hela arbetsåret. Det är inte meningen att mom. 2 ska tillämpas om anställningsförhållandet varit några dagar kortare än arbetsåret.

mom. 2

Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare har varit anställd en kortare tid än hela arbetsåret betalas när anställningen upphör två dagars ordinarie lön i semesterdagsersättning för varje full kvalifikationsmånad enligt § 33 mom. 2. Från semesterdagsersättningen avdras de vardagar (mån–fre) under höst-, jul-, sport- och påskloven samt de sommaravbrottsdagar som ingår i anställningen.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller inte undervisningspersonal som har rätt till semester.

Den ordinarie lönen enligt mom. 1 och 2 är den ordinarie lönen när anställningen upphör.

V Avbrott i tjänsteutövningen

§ 37 Tjänstledighetens inverkan på lönen (träder i kraftF 1.8.2023)

mom. 1

Hur tjänstledighet inverkar på lönen bestäms enligt detta kapitel och kap. V i AKTA, om inget annat bestäms någon annanstans i detta avtal.

mom. 2

Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet innan en kort skolferie och inte ansökt om ledighet för ferien (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren inte rätt till lön under ferien.

Tillämpningsanvisning

Avsikten med bestämmelsen är att få lärarna att anhålla om sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna.

Syftet med avtalet är inte att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön, till exempel så att en lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet ska bli utan lön för jullovet (cirkulär 23/2007).

mom. 3

Betalning av löneförmåner under en kort skolferie förutsätter att läraren har sammanlagt minst 15 arbetsdagar (undervisningsdagar eller andra arbetsdagar) före och/eller efter den kortvariga ferien.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas, om läraren före den tjänsteutövning som föregår det kortvariga avbrottet har haft tjänstledigt utan lön i över en vecka.

Avsikten med bestämmelsen är att få lärarna att anhålla om en sammanhängande tjänstledighet så att tjänstledigheten inte avbryts bara för den kortvariga skolferien.

mom. 4

Om en lärare under undervisningsperioden har varit ledig utan lön av någon annan orsak än graviditetsledighet, föräldraledighet, den första perioden av vårdledighet eller sjukfrånvaro, minskas lärarens lön för sommaravbrottet i proportion till ledighetens längd.

Antalet dagar som minskar lönen under sommaravbrottet får man genom att räkna ut det antal skolarbetsdagar (mån–fre) som ingått i den oavlönade ledigheten. Minskningen av lönen beräknas genom att dagslönen multipliceras med antalet lediga arbetsdagar och det sålunda erhållna talet multipliceras med 0,1.

Tillämpningsanvisning

Avdraget görs till den del den oavlönade tjänstledigheten överstiger 60 kalenderdagar. Avdrag görs inte om en lärartjänsteinnehavare har haft oavlönad ledighet under hela läsåret (12 mån.) eller om lärarens oavlönade tjänstledighet som överstiger 60 kalenderdagar varar minst fram till början av den kalkylerade semestern 16.6.

Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med 30.

§ 38 Sjukfrånvaro

mom. 1

På sjuklön tillämpas AKTA kap. V § 1–3, med undantag av § 2 mom. 5.

Tillämpningsanvisning

Sjukfrånvaron kan inte avbrytas så att veckoslut eller ferier som infaller under arbetsperioden under skolans läsår (bl.a. höst-, jul-, sport- och påsklov) inte ingår i sjukfrånvaron, om läkarintyget visar att läraren varit arbetsoförmögen också dessa dagar.

Däremot är det inte nödvändigt att anhålla om sjukfrånvaro under skolans/läroanstaltens sommaravbrott.

Övertimmar och timmar med särskilda uppgifter ersätts dock utan avdrag också om den avlönade tjänstledigheten pågår i mer än 60 kalenderdagar.

mom. 2

När karenstiderna för sjukfrånvaro enligt AKTA kap. V § 2 mom. 2 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren har arbetat som lärare i kommunen ända till slutet av arbetstiden för föregående termin och tjänsteutövningen fortgår i kommunen vid början av följande arbetsår.

Protokollsanteckning

Om en tjänsteinnehavares anställning har fortgått som visstidsanställning till 31.7 och tjänsteinnehavaren har valts till ett tidsbegränsat eller tillsvidare gällande tjänsteförhållande från 1.8, betalas sjuklön när förutsättningarna i denna avtalsbestämmelse uppfylls om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen den första ordinarie arbetsdagen i augusti.

mom. 3

Sjukfrånvaron anses vara sammanhängande på det sätt som avses i AKTA kap. V § 2 mom. 4 även om skolans sommaravbrott, andra ferier (t.ex. höstlov), semester, kalkylerad semester, en ledig period eller tid med rehabiliteringsstöd infaller under sjukledigheten.

§ 39 Hur kalkylerad semester inverkar på antalet avlönade sjukfrånvarodagar

mom. 1

Kalkylerad semester räknas inte till antalet avlönade lediga dagar på grund av sjukfrånvaro, olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabiliteringsstöd, även om personen är tjänstledig vid tidpunkten i fråga.

mom. 2

Om sjukfrånvaron, olycksfallet i arbetet, yrkessjukdomen eller sjukdomen som leder till pensionsfall eller rehabilitering har infallit innan skolans sommaravbrott börjat och fortsätter efter att sommaravbrottet upphört, räknas till denna tjänstledighet också sådana sommaravbrottsdagar utanför den kalkylerade semestern då personen inte är tjänstledig.

§ 40 Moderskapsledighetens längd och rätt till avlönad moderskapsledighet

mom. 1

Moderskapsledigheten för en tjänsteinnehavare är minst 72 vardagar. Tjänsteinnehavare har rätt att för de 72 första vardagarna under moderskapsledigheten få sin ordinarie lön enligt vad som avtalats i AKTA.

mom. 2

När karenstiderna för moderskapsledighet enligt AKTA kap. V § 7 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren i fråga har tjänstgjort som lärare i kommunen ända till slutet av arbetstiden för föregående termin och tjänstgöringen fortgår i kommunen vid början av följande arbetsår.

Protokollsanteckning

Bestämmelsen i UKTA del A § 40 tillämpas om barnets beräknade födelsedatum är 3.9.2022 eller tidigare. Om barnet föds senast 29.7.2022 tillämpas denna bestämmelse, även om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare. Om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare, iakttas bestämmelsen i § 40 a.

§ 40 a Lön under graviditets- och föräldraledighet (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

En gravid lärartjänsteinnehavare som har rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen har rätt till sin ordinarie lön under graviditetsledigheten under de förutsättningar som anges i AKTA kap. V § 7 mom. 1.

mom. 2

En lärartjänsteinnehavare som har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen har rätt att under föräldraledigheten få löneförmåner i enlighet med sin ordinarie lön för den tidsperiod som bestäms i AKTA kap. V § 8. Förutsättningarna för betalning av löneförmåner bestäms enligt AKTA kap. V § 8.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Betalningen av löneförmåner förutsätter att personen har tjänstledigt under tiden i fråga.

mom. 3

När karenstiderna för graviditetsledighet enligt AKTA kap. V § 7 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren har varit anställd som lärare i kommunen ända till slutet av föregående arbetsår och anställningen fortgår i kommunen när följande arbetsår inleds.

§ 41 Dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen samt vissa andra ersättningar

mom. 1

Arbetsgivaren har rätt att få den del av dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- eller föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen som motsvarar den lön som arbetsgivaren betalat under tjänsteinnehavarens sjukfrånvaro eller moderskaps-/graviditets-, faderskaps- eller föräldraledighet.

mom. 2

Arbetsgivaren har rätt enligt mom. 1 till dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och/eller föräldrapenning, till rehabiliteringsstöd för viss tid eller rehabiliteringspenning trots att tjänsteinnehavaren inte har beviljats tjänstledighet, om det är fråga om en tjänsteinnehavare som står utanför semestersystemet.

mom. 3

Arbetsgivaren har dock inte rätt till ersättningar enligt mom. 1–2 för den kalkylerade semestertid som börjar 16.6, med undantag av faderskapspenningen. I fråga om de tjänsteinnehavare på vilka del C tillämpas har arbetsgivaren med avvikelse från ovan inte rätt till ersättningar enligt mom. 1–2, med undantag av faderskapspenningen, för de 34 första vardagarna räknat från sommarledighetens början.

Protokollsanteckning

När de nya bestämmelserna om familjeledigheter (graviditets- och föräldraledighet) i sjukförsäkringslagen träder i kraft 1.8.2022, är praxis enligt mom. 2 och 3 i denna paragraf inte längre tillämpliga på de bestämmelser om familjeledighet som gäller efter lagändringen.

Tillämpningsanvisning för mom. 2 och 3

Mom. 2 tillämpas inte på sådana familjeledigheter (graviditets- och föräldraledighet) som bestäms enligt ändringarna i sjukförsäkringslagen 1.8.2022.

Tillämpningen av mom. 3 efter ändringarna i sjukförsäkringslagen 1.8.2022: Till den del den avlönade graviditets- och/eller föräldrapenningsperioden (UKTA del A § 40 a och AKTA kap. V § 7 och 8) för en lärartjänsteinnehavare som är berättigad till graviditetspenning infaller helt eller delvis under en kalkylerad semester som börjar 16.6 eller under de 34 första vardagarna under sommarledighetsperioden, betalar arbetsgivaren för den nämnda graviditets- och/eller föräldraledighetsperioden utöver den ordinarie lönen dagpenningsandelen enligt sjukförsäkringslagen som en lönedel som inte hör till den ordinarie lönen.

mom. 4

Vad som avtalats i mom. 1–3 gäller även sådan ersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar eller ersättning från annat håll som avses i AKTA kap. V § 2 mom. 7 och 8.

mom. 5

För att få löneförmåner under sjukfrånvaro samt moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldraledighet ska tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man ska få dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Om arbetsgivaren till följd av den anställdas försummelse eller åtgärder går miste om en förmån, minskas löneförmånerna vid sjukfrånvaro, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldraledighet och olycksfall eller yrkessjukdom med ett belopp som motsvarar förlusten.

§ 42 Lön under partiell tjänstledighet och tjänsteutövning

I deltidsarbete är grundlönen och de andra tillägg som hör till den ordinarie lönen lägre i samma proportion som tjänsteinnehavarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt detta tjänste- och arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. När de skyldigheter som hör till den ordinarie lönen slås fast tillämpas en deltidsprocent. I årsarbetstiden enligt del C motsvarar en arbetstid på 1 500 timmar per år eller i genomsnitt 37 timmar och 30 minuter per vecka full arbetstid.

§ 43 Partiell vårdledighet

mom. 1

En lärare som följer helhetsarbetstid har rätt till partiell vårdledighet enligt kap. V i AKTA. Den partiella vårdledigheten beviljas som minskning av undervisningstimmarna och den övriga arbetstiden i den proportion som dessa delar av arbetstiden utgör av helhetsarbetstiden per vecka. Under avbrott i skolarbetet tas den partiella vårdledigheten i sin helhet från den övriga arbetstiden. För en rektor eller biträdande rektor med helhetsarbetstid kan den partiella vårdledigheten också ordnas så, att den i första hand tas från undervisningstimmarna.

mom. 2

För en lärare vars arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet ges partiell vårdledighet på det sätt som arbetsgivaren och läraren kommer överens om. Om enighet inte kan nås ska lärarens antal undervisningstimmar fastställas till i snitt 18 timmar per vecka.

mom. 3

Till en lärare med årsarbetstid enligt del C ges partiell vårdledighet på det sätt som arbetsgivaren och läraren kommer överens om. Om enighet inte nås fastställs lärarens arbetstid till i genomsnitt 30 timmar per vecka. Den partiella vårdledigheten fördelas på bunden och icke-bunden arbetstid i den proportion som dessa delar av arbetstiden utgör av lärarens årsarbetstid.

§ 44 Hur hälsoundersökningar inverkar på lönen

När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren genomgår en hälsoundersökning som arbetsgivaren förutsätter, en fortsatt undersökning eller kontroll, eller på grund av en sådan lagstadgad eller i instruktion eller reglemente föreskriven kontroll som tjänsteutövningen kräver, ska ordinarie lön betalas för denna tid. Likaså betalas ordinarie lön om tjänsteutövningen är avbruten på grund av att tjänsteinnehavaren med anledning av ett verkligt behov fått läkarremiss till undersökningar eller till medicinska undersökningar som föregår förlossning, eller på grund av att hon genomgår en sådan läkarundersökning som krävs för moderskaps-/graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen.

Tillämpningsanvisning

Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.

Avtalsbestämmelsen gäller inte besök på eget initiativ hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som har utförts i samband med ett läkarbesök på eget initiativ av en tjänsteinnehavare.

Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, om provet beror på ett medicinskt behov att utreda den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsotillstånd. För att lön ska betalas krävs det att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstid.

§ 45 Repetitionsövningar i reserven och befolkningsskyddsutbildning

Till den som kallats till repetitionsövningar i reserven eller som med stöd av lagen kallats till befolkningsskyddsutbildning eller kompletterande tjänstgöring för civiltjänstgörare betalas för den tid som åtgår till repetitionsövningarna, befolkningsskyddsutbildningen eller den kompletterande tjänstgöringen den ordinarie lönen minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning. För de lärartjänsteinnehavare som inte har rätt till semester görs inget sådant avdrag under skolans sommaravbrott eller sommarledigheten.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på dem som deltar i en frivillig repetitionsövning eller frivillig kompletterande tjänstgöring.

§ 46 Lönen under uppdrag som riksdagsledamot, medlemskap i statsrådet eller Europaparlamentet och vid fullgörande av värnplikt eller civiltjänst

Till en tjänsteinnehavare betalas inte lön för den tid tjänsteinnehavaren är riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller finländsk representant i Europaparlamentet eller då tjänsteinnehavaren fullgör sin värnplikt eller civiltjänst.

VI Gemensamma lärare

§ 47 Tillämpningsområdet för bestämmelser som gäller gemensamma lärare

mom. 1

Om arbetsgivaren har ålagt en lärartjänsteinnehavare undervisning och/eller annat arbete enligt olika utbildningslagar vid någon annan läroanstalt än den egna, eller om arbetsgivaren har ålagt läraren undervisning och/eller annat arbete enligt en och samma utbildningslag i olika administrativt sett självständiga läroanstalter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel på tjänsteinnehavaren, om inget annat följer av mom. 2.

mom. 2

Detta kapitel tillämpas inte på lärartjänsteinnehavare som undervisar i både en grundskola och ett gymnasium, i två eller flera grundskolor eller i två eller flera gymnasier, om inte arbetsgivaren bestämt att läraren utöver den grundläggande utbildningen och/eller gymnasieundervisningen ska undervisa inom yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, fritt bildningsarbete eller grundläggande konstundervisning någon annanstans än i grundskolan/gymnasiet.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas varken på lärartjänsteinnehavare som undervisar vid läroanstalter med yrkesutbildning på flera områden eller på lärare inom småbarnspedagogiska enheter i del G.

§ 48 Anställningsvillkoren för gemensamma lärare

Anställningsvillkoren för lärartjänsteinnehavare som avses i detta kapitel bestäms enligt den skola/läroanstalt där tjänsten har inrättats/placerats.

§ 49 Arbetstid för gemensamma lärare

mom. 1

För en lärartjänsteinnehavare räknas en årlig undervisningsskyldighet ut, om antalet arbetsveckor per år vid olika läroanstalter avviker från varandra.

mom. 2

En lärartjänsteinnehavare som fullgör minst en tredjedel av sin undervisningsskyldighet vid någon sådan annan läroanstalt som avses i § 47 är skyldig att vid denna utföra annat arbete enligt den lagstiftning och de andra bestämmelser som gäller läroanstaltens lärare i proportion till det antal undervisningstimmar som tjänsteinnehavaren håller vid läroanstalten.

Protokollsanteckning

Med annat arbete i mom. 2 avses överenskommet annat arbete för lärartjänsteinnehavare vid ett medborgarinstitut, en folkhögskola eller en musikläroanstalt.

§ 50 Resekostnadsersättningar för gemensamma lärare

Om en lärartjänsteinnehavares primära läroanstalt är en grundskola eller ett gymnasium tillämpas bestämmelserna i del B § 18 (Inräknande av ambulerande lärares arbete i undervisningsskyldigheten) endast i fråga om undervisning i grundskolan och gymnasiet, inte i fråga om undervisning i andra läroanstalter.

Tillämpningsanvisning

Ersättningar för resekostnader bestäms enligt AKTA bilaga 16. Den primära läroanstalten betraktas som permanent verksamhetsställe.

VII Timlärare i tjänsteförhållande

I fråga om timlärares anställningsvillkor tillämpas bestämmelserna i detta kapitel, om inte något annat följer av respektive bilaga.

A TIMLÄRARE I HUVUDSYSSLA

§ 51 Huvudsyssla

mom. 1

En timlärare har anställning i huvudsyssla om timläraren

undervisar minst 16 klasstimmar i en skola eller läroanstalt, minst 14 klasstimmar vid ett vuxengymnasium eller ett gymnasiums vuxenlinje eller
undervisar som timlärare i mer än en skola eller läroanstalt sammanlagt minst det antal timmar som anges för huvudsyssla i punkt 1.

mom. 2

Med skolor och läroanstalter avses statliga skolor och läroanstalter samt sådana privata och kommunala skolor och läroanstalter som får statsandel, med undantag för yrkeshögskolor, medborgarinstitut, folkhögskolor, konstskolor för barn och unga och yrkesutbildningscenter för vuxna.

mom. 3

Om en timlärare vid en skola/läroanstalt undervisar ett timantal som motsvarar en tjänsteinnehavares undervisningsskyldighet, är timläraren anställd som timlärare i huvudsyssla vid läroanstalten även om timläraren också undervisar i någon annan skola/läroanstalt. I den andra skolan/läroanstalten är läraren timlärare i bisyssla.

mom. 4

Undervisningstimmarna hos olika arbetsgivare sammanräknas till huvudsyssla om timläraren innan anställningen börjar ger arbetsgivaren en utredning över sina undervisningstimmar hos andra arbetsgivare. Om en tillsvidareanställd timlärare i bisyssla medan anställningen pågår anställs som timlärare hos en annan arbetsgivare, tillämpas bestämmelsen om sammanräkning av undervisningstimmarna för huvudsyssla efter att den tid som för arbetsgivarens del avtalats för uppsägning i § 58 har förflutit efter meddelandet.

Tillämpningsanvisning

Som klasstimmar räknas även sådana arbetsuppgifter utanför klassen för vilka arvode betalas i form av årsarvode för en veckoövertimme.

Timmarna kan även hållas i skolor/läroanstalter som upprätthålls av flera olika kommuner eller andra huvudmän. En förutsättning är att personen i fråga är timlärare vid alla dessa skolor/läroanstalter.

Om en timlärare undervisar i flera skolor/läroanstalter som har olika gränser för huvudsyssla (hs), avgörs huruvida det är huvudsyssla eller bisyssla enligt följande formel:

timantal 1	+	timantal 2	³ 1 = huvudsyssla
hs-gräns 1		hs-gräns 2

§ 52 Grundlön för timlärare i huvudsyssla

mom. 1 Grundlön för en timlärare i huvudsyssla när timläraren undervisar i samma skola/läroanstalt

Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla är grundlönen för motsvarande tjänsteinnehavare, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Om en timlärare vid en och samma läroanstalt undervisar i olika ämnen för vilka tjänsteinnehavare har olika grundlön, beräknas en vägd grundlön.

Tillämpningsanvisning

När en timlärare vid en och samma läroanstalt undervisar i olika ämnen för vilka tjänsteinnehavare har olika grundlön beräknas timlärarens lön på följande sätt:

(timantal 1 x grundlön 1) + (timantal 2 x grundlön 2)

antal timmar totalt (timantal 1 + timantal 2)

Om timlärarens uppgifter i någon bilaga i tjänstekollektivavtalet är väsentligt mer krävande och den uppgiftsrelaterade lönen därför är högre än grundlönen enligt lönepunkten i bilagan används den uppgiftsrelaterade lönen när lönen vägs. Till exempel tillämpas bilaga 4 och 5 på anställningsvillkoren för en lärare vid en läroanstalt med yrkesutbildning på flera områden, där den uppgiftsrelaterade lönen som bestäms enligt bilaga 4 är högre än grundlönen enligt lönepunkten.

Lönen räknas ut enligt följande:

(timantal i bilaga 4 x uppgiftsrelaterad lön i bilaga 4)
+ (timantal i bilaga 5 x grundlön i bilaga 5)

antal timmar totalt (timantal i bilaga 4 + timantal i bilaga 5)

Den vägda lönen räknas ut endast för de timmar som läraren håller vid samma läroanstalt. Grundskolor i samma kommun betraktas som samma skola. Också gymnasier i samma kommun anses sinsemellan utgöra en och samma läroanstalt (dock inte tillsammans med grundskolorna). Den vägda lönen avrundas enligt normala avrundningsregler.

mom. 2 Dellön för en timlärare i huvudsyssla när timläraren undervisar i samma skola/läroanstalt

Om timantalet för en timlärare i huvudsyssla som arbetar vid en enda skola/läroanstalt underskrider undervisningsskyldigheten för en tjänsteinnehavare, betalas till timläraren ordinarie lön enligt timantalet i proportion till undervisningsskyldigheten i tjänsten.

mom. 3 Grundlön för en timlärare i huvudsyssla när timläraren undervisar i mer än en skola/läroanstalt

Lönen för en timlärare som är anställd i huvudsyssla på grundval av timmar i flera skolor/läroanstalter bestäms separat för varje skola/läroanstalt enligt respektive bilaga. För timläraren bestäms grundlönen och undervisningsskyldigheten separat för varje läroanstalt.

Om det sammanlagda timantalet för en timlärare i huvudsyssla i olika skolor/läroanstalter underskrider undervisningsskyldigheten, betalas till timläraren i respektive skola/läroanstalt en sådan del av den ordinarie lönen som motsvarar timantalets förhållande till undervisningsskyldigheten i respektive tjänst.

Exempel 1

En timlärare i gymnastik har 16,75 veckotimmar i grundskolan (bilaga 1, uvs 24) och 1,1 veckotimmar i gymnasiet (bilaga 2, uvs 23). Timlärarens undervisningsskyldighet uppfylls inte i någondera skolan varken separat eller tillsammans.

Grundskolan

16,75 vt	x	full ordinarie lön enligt bilaga 1
24

Gymnasiet

1,1 vt	x	full ordinarie lön enligt bilaga 2
23

Om det sammanlagda timantalet för timläraren i huvudsyssla i olika skolor/läroanstalter överskrider undervisningsskyldigheten uträknas vid varje skola/läroanstalt det antal timmar som ingår i den ordinarie lön som betalas vid läroanstalten, och det antal timmar som utgör övertimmar vid läroanstalten och för vilka övertimarvode betalas.

Tillämpningsanvisning

Momentet tillämpas även på en timlärare för vilken kriterierna för huvudsyssla (men inte undervisningsskyldigheten) uppfylls redan på basis av timmar vid en enda läroanstalt, men som arbetar som timlärare också vid andra läroanstalter.

Grundskolor i samma kommun betraktas som samma läroanstalt. Också gymnasier i samma kommun anses utgöra en och samma läroanstalt (men inte tillsammans med grundskolorna).

Timmarna för den ordinarie lönen avrundas till närmaste heltal. Om två tal är lika nära görs avrundningen neråt. Exempelvis avrundas talet 22,50 till 22, medan 22,51 avrundas till 23.

Lönen för en timlärare i huvudsyssla relateras till det totala antal timmar som läraren håller vid olika läroanstalter, och vid varje läroanstalt bestäms en andel av den ordinarie lönen enligt följande:

LÄROANSTALT 1

Timantalet för den ordinarie lönen i läroanstalt 1 (=Y)

undervisningstimmar 1 x undervisningsskyldighet 1	= Y
antal timmar totalt (undervisningstimmar 1 + undervisningstimmar 2)

Den ordinarie lönen i läroanstalt 1 blir

Y	x	full ordinarie lön 1
undervisningsskyldighet 1

LÄROANSTALT 2

Timantalet för den ordinarie lönen i läroanstalt 2 (= Z)

undervisningstimmar 2 x undervisningsskyldighet 2	= Z
antal timmar totalt (undervisningstimmar 1 + undervisningstimmar 2)

Den ordinarie lönen i läroanstalt 2 blir

Z	x	full ordinarie lön 2
undervisningsskyldighet 2

För de timmar som överskrider timantalet för den ordinarie lönen betalas övertimarvode enligt bestämmelserna för respektive läroanstalt.

Exempel 2

En för grundskolan och gymnasiet gemensam timlärare i huvudsyssla har 18 veckotimmar historia och religion (uvs 23) i årskurs 7–9, 1 klassföreståndartimme och 5 veckotimmar religion och psykologi (uvs 21) i gymnasiet, koefficient 0,5. Antalet timmar är sammanlagt 24,5 veckotimmar.

Beräkningen kan göras på följande sätt: (18 x 23 + 5 x 21)/(18 + 5) = 22,57. Eftersom det sammanlagda antalet timmar (24,5 vt) är större än de 22,57 timmar som beräkningen ger, är man tvungen att beräkna den ordinarie lönen och andelen övertimmar i de olika läroanstalterna (separat för gymnasiet och för grundskolan). Timmarna för den ordinarie lönen avrundas till närmaste heltal.

Vid vägningen av grundlönen och undervisningsskyldigheten används klasstimmar och vid beräkningen av den ordinarie lönen används också koefficienttimmar och klassföreståndartimmar.

Grundskolan

19 x 23	= 17,8 = 18 vt
24,5

Den ordinarie lönen är (18/23) x den fulla ordinarie lönen
Övertimmar 1 vt (19–18)

Gymnasiet

5,5 x 21	= 4,7 = 5 vt
24,5

Den ordinarie lönen är (5/21) x den fulla ordinarie lönen
Övertimmar 0,5 vt (5,5–5)

§ 53 Undervisningsskyldighet för timlärare i huvudsyssla

mom. 1

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i huvudsyssla är den samma som för motsvarande tjänsteinnehavare, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

mom. 2 Vägd undervisningsskyldighet för timlärare i huvudsyssla

Om en timlärare undervisar vid samma skola/läroanstalt i flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, ska en vägd undervisningsskyldighet räknas ut.

Tillämpningsanvisning

Den vägda undervisningsskyldigheten (uvs) räknas ut enligt följande:

(timantal i ämne 1 x uvs 1) + (timantal i ämne 2 x uvs 2)

antal timmar totalt (timmar i ämne 1 + timmar i ämne 2)

Vägd undervisningsskyldighet räknas ut endast för de timmar som en lärare håller vid samma skola/läroanstalt. Grundskolor i samma kommun (lågstadier, högstadier och specialundervisning) betraktas som samma läroanstalt. Också gymnasier i samma kommun anses utgöra en och samma läroanstalt (men inte tillsammans med grundskolorna). Avrundningen görs till närmaste undervisningsskyldighet eller närmaste undervisningsskyldighet nedåt.

Undervisningsskyldigheten avrundas till heltal. Vid avrundningen iakttas följande regel: Om undervisningsskyldigheten ligger lika nära två heltal görs avrundningen nedåt. Exempelvis avrundas talet 22,50 till 22, medan 22,51 avrundas till 23.

§ 54 Övriga avtalsbestämmelser som tillämpas på timlärare i huvudsyssla

mom. 1

På timlärare i huvudsyssla tillämpas de avtalsbestämmelser som också gäller tjänsteinnehavare vid respektive skola/läroanstalt enligt följande, om inget annat följer av respektive bilaga:

Lön för undervisningspersonal i tjänsteförhållande (del A kap. II, med undantag av § 20)
Semester, kalkylerad semester och semesterpenning (del A kap. IV)
Avbrott i tjänsteutövningen (del A kap. V)
Bestämmelser om när övertimmar avdras/inte avdras under avbrott i tjänsteutövningen (se delarna eller bilagorna)
Lön enligt AKTA kap. V § 9 (Tillfällig vårdledighet) och § 11 (Vissa tjänst- och arbetsledigheter), förutsatt att personen har anställts för minst 60 kalenderdagar.

Tillämpningsanvisning

En anställning som upphört i slutet av en termin eller under den ferie som följer på terminen anses som oavbruten när karenstiden för såväl sjukfrånvaron som moderskaps-/graviditetsledigheten ska bestämmas, i de fall då anställningen vid början av följande arbetsperiod igen har fortsatt i en skola/läroanstalt hos samma arbetsgivare.

mom. 2

Avdrag för avsaknad av behörighet bestäms enligt kap. II § 8 för sådana timlärare i huvudsyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren.

B TIMLÄRARE I BISYSSLA

§ 55 Bisyssla

En timlärare är anställd i bisyssla om timläraren inte tjänstgör som timlärare i huvudsyssla enligt kap. VII § 51.

§ 56 Timarvode för timlärare i bisyssla

mom. 1

Till en timlärare i bisyssla betalas timarvode för varje timme läraren håller.

mom. 2

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt kap. II § 27 (engångstimarvode), om inget annat bestäms i respektive bilaga.

Tillämpningsanvisning

Engångstimarvodet för timlärare i bisyssla räknas ut med hjälp av grundlönen, koefficienten för dyrortsklassen och undervisningsskyldigheten. Grundlönen och undervisningsskyldigheten är de samma som i motsvarande tjänst, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Om en timlärare undervisar i olika ämnen där undervisningsskyldigheten och/eller grundlönen enligt lönepunkten är olika stora, vägs inte lönen och undervisningsskyldigheten, utan timarvodena betalas för varje läroämne på olika grunder. Ett timarvode som räknas ut på detta sätt är ett minimiarvode.

mom. 3

Avdrag för avsaknad av behörighet bestäms enligt kap. II § 8 för sådana timlärare i bisyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren.

§ 57 Avbrott i tjänsteutövningen för timlärare i bisyssla

mom. 1 Repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning och fortbildning som arbetsgivaren anvisar

Till timlärare i bisyssla som deltar i repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning eller fortbildning som arbetsgivaren anvisat, betalas arvode också för de timmar som läraren skulle ha hållit under denna tid.

mom. 2 Självständighetsdagen

För de timmar som läraren skulle ha hållit under självständighetsdagen betalas ett arvode på det sätt som bestäms om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag (L 388/1937, hänvisningsbestämmelse).

mom. 3 Arbetsoförmåga som beror på sjukdom eller olycksfall

Tjänsteinnehavare

Vid arbetsoförmåga som beror på sjukdom eller olycksfall har en timlärare i bisyssla vars anställning fortgått i minst 60 kalenderdagar rätt att under den tid arbetsoförmågan varar få sin fulla lön fram till utgången av den nionde vardagen efter den dag läraren insjuknade, dock högst tills rätten att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) börjar, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Om arbetsoförmågan förorsakats avsiktligt eller genom grov vårdslöshet, har läraren inte rätt till sjuklön.

VIII Uppsägningstider för undervisningspersonal

§ 58 Uppsägningstider

mom. 1

När arbetsgivaren säger upp en tillsvidareanställd tjänsteinnehavare eller arbetstagare är uppsägningstiden minst

14 dagar, om anställningen fortgått i högst 1 år
en månad, om anställningen fortgått utan avbrott i över 1 år, men högst 4 år
två månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 4 år, men högst 8 år
fyra månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 8 år, men högst 12 år
sex månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 12 år.

mom. 2

När en tillsvidareanställd tjänsteinnehavare eller arbetstagare säger upp sig är uppsägningstiden minst

14 dagar, om anställningen fortgått i högst 5 år
en månad, om anställningen fortgått utan avbrott i över 5 år
två månader om det är fullmäktige som utnämner tjänsteinnehavare.

Tjänsteinnehavare

mom. 3

I fråga om visstidsanställda tjänsteinnehavare är uppsägningstiden 14 kalenderdagar för båda parterna.

mom. 4

Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den dag då uppsägningen meddelas eller delges. På begäran av eller med samtycke av tjänsteinnehavaren/ eller arbetstagaren kan man tillämpa en kortare uppsägningstid än vad som anges ovan.

Tillämpningsanvisning

När man räknar ut den anställningstid som bestämmer uppsägningstidens längd, beaktas endast den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren utan avbrott varit anställd av arbetsgivaren i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. För en tjänsteinnehavare beaktas tid i arbetsavtalsförhållande endast om den anställda omedelbart har övergått från arbetsavtalsförhållandet till ett tjänsteförhållande. För en arbetstagare beaktas på motsvarande sätt tid i tjänsteförhållande endast om personen omedelbart har övergått från tjänsteförhållandet till ett arbetsavtalsförhållande. Till exempel moderskaps-/graviditetsledighet, värnplikt eller studieledighet avbryter inte ett anställningsförhållande. Tid som värnpliktig räknas dock inte in i anställningens längd.

Denna paragraf tillämpas inte på dem som omfattas av del G.

Del B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning

I Tillämpning och lönegrundsgrupp

§ 1 Tillämpliga avtalsbestämmelser

mom. 1

På anställningsvillkoren för innehavare av rektors- och lärartjänst som anställts tillsvidare eller för viss tid och på anställningsvillkoren för timlärare tillämpas del A och B i UKTA och bilaga 1 för grundskolor, bilaga 2 för gymnasier och bilaga 3 för vuxengymnasier.

Tillämpningsanvisning

Bilaga 1 tillämpas på den grundläggande utbildning för läropliktiga och den förskole- och påbyggnadsutbildning som ska ordnas i grundskolan enligt lagen om grundläggande utbildning.

Bilaga 2 tillämpas på sådan gymnasieutbildning i gymnasier som avses i gymnasielagen och som i huvudsak är avsedd för unga.

Bilaga 3 tillämpas på i gymnasielagen avsedd gymnasieutbildning som i huvudsak är avsedd för vuxna vid ett gymnasiums linje för vuxenutbildning eller vid ett vuxengymnasium och på sådan grundläggande utbildning för andra än läropliktiga som följer lagen om grundläggande utbildning.

mom. 2

På grundskolans, gymnasiernas och vuxengymnasiernas rektorer och lärare tillämpas dessutom följande bestämmelser i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA):

Kap. II	Löner, § 13 (resultatbonus), § 14 (engångsarvode), § 16 (språktillägg) och § 20 (arbetsgivarens kvittningsrätt)
Kap. IV	Semester (rektorer) med beaktande av vad som bestäms i UKTA del A § 33
Kap. V	Tjänst-, arbets- och familjeledighet, § 5–11 mom. 2–3 med de undantag som framgår av UKTA del A kap. V
Kap. VI	Ersättningar för kostnader och naturaprestationer Bestämmelse i UKTA del B § 25
Kap. VII	Förtroendemän
Kap. VIII	Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande, med undantag av uppsägningstiderna.

§ 2 Lönegrundsgrupper inom den grundläggande utbildningen (träder i kraft 1.8.2023)

mom. 1

I bilaga 1 som gäller grundskolan beräknas en lönegrundsgrupp enligt följande:

I årskurs 1–6 och inom förskoleundervisningen bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 15 elever.
I årskurs 7–9 bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 25 elever.
Dessutom bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 20 sådana elever vid skolan som fått beslut om särskilt stöd.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas som sådan också på specialundervisning i klass, förberedande undervisning, flexibel grundläggande utbildning och elever inom HUX-utbildning. Elever som får särskilt stöd blir medräknade i punkt 3 samt punkt 1 eller 2.

Protokollsanteckning

Lönegrundsgrupperna för en rektor för en specialskola beräknas fortfarande enligt bestämmelsen i § 2 i UKTA 2020–2021. Lönegrundsgrupperna för rektorer beräknas fortfarande enligt UKTA 2020–2021 i en situation som avses i § 3 mom. 2 punkt b.

II Löner

§ 3 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer i grundskolor (träder i kraft 1.8.2023)

mom. 1

Lönepunkter och antal lönegrundsgrupper för rektorer. Den uppgiftsrelaterade lönen i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.

Antal lönegrundsgrupper

Rektor för en skola med årskurs 1–6
4 03 01 10 1	12–23
4 03 01 20 1	24–30
4 03 01 30 1	31–37
4 03 01 40 1 38–
Rektor för en skola med årskurs 7–9 eller en sammanhållen grundskola
4 03 01 10 2		–6
4 03 01 20 2		7–14
4 03 01 30 2		15–19
4 03 01 40 2		20–24
4 03 01 50 2 25–44 4 03 01 60 2 45–
Rektor för en specialskola
4 03 01 10 3		6–11
4 03 01 20 3		12–20
4 03 01 30 3		21–25
4 03 01 40 3		26–

Protokollsanteckning

Lönepunkt 4 03 01 60 2, som gäller rektorer för skolor med årskurs 7–9 eller sammanhållna grundskolor med över 45 lönegrundsgrupper, träder i kraft 1.8.2023.

Se UKTA del A § 6 och 10 angående användningen av löneskalan.

Tillämpningsanvisning (gäller 1.8.2022–31.7.2025)

En högre lönepunkt än vad lönegrundsgrupperna anger bör tillämpas om det är motiverat på grund av att rektorn förutom undervisningpersonalen har ett stort antal andra underställda eller på grund av det administrativa arbetets belastning.

Rektorns lön bestäms inte nödvändigtvis direkt enligt lönegrundsgrupperna. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas också arbetsvärderingen enligt det lokala lönesystemet.

Små ändringar i lönegrundsgrupperna medför inte automatiskt ändringar i rektorns lön om arbetets svårighetsgrad inte ändras.

mom. 2

Rektorns löneskala följer bestämmelsen för årskurs 7–9 också då en innehavare av rektorstjänst har ålagts att ansvara för

en skola med årskurs 1–9 eller
en skola med årskurs 1–6, som dessutom har minst sex lönegrundsgrupper inom specialundervisning.

Med skola avses här en administrativt självständig skola eller flera självständiga skolor, där rektorsuppgifterna har ålagts en innehavare av rektorstjänst.

Protokollsanteckning

Anvisningar om tillämpningen av punkt b efter 1.8.2023 kommer att ges genom ett cirkulär våren 2023, senast i slutet av mars.

Tillämpningsanvisning

Lönegrundsgrupperna inom specialundervisning har fastställts i § 2 mom. 1 punkt 3 i denna del.

mom. 3

För en rektor som inte har den behörighet som anges i förordning 986/1998 är den nedre gränsen i löneskalan 3–15 % lägre än de nedre gränserna i löneskalorna ovan.

Tillämpningsanvisning

Vid bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för rektorer beaktas vad som bestäms i UKTA del A § 6 och 10.

§ 4 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer i gymnasier och vuxengymnasier

Uppgiftsrelaterad lön för rektorer (4 04 01 00 5), se lönebilagan.

Tillämpningsanvisning

Se UKTA del A § 6 och 10 angående användningen av löneskalan. Lönepunkten för rektorer vid vuxengymnasier är 4 04 01 01 1.

§ 5 Uppgiftsrelaterad lön för biträdande rektorer i grundskolor och gymnasier

Grundskolor (4 03 02 00 0)

Gymnasier (4 04 02 00 0)

För en innehavare av biträdande rektorstjänst med helhetsarbetstid och helhetslön vid en grundskola eller ett gymnasium bestäms den uppgiftsrelaterade lönen på en skala som är 7 % lägre än löneskalan i den lönepunkt som tillämpas på skolans rektor.

§ 6 Grundlön för innehavare av lektorstjänst i elevhandledning i grundskolan (arbetstid enligt del B § 13)

mom. 1

Grundlönen för en lektor i elevhandledning som har behörighet för elevhandledning (4 03 04 06 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.

mom. 2

För en lektor (4 03 04 06 7) som inte har behörighet för elevhandledning, men som har annan lärarbehörighet för grundläggande utbildning eller gymnasieundervisning bestäms lönen enligt en skala som är högst 5 % lägre än grundlönen i skalan i mom. 1. För en lektor i elevhandledning som saknar lärarbehörighet är grundlönen högst 30 % lägre.

§ 6 a Uppgiftsrelaterad lön för studiehandledare i gymnasiet: tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla (träder i kraft 1.8.2022) (arbetstid enligt del B § 13 a)

mom.1

Grundlönen för studiehandledare i gymnasiet som har behörighet för elevhandledning (4 04 04 06 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla som har behörighet för studiehandledning i gymnasiet (4 04 07 06 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.

mom. 2

För en lärare (lönepunkt 4 04 04 06 7 eller 4 04 07 06 7) som inte har studiehandledarbehörighet, men som har annan lärarbehörighet för gymanasieundervisning eller grundläggande utbildning är lönen högst 5 % lägre än grundlönen enligt mom. 1. För en studiehandledare som saknar lärarbehörighet är grundlönen högst 30 % lägre.

§ 6 b Uppgiftsrelaterad lön för speciallärare i gymnasiet: tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla (träder i kraft 1.8.2022) (arbetstid enligt del B § 13 b)

mom.1

Grundlönen för lärare i gymnasiet som har speciallärarbehörighet (4 04 04 07 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla med speciallärarbehörighet för gymnasieundervisning (4 04 07 07 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.

mom. 2

För en lärare (lönepunkt 4 04 04 06 7 eller 4 04 07 06 7) som inte har speciallärarbehörighet, men som har annan lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller grundläggande utbildning är lönen högst 5 % lägre än grundlönen enligt mom. 1. För en speciallärare som saknar lärarbehörighet är grundlönen högst 30 % lägre.

§ 7 Bestämning av lönen

mom. 1

Syftet med lönesystemet är att främja kommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och säkerställa konkurrenskraftiga löner för kommunsektorn. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner som grundar sig på

arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (uppgiftsrelaterad lön)
yrkesskicklighet (individuellt tillägg)
arbetserfarenhet (årsbundet tillägg) och
resultat (resultatbonus)

Se uppgiftsrelaterad lön (tillämpningsanvisningen i del A § 6 mom. 3), individuellt tillägg (del A § 11), årsbundet tillägg (§ 12–17), rekryteringstillägg (§ 20 a) samt engångsarvode och resultatbonus (AKTA).

Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Lönesystemet ska ses över regelbundet.

Vid förändringar som innebär att de anställda får en ny arbetsgivare ska för den nya arbetsgivaren utvecklas ett eget lönesystem som ersätter de tidigare lönesystemen. Det nya lönesystemet kan vara ett system som använts redan tidigare.

Lönerna enligt de tidigare lönesystemen ska i mån av möjlighet samordnas med lönerna enligt det nya system som valts. Samordningen inleds med de uppgiftsrelaterade lönerna. Den nya lönenivån bestäms enligt arbetsvärderingssystemet i det nya lönesystemet. Om den uppgiftsrelaterade lönen är lägre än vad det nya lönesystemet förutsätter är det meningen att lönerna höjs stegvis till nivån enligt det nya lönesystemet. Längden på övergångsperioden beror på löneskillnaderna, kostnaderna och de tillgängliga medlen för lönehöjningar. En plan inklusive tidsplaner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det nya lönesystemet och samordningen av lönerna.

mom. 2

Till undervisningspersonal i huvudsyssla betalas minst grundlön enligt respektive lönepunkt i del B eller i bilagorna 1–3. Lönepunkten och grundlönen avgörs utgående från tjänstebeteckningen och de övriga förutsättningar som anges i lönebestämmelserna.

§ 8 Årsbundet tillägg (träder i kraft 1.8.2022)

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för undervisningspersonal och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande (se också lönebilagan):

Gäller från 1.8.2022	5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
Rektorer och biträdande rektorer	–	–	5 %	5 %	10 %
Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan	4 %	3 %	6 %	6 %	6 %
Innehavare av lektorstjänst i elevhandledning med årsarbetstid i grundskolan	2 %	2 %	5 %	11 %
Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla	6 %	2 %	9 %	6 %	6 %
Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/ vuxengymnasium	6 %	2 %	10 %	4 %	6 %
Studiehandledning och specialundervisning i gymnasiet: tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla med årsarbetstid	2 %	3 %	5 %	11 %	–

III Arbetstid

§ 9 Arbetstid för innehavare av rektorstjänst

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet. Rektorers rätt till semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.

Protokollsanteckning

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som ska utföras eller som det är mest ändamålsenligt att utföra på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från byråarbetstiden.

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen ska följas upp regelbundet.

§ 10 Antal undervisningstimmar för innehavare av rektorstjänst

mom. 1

Antal undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6 är följande:

Antal lönegrundsgrupper i skolan

Undervisningstimmar per vecka

12–17

10–12

18–23

9–11

24–29

6–9

30–35

4–6

36–41

3–5

42–

–2

mom. 2

Antal undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9 (7–9-skola eller sammanhållen grundskola) är följande:

Antal lönegrundsgrupper i skolan

Undervisningstimmar per vecka

1–3

9–11

4–9

7–9

10–20

5–7

21–25

4–6

26–30

2–4

31–

–2

mom. 3

Antal undervisningstimmar per vecka för en rektor vid en specialskola är följande:

Antal lnegrundsgrupper i skolan

Undervisningstimmar per vecka

1–3

11–13

4–9

9–11

10–20

7–9

21–25

6–8

26–30

4–6

31–

2–4

mom. 4

Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen (se § 3 mom. 2) med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.

Tillämpningsanvisning för mom. 1–4 (gäller 1.8.2022–31.7.2025)

En rektor kan åläggas två timmar färre undervisningstimmar än vad antalet lönegrundsgrupper anger om det finns en stor mängd administrativt arbete i skolan. Rektorns administrativa arbete påverkas till exempel av mängden annan personal utöver undervisningspersonalen.

Vid bedömningen av belastningsgraden i rektorns administrativa arbete beaktas de lösningar skolan har med biträdande rektor eller biträdande föreståndare. Rektorns undervisningstimmar behöver inte bindas till arbetsschemat.

Rektorns undervisningsskyldighet ändras inte till följd av små ändringar i lönegrundsgrupperna om rektorns totala arbetsbelastning förblir oförändrad.

En rektor kan åläggas högst två undervisningstimmar mer än vad antalet lönegrundsgrupper i skolan anger. Det administrativa arbetet ska i så fall minska i motsvarande mån på ett verifierbart sätt. Ett större antal undervisningstimmar måste kunna motiveras med en exceptionell situation som gäller ordnandet av undervisningen (se del B bilaga 1 § 9 mom. 5).

mom. 5

Med undantag av de rektorer som avses i mom. 1 och 2 får en grundskolerektor (mom. 1–4) med högst 2 undervisningstimmar per vecka räkna följande uppgifter till antalet undervisningstimmar:

a) klassföreståndaruppgifter
b) förberedelser för demonstrationer i fysik och kemi (också när individuellt lönetillägg betalas)
c) förberedelser för demonstrationer i biologi
d) stödundervisning.

mom. 6

Med undantag av de rektorer som avses i mom. 1 och 2 kan till antalet undervisningstimmar för en grundskolerektor (mom. 1–4) med högst 2 undervisningstimmar per vecka av särskilda skäl räknas också följande uppgifter

e) skötsel av bibliotek
f) skötsel av samlingar i biologi, fysik och kemi
g) ordnande av gemensamma musikframträdanden
h) elevhandledning
i) klubbarbete

mom. 7

För en gymnasierektor fastställs antalet undervisningstimmar per år lokalt till högst 418 timmar. Det är dock möjligt att fastställa antalet undervisningstimmar per år till högst 456 timmar. I så fall kan skolan ha högst 100 studerande och det får inte ingå rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen i rektorns tjänsteutövningsskyldighet, eller också ska det finnas någon annan grundad anledning till det högre antalet undervisningstimmar.

mom. 8

För en rektor för ett vuxengymnasium fastställs antalet undervisningstimmar per år lokalt till högst 363 timmar. I antalet undervisningstimmar kan ingå handledning och övervakning av övningsuppgifter i modersmål och litteratur (bilaga 3 § 6 mom. 2) och anordnande av sommarkurser (bilaga 3 § 9).

Tillämpningsanvisning

Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter, rektorns ansvar för budgeten och andra lokala specialförhållanden.

§ 11 Särskilda bestämmelser om arbetstiden för innehavare av rektorstjänst i grundskolan

mom. 1

Om en skola/läroanstalt är varaktigt indelad i två eller flera fristående verksamhetsställen räknas till antalet undervisningstimmar per vecka sammanlagt 2–4 veckotimmar för rektorer, biträdande föreståndare/biträdande rektorer, vice föreståndare och skolföreståndare. Antalet timmar som används och fördelningen av dem beror på verksamhetsställenas storlek, placering och uppgiftsfördelningen mellan dessa personer. Om ställena ligger mycket långt från varandra eller annars verkar under särskilt svåra förhållanden, kan arbetsgivaren utöver timmarna ovan räkna sammanlagt högst fyra veckotimmar till undervisningsskyldigheten.

mom. 2

Om klasser eller elev-/studerandegrupper som hör till en annan skola/läroanstalt varaktigt arbetar i samband med skolan, räknas såsom ovan ett sammanlagt timantal enligt mom. 1 till undervisningsskyldigheten för skolornas rektorer, biträdande föreståndare/biträdande rektorer, vice föreståndare och skolföreståndare.

Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2

En skola/läroanstalt är inte indelad i två eller flera fristående verksamhetsställen på det sätt som avses i de föregående styckena om de olika byggnaderna är belägna nära varandra, på tomter som ligger bredvid eller mittemot varandra eller på samma tomt så att de bildar en fast och enhetlig funktionell skolhelhet.

mom. 3

Antalet timmar som används kan undantagsvis också räknas till antalet undervisningstimmar för någon annan av skolans lärartjänsteinnehavare. Motiveringen är att timantalet inte kan räknas till undervisningsskyldigheten för skolans rektor, biträdande föreståndare/biträdande rektor, vice föreståndare eller skolföreståndare.

mom. 4

Om rektorn, den biträdande föreståndaren eller skolföreståndaren ansvarar för ett elevhem, räknas till undervisningsskyldigheten 1–3 veckotimmar enligt följande:

Antal elever i elevhemmet

Timantal/vecka

1–50

51–100

101–

§ 12 Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer i grundskolor och gymnasier

mom. 1

Arbetstiden för en innehavare av biträdande rektorstjänst med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt § 9.

mom. 2

Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs ska skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas. Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.

§ 13 Arbetstid för innehavare av lektorstjänst i elevhandledning i grundskolan (träder i kraft 1.8.2022) (lönebestämmelse i del B § 6)

mom. 1

För en innehavare av lektorstjänst i elevhandledning är den arbetstid som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för 1 221 timmar per läsår. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller mellan måndag och fredag, förkortas den årliga bundna arbetstiden med 7 timmar för varje nämnd söckenhelg.

mom. 2

Av arbetstiden ovan kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår. En del av den tid som regleras av arbetsgivaren ska förläggas till skolans sommaravbrott. Denna tid, som främst gäller arbete med gemensam antagning, är 30–50 timmar av arbetstiden ovan.

mom. 3

Det övriga arbete som hör till lektorstjänsten i elevhandledning utförs under icke-bunden arbetstid, som tjänsteinnehavaren själv får bestämma tid och plats för.

Tillämpningsanvisning

Den icke-bundna arbetstiden är avsedd för förberedelse av lektioner, sammanställning och utarbetande av studiematerial, läsning av facklitteratur samt förberedelse av andra handledningsuppgifter i skolan.

mom. 4

Den arbetstid som regleras av arbetsgivaren enligt mom. 1 får överskridas med högst 75 timmar, om det undervisnings- och handledningsarbete som fastställts för elevhandledaren inte kan minskas och överskridningsbehovet beror på en oförutsedd ökning av handledningsarbetet, till exempel då utbildningsanordnaren får fler skyldigheter till följd av utvidgad läroplikt. Arbetsgivaren och elevhandledaren ska komma överens om överskridningen av arbetstiden och hur den förläggs. En överenskommelse ingås också om det handledningsarbete som ska utföras under den överskridande arbetstiden och när arbetet ska utföras. Det handledningsarbete som ska utföras under överskridande arbetstid och förläggningen av arbetstiden planeras genom en separat arbetstidsplan. Den överskridande arbetstiden ersätts med timarvode. Arvodet för en timme får man genom att dividera den ordinarie lönen med 102.

§ 13 a Arbetstid för studiehandledare med årsarbetstid i gymnasiet: tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla (träder i kraft 1.8.2022) (lönebestämmelse i del A § 6a)

mom. 1

Den årliga arbetstiden för en studiehandledare med årsarbetstid är 1 600 timmar, av vilka 400 timmar är sådant arbete som läraren får välja tid och plats för.

Tillämpningsanvisning

Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter.

Om det under arbetsperioden är nödvändigt att ändra den fastställda planen för arbetstidsanvändning, görs detta genom att arbete och uppgifter som läraren fått tas bort eller byts. Hur planen har realiserats följs upp och bedöms i slutet av höst- respektive vårterminen.

Den arbetstid som läraren får välja tid och plats för är avsedd för förberedelse av studiehandledningskurser och sammanställning och utarbetande av anknytande studiematerial och för bland annat samarbete med arbetslivet och högskolor.

mom. 2

Av den arbetstid för studiehandledare som regleras av arbetsgivaren kan 30–50 timmar förläggas till skolans sommaravbrott.

mom. 3

Årsarbetstiden på 1 600 timmar kan överskridas med högst 100 timmar, om det undervisnings- eller handledningsarbete som fastställts i planen för studiehandledarens arbetstidsanvändning inte kan minskas och överskridningsbehovet anknyter till projektarbete eller andra särskilda uppgifter i gymnasiet. Arbetsgivaren och studiehandledaren ska komma överens om överskridningen av årsarbetstiden. Arbete som utförs under överskridande arbetstid planeras genom en särskild arbetstidsplan, och av denna arbetstid kan högst 30 timmar förläggas till skolans avbrott. Arbetstid som överskrider årsarbetstiden ersätts med timarvode. Arvodet för en timme får man genom att dividera den ordinarie lönen med 133.

mom. 4

Den årliga arbetstiden för en studiehandledare i gymnasiet som anställts som timlärare i huvudsyssla är minst 870 timmar per arbetsår eller i genomsnitt minst 23 timmar per vecka. Andelen arbetstid som timläraren får bestämma tid och plats för bestäms enligt mom. 1. Lönen för en timlärare som arbetar mindre än 1 600 timmar är lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid.

§ 13 b Arbetstid för speciallärare med årsarbetstid i gymnasiet: tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla (träder i kraft 1.8.2022) (lönebestämmelse i del B § 6 b)

mom. 1

Den årliga arbetstiden för en speciallärare med årsarbetstid är 1 600 timmar, av vilka 400 timmar är sådant arbete som läraren får välja tid och plats för.

Tillämpningsanvisning

Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger lärarens uppgifter. Sådana uppgifter är bland annat specialundervisning och speciallärarens uppgifter i en konsultativ roll som stöd för ämneslärare i gymnasiet i anknytning till stöd för de studerandes lärande samt samarbete med elevvården.

Om det under arbetsperioden är nödvändigt att ändra den fastställda planen för arbetstidsanvändning, görs detta genom att arbeten och uppgifter som läraren fått stryks eller byts ut. Hur planen har realiserats följs upp och bedöms i slutet av höst- respektive vårterminen.

Den arbetstid som läraren får välja tid och plats för är avsedd för bland annat arbete som hänför sig till förberedelse av specialundervisning och stöd för de studerandes lärande.

mom. 2

Av den arbetstid för speciallärare som regleras av arbetsgivaren kan högst 30 timmar förläggas till skolans avbrott, om man kommit överens om detta lokalt med förtroendemannen i fråga.

mom. 3

Årsarbetstiden på 1 600 timmar kan överskridas med högst 100 timmar, om det undervisningsarbete eller övriga arbete som fastställts i planen för speciallärarens arbetstidsanvändning inte kan minskas och överskridningsbehovet anknyter till projektarbete eller andra särskilda uppgifter i gymnasiet. Arbetsgivaren och specialläraren ska komma överens om överskridningen av årsarbetstiden. Det handledningsarbete som ska utföras under överskridande arbetstid planeras genom en separat arbetstidsplan. Arbetstid kan förläggas till sommaravbrottet, om det är nödvändigt på grund av uppgifternas karaktär. Arbetstid som överskrider årsarbetstiden ersätts med timarvode. Arvodet för en timme får man genom att dividera den ordinarie lönen med 133.

mom. 4

Den årliga arbetstiden för en speciallärare i gymnasiet som anställts som timlärare i huvudsyssla är minst 870 timmar per arbetsår eller i genomsnitt minst 23 timmar per vecka. Andelen arbetstid som timläraren får bestämma tid och plats för bestäms enligt mom. 1. Lönen för en timlärare som arbetar mindre än 1 600 timmar är lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid.

§ 14 Lärararbetsdagar

mom. 1

En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studie- och planeringsarbete tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan en av dessa dagar av särskilda skäl ordnas som två separata sammanlagt minst sex timmar långa pass.

mom. 2

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den i mom. 1 nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling av arbetsplatsen som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet, högst två dagar (högst 12 timmar) per läsår.

mom. 3

Arbetstiden under en sådan dag som avses i mom. 2 är 6 timmar, och utvecklingsdagen ska ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av arbetstiden under terminen. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena ordnas som två tretimmars pass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna, om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt. För en utvecklingsdag (6 tim.) betalas en dagslön i samband med följande månads lönebetalning.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i de lärardagar som avses i mom. 2 (t.ex. lärardag för uppdatering av läroplaner, lärardag om grunderna för utvärdering av skolarbetet, utvecklingsdag för arbetsplatsen) eller om en del av kommunens lärare ska delta (t.ex. lärarna för årskurs 7–9) eller en del av lärarna i någon skola (utvecklingsgrupp för samarbete mellan skolor, e.d.). De lärararbetsdagar som avses i mom. 1, lärarmöten under läsåret och den tid lärarna har för planering per vecka kan givetvis användas för motsvarande arbete, till exempel för sådana uppgifter som nämns i utbildningslagstiftningen. Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.

mom. 4

Slopat 1.10.2007–31.7.2025.

§ 14 a Byte av arbetstid (träder i kraft 1.8.2024)

Under ett läsår kan högst 114 timmar av undervisningsarbetet genom överenskommelse bytas ut mot utvecklingsarbete / mentor- och/eller tutorarbete.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gör det möjligt för läraren och rektorn att komma överens om att undervisningstimmar byts mot utvecklingsarbete / mentor- och/eller tutorarbete. Under ett läsår kan högst 114 undervisningstimmar bytas ut. Vid utbytet tillämpas koefficienten 1,5, och då motsvaras 114 undervisningstimmar av 171 timmar utvecklingsarbete / mentor- och/eller tutorarbete. Läraren och rektorn kommer överens om vilket slags uppgifter denna arbetstid ska användas till. Det är också möjligt att komma överens om att arbetstiden ska användas exempelvis till lärarens kompetensutveckling eller till verksamhet som stöder arbetshälsan.

§ 15 Söckenhelger som förkortar arbetstiden

Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på någon annan vardag än lördag och detta minskar elevernas skolarbetsdagar per år, räknas de bortfallande skolarbetsdagarna ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

§ 16 Sammanräkning av lärartjänsteinnehavares timmar

Om en grundskollärare också undervisar vid ett gymnasium/vuxengymnasium eller en gymnasie-/vuxengymnasielärare också undervisar i grundskolan räknas timmarna ihop i följande ordning:

När en grundskollärare också undervisar vid ett gymnasium/ vuxengymnasium:

När en gymnasie-/ vuxengymnasielärare också undervisar i grundskolan:

1 undervisningstimmar i grundskolan

1 undervisningstimmar i gymnasiet inkl. koefficienter

2 arbetsuppgifter i grundskolan som kan räknas till undervisningsskyldigheten

2 arbetsuppgifter i gymnasiet som kan räknas till undervisningsskyldigheten

3 undervisningstimmar i gymnasiet inkl. koefficienter

3 undervisningstimmar i grundskolan

4 arbetsuppgifter i gymnasiet som kan räknas till undervisningsskyldigheten

4 arbetsuppgifter i grundskolan som kan räknas till undervisningsskyldigheten

Tillämpningsanvisning

Timmar för förberedelse av demonstrationer likställs med undervisningstimmar. Lärarens undervisningstimmar i den sekundära skolformen inverkar på demonstrationstimmarna i den mån de räknas till lärarens undervisningsskyldighet.

När en lärartjänsteinnehavare i grundskolan ges övertimmar/särskilda uppgifter vid gymnasiet, ersätts de enligt gymnasiets arvodesgrund för timundervisning (se bilaga 1 § 26 mom. 5). Om en lärartjänsteinnehavare vid gymnasiet ges övertimmar/särskilda uppgifter vid grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning (se bilaga 2 § 13 mom. 2).

§ 17 Timmar för förberedelse av demonstrationer

mom. 1

Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9. För innehavare av lärartjänst vid vuxengymnasier räknas en tiondel av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi till undervisningsskyldigheten.

mom. 2

Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

Tillämpningsanvisning

Om resultatet inte blir ett heltal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste heltal. Om två heltal är lika nära, görs avrundningen uppåt. Demonstrations- och laborationstimmarna ska antecknas i lärarens arbetsschema.

Överenskommelsen om individuellt lönetillägg för demonstrationer i fysik och kemi för en lärare i fysik och kemi som i samband med övergången till grundskolesystemet i kommunen har flyttats från en befattning som lärare i fysik och kemi vid ett privat läroverk till en tjänst vid grundskolan, ingår i protokollsanteckningen efter § 51 mom. 8 i del II i bilaga 17 till AKTA 1977. Tillämpningsdirektiven ingår i Kommunala avtalsdelegationens byrås cirkulär 69/1975.

Schema för demonstrationsersättningar

Grundskolor och gymnasier

Klasstimmar i fysik och kemi

Demonstrationstimmar

2,50–7,49

7,50–12,49

12,50–17,49

17,50–22,49

4 osv.

Vuxengymnasier

Klasstimar i fysik och kemi

Demonstrationstimmar

5–14,99

15–24,99

25–

Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier

Klasstimmar i biologi (ej geografi)

Demonstrationstimmar

10–29,99

30–

§ 18 Ersättning till ambulerande lärare (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera verksamhetsställen och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan dem (i genomsnitt en eller två gånger per vecka), betalas en ersättning i euro enligt lönebilagan. Om läraren byter verksamhetsställe tre eller fyra gånger, betalas ersättningen förhöjd med 50 %. Vid fem eller flera byten betalas dubbel ersättning.

Tillämpningsanvisning

Ersättning enligt bestämmelsen betalas inte om avståndet mellan verksamhetsställena är kortare än 2 kilometer.

mom. 2

Bestämmelsen kan undantagsvis tillämpas också på en lärartjänsteinnehavare som undervisar vid två eller flera verksamhetsställen, trots att läraren inte byter verksamhetsställe mitt under dagen. För att bestämmelsen ska tillämpas förutsätts då att det finns en orsak som beror på lokala särförhållanden i anordnandet av utbildning. En sådan orsak kan anses vara långa avstånd mellan verksamhetsställena eller skärgårdsförhållanden, som gör det nödvändigt att ha ambulerande lärare på grund av det låga antalet elever eller studerande. Avstånden mellan verksamhetsställena bör vara minst 40 kilometer. En ersättning i euro enligt lönebilagan betalas om läraren har två verksamhetsställen. Om verksamhetsställena är tre eller fler betalas ersättningen förhöjd med 50 %. Förhöjd ersättning betalas också om avståndet mellan verksamhetsställena är minst 80 kilometer.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i denna paragraf (mom. 1 och 2) tillämpas också på timlärare i huvudsyssla. Bestämmelserna blir tillämpliga på gemensamma timlärare i huvudsyssla om det är fråga om samma utbildningsanordnares grundskola/gymnasium.

Bestämmelsen ersätter inte resekostnadsersättningar som betalas enligt AKTA bilaga 16.

mom. 3

Ersättningen i euro till den ambulerande läraren / lärarens ordinarie månadslön som motsvarar full undervisningsskyldighet x lärarens undervisningsskyldighet.

Ersättningen räknas inte med i den ordinarie lönen i formelns divisor.

§ 19 Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en separat angiven uppgift som gäller utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt eller mentor- och/eller tutorarbete betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från lönebilagan.

mom. 2

I grundskolan ska det månatliga skolspecifika belopp som framgår av lönebilagan användas för en uppgift enligt mom. 1

mom. 3

Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i mom. 2 enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.

mom. 4

I fråga om grundskolor som inte har tillgång till den skolspecifika kvoten i mom. 1–2 kan den behöriga myndigheten i kommunen enligt övervägande på samma grunder som i mom. 1 använda det belopp per månad som framgår av lönebilagan för varje helt tiotal av skolornas sammanlagda antal lönegrundsgrupper för utveckling, planering eller administration av undervisningen i enskilda skolor eller i kommunen.

mom. 5

I gymnasier ska det månatliga skolspecifika belopp som framgår av lönebilagan användas för det ändamål som avses i mom. 1.

mom. 6

Vid vuxengymnasier kan den behöriga myndigheten i kommunen enligt prövning använda följande belopp per månad för det ändamål som avses i mom. 1:

Om målen för uppgiften godkänts och man på förhand kommit överens med läraren om uppföljning av måluppfyllelsen, betalas månatligen enligt uppgiftens svårighetsgrad och ansvar tidsbegränsat det belopp som framgår av lönebilagan per varje tiotal tjänsteinnehavare i huvudsyssla vid vuxengymnasiet och timlärare som uppnår huvudsyssla på basis av timmar i vuxengymnasiet.

mom. 7

(gäller 1.8.2016–31.7.2025)

Om det för ordnandet av utbildningen är nödvändigt att tillämpa denna paragrafs bestämmelser om grundskolan på ett annat sätt, kan arbetsgivaren besluta att en del av ersättningen för tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter används på kommunnivå.

Tillämpningsanvisning

En del av beloppet enligt mom. 2 som beräknas per skola och som framgår av lönebilagan kan enligt arbetsgivarens övervägande användas på kommunnivå, om det är motiverat för utvecklingen av hela kommunens undervisning och det inte är ändamålsenligt att använda hela beloppet i enskilda skolor. Minst 70 procent av beloppet ska ändå tilldelas enskilda skolor.

Innan beslut fattas om att använda skolspecifika pengar på kommunnivå bör förhandlingar föras om saken enligt kapitel IV § 14 mom. 2 i huvudavtalet.

§ 20 Administrativa rektorsuppgifter

Om en biträdande föreståndare, en vice föreståndare eller någon annan lärartjänsteinnehavare vid skolan åläggs att vid sidan av sin egen tjänst under tiden för avbrott i rektorns tjänsteutövning sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorstjänsten, betalas för uppgiften en ersättning som inte hör till den ordinarie lönen och som per arbetstimme som fastställs av arbetsgivaren utgör den ordinarie lönen dividerat med 152.

§ 21 Slopad

IV Avbrott i tjänsteutövningen

§ 22 Slopad

§ 23 Betalning/minskning av övertimarvode, timarvoden och ersättningar för särskilda uppgifter under tjänstledighet

mom. 1

Under avlönad tjänstledighet avdras inte övertimarvoden eller de övertimmar som ålagts tjänsteinnehavaren och som betalas enligt timarvodesgrunden och inte heller det arvode som betalas för särskilda uppgifter. De betalas enligt det antal veckotimmar som fastställts i arbetsplanen, dock högst till ingången av följande läsår.

mom. 2

Under oavlönad tjänstledighet avdras övertimmarna enligt arbetsplanen och de övertimmar som ålagts tjänsteinnehavaren och som betalas enligt timarvodesgrunden och särskilda uppgifter genom användning av engångstimarvode (1/38 eller 1/33).

V Visstidsanställda

§ 24 Lön för visstidsanställda tjänsteinnehavare

mom. 1

Visstidsanställda lärare (personer som sköter vakanta tjänster och vikarier) har rätt att få lön enligt samma lönegrunder och samma arbetsskyldighet som tillsvidareanställda tjänsteinnehavare. Ett undantag från detta är dock att endast de visstidsanställda tjänsteinnehavare som anställts för minst 60 dagar har rätt till följande löneförmåner:

tillfällig vårdledighet (AKTA kap. V § 9)
vissa tjänstledigheter (AKTA kap. V § 11 mom. 2 och 3).

mom. 2

Denna paragraf tillämpas på en tillsvidareanställd lärartjänsteinnehavare som är tjänstledig för att för viss tid sköta en lärartjänst hos samma arbetsgivare.

mom. 3

Om anställningen fortgår högst fem skolarbetsdagar, betalas lönen som timarvode på samma sätt som till timlärare i bisyssla. Till detta timarvode läggs varken den årsbundna delen av det individuella tillägget eller koefficient- eller gymnasieresurstimmar eller extra timmar vid vuxengymnasier. På grund av att det inte finns någon samplaneringsskyldighet, betalas ett timarvode som är timlärarens timarvode multiplicerat med 0,94 i grundskolor och med 0,96 i gymnasier och vuxengymnasier.

mom. 4

Om skolan följer ett periodsystem och anställningen fortgår längre än fem skolarbetsdagar och infaller under en tid då antalet undervisningstimmar är mindre än undervisningsskyldigheten, betalas till en visstidsanställd tjänsteinnehavare en sådan andel av den ordinarie lönen som motsvarar de timmar som hållits under anställningen enligt följande formel:

Antalet hållna timmar	x	Den ordinarie lönen under anställningen
De totala antalet timmar som hör till undervisningsskyldigheten under anställningen

Tillämpningsanvisning för moment 4

Till antalet hållna timmar i grundskolan räknas också de särskilda uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten.

Till antalet hållna timmar i gymnasiet räknas koefficienttimmar och eventuella demonstrationstimmar och eventuellt timmar för olika uppgifter som tas från gymnasieresurstimmarna och de extra timmarna vid vuxengymnasier.

mom. 5

Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare håller fler timmar under anställningen än vad undervisningsskyldigheten förutsätter, betalas utöver den ordinarie lönen ett övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten.

Tillämpningsanvisning för moment 5

Om anställningen varar enbart ett arbetsår eller kortare tid betalas övertimarvode enligt del A § 27.

VI Särskilda bestämmelser

§ 25 Resekostnadsersättningar för ambulerande lärare

mom. 1

Resekostnaderna för en lärare som undervisar vid två eller flera verksamhetsställen ersätts enligt bestämmelserna om ersättning av resekostnader i AKTA bilaga 16.

§ 26 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.8.2005 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

Om läraren i sin uppgift 31.7.2005 hade en totalinkomst som var större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.8.2005 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, har skillnaden blivit ett individuellt lönetillägg.

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Det är också fråga om övergång till en annan tjänst när en tjänsteinnehavare fråntas uppgiften som föreståndare eller biträdande föreståndare.

§ 27 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering

mom. 1

Om en lärares totalinkomst enligt de avtalsbestämmelser i UKTA 2005–2007 som gällde 28.2.2007 var större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.3.2007 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, har skillnaden blivit ett individuellt övergångstillägg.

Tillämpningsanvisning

Övergångstillägget kan betalas med anledning av att ett separat tilläggsarvode eller tillägg enligt det UKTA som gällde 28.2.2007 har slopats, om den uppgiftsrelaterade lönen för uppgiften enligt § 7 har blivit lägre och personen har varit anställd hos arbetsgivaren 28.2.2007.

mom. 2

Det individuella övergångstillägget i denna paragraf slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg. Det är fråga om övergång till en annan tjänst också bland annat när en person fråntas uppgiften som föreståndare eller biträdande föreståndare. Också någon annan förändring i de förhållanden som ligger till grund för övergångstillägget innebär att övergångstillägget minskar.

§ 28 Avtalsbestämmelser i del B som gäller timlärare i huvudsyssla

§ 1 Tillämpliga avtalsbestämmelser
§ 7 Bestämning av lönen
§ 8 Årsbundet tillägg
§ 14 Lärararbetsdagar
§ 14 a Byte av arbetstid (träder i kraft 1.8.2022)
§ 15 Söckenhelger som förkortar arbetstiden
§ 17 Timmar för förberedelse av demonstrationer
§ 18 Ersättning till ambulerande lärare (träder i kraft 1.8.2022)
§ 19 Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner (träder i kraft 1.8.2022)
§ 20 Administrativa rektorsuppgifter
§ 23 Betalning/minskning av övertimarvode, övertimme som betalas enligt övertimarvodesgrunden och ersättningar för särskilda uppgifter under tjänstledighet
§ 24 Lön för visstidsanställda tjänsteinnehavare
§ 25 Resekostnadsersättningar för ambulerande lärare
§ 26 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.8.2005 övergått till lön angiven i euro
§ 27 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering.

Del B Bilaga 1 Grundskolan

I Definitioner

§ 1 Indelning av den grundläggande utbildningen

Denna bilaga tillämpas på utbildning som ges i grundskolan:

Årskurs 1–6 och förskoleundervisning för elever som inte omfattas av förlängd läroplikt
Årskurs 7–9 och HUX-utbildning i samband med den grundläggande utbildningen
Specialundervisning enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning

Tillämpningsanvisning för punkt 1 och 2

En blandad grupp består av elever i årskurs 1–6 och 7–9. Om över hälften av eleverna är elever från årskurs 1–6 tillämpas bestämmelserna för årskurs 1–6 på den blandade gruppen. Om minst hälften av eleverna i den blandade gruppen är elever från årskurs 7–9 tillämpas bestämmelserna för årskurs 7–9.

II Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (ämneslärare)

4 03 04 00 5	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 03 04 00 7	Annan än ovan nämnd lärarbehörighet för ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen, klassundervisning eller specialundervisning
4 03 04 00 8	Högre högskoleexamen
4 03 04 00 9	Högskoleexamen
4 03 04 01 0	Annan än ovan nämnd

§ 3 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lärare som ger specialundervisning(specialklasslärare och speciallärare)

4 03 04 01 2	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för specialundervisning
4 03 04 01 4	Lägre högskoleexamen och lärarbehörighet för specialundervisning
4 03 04 01 3	Lärarbehörighet för specialundervisning
4 03 04 01 5	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 04 01 6	Speciallärarbehörighet för undervisning av mycket gravt utvecklingsstörda (TRÄNS 2) eller lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 04 01 7	Annan än ovan nämnd

§ 4 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för klasslärare (klassundervisning)

4 03 04 02 8	Klasslärarbehörighet, högre högskoleexamen och ämneslärarbehörighet i något gemensamt ämne i kommunens grundskola
4 03 04 03 0	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 04 03 1	Lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 04 09 8	Högskoleexamen/barnträdgårdslärarexamen
4 03 04 03 3	Annan än ovan nämnd

§ 5 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för förskollärare

mom. 1

4 03 04 02 0	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 04 02 4	Lärare i specialförskoleklass med specialbarnträdgårdslärarbehörighet
4 03 04 02 1	Behörighet enligt 7 § i förordning 986/1998
4 03 04 02 2	Annan än ovan nämnd

mom. 2

Om en förskollärare i mom. 1 undervisar både i en separat förskoleklass och inom annan grundläggande utbildning, räknas en vägd grundlön ut utgående från förhållandet mellan förskoletimmarna och de övriga undervisningstimmarna.

Tillämpningsanvisning

I del A § 52 finns en formel för uträkning av vägd grundlön och anvisningar för avrundning.

III Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 6 Samplanering 1.8.2007–31.7.2025

Utöver den undervisning och de övriga arbetsuppgifter som ålagts en lärare per vecka ska läraren i skolan delta i samplanering av undervisningen, möten som gäller olika ämnesområden och sakfrågor, i samarbetet mellan hem och skola och planeringen av undervisning och arbetsuppgifter som gäller utvecklingen av skolans verksamhet. Arbetstiden bestäms enligt § 6 a.

Tillämpningsanvisning

Vid planering av arbetstiden för samplanering bör man ge akt på att denna arbetstid i mån av möjlighet används jämnt fördelad över hela arbetsåret.

§ 6 a Årligt antal timmar för samplanering

Under läsåret är det totala antalet timmar för samplanering högst 120. Den årliga planeringen av arbetstiden för samplanering får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.

Tillämpningsanvisning

Vid planering av arbetstiden för samplanering bör man ge akt på att arbetstiden räcker till för de planerade uppgifterna.

§ 7 Undervisningsskyldighet (uvs)

mom. 1

Lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning

uvs/vecka

I förskollärartjänst

I klasslärartjänst

I speciallärartjänst

I specialklasslärartjänst

Tillämpningsanvisning

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är den samma som för en tjänsteinnehavare.

mom. 2

Ämneslärare

ovs/vecka

Modersmålet och litteratur (också finska / svenska som andra språk)

Det andra inhemska språket och främmande språk, också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk)

Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik

Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi

Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning

Övriga ämnen

mom. 3

Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet räknas en vägd undervisningsskyldighet ut.

mom. 4

Om en lärartjänsteinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning räknas en vägd undervisningsskyldighet ut.

Tillämpningsanvisning

I del A § 53 finns en formel för uträkning av vägd undervisningsskyldighet och anvisningar för avrundning.

mom. 5

Undervisningsskyldigheten kan bestämmas som årlig undervisningsskyldighet genom att undervisningsskyldigheten per vecka multipliceras med 38.

mom. 6

Om en tjänsteinnehavare som är gemensam för en grundskola och ett gymnasium eller en tjänsteinnehavare i en grundskola är tvungen att undervisa vid ett gymnasium (bilaga 2) för att fullgöra sin undervisningsskyldighet, multipliceras klassundervisningstimmarna vid gymnasiet med gymnasiekoefficienten 1,10, och dessa koefficienttimmar kan räknas in i lärarens undervisningsskyldighet. Om en grundskollärare har ålagts en uppgift i gymnasiet för vilken anvisats gymnasieresurstimmar, räknas dessa vid behov till undervisningsskyldigheten.

§ 8 Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare

mom. 1

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flera skolor med årskurs 1–6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

Antal lönegrundsgrupper i skolan/skolorna

Timantal/vecka

1–2

4–5

6–7

9–12

13–

mom. 2

Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms timantalet enligt tabellen ovan separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan.

mom. 3

Slopat (slagits ihop med mom. 1)

mom. 4

Om två eller flera skolor med årskurs 1–6 har en gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver vad som anges i mom. 1.

Tillämpningsanvisning för mom. 1–4 (träder i kraft 1.8.2023)

Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper (del B § 2) från 1.8.2023 utgör inte i sig någon grund för att ändra inräknandet av administrativa uppgifter i undervisningsskyldigheten för en skolföreståndare, om tjänsteinnehavarens arbetsuppgifter och mängden administrativt arbete är oförändrat.

mom. 5 (gäller 1.8.2022–31.7.2025)

En lärartjänsteinnehavare i årskurs 7–9 eller i en sammanhållen grundskola kan undantagsvis förordnas till skolföreståndare av orsaker som beror på lokala särförhållanden. Sådana orsaker kan anses vara till exempel långa avstånd eller skärgårdsförhållanden. Då är det inte ändamålsenligt att ha en rektorstjänst på grund av det låga elevantalet. Det kan vara motiverat att ha en skolföreståndare i årskurs 7–9 eller i en sammanhållen grundskola också i en situation där det kan påverka antalet skolor som fastställts för innehavaren av en rektorstjänst i kommunen.

På en skolföreståndare i årskurs 7–9 eller i en sammanhållen grundskola tillämpas bestämmelserna ovan i mom. 1−4. Arbetsgivaren kan dessutom bestämma att till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare som förordnats till skolföreståndare i årskurs 7–9 eller i en sammanhållen grundskola ska räknas högst 3 timmar mer, om detta kan motiveras med lokala särförhållanden. Skolföreståndarens undervisningsarbete ska dock uppgå till minst fyra timmar i veckan.

§ 9 Inräknande av biträdande föreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande föreståndare

mom. 1

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flera skolor med årskurs 1–6, räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

Antal lönegrundsgrupper i skolan/skolorna

Timantal/vecka

24–29

1–3

30–35

3–6

36–41

6–9

42–

11–14

mom. 2

För en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare för någon annan grundskola/andra grundskolor än de som avses i mom. 1 räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

Antal lönegrundsgrupper i skolan/skolorna

Timantal/vecka

13–20

3–6

21–25

5–10

26–30

8–16

31–

10–18

Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2

Om det undantagsvis har förordnats flera biträdande föreståndare för en skola/flera skolor fördelas timantalet i mom.1 eller 2 mellan de biträdande föreståndarna.

mom. 3

Slopat

mom. 4

Om en grundskola och ett gymnasium har en gemensam rektorstjänsteinnehavare och det till biträdande föreståndare har förordnats en grundskollärare, räknas lönegrundsgrupperna i grundskolan och gymnasiet ihop vid bestämning av timantalet enligt mom. 2.

Tillämpningsanvisning för mom. 1–4 (gäller 1.8.2022–31.7.2025)

Till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare eller biträdande rektor kan räknas ett större antal timmar än vad antalet lönegrundsgrupper anger, om det finns en stor mängd administrativt arbete i skolan. Det administrativa arbetet i skolan påverkas till exempel av mängden annan personal utöver undervisningspersonalen. Det timantal som räknas till undervisningsskyldigheten kan vara högst två timmar mer.

Arbetsgivaren kan bestämma att till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande skolföreståndare eller biträdande rektor ska räknas ett timantal som överskrider ovan nämnda (mom. 1 och mom. 2) med högst 3 timmar. Bestämmelsen ska basera sig på lokala särförhållanden och grunderna ska bedömas varje läsår. Förutsättningen för att de överskridande timmarna ska räknas till undervisningsskyldigheten är att dessa timmar inte är övertimmar.

Protokollsanteckning, mom. 4

I den ändrade bestämmelsen om lönegrundsgrupper (del B § 2) från 1.8.2023 har mom. 2 slopats. Momentet angav hur lönegrundsgrupperna i gymnasiet beräknas. Om en grundskola och ett gymnasium har en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare i enlighet med bestämmelsen, bestäms inräknandet i undervisningsskyldigheten på samma grunder som för läsåret 2021–2022. Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper från 1.8.2023 utgör inte i sig någon grund för att ändra inräknandet av administrativa uppgifter i undervisningsskyldigheten, om lärartjänsteinnehavarens arbetsuppgifter och mängden administrativt arbete är oförändrat.

mom. 5 (gäller 1.8.2022–31.7.2025)

Genom ändringar i tjänsteutövningsskyldigheten (KomTjL 23 §) kan administrativa rektorsuppgifter av grundad anledning överföras på en lärartjänsteinnehavare, dock inte chefsarbete. I en skola med årskurs 1–6 är en sådan överföring möjlig om antalet lönegrundsgrupper är minst 36 och i andra grundskolor om antalet lönegrundsgrupper är minst 26. I en skola med årskurs 1–6 kan högst 5 timmar administrativa uppgifter räknas till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare och i andra grundskolor högst 7 timmar. Den avvikande bestämmelsen om arbetstid kan tillämpas för ett läsår i sänder.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas bara om de administrativa uppgifterna inte kan överföras på en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare/biträdande rektor.

§ 10 Inräknande av andra än ledningsuppgifter i undervisningsskyldigheten

Se del B § 17 (timmar för förberedelse av demonstrationer) och § 18 (arbetstid för ambulerande lärare).

mom. 1

Om en innehavare av klasslärartjänst undervisar i en klass med elever från två eller flera årskurser räknas en årsveckotimme till undervisningsskyldigheten. Detta gäller också innehavare av specialklasslärartjänst med undantag av undervisning för mycket gravt utvecklingsstörda.

mom. 2

Om en innehavare av klasslärartjänst eller specialklasslärartjänst undervisar i en klass med en eller flera förskoleelever räknas en årsveckotimme till undervisningsskyldigheten. Detta tillämpas dock inte om det i undervisningsgruppen enbart finns förskoleelever med förlängd läroplikt.

Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2

Tillämpningen av bestämmelserna förutsätter att klasslärarens eller specialklasslärarens undervisning i en klass enligt mom.1 och/eller mom. 2 utgör minst hälften av undervisningen för hela undervisningsgruppen. Om både mom. 1 och 2 uppfylls räknas 2 årsveckotimmar till undervisningsskyldigheten.

Bestämmelserna tillämpas också på en timlärare i huvudsyssla om läraren sköter motsvarande uppgift i sammansatt klass som en innehavare av klasslärartjänst eller specialklasslärartjänst.

mom. 3

Om en innehavare av ämneslärartjänst eller en timlärare (i ämnesundervisning) undantagsvis åläggs att sköta en klass i årskurs 1–6 och klassen inte har en egen klasslärare, räknas en årsveckotimme till undervisningsskyldigheten.

mom. 4

Om en lärartjänsteinnehavare inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, räknas till lärarens undervisningsskyldighet elevhandledning enligt del A § 23 och till behövliga delar särskilda uppgifter enligt § 11–21 i denna bilaga.

Tillämpningsanvisning

Om klassföreståndaruppgifter räknas till undervisningsskyldigheten för en innehavare av ämneslärartjänst, används 1 årsveckotimme som timantal, inte 1,4 årsveckotimmar enligt § 14.

§ 11 Skötsel av bibliotek (träder i kraft 1.8.2024)

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta skolbiblioteket betalas

en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret,
en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckotimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 3 500, och
en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckotimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.

mom. 2

Utöver vad som bestäms i mom. 1 får en lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta ett (referens)bibliotek i en skola med årskurs 7–9, eller en skola med årskurs 1–6 där antalet lärare är minst sex, en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Tillämpningsanvisning för mom. 1–2

För en lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta ett skolbibliotek bestäms en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar

§ 12 Skötsel av samlingar (träder i kraft 1.8.2024)

Till en behörig innehavare av ämneslärartjänst som ålagts att sköta samlingar i biologi respektive fysik och kemi betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme.

Tillämpningsanvisning

För en lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta samlingar bestäms en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar.

§ 13 Ordnande av musikframträdanden (träder i kraft 1.8.2024)

Till en innehavare av ämneslärartjänst som ålagts att ordna musikframträdanden betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme. Motsvarande ersättning betalas till en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare som har ålagts att ordna musikframträdanden i en skola med minst sex lärare.

Tillämpningsanvisning

För en lärartjänsteinnehavare som ålagts att ordna musikframträdanden bestäms en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar.

§ 14 Klassföreståndaruppgifter

Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0) enligt följande:

klassföreståndare i årskurs 7–9	1,4 årseckotimmar
klassföreståndare i årskurs 6	1,0 årsveckotimmar

Tillämpningsanvisning

Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren. Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan och mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende med eleverna i klassen. Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisnings- och ordningsfrågor. Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare. Klassföreståndaren bör vara med och ordna gemensamma evenemang i klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan och delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, hålla reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidta åtgärder osv.

§ 15 Ledning och övervakning av kostservice

mom. 1

Till en innehavare av lärartjänst i huslig ekonomi som ålagts ledningen och övervakningen av kostservice betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme för varje påbörjat antal av åtta grundskolor. Ersättningen kan dock motsvara högst sex årsveckotimmar.

mom. 2

Om ledningen och övervakningen av kostservice ålagts flera lärare i huslig ekonomi, delas den veckotimkvot som avses i mom. 1 mellan dessa lärare i proportion till arbetsmängden.

§ 16 Skötsel av AV-apparatur och ansvar för datorutrustning (träder i kraft 1.8.2024)

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-apparatur betalas följande ersättning:

Skola med årskurs 7–9

1–11

lönegrundsgrupper

årsveckotimmar

12–

lonegrundsgrupper

1 ½

årsveckotimmar

Skola med årskurs 1–6 och specialskola

alle 12

lönegrundsgrupper

årsveckotimmar

12–19

lönegrundsgrupper

årsveckotimmar

20–

lönegrundsgrupper

1 ½

årsveckotimmar

Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensam AV-apparatur som en grundskollärare har ålagts att sköta, räknas alltid 1,5 årsveckotimmar till undervisningsskyldigheten.

mom. 2

Till en lärare som ålagts ansvaret för skötsel och övervakning av datorutrustning betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckotimmar.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

För en lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-apparatur och ansvara för datorutrustning bestäms en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar.

§ 17 Elevkårshandledning (träder i kraft 1.8.2024)

Till en lärartjänsteinnehavare som utsetts att handleda elevkåren i årskurs 7–9 betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en halv veckotimme om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning som motsvarar årsarvodet för en och en halv veckotimme i större skolor.

Tillämpningsanvisning

För en lärartjänsteinnehavare som utsetts att handleda elevkåren bestäms en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar.

Protokollsanteckning

Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper från 1.8.2023 utgör inte i sig någon grund för att ändra ersättningen till en lärartjänsteinnehavare som utsetts att handleda elevkåren, om skolans storlek är oförändrad.

§ 18 Korsanvändning av vissa ersättningar

Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i § 11 (skötsel av bibliotek), § 12 (skötsel av samlingar), § 16 (skötsel av AV-apparatur och ansvar för datorutrustning) och § 17 (elevkårshandledning). För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer.

§ 19 Klubbarbete (träder i kraft 1.8.2024)

För en lärartjänsteinnehavare som leder klubbtimmar som godkänts i arbetsplanen bestäms en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar.

Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodesgrunden för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24.

§ 20 Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts (träder i kraft 1.8.2024)

Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, som bestäms enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar.

Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift.

Tillämpningsanvisning

Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter.

§ 21 Ledning av fritidsverksamhet för elever på elevhem

Till en lärartjänsteinnehavare som utsetts till fritidsledare för elever i ett skolhem betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0).

§ 22 Slopad

§ 23 Konst- och färdighetsämnen

Till en innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning för konst- och färdighetsämnen, om det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren ovan. För ändamålet ska användas sammanlagt ett ersättningsbelopp som bestäms i lönebilagan.

Tillämpningsanvisning

Uppgifterna i § 23 i denna bilaga kan inte räknas till undervisningsskyldigheten. Till undervisningsskyldigheten kan inte heller räknas del A § 22 (stödundervisningsarvode), § 24 (arvode för skötsel av annan lärares timme), § 25 (arvode för förhör av privatelev) eller del B § 19 (tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner).

§ 24 Kvot för tilläggsuppgifter i grundskolan (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

Denna avtalsbestämmelse kan tillämpas om man kommer överens om det med förtroendemannen.

mom. 2

Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att sköta en tilläggsuppgift som gäller utveckling, planering eller administration av en skola eller kommunens undervisningsväsende eller åläggs mer arbete än i genomsnitt med anskaffningar eller underhåll i samband med konst- och färdighetsämnen, betalas en ersättning utgående från hur mycket arbete uppgiften medför och hur krävande och ansvarsfull uppgiften är. Arbetsgivaren fastställer det penningbelopp som används för tilläggsuppgifter på skol- eller kommunnivå.

Tillämpningsanvisning

Det arbete som kan komma att ersättas enligt bestämmelsen är annat arbete än det som hör till den egna tjänsten (de grundläggande uppgifterna). De uppgifter som hör till lärarens grundläggande uppgifter är inte tilläggsuppgifter.

Genom särskilda ersättningar ersätts sådana tilläggsuppgifter som inte hör till varje lärares grundläggande uppgifter, till exempel krävande utvecklingsprojekt eller skötsel av skolans bibliotek. Tilläggsuppgifterna kan ersättas enligt del B § 14 mom. 2 (planeringsarbete, arbetsplatsutveckling, utbildning utanför skolarbetstiden) eller enligt denna avtalsbestämmelse. Krävande utvecklingsuppgifter kan vara internationellt, nationellt eller kommunalt arbete, till exempel utarbetande av en läroplan eller ett värderingssystem eller något annat utvecklingsprogram, uppdrag som kontaktperson vid internationellt samarbete som gäller skolans verksamhet, till exempel EU-projekt, arbete i anknytning till deltagande i något av Undervisningsministeriets eller Utbildningsstyrelsens nationella projekt för utveckling av undervisningen eller i planeringen i samband med ett byggprojekt på skolan osv. (t.ex. sakkunnig i planering av ett klassrum för kemiexperiment).

Genom denna avtalsbestämmelse ersätts den tid som behövs för att utföra extra arbete som arbetsgivaren bestämt. Bestämmelsen ger inte möjlighet att fastställa en väsentligt högre svårighetsgrad för arbetet och beakta detta i den uppgiftsrelaterade lönen. Samma arbete/faktor kan inte ersättas både som mertidsarbete och genom högre svårighetsgrad i den uppgiftsrelaterade lönen, om det inte är fråga om en tilläggsuppgift som inte hör till de grundläggande uppgifterna och som kräver extra arbetstid och samtidigt innebär en väsentligt högre svårighetsgrad.

mom. 3

För ersättning av tilläggsuppgifter enligt mom. 2 ska användas det sammanlagda beloppet av ersättningarna enligt del B § 19 och del B bilaga 1 § 23, vilka framgår av lönebilagan (tilläggsuppgifter i enskilda skolor och kommuner samt konst- och färdighetsämnen).

mom. 4

För ett ändamål enligt mom. 2 får kommunens behöriga myndighet enligt eget övervägande, utöver det belopp som bestäms i mom. 3, använda det belopp som myndigheten föregående läsår använde för särskilda uppgifter enligt UKTA del B bilaga 1 § 11–21.

mom. 5

Lokalt kan man dessutom komma överens om att för ett ändamål enligt mom. 2 använda ett större belopp än beloppet enligt mom. 3 och 4. Beloppet enligt detta moment finansieras med en lokal justeringspott eller med andra medel som enligt arbetsgivarens övervägande används för detta ändamål. Till den del som den lokala justeringspotten används för dessa uppgifter, kan pengarna fördelas på nytt när den lokala potten ska fördelas nästa gång, om penningbeloppet inte längre används till att betala ersättning för uppgifter enligt denna avtalsbestämmelse.

mom. 6

Om det krävs för att antalet undervisningstimmar enligt undervisningsskyldigheten ska uppfyllas för en lärartjänsteinnehavare, eller om bestämmelsen tillämpas på en timlärare i huvudsyssla som har underskott i undervisningsskyldigheten, kan en tilläggsuppgift enligt denna paragraf användas till att fylla ut undervisningsskyldigheten enligt följande formel:

Den månatliga ersättningen i euro för tilläggsuppgiften / lärarens ordinarie månadslön som motsvarar full undervisningsskyldighet x lärarens undervisningsskyldighet.

§ 25 Slopad

§ 26 Övertimarvode (träder i kraft 1.6.2024)

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,84. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 7 mom. 1–4 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt del B § 8 eller något annat individuellt tillägg.

Gymnasiets timarvodeskoefficient för timlärare i bisyssla 0,96 används inte när timarvodet i gymnasiet räknas ut för en lärartjänsteinnehavare i grundskolan som har timmar utöver undervisningsskyldigheten vid gymnasiet.

mom. 2

Om en innehavare av klasslärartjänst har övertimmar på grund av undervisning i årskurs 7–9, i specialundervisning eller i gymnasiet är övertimarvodesgrunden för dessa timmar den samma som för timlärare med motsvarande undervisning.

mom. 3

Om en innehavare av lärartjänst i specialundervisning har övertimmar i den allmänna undervisningen i grundskolan eller gymnasiet är övertimarvodesgrunden för dessa timmar den samma som för timlärare med motsvarande undervisning.

mom. 4

Om en innehavare av ämneslärartjänst har övertimmar i årskurs 1–6 eller i specialundervisning, är övertimarvodesgrunden för dessa timmar övertimarvodesgrunden för den egna tjänsten.

mom. 5

Om en innehavare av ämneslärartjänst ges övertimmar/särskilda uppgifter vid gymnasiet, ersätts de enligt gymnasiets arvodesgrund för timundervisning.

Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om en vägd lön enligt del A § 52 och/eller en vägd undervisningsskyldighet enligt del A § 53 har räknats ut för läraren.

IV Lön och arbetstid för timlärare

§ 27 Grundlön för timlärare

mom. 1 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för timlärare

	Undervisning i årskurs 7–9
4 03 07 03 8	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 03 07 04 0	Annan än ovan nämnd lärarbehörighet för ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen, klassundervisning eller specialundervisning
4 03 07 04 1	Högre högskoleexamen
4 03 07 04 2	Högskoleexamen
4 03 07 04 3	Annan än ovan nämnd
	Specialundervisning
4 03 07 04 4	Högre högskoleexamen och speciallärarbehörighet
4 03 07 04 6	Lägre högskoleexamen och speciallärarbehörighet
4 03 07 04 5	Speciallärarbehörighet
4 03 07 04 7	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 07 04 8	Speciallärarbehörighet för undervisning av mycket gravt utvecklingsstörda (TRÄNS 2) eller lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 07 04 9	Annan än ovan nämnd
	Undervisning i årskurs 1–6
4 03 07 05 4	Klasslärarbehörighet, högre högskoleexamen och ämneslärarbehörighet i något gemensamt ämne i grundskolan
4 03 07 05 6	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 07 05 7	Lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 07 09 9	Högskoleexamen/barnträdgårdslärarexamen
4 03 07 05 9	Annan än ovan nämnd
	Undervisning av separat förskolegrupp
4 03 07 06 2	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning
4 03 07 06 5	Lärare i specialförskoleklass med specialbarnträdgårdslärarbehörighet
4 03 07 06 3	Behörighet enligt 7 § i förordning 986/1998
4 03 07 06 4	Annan än ovan nämnd

mom. 2

Om en timlärare som undervisar i årskurs 1–6, eller som ger specialundervisning har ämneslärarbehörighet för undervisningsämnet, bestäms timlönen för ämnet enligt timarvodet för undervisning av årskurs 7–9. Arvodet för övriga timmar bestäms enligt timarvodet för årskurs 1–6 eller specialundervisning.

Tillämpningsanvisning

På behörigheten för en timlärare som undervisar i flera ämnen tillämpas för de ämnen i vilka läraren undervisar paragraferna 5 och 22 i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) av den 1.1.1999.

§ 28 Arbetstid för timlärare

mom. 1

För en timlärare i huvudsyssla ingår samplanering enligt § 6 i arbetstiden.

mom. 2

Undervisningsskyldigheten för en timlärare bestäms enligt § 7, om inget annat bestäms nedan.

§ 29 Timarvode för timlärare i bisyssla (träder i kraft 1.6.2024)

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 26 utgående från grundlönen i § 27 mom. 1 och undervisningsskyldigheten enligt § 7. Eftersom timlärare i bisyssla inte har samplaneringsskyldighet och inte motsvarande arbetstid multipliceras timarvodet med 0,94.

Tillämpningsanvisning

Arvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut genom att timlärarens grundlön enligt lönepunkten multipliceras med 0,84. Resultatet divideras med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka. Detta tal multipliceras med 12 och resultatet divideras med 38. Det engångstimarvode man på detta sätt får (1/38) multipliceras med 0,94, vilket ger det slutliga timarvode som betalas till en timlärare i bisyssla.

Koefficienten 0,94 för timarvodet för ovan nämnda timlärare i bisyssla tillämpas inte på tjänsteinnehavare vid ett gymnasium som har timmar utöver undervisningsskyldigheten i en grundskola i samma kommun.

§ 30 Andra bestämmelser som gäller timlärare

mom. 1

På timlärares löner tillämpas del A § 22, 23 och 24 samt bestämmelserna i § 9, § 10 mom. 4 och § 11–23 i denna bilaga. På lönen för timlärare i huvudsyssla tillämpas dessutom bestämmelserna i § 10 mom. 1 och 2, § 24 samt § 26 i denna bilaga.

mom. 2

Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan, men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilken ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar.

mom. 3

För en timlärare i bisyssla som har en tjänst i gymnasiet bestäms timundervisningstimmarna vid avbrott i tjänsteutövningen enligt del B § 23.

§ 31 Undantagsbestämmelse om timarvoden för dem som övergått till grundskolesystemet

Bestämmelsen om timarvoden för en lärare enligt § 59 mom. 6 i bilaga 1 i UKTA 2001–2002 tillämpas så länge läraren är kvar i den tjänst som läraren förflyttades till då rätten till timarvodet uppkom.

Del B Bilaga 2 Gymnasier

I Tjänsteinnehavarnas löner

§ 1 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (ämneslärare)

4 04 04 01 7	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 04 04 01 8	Tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller grundläggande utbildning
4 04 04 02 2	Högskoleexamen
4 04 04 02 3	Annan än ovan nämnd

II Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 2 Samplanering

I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser används arbetstid enligt bestämmelsen i § 2 a.

§ 2 a Årligt antal timmar för samplanering

Under läsåret är det totala antalet timmar för samplanering högst 101. Samplanering ska inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.

§ 3 Undervisningsskyldighet för ämneslärare (träder i kraft 1.8.2024)

mom. 1

Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen följande:

	timmar/vecka
Modersmålet och litteratur,S2-språk (finska / svenska som andra språk)	16
Det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik	19
Matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik	20
Religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia, samhällslära	21
Studiehandledning, specialundervisning, huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd	22
Gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs)	23

mom. 2

Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språk är 18 timmar i veckan.

mom. 3

Undervisningsskyldigheten, de uppgifter som ingår i undervisningsskyldigheten och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar vid både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas en vägd undervisningsskyldighet ut som timmar per år. Den vägda undervisningsskyldigheten beräknas enligt de grunder som anges i del A § 53.

Protokollsanteckning

För arbeten och uppgifter utom klass som anvisas enligt bestämmelsen om gymnasieresurstimmar (annat arbete än undervisningsarbete eller uppgifter i anknytning till studentexamen enligt § 8 mom. 1) tillämpas för alla lärare undervisningsskyldigheten 19. Dessa veckotimmar som ersätts via gymnasieresursen räknas sist in i lärarens undervisningsskyldighet och ersätts för alla lärares del enligt undervisningsskyldigheten 19 när timmarna ersätts som övertimmar. Vid vägningen av lärarens undervisningsskyldighet beaktas dessa timmar inte.

Tillämpningsanvisning

Med en lektor som undervisar vid både ett gymnasium och vuxengymnasium avses en tjänsteinnehavare som är skyldig att undervisa i både dag- och vuxengymnasium eller till vars undervisningsskyldighet de facto räknas timmar i både dag- och vuxengymnasium under läsåret i fråga. Alla timmar som lektorn håller vid gymnasiet och vuxengymnasiet räknas antingen in i undervisningsskyldigheten eller räknas som övertimmar som ersätts enligt den egna arvodesgrunden för övertimmar. Som övertimarvodesgrund används en vägd undervisningsskyldighet. Vid beräkningen av den vägda undervisningsskyldigheten beaktas endast klasstimmarna i gymnasiet och vuxengymnasiet.

§ 4 Inräknande av biträdande rektors uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande rektor

mom. 1

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till biträdande rektor för en eller flera skolor, räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

Antal studerande	Timmar/vecka
200–400	2–6
401–600	5–10
601–	6–13

mom. 2

Om ett gymnasium och en grundskola med årskurs 7–9 har en gemensam biträdande rektor, räknas till antalet studerande utöver studerandena i gymnasiet också eleverna i årskurs 7–9 i grundskolan.

§ 5 Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten

Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar (§ 6) och gymnasieresurstimmar (§ 7). Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer (del B § 17), arbetstid för ambulerande lärare (del B § 18) och elevhandledning (del A § 23). För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

Tillämpningsanvisning

Till undervisningsskyldigheten kan inte räknas de särskilda uppgifterna i § 8–12 och del A § 22 (Stödundervisningsarvode), § 24 (Arvode för skötsel av annan lärares timme) och del B § 19 (Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner).

§ 6 Koefficienttimmar

mom. 1

Det sammanlagda timantal som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10.

mom. 2

Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer.

Tillämpningsanvisning

Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10. Om en lärare till exempel har 15 timmar fysik och kemi per vecka och 3 demonstrationstimmar, uppgår det sammanlagda antalet klassundervisningstimmar till 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen är då sammanlagt 19,8.

§ 7 Gymnasieresurstimmar

Antalet gymnasieresurstimmar är 14 veckotimmar per gymnasium, och 0,17 veckotimmar läggs till per studerande. Gymnasieresursen används för arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som anvisats lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet. Beslut om användningen av gymnasieresursen fattas för ett läsår åt gången. Om hela gymnasieresursen inte används till uppgifter utom klass, ska de oanvända veckotimmarna användas till undervisningsarbete.

Tillämpningsanvisning

Största delen av gymnasieresursen ska användas för arbetsuppgifter utom klass. Undervisningsskyldigheten för dessa av rektorn anvisade arbeten och uppgifter är 19. När ersättning betalas för uppgifter i anknytning till studentexamen (§ 8 mom. 1) tillämpas dock lärarens egen undervisningsskyldighet. Likaså är ersättningsgrunden lärarens egen undervisningsskyldighet när gymnasieresursen används till ersättning för muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet. Om det beslutas att resursen ska användas till undervisningsarbete ska detta avtalas med lärarkåren. Om man inte når samförstånd om hur resursen ska användas bör förhandlingar föras om saken enligt kapitel IV § 14 mom. 2 i huvudavtalet.

§ 8 Förhör av en studerande vid gymnasiet samt preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar

mom. 1

För preliminär granskning och bedömning av ett prov som ingår i studentexamen för en studerande vid det egna gymnasiet betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund av gymnasieresursen enligt § 7.

mom. 2

För förhör av en studerande vid det egna gymnasiet och för preliminär granskning och bedömning av en studentskrivning betalas till lärartjänsteinnehavare en ersättning som motsvarar ersättningen för förhör av privatelev, om den studerande förhörs i ett ämne som inte lärs ut vid gymnasiet i fråga. Om flera studerande deltar i samma förhör, bestäms ersättningen på samma sätt som vid förhör av privatelever. I § 9 finns det bestämmelser om ersättning för förhör av privatelev.

Tillämpningsanvisning

Övervakning av studentexamen hör till gymnasielärarnas tjänsteuppgifter och för övervakningen betalas ingen särskild ersättning. Till en grundskollärare som inte alls undervisar i gymnasiet betalas ett arvode för övervakningen. Ersättningen räknas ut genom att lärarens ordinarie grundskolelön divideras med 152. Ersättning för övervakning betalas inte till en grundskollärare som har timmar i både grundskolan och gymnasiet. En timlärare i bisyssla får en ersättning som är hälften av lärarens timarvode.

Någon särskild ersättning betalas inte för förhör som hålls i ett av gymnasiets läroämnen innan avgångsbetyget utfärdas, för kursslutförhör inklusive förnyat förhör av underkänt förhör och inte heller för förhör/prov vid intagning av studerande till gymnasiet.

Till en lärare i huvudsyssla betalas inte någon särskild ersättning för förhör av gymnasiekursen i ett läroämne innan avgångsbetyget utfärdas, för kursförhör eller för prov vid intagning av studerande till gymnasiet.

§ 9 Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar

mom. 1

En privatelev är en person som deltar i ett prov som ingår i studentexamen, med undantag av

en studerande i ifrågavarande gymnasium, som ännu inte har avlagt slutexamen vid gymnasiet eller studentexamen
en studerande som i sin egen skola tar om ett underkänt obligatoriskt prov under tre sådana examenstillfällen som avses i 16 § i lagen om anordnande av studentexamen
en person/studerande som i sin egen skola tar efter avlagd studentexamen tar om ett godkänt prov en gång vid närmast följande examenstillfälle
en studerande som i sin egen skola efter avlagd studentexamen kompletterar sin examen vid närmast följande examenstillfälle.

mom. 2

För förhör av gymnasiekursen i ett läroämne betalas en ersättning enligt lönebilagan. Förhöret kan delas upp på flera delförhör, och ersättningen delas då upp på motsvarande sätt. Varje förhör av hela lärokursen på en gång och varje delförhör omfattar skriftligt, muntligt och förnyat förhör.

Tillämpningsanvisning

Ett läroämne förhörs vanligen i tre delförhör, och då betalas ersättningen för ett delförhör enligt lönebilagan. Av grundad anledning kan ett omfattande ämne förhöras i flera omgångar, och ersättning betalas då för varje delförhör.

Om läraren i ämnet i fråga inte kan förhöra en privatelev, kan ersättningen för förhör av privatelev betalas till en rektor som håller förhöret.

mom. 3

Om flera privatelever förhörs vid samma förhör/delförhör i ett läroämne betalas fullt arvode för de tre första studerandena, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde studeranden, en fjärdedel av arvodet från och med den tionde till den tjugonde studeranden och en sjättedel av arvodet från och med den 21 studeranden.

Fullt arvode bestäms enligt mom. 2.

mom. 4

Ersättningsgrunden per övervakningstimme för en ämneslärare som övervakar ett skriftligt förhör av en privatelev är lärarens ordinarie lön dividerad med 152, såvida inte övervakningen sker vid sidan av en annan avlönad arbetsuppgift.

mom. 5

För preliminär granskning och bedömning av en privatelevs studentskrivning betalas till en innehavare av ämneslärartjänst en ersättning enligt lönebilagan. Granskning och bedömning av olika delar av prov i främmande språk anses utgöra ett enda prov, liksom också delprestationerna i modersmålet.

§ 10 Uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig

Om en innehavare av ämneslärartjänst åläggs att sköta rektorns uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig att sköta dessa, betalas för varje timme som använts för uppgiften den ordinarie lönen dividerad med 152.

§ 11 Arbete vid distansundervisning

Om en lärartjänsteinnehavare ålagts sköta arbete utom klass i anslutning till en studerandes distansstudier, räknas till undervisningsskyldigheten det antal timmar som arbetsgivaren och läraren uppskattat på förhand och som arbetsgivaren fastställt i arbetsplanen. Grunden för lönebetalningen är att 1,5 timme undervisningsarbete på distans motsvarar en lektion.

§ 12 Klubbarbete

Arvodesgrunden för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid gymnasiet/grundskolan, betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 (del B bilaga 1) dividerat med 24.

§ 13 Övertimarvode

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,84. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 3 mom. 1–2 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt del B § 8 eller något annat individuellt tillägg.

mom. 2

Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning.

Tillämpningsanvisning

Grundskolans timarvodeskoefficient för timlärare i bisyssla 0,94 används inte när timarvodena räknas ut för en lärartjänsteinnehavare i gymnasiet som har timmar utöver undervisningsskyldigheten vid grundskolan.

III Lön och arbetstid för timlärare

§ 14 Grundlön för timlärare

mom. 1 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för timlärare

4 04 07 03 7	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 04 07 03 9	Tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller grundläggande utbildning
4 04 07 04 2	Högskoleexamen
4 04 07 04 1	Annan än ovan nämnd

§ 15 Arbetstid för timlärare

mom. 1

För en timlärare i huvudsyssla ingår enligt § 2 samplanering i arbetstiden.

mom. 2

Undervisningsskyldigheten för en timlärare bestäms enligt § 3.

mom. 3

Om en timlärare inte undervisar i något läroämne i gymnasiet, utan har ålagts att sköta stödfunktioner vid skolan (resursen tagen ur gymnasieresursen), är den kalkylerade undervisningsskyldigheten för dessa uppgifter 23 veckotimmar.

§ 16 Timarvode för timlärare i bisyssla (träder i kraft 1.6.2024)

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 13 utgående från grundlönen i § 14 ovan och undervisningsskyldigheten i § 15. Eftersom timlärare i bisyssla inte har samplaneringsskyldighet och inte motsvarande arbetstid multipliceras timarvodet med 0,96.

Bestämmelsen trädde i kraft 1.8.2003. Om en timlärare i bisyssla har anställts tillsvidare eller 31.7.2003 har varit anställd vid ett gymnasium i kommunen, minskas lönen inte enligt ovan så länge lärarens anställning fortgår oavbrutet i kommunens gymnasium.

Tillämpningsanvisning

Arvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut genom att timlärarens grundlön enligt lönepunkten multipliceras med koefficienten för dyrortsklassen nedan 0,84. Resultatet divideras med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka. Detta tal multipliceras med 12 och resultatet divideras med 38. Det engångstimarvode man på detta sätt kommer fram till multipliceras med 0,96, vilket ger det slutliga timarvode som betalas till en timlärare i bisyssla.

Timarvodeskoefficienten för en timlärare i bisyssla 0,96 tillämpas inte på tjänsteinnehavare vid en grundskola som har timmar utöver undervisningsskyldigheten i ett gymnasium i samma kommun.

§ 17 Andra bestämmelser som gäller timlärare

mom. 1

I övrigt tillämpas på anställningsvillkoren för timlärare de bestämmelser i UKTA del A som gäller timlärare i huvudsyssla och bisyssla.

mom. 2

På timlärare tillämpas följande bestämmelser i denna bilaga:

§ 5	Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten
§ 6	Koefficienttimmar
§ 7	Gymnasieresurstimmar
§ 8	Förhör av en studerande vid gymnasiet samt preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar
§ 9	Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar
§ 11	Arbete vid distansundervisning
§ 12	Klubbarbete

mom. 3

På timlärare i huvudsyssla tillämpas utöver bestämmelserna ovan följande bestämmelser i denna bilaga:

§ 2 och § 2 a	Samplanering
§ 4	Inräknande av biträdande rektors uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande rektor
§ 13	Övertimarvode

§ 18 Undantagsbestämmelse om timarvoden för dem som övergått till grundskolesystemet

Bestämmelsen om timarvoden för en lärare enligt § 33 mom. 3 i bilaga 2 i UKTA 2001–2002 tillämpas så länge läraren är kvar i den tjänst som läraren förflyttades till då rätten till timarvodet uppkom.

Del B Bilaga 3 Vuxengymnasier

I Tillämpning

§ 1 Tillämpliga avtalsbestämmelser i bilaga 2

På undervisningspersonalen vid vuxengymnasier tillämpas följande bestämmelser i bilaga 2:

§ 9 Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar

§ 10 Uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig

§ 11 Arbete vid distansundervisning

II Tjänsteinnehavarnas löner

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (ämneslärare)

4 04 04 02 4	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 04 04 02 5	Tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller annan lärarbehörighet för vuxengymnasium eller lärarbehörighet för grundläggande utbildning
4 04 04 02 7	Högskoleexamen
4 04 04 02 6	Annan än ovan nämnd

III Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 3 Samplanering

I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser används arbetstid enligt bestämmelsen i § 3 a.

§ 3 a Årligt antal timmar för samplanering

Under läsåret är det totala antalet timmar för samplanering högst 89. Samplanering ska inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.

§ 4 Undervisningsskyldighet för ämneslärare

mom. 1

Undervisningsskyldigheten är 18 timmar i veckan, i A1–2- och B1-språk dock 17 timmar i veckan.

mom. 2

Den årliga undervisningsskyldigheten är undervisningsskyldigheten per vecka multiplicerad med 33. Med samma koefficient omvandlas till årstimmar de uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten samt de uppgifter som ersätts separat utgående från veckotimmarna. Det samma gäller också lektorer som har timmar vid såväl ett vuxengymnasium (bilaga 3) som ett gymnasium (bilaga 2).

mom. 3

Om en lärartjänsteinnehavare undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar vid både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas en vägd undervisningsskyldighet ut som timmar per år.

Tillämpningsanvisning

§ 5 Inräknande av biträdande rektors uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande rektor

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till biträdande rektor för en eller flera skolor, fastställer arbetsgivaren undervisningsskyldigheten till 8–16 veckotimmar. När arbetsgivaren fastställer undervisningsskyldigheten ska läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas.

§ 6 Uppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten

Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer (del B § 17).

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavares undervisningsskyldighet räknas följande antal timmar som tillägg för vuxengymnasium:

5 timmar för varje obligatorisk eller valfri 28 lektioners lärokurs på gymnasiestadiet, för muntligt slutförhör i samband med slutexamen och för preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar och
3 timmar för varje 28 lektioners lärokurs inom den grundläggande utbildningen och varje annan 28 lektioners gymnasiekurs än de ovan nämnda kurserna.

Om kursen innehåller färre eller fler lektioner än 28, utökas antalet timmar i fråga om frivilliga eller valfria gymnasiekurser med 33/28 och i fråga om kurser inom den grundläggande utbildningen och övriga gymnasiekurser med 31/28 av kursens timantal.

mom. 2

För handledning i och övervakning av modersmåls- och litteraturövningar i gymnasieutbildningen räknas 7 timmar per modersmåls- och litteraturkurs på 28 lektioner till undervisningsskyldigheten för en innehavare av ämneslärartjänst.

mom. 3

Om en lärartjänsteinnehavare utses till grupphandledare, räknas en veckotimme till undervisningsskyldigheten. Om arbetsgivaren bestämmer att en lärare ska ha studiehandledningsuppgifter utom klass räknas det antal veckotimmar som fastställts i arbetsplanen till undervisningsskyldigheten.

mom. 4

Om en lärartjänsteinnehavare åläggs skötsel av samlingar, AV-apparatur, datorutrustning eller bibliotek som vuxengymnasiet förvaltar och ansvarar för, räknas det antal veckotimmar som fastställts i arbetsplanen till lärarens undervisningsskyldighet. För ändamålet kan totalt användas högst 10 veckotimmar.

Tillämpningsanvisning

Till undervisningsskyldigheten kan inte räknas de särskilda uppgifter som avses i § 1 och § 7–9 i denna bilaga eller i del A § 24 (Arvode för skötsel av annan lärares timme), § 22 (Stödundervisningsarvode) och del B § 19 (Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner).

§ 7 Övervakning av studentskrivningar

Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att övervaka studentskrivningar under en tid då läraren inte har andra avlönade uppgifter, är ersättningen per övervakningstimme lärarens ordinarie månadslön dividerad med 152.

§ 8 Slopad

§ 9 Anordnande och övervakning av sommarkurs

Till en lärare som ålagts ansvar för arrangemangen kring och övervakningen av en sommarkurs betalas separat för vardera sommarkursperioden en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

§ 10 Övertimarvode (träder i kraft 1.6.2024)

mom. 1

Till en lärartjänsteinnehavare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,84. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 4 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt del B § 8 eller något annat individuellt tillägg.

mom. 2

Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning.

Tillämpningsanvisning

IV Lön och arbetstid för timlärare

§ 11 Grundlön för timlärare

mom. 1 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för timlärare

4 04 07 05 0	Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasie-undervisning eller tidigare behörighet som äldre lektor
4 04 07 05 1	Tidigare lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller annan lärarbehörighet för vuxengymnasium eller lärarbehörighet för grundläggande utbildning
4 04 07 05 3	Högskoleexamen
4 04 07 05 4	Annan än ovan nämnd

§ 12 Arbetstid för timlärare

Undervisningsskyldigheten för timlärare är 18 timmar i veckan, i A1–2- och B1-språk dock 17 timmar i veckan. I fråga om jord- och skogsbruk, merkantila ämnen, informationslära, familjefostran, scenkonst och teaterkonst samt talundervisning är undervisningsskyldigheten 20 timmar i veckan. Om en timlärare inte har timmar i något ämne i vuxengymnasiet, utan enbart sköter uppgifter utom klass vilka ersätts separat, är den kalkylerade undervisningsskyldigheten för dessa uppgifter 20 veckotimmar.

§ 13 Andra bestämmelser som gäller timlärare

mom. 1

På timlärare tillämpas följande bestämmelser:

Del B
§ 17	Timmar för förberedelse av demonstrationer
§ 19	Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner
§ 20	Administrativa rektorsuppgifter
Bilaga 2
§ 9	Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar
§ 10	Uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig
och i tillämpliga delar
§ 14	Grundlön och lönepunkter för timlärare
§ 16	Timarvode för timlärare i bisyssla
§ 17	Andra bestämmelser som gäller timlärare
§ 18	Slopat
§ 19	Andra bestämmelser som gäller timlärare
Bilaga 3
§ 4	Undervisningsskyldighet (mom. 2–3)
§ 5	Inräknande av biträdande rektors uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande rektor
§ 6	Uppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten
§ 7	Övervakning av studentskrivningar
§ 9	Anordnande och övervakning av sommarkurs

mom. 2

På timlärare i huvudsyssla tillämpas också följande bestämmelser:

Bilaga 3

§ 3

Samplanering

§ 3 a Årligt antal timmar för samplanering

§ 10

Övertimarvode

Del C Undervisningspersonalen inom yrkesutbildningen

I Tillämpning

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

Avtalsbestämmelserna i del C tillämpas på undervisningspersonalen inom yrkesutbildningen.

mom. 2

Förhandlingar om införandet av del C förs på lokal nivå i enlighet med § 14 mom. 2 i det kommunala huvudavtalet.

mom. 3

Anställningsvillkoren för lärare inom musikutbildning på andra stadiet som leder till yrkesexamen (grundexamen i musik) bestäms enligt del F bilaga 10.

mom. 4

Anställningsvillkoren för gemensamma timlärare i huvudsyssla fastställs enligt den gemensamma delen i del C och bilagorna 4–9 i UKTA 2018–2019 samt enligt bestämmelserna om timlärare i huvudsyssla i del A.

mom. 5

Utöver del C iakttas följande bestämmelser i UKTA del A:

I Tillämpning och arbetsfred

§ 1 Tillämpningsområde
§ 2 Lokala avtal och övriga begränsningar som gäller avtalets tillämpningsområde
§ 4 Arbetsfred

II Lön för undervisningspersonal i tjänsteförhållande

§ 5 Lönen i olika dyrortsklasser
§ 6 Lönegrunder och lönesystemet
§ 7 Ändrad lön vid ändrade arbetsuppgifter
§ 8 Avdrag på grund av avsaknad av behörighet för andra än grundskole- och gymnasielärare
§ 9 Hur dispens påverkar lönen
§ 10 Lönejustering genom lokalt beslut
§ 11 Individuellt tillägg
§ 12 Årsbundet tillägg (för personer med helhetsarbetstid)
§ 13 Tid som berättigar till årsbundet tillägg
§ 15 Minimilängden på den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg
§ 16 Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget
§ 17 Ansökan om årsbundet tillägg
§ 18 Övergångsbestämmelse för tjänstetillägg
§ 19 Fjärrortstillägg
§ 20 a Rekryteringstillägg
§ 21 Ordinarie lön
§ 28 Avrundning av arvoden
§ 29 Lönebetalning, rätt till lön, arbetsgivarens kvittningsrätt, lön under avstängning från tjänsteutövning och uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad
§ 30 Arvode för korttidsvikarier

III Arbetstid

§ 31 Arbetstidformer

IV Semester, kalkylerad semester och semesterpenning

§ 33 Semester och kalkylerad semester
§ 34 Semesterpenning
§ 35 Semesterförmåner vid övergång från en befattning till en annan

V Avbrott i tjänsteutövningen

§ 38 Sjukfrånvaro
§ 40 Moderskapsledighetens längd och rätt till avlönad moderskapsledighet
§ 40 a Lön under graviditets- och föräldraledighet
§ 41 Dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen samt vissa andra ersättningar
§ 42 Lön under partiell tjänstledighet och tjänsteutövning
§ 43 Partiell vårdledighet (mom. 1 och 3 tillämpas)
§ 44 Hur hälsoundersökningar inverkar på lönen
§ 45 Repetitionsövningar i reserven och befolkningsskyddsutbildning
§ 46 Lönen under uppdrag som riksdagsledamot, medlemskap i statsrådet eller Europaparlamentet och vid fullgörande av värnplikt eller civiltjänst
§ 47 Tillämpningsområdet för bestämmelser som gäller gemensamma lärare (i tillämpliga delar)
§ 48 Anställningsvillkoren för gemensamma lärare (i tillämpliga delar)
§ 49 Arbetstid för gemensamma lärare (i tillämpliga delar)

VII Timlärare i tjänsteförhållande

A TIMLÄRARE I HUVUDSYSSLA
§ 51 Huvudsyssla (mom. 3)
§ 54 Övriga avtalsbestämmelser som tillämpas på timlärare i huvudsyssla (i tillämpliga delar)
B TIMLÄRARE I BISYSSLA
§ 57 Avbrott i tjänsteutövningen för timlärare i bisyssla

VIII Uppsägningstider för undervisningspersonal

§ 58 Uppsägningstider

mom. 6

Som anställningsvillkor iakttas också bestämmelserna i AKTA i tilllämpliga delar.

II Rektorer och biträdande rektorer

§ 2 Lön och undervisningstimmar för rektorer

mom. 1

4 09 01 02 4

Grundön för rektorer (se lönebilagan)

mom. 2

Antalet undervisningstimmar för en rektor fastställs lokalt för varje läsår till högst 456 timmar med beaktande av läroanstaltens storlek och de övriga lokala förhållandena. En rektor vid en läroanstalt med yrkesutbildning på flera områden kan ha högst 320 undervisningstimmar.

§ 3 Lön och undervisningstimmar för biträdande rektorer

mom. 1

Grundlönen för en biträdande rektor med helhetsarbetstid, se lönebilagan.

4 00 03 00 1	Högre högskoleexamen
4 00 03 00 2	Annan examen

mom. 2

Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor fastställs lokalt för varje läsår till högst 760 timmar med beaktande av läroanstaltens storlek och de övriga lokala förhållandena.

§ 4 Arbetstid och semester för tjänsteinnehavare med helhetsarbetstid

mom. 1

På tjänsteinnehavaren tillämpas en helhetsarbetstid som följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

mom. 2

Dessa tjänsteinnehavares semester bestäms enligt del A § 33 mom. 1.

§ 5 Årsbundet tillägg

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för en tjänsteinnehavare och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande:

	10 år	15 år	20 år
Rektorer, biträdande rektorer	5 %	4 %	4 %

III Löner

§ 6 Bestämning av lönen

mom. 1

arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (uppgiftsrelaterad lön)
yrkesskicklighet (individuellt tillägg)
arbetserfarenhet (årsbundet tillägg) och
resultat (resultatbonus).

Se tillämpningsanvisningen i del A § 6 mom. 3 om uppgiftsrelaterad lön, § 11 om individuellt tillägg, § 12–17 om årsbundet tillägg, § 20 a om rekryteringstillägg och bestämmelserna i AKTA om engångsarvode och resultatbonus.

Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Lönesystemet ska ses över regelbundet.

mom. 2

Till undervisningspersonal i huvudsyssla betalas minst grundlön enligt respektive lönepunkt i denna bilaga. Lönepunkten och grundlönen avgörs utgående från tjänstebeteckningen och de övriga förutsättningar som anges i lönebestämmelserna.

Tillämpningsanvisning

Vid bestämning av grundlönen för en lärare som saknar formell behörighet iakttas bestämmelserna i del A § 8.

§ 7 Lön för lärare

Den uppgiftsrelaterade lönen för en heltidsanställd lärare (1 500 tim.) ska uppgå till minst det belopp som anges i lönebilagan i detta avtal.

4 11 04 00 1	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 11 04 00 2	Lämplig högskoleexamen, ingenjörs- eller byggnadsarkitekt- examen
4 11 04 00 3	Lämplig examen på institutnuvå
4 11 04 00 4	Annan lämplig examen eller utbildning

§ 8 Lön för studiehandledare

Den uppgiftsrelaterade lönen för en heltidsanställd studiehandledare (1 500 tim.) ska uppgå till minst det belopp som anges i lönebilagan i detta avtal.

4 11 03 00 3	Högre högskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen
4 11 03 00 4	Annan examen

§ 9 Hur anställningsåren inverkar på lönen

Anställningsåren bestäms och ansöks enligt UKTA del A. Hur anställningsåren inverkar på lönen framgår av lönebilagan.

§ 10 Arvode för skötsel av annan lärares timme

Om en lärare åläggs att vid sidan av sina bundna arbetsuppgifter samtidigt ha hand om en annan lärares klass, betalas ett arvode per timme som utgör 30 % av lärarens timlön. Priset för en timme får man genom att dividera den ordinarie lönen med 125.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på studiehandledare.

§ 11 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering samt övergångstillägg på grund av ändringen av behörighetsförordningen 1.8.2011

mom. 1

Om en lärares totalinkomst enligt de avtalsbestämmelser i UKTA 2005–2007 som gällde 28.2.2007 är större än den nya totalinkomsten från 1.3.2007 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, blir skillnaden ett individuellt övergångstillägg.

Tillämpningsanvisning

Övergångstillägget kan betalas med anledning av att ett separat tilläggsarvode eller tillägg enligt det UKTA som gällde 28.2.2007 har slopats, om läraren har varit anställd hos arbetsgivaren 28.2.2007 och den uppgiftsrelaterade lönen för uppgiften enligt § 8 har varit lägre.

mom. 2

Det individuella övergångstillägget enligt denna paragraf slopas allteftersom det sker förändringar enligt den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg. Det är fråga om övergång till en annan tjänst också bland annat när en person fråntas uppgiften som biträdande rektor eller avdelningsföreståndare. Också någon annan förändring i de förhållanden som ligger till grund för övergångstillägget innebär att övergångstillägget minskar.

mom. 3

Om ändringen av behörighetsförordningen medför att en lärares totalinkomst enligt de avtalsbestämmelser i UKTA 2010–2011 som gällde 31.7.2011 är större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.8.2011 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, betalas skillnaden som ett individuellt övergångstillägg.

IV Arbetstid

§ 12 Arbetstid för lärare

mom. 1

Arbetstiden för en heltidsanställd lärare är 1 500 timmar per år. För minst 25 % av arbetstiden får läraren välja tid och plats för arbetet (icke-bunden arbetstid). Den övriga arbetstiden är bunden arbetstid. Andelen icke-bunden arbetstid ska basera sig på det verkliga behov som uppskattats för den enskilda läraren.

Tillämpningsanvisning

Lärarens arbetstidsplan kan innehålla uppgifter för vilka endast arbetstiden fastställs, medan andelen bunden och icke-bunden arbetstid inte behöver fastställas separat.

Sådana uppgifter kan vara chefsarbete/teamledaruppgifter, projektoch utvecklingsarbete, ansvarsuppgifter (t.ex. ansvarig ledare för entreprenadarbete, kvalitetsansvarig), samarbete med intressentgrupper och utveckling av den egna kompetensen.

mom. 2

I kortare anställningsförhållanden än ett år är en heltidsanställd lärares arbetstid 37,5 timmar per vecka, varav andelen icke-bunden arbetstid följer § 12 mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Arbetstiden ska ordnas så att den under tjänsteförhållandet utjämnas till det antal timmar som anges i detta moment.

mom. 3

En heltidsanställd lärare (38 tim. 45 min.) som omfattas av UKTA del E kan enligt eget önskemål behålla sin lönenivå vid övergången till årsarbetstid. Motsvarande rätt att behålla lönenivån enligt arbetsavtalet har också deltidsanställda lärare med en årsarbetstid på över 1 500 timmar.

Den individuella årsarbetstiden för en sådan lärare som övergått från del E är längre än arbetstiden för en heltidsanställd (1 500 timmar/år) i samma proportion som lönen är högre.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden för en lärare beräknas utgående från lärarens individuella årsarbetstid.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i mom. 3 tillämpas på lärare som övergått från del E till årsarbetstid så länge de fortsätter arbeta i sådana tjänster eller uppgifter som vid tidpunkten för övergången.

På lärare som övergått från del E och som vid det nya valet av årsarbetstid valde en heltidsanställd lärares årsarbetstid på 1 500 timmar tillämpades bestämmelserna i mom. 3 tills det nya valet av årsarbetstid trädde i kraft. Det nya valet trädde i kraft antingen 1.1.2021 eller 1.8.2021 beroende på om utbildningsanordnaren utgick från kalenderåret eller läsåret.

§ 12 a Arbetstid för studiehandledare

mom. 1

Arbetstid för en heltidsanställd studiehandledare är 1 500 timmar per år.

Protokollsanteckning

I en studiehandledares arbetstidsplan fastställs endast arbetstiden, medan andelen bunden och icke-bunden arbetstid inte behöver fastställas separat.

mom. 2

När en heltidsanställd studiehandledare som omfattas av UKTA övergår till systemet med årsarbetstid kan han eller hon välja en individuell årsarbetstid på 1 575 timmar. Studiehandledarens genomsnittliga veckoarbetstid är då 37,5 timmar.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas på studiehandledare som övergått till årsarbetstid senast 1.8.2020.

Bestämmelserna i mom. 2 tillämpas på studiehandledare som övergår till årsarbetstid så länge de fortsätter arbeta i sådana tjänster eller uppgifter som vid tidpunkten för övergången.

mom. 3

I kortare anställningsförhållanden än ett år är en heltidsanställd studiehandledares arbetstid 36,25 timmar per vecka.

§ 13 Övergångsbestämmelse om minimiandelen icke-bunden arbetstid

Bestämmelsen gäller de lärare som övergått till årsarbetstid enligt del C när arbetsgivaren infört systemet med årsarbetstid 1.8.2018–1.8.2020. På andra än de särskilt nämnda lärarna i denna paragraf tillämpas procenten för icke-bunden arbetstid i § 12. På lärarna tillämpas följande minimiprocenter för icke-bunden arbetstid så länge de fortsätter arbeta i sådana tjänster eller uppgifter som vid tidpunkten för övergången:

lärare i matematiska ämnen och språk minst 30 %,
lärare i företagsekonomi:
- lärare i bokföring, redovisning och ekonomiförvaltning minst 37 %,
- lärare i yrkesinriktade teoretiska ämnen (bl.a. det andra inhemska språket, främmande språk och matematiska ämnen) minst 34 %,,
- lärare i modersmålet och handelskorrespondens/kommunikation minst 43 %,,
lärare inom sjöfartsområdet:
- lärare i sjöfartsämnen och tekniska ämnen minst 30 %, i arbetsundervisning minst 27 %,
- lärare som ger navigerings- och maskinövervakningsundervisning minst 35 %,
- språklärare minst 42 %,
- lärare i andra ämnen minst 38 %,
lärare som övergått från del E minst 17 %.

Tillämpningsanvisning

På lärare som övergått från del E och som vid det nya valet av årsarbetstid valde en heltidsanställd lärares årsarbetstid på 1 500 timmar tillämpades bestämmelserna i denna paragraf tills det nya valet av årsarbetstid trädde i kraft. Därefter har minimiprocenten för icke-bunden arbetstid i § 12 mom.1 tillämpats. Det nya valet trädde i kraft antingen 1.1.2021 eller 1.8.2021 beroende på om utbildningsanordnaren utgår från kalenderåret eller läsåret.

För lärare som övergått från del E till systemet med årsarbetstid och som redan tidigare valt att övergå (eller på annat sätt övergått) till en heltidsanställd lärares årsarbetstid på 1 500 timmar, ändrades minimiprocenten för icke-bunden arbetstid automatiskt till den i § 12 mom.1. Ändringen i lärarens minimiprocent för icke-bunden arbetstid har gällt från början av planeringsåret. Ändringstidpunkten var antingen 1.1.2021 eller 1.8.2021 beroende på om utbildningsanordnaren utgick från kalenderåret eller läsåret.

Efter att det nya valet av årsarbetstid och den ovan nämnda ändringen trätt i kraft avses i denna paragraf med lärare som övergått från del E endast de lärare som valt en individuell årsarbetstid.

§ 14 Planering och uppföljning av arbetstiden

mom. 1

Arbetsgivaren fastställer för lärare och studiehandledare en skriftlig årsarbetstidsplan, där man bestämmer innehållet i och mängden undervisnings- och handledningsarbete samt lärarens övriga uppgifter. Årsarbetstidsplanen utarbetas i samarbete med läraren och ges till läraren innan arbetsperioden börjar.

mom. 2

Arbetstiden följs upp regelbundet. Om årsarbetstidsplanen behöver ändras görs det genom att de uppgifter som skrivits in i planen ändras.

Tillämpningsanvisning

Planeringen och uppföljningen av arbetstiden baserar sig på det lokala systemet. Mer detaljerade tillämpningsanvisningar för arbetstidsplanen och uppföljningen av arbetstiden bereds på lokal nivå i samarbete med representanter för undervisningspersonalen.

§ 15 Överskridning av arbetstiden/mertidsarbete

mom. 1

Årsarbetstiden för en heltidsanställd lärare och studiehandledare kan uppgå till mellan 1 500 och 1 700 timmar. Om årsarbetstiden överskrider 1 500 timmar är lönen i motsvarande grad högre.

Exempel

En lärares årsarbetstid är 1 650 timmar. Månadslönen är då minst 110 % av lönen för en lärare med en årsarbetstid på 1 500 timmar. Överskridningen av arbetstiden kan betalas också genom ett timarvode enligt mom. 3.

mom. 2

En årsarbetstid som överskrider 1 700 timmar förutsätter en överenskommelse mellan läraren eller studiehandledaren i fråga. För detta mertidsarbete betalas en ersättning för varje timme enligt mom. 3 förhöjd med 50 procent.

mom. 3

Priset för en timme får man genom att dividera den ordinarie lönen med 125.

§ 16 Tillägg för obekväm arbetstid

mom. 1

För arbetstimmar som utförs under samma dygn betalas kvällstillägg efter det att 8 timmar har förlöpt sedan den första arbetsuppgiften under dygnet påbörjades. I fråga om påbörjandet av arbetet och betalningen av kvällstillägget beaktas inte den icke-bunden arbetstid enligt § 12 mom. 1. Kvällstillägget utgör 50 % av ersättningen enligt § 15 mom. 3.

Tillämpningsanvisning

Kvällstillägg betalas tidigast efter klockan 15.

mom. 2

För arbete som arbetsgivaren fastställt i arbetstidsplanen och som utförs på lördagar, söndagar och under söckenhelger samt på vardagar klockan 22.00–7.00 betalas ett tillägg för obekväm arbetstid. Tillägget utgör 50 % av ersättningen i § 15 mom. 3.

mom. 3

För samma arbetstimme betalas arbetstidstillägg bara enligt en av grunderna i mom. 1 eller mom. 2.

§ 17 Undervisning vid yrkesläroanstalter enligt läroplanen för gymnasier

För en lärare som har behörighet som lärare i ämnesundervisning i gymnasiet (10 § i förordning 986/1998) och som undervisar enligt gymnasiets läroplan i en undervisningsgrupp bestående av elever inom yrkesutbildningen som förbereder sig för studentexamen i modersmålet och litteratur, det andra inhemska språket, ett främmande språk eller matematik utökas den icke-bundna arbetstiden. Mängden icke-bunden arbetstid får man genom att multiplicera undervisningstimmarna i modersmålet och litteratur med minst 0,85 (undervisningsskyldighet 16 tim./ vecka), i det andra inhemska språket och i främmande språk med 0,62 (undervisningsskyldighet 19 tim./vecka) och i matematik med 0,56 (undervisningsskyldighet 20 tim./ vecka).

Exempel

En modersmålslärare med undervisning i gemensamma examensdelar undervisar i gymnasiet 10 timmar per vecka. Lärarens årsarbetstid får man genom att räkna ihop den bundna och den icke-bundna arbetstiden, dvs. undervisningstimmarna (10) och lägga till den icke-bundna arbetstiden (10 x 0,85). Arbetstiden enligt systemet med årsarbetstid är 18,5 timmar (10 + 8,5).

V Lediga perioder

§ 18 Lediga perioder för lärare

mom. 1

Under perioden 2.5–30.9 ska lärarna ha en åtta (8) veckor, dvs. 56 kalenderdagar lång sommarledighetsperiod som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till. Sommarledigheten kan ges i högst tre delar, och av dessa ska en del vara minst fyra (4) veckor lång. Under den övriga tiden ska lärarna ha en fyra (4) veckor, dvs. 28 kalenderdagar lång ledig period och den kan ges i högst fyra delar.

mom. 2

De lärare som övergått från del E ska under perioden 2.5–30.9 ha en sex (6) veckor, dvs. 42 kalenderdagar lång sommarledighetsperiod som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till. Sommarledigheten kan ges i högst fyra delar och av dessa ska en del vara minst tre (3) veckor lång. Under den övriga tiden ska lärarna ha en ledig period på fyra (4) veckor, dvs. 28 kalenderdagar och den kan ges i högst fyra delar.

Med en lärare som avses i detta moment kan man komma överens om att antalet lediga perioder bestäms enligt § 18 mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i mom. 2 tillämpas på lärare som övergått från del E så länge de fortsätter arbeta i sådana tjänster eller uppgifter som vid tidpunkten för övergången.

Med lärare som övergått från del E avses i denna paragraf alla de lärare som övergått från del E till systemet med årsarbetstid.

mom. 3

Arbetsgivaren kan dock flytta högst en (1) vecka, dvs. 7 kalenderdagar av sommarledighetsperioden till perioden 1.10–1.5 eller högst en vecka, dvs. 7 kalenderdagar av ledighet som ges under övrig tid till perioden 2.5–30.9. En flyttad ledig period kan ges som separata perioder oberoende av bestämmelserna om indelning i mom. 1. En flyttning kan inte ändra den totala mängden lediga perioder, som bestäms enligt mom. 1.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på lärare vars lediga perioder bestäms enligt mom. 2.

mom. 4

Genom överenskommelse med läraren kan man avvika från de lediga periodernas mängd samt förlägga och indela dem på något annat sätt. Lärarens lediga perioder ska uppgå till minst 10 veckor, dvs. 70 kalenderdagar, under planeringsåret.

Tillämpningsanvisning

Överenskommelsen kräver ett skriftligt eller elektroniskt avtal (t.ex. per e-post).

19 § Lediga perioder för studiehandledare

mom. 1

Under perioden 2.5–30.9 ska lärarna ha en minst fem (5) veckor, dvs. 35 kalenderdagar lång sommarledighetsperiod som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till. Sommarledigheten kan ges i högst fyra delar och av dessa ska en del vara minst tre (3) veckor lång.

mom. 2

Under den övriga tiden ska studiehandledaren ha en fem (5) veckor, dvs. 35 kalenderdagar lång ledig period och den kan ges i högst fem delar.

mom. 3

Arbetsgivaren kan dock flytta högst en (1) vecka, dvs. 7 kalenderdagar av sommarledighetsperioden till perioden 1.10–1.5 eller högst en (1) vecka, dvs. 7 kalenderdagar av ledighet som ges under övrig tid till perioden 2.5–30.9. En flyttad ledig vecka kan ges som en separat period oberoende av bestämmelserna om indelning i mom. 1 och mom. 2. En flyttning kan inte ändra den totala mängden lediga perioder.

mom. 4

Enligt överenskommelse med studiehandledaren kan de lediga perioderna förläggas och indelas på något annat sätt.

§ 20 Fastställande av tidpunkten för den lediga perioden

Tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs enligt följande:

I läsårssystemet:
de lediga perioderna mellan 1.10 och 1.5 fastställs senast 30.9
de lediga perioderna mellan 2.5 och 31.7 fastställs senast 31.3
de lediga perioderna mellan 1.8 och 30.9 fastställs senast 31.5.

I kalenderårssystemet:

de lediga perioderna mellan 1.1 och 1.5 fastställs senast 30.11
de lediga perioderna mellan 2.5 och 30.9 fastställs senast 31.3
de lediga perioderna mellan 1.10 och 31.12 fastställs senast 30.9

Protokollsanteckning

Läroanstaltens rytm för lediga perioder är en uppskattning av hur planeringsårets lediga perioder förläggs (tidpunkter, delarnas antal och längd). Det kan finnas flera olika sätt att förlägga de lediga perioderna, till exempel enhetsvis.

Om läraren arbetar under en del av planeringsåret och har tjänstledighet under en del av det, ska de lediga perioderna planeras och fastställas för hela året, även för tjänstledighetstiden. Preliminära eller fastställda uppgifter om förläggningen av lediga perioder behövs bland annat för beräkningen av arbetstiden och för beräkningen av avdrag i de situationer som avses i § 24.

Den slutliga förläggningen av lediga perioder framgår när tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs enligt tidsfristerna i § 20.

§ 21 Övergång från semestersystemet

Om en anställd övergår från semestersystemet till ett arbetstidssystem enligt del C, anses semesterdagarna bli kvittade genom övergången.

Tillämpningsanvisning

Om personen i anställning hos samma arbetsgivare återgår till att omfattas av semesterbestämmelserna utan en enda kalenderdags avbrott bestäms antalet semesterdagar enligt UKTA del A § 35 mom. 2.

§ 22 Ledighetsersättning för visstidsanställda lärare och studiehandledare

En lärare som anställts för kortare tid än ett år betalas när tjänsteförhållandet upphör ledighetsersättning för de lediga perioder som läraren inte fått. Ersättningsbeloppet baserar sig på antalet arbetsdagar. Läraren tjänar in ledighetsersättning för alla de arbetsdagar (mån–fre) som ingått i tjänsteförhållandet enligt lärarens arbetstidsplan. De dagar som ingått i lärarens fastställda lediga perioder är inte arbetsdagar.

Antalet dagar för vilka ersättning betalas får man genom att multiplicera antalet arbetsdagar med 0,42 och ledighetsersättningen räknas ut genom att lärarens dagslön multipliceras med antalet ersättningsdagar. Om det i tjänsteförhållandet har ingått någon ledig period som fastställts i arbetstidsplanen dras varje kalenderdag (mån–sön) i den lediga perioden av från det antal ersättningsdagar som ska betalas.

Ledighetsersättningen för en studiehandledare som anställts för kortare tid än ett år räknas ut enligt mom.1 och 2, dock så att koefficienten är 0,33.

Tillämpningsanvisning

Om en lärare/studiehandledare haft ett tidsbegränsat tjänsteförhållande för kortare tid än ett år och utan en enda kalenderdags avbrott övergår till ett annat tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos samma arbetsgivare kan läraren/studiehandledaren, när det tidsbegränsade tjänsteförhållandet upphör, betalas ledighetsersättning för den tid tjänsteförhållandet varade.

Exempel

En lärare har anställts för perioden 16.8–17.12.2021. Vecka 42 har fastställts som ledig period för läraren. Den lediga perioden omfattar 7 kalenderdagar. Som arbetsdagar räknas alla dagar (mån–fre), förutom de dagar som ingår i den lediga perioden. I tjänsteförhållandet ingår 85 arbetsdagar (mån–fre). Ledighetsersättningen räknas ut enligt följande: antalet arbetsdagar 85 x 0,42 = 35,7 ersättningsdagar. Från detta avdras de kalenderdagar som ingick i höstlovet (35,7 – 7 = 28,7). Läraren betalas ledighetsersättning för 28,7 dagar.

Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie lönen med antalet dagar i den kalendermånad då anställningen upphör. Den ordinarie lönen definieras i UKTA del A § 21.

§ 23 Semesterpenning (träder i kraft 1.6.2024)

Lärare, timlärare i huvudsyssla och studiehandledare betalas semesterpenning enligt UKTA. Den ordinarie lönen som utgör grund för semesterpenningen multipliceras med 0,87.

VI Tjänst- och arbetsledighet

§ 24 Hur oavlönad tjänstledighet inverkar på lönen under lediga perioder

mom. 1

Om en lärare, en timlärare i huvudsyssla eller en studiehandledare har haft oavlönad tjänstledighet under planeringsåret minskas lönen under följande lediga period i proportion till tjänstledighetstiden.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på en lärare som ansöker om tjänstledighet för att sköta en annan uppgift hos den egna arbetsgivaren.

2 mom.

Antalet dagar som minskar lönen under en ledig period får man genom att räkna ut det antal arbetsdagar (mån–fre) som ingått i den oavlönade tjänstledigheten och multiplicera antalet med 0,24. Avdraget från lönen räknas ut genom att dagslönen multipliceras med detta antal arbetsdagar som multiplicerats med 0,24.

3 mom.

Oavlönad tjänstledighet minskar lönen under en ledig period dock först efter det att den oavlönade tjänstledigheten i en eller i flera perioder varat minst 30 kalenderdagar. Regeln om 30 kalenderdagar tillämpas inte på oavlönad tjänstledighet som beviljats för skötsel av arbete hos en annan arbetsgivare. Längden på en oavlönad tjänstledighet räknas per planeringsår från och med tjänstledighetens första dag.

4 mom.

Om det i en oavlönad tjänstledighet har ingått kalenderdagar (mån–sön) i en ledig period som fastställts i arbetstidsplanen dras dessa av från de dagar som minskar lönen under den lediga perioden till den del dagarna inte infaller under de första 30 kalenderdagarna under tjänstledigheten.

5 mom.

Bestämmelsen gäller endast följande oavlönade tjänstledigheter:

Studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/1979)
Vårdledighet och prövningsbaserad oavlönad tjänstledighet, t.ex. alterneringsledighet.

Punkterna 1 och 2 granskas var för sig när man räknar ut de 30 kalenderdagarna.

Exempel 1

En lärare har haft prövningsbaserad oavlönad tjänstledighet 1.8–20.12.2020. Under tjänstledigheten infaller en ledig period som fastställts till vecka 42. Den lediga perioden omfattar 7 kalenderdagar. Tjänstledigheter minskar lönen under en ledig period först när de varat 30 kalenderdagar. Därmed granskas antalet arbetsdagar som ingår i tjänstledigheten under perioden 31.8–20.12.2020. Som arbetsdagar räknas alla dagar (mån–fre), förutom de dagar som ingår i lediga perioder. Under perioden 31.8–20.12.2020 är antalet arbetsdagar 75. Antalet löneminskande dagar räknas ut genom att det antal arbetsdagar (mån–fre) som ingått i tjänstledigheten efter 30 kalenderdagar multipliceras med 0,24 (75 x 0,24 = 18,00). Från detta avdras ytterligare antalet kalenderdagar (mån–sön) i den lediga perioden (18,00 – 7 = 11,00). Från lönen under följande lediga period avdras dagslönen för 11,00 dagar.

Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie lönen med antalet dagar i kalendermånaden. Kalendermånaden enligt vilken dagslönen bestäms är den månad då löneavdraget för en ledig period görs enligt § 24. Den ordinarie lönen definieras i UKTA del A § 21.

Exempel 2

En lärare har studieledigt 31.8.2020–30.4.2021. Under tjänstledigheten infaller lediga perioder som fastställts till veckorna 42, 52, 53 och 9.

Läroanstalten utgår från kalenderåret.

Lärarens studieledighet sträcker sig över två planeringsår.

Tjänstledigheter minskar lönen under en ledig period först när de varat 30 kalenderdagar. Dessa kalenderdagar räknas per planeringsår. För planeringsåret 2020 räknas därmed antalet arbetsdagar som ingår i tjänstledigheten under perioden 30.9–31.12.2020. För planeringsåret 2021 är perioden 31.1–30.4.2021. Som arbetsdagar räknas alla dagar (mån–fre), förutom de dagar som ingår i lediga perioder. I perioden 30.9–31.12.2020 ingick 53 arbetsdagar och i perioden 31.1–30.4.2021 ingick 60 arbetsdagar.

De löneminskande dagarna beräknas separat för respektive planeringsår. Antalet arbetsdagar (mån–fre) som ingått i tjänstledigheten efter 30 kalenderdagar multipliceras med 0,24. Under planeringsåret 2020 är antalet löneminskande dagar 53 x 0,24 = 12,72 och under planeringsåret 2021 är antalet 60 x 0,24= 14,4 dagar.

Från de löneminskande dagarna avdras separat för respektive planeringsår antalet kalenderdagar (mån–sön) under de lediga perioder som ingått i tjänstledigheten, till den del dagarna inte infaller under de första 30 kalenderdagarna av tjänstledigheten.

Under planeringsåret 2020 ingår det i tjänstledigheten lediga perioder vecka 42 och 52 samt mån–tor vecka 53, dvs. sammanlagt 18 kalenderdagar (12,72 – 18 = – 5,28). Resultatet är negativt. Den del av studieledigheten som infaller under planeringsåret 2020 medför därmed inget avdrag från lönen under följande lediga period. (Om det hade blivit ett avdrag hade det gjorts från lönen under följande lediga period år 2021. Detta för att studieledigheten i exemplet sträcker sig över planeringsåret och det inte finns någon ledig period under år 2020 som avdraget kunde göras från.)

Under planeringsåret 2021 ingår det i tjänstledigheten lediga perioder 1.1–3.1 (fre–sön vecka 53) och vecka 9. De lediga dagar som fastställts till vecka 53 (1.1–3.1.2021) infaller under de första 30 kalenderdagarna av tjänstledigheten och därför blir det inget avdrag för dem. Från de 14,4 löneminskande dagarna avdras de 7 kalenderdagar som ingått i den andra lediga perioden (14,4 – 7 = 7,4). Från lönen under lärarens följande lediga period avdras 7,4 dagars lön.

Läroanstalten utgår från läsåret.

En lärare har studieledighet som infaller under ett planeringsår.

Tjänstledigheter minskar lönen under en ledig period först när de varat 30 kalenderdagar. Dessa kalenderdagar räknas per planeringsår.

Därmed granskas antalet arbetsdagar som ingår i tjänstledigheten under perioden 30.9.2020–30.4.2021. Som arbetsdagar räknas alla dagar (mån–fre), förutom de dagar som ingår i lediga perioder. I perioden 30.9.2020–30.4.2021 ingår 133 arbetsdagar. Antalet löneminskande dagar räknas ut genom att det antal arbetsdagar (mån–fre) som ingått i tjänstledigheten efter 30 kalenderdagar multipliceras med 0,24 (133 x 0,24 = 31,92). Från detta avdras ytterligare antalet kalenderdagar (mån–sön) som ingått i lediga perioder under tjänstledigheten, till den del de inte infallit under de 30 första kalenderdagarna av tjänstledigheten (31,92 – 28 = 3,92). Från lönen under lärarens följande lediga period avdras 3,92 dagars lön.

§ 24 a Hur tjänstledighet påverkar betalning av extra timmar

Lärare och studiehandledare betalas under avlönad tjänstledighet lön för sådana extra timmar enligt § 15 som ingår i den fastställda arbetstidsplanen.

VII Timlärare

§ 25 Timlärare i huvudsyssla

mom. 1

Lönen för en timlärare vars årliga arbetstid är 1 500 timmar (arbetstid för heltidsanställda) bestäms på samma grunder som för en lärartjänsteinnehavare i § 12. Lönen för en timlärare som arbetar mindre än 1500 timmar är lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid.

Exempel

En lärare har anställts för perioden 24.8–18.12.2020. Vecka 42 har preliminärt planerats som ledig period för läraren. Den lediga perioden omfattar 7 kalenderdagar. Som arbetsdagar räknas alla dagar (mån–fre), förutom de dagar som ingår i den lediga perioden. I tjänsteförhållandet ingår 80 arbetsdagar (mån–fre). I kortare anställningsförhållanden än ett år är en heltidsanställd lärares arbetstid 37,5 timmar per vecka, varav andelen icke-bunden arbetstid följer § 12 mom. 1. Läraren har 16 fulla arbetsveckor, så arbetstiden på 100 % är 16 x 37,5 = 600 timmar. Om 500 arbetstimmar fastställts för läraren är lärarens arbetstid 83,33 % av full arbetstid (500/600).

mom. 2

Den årliga arbetstiden för en timlärare i huvudsyssla är minst 800 timmar per arbetsår eller i genomsnitt minst 20 timmar per vecka. Andelen icke-bunden arbetstid framgår av § 12.

Tillämpningsanvisning

En timlärare anses vara timlärare i huvudsyssla om lärarens bundna arbetstid är minst 600 timmar per arbetsår eller i genomsnitt minst 15 timmar per vecka.

mom. 3

4 11 07 00 1	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 11 07 00 2	Lämplig högskoleexamen, ingenjörs- eller byggnadsarkitekt- examen
4 11 07 00 3	Lämplig examen på institutnivå
4 11 07 00 4	Annan lämplig examen eller utbildning

26 § Timlärare i bisyssla

mom. 1

Den årliga arbetstiden för en timlärare i bisyssla är mindre än 800 timmar per arbetsår eller i genomsnitt mindre än 20 timmar per vecka.

Till en timlärare i bisyssla betalas för varje arbetad timme minst ett timarvode enligt lönebilagan. Timarvodena innehåller också lön för semesterdagar och semesterpenningens andel.

Tillämpningsanvisning

En timlärare anses vara timlärare i bisyssla om lärarens bundna arbetstid är mindre än 600 timmar per arbetsår eller i genomsnitt mindre än 15 timmar per vecka.

När timarvodet bestäms beaktas arbetets svårighetsgrad och ansvar, samt lärarens erfarenhet, färdigheter och arbetsförmåga.

Avtalsbestämmelserna enligt denna paragraf kan tillämpas tidigast 1.8.2022. På timlärare i bisyssla som anställs 1.11.2022 eller senare tillämpas bestämmelserna i denna paragraf. Senast 1.8.2023 ska avtalsbestämmelserna tillämpas på timlärare i bisyssla som innan de nya avtalsbestämmelserna trädde i kraft anställts tillsvidare eller för viss tid enligt avtalsbestämmelserna för timlärare i del C i UKTA 2020–2021.

mom. 2

För sådana timlärare i bisyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren görs ett avdrag för avsaknad av behörighet enligt del A kap. II § 8.

mom. 3

4 11 07 04 1	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 11 07 04 2	Lämplig högskoleexamen, ingenjörs- eller byggnadsarkitekt- examen
4 11 07 04 3	Lämplig examen på institutnivå
4 11 07 04 4	Annan lämplig examen eller utbildning

mom. 4

Innan arbetsperioden börjar ska en arbetstidsplan med lärarens samtliga arbetsuppgifter i mån av möjlighet fastställas för läraren. När arbetstidsplanen fastställs ska arbetsperiodens längd och arbetsuppgifternas förutsebarhet beaktas. Arbetstidsplanen ska följas upp regelbundet.

I arbetstidsplanen fastställs all bunden/icke-bunden/oreglerad arbetstid så att den motsvarar det verkliga behovet. På timlärare i bisyssla tillämpas ingen minimiandel icke-bunden arbetstid enligt § 12.

För en timlärare i bisyssla som anställts för minst ett år planeras arbete för högst 40 veckor/200 arbetsdagar. Genom överenskommelse med läraren kan man avvika från detta antal arbetsveckor/arbetsdagar.

mom. 5

Till en timlärare i bisyssla betalas tillägg för obekväm arbetstid, som höjer lärarens timarvode med 50 %. I fråga om påbörjandet av arbetet och betalningen av tillägget beaktas inte den icke-bunden arbetstid enligt § 12 mom. 1.

För arbetstimmar som utförs under samma dygn betalas kvällstillägg efter att 8 timmar har förlöpt sedan den första arbetsuppgift som fastställts av arbetsgivaren påbörjades under dygnet. Kvällstillägg betalas tidigast efter klockan 15.

För arbete som arbetsgivaren fastställt till lördag och söndag betalas tillägg för obekväm arbetstid om arbetsuppgifter under samma kalendervecka förlagts till en eller flera kalenderdagar under måndag–fredag.

För arbete som arbetsgivaren i arbetstidsplanen fastställt till söckenhelger och till vardagar klockan 22.00–7.00 betalas tillägg för obekväm arbetstid.

För samma arbetstimme betalas arbetstidstillägg enligt endast en av grunderna ovan.

Tillämpningsanvisning

För arbete som arbetsgivaren fastställt till lördag och söndag betalas inget tillägg för obekväm arbetstid om läraren anställts endast för ett veckoslut under fredag–söndag.

Del F Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

Denna del innehåller anställningsvillkor för undervisningspersonal vid musikläroanstalter, undervisningspersonal vid medborgarinstitut och folkhögskolor och undervisningspersonal vid konstskolor för barn och unga. Utöver denna del iakttas UKTA del A och i tillämpliga delar också AKTA.

mom. 2

I denna del ingår följande bilagor:

bilaga 10   Musikläroanstalter
bilaga 11   Konstskolor för barn och unga
bilaga 12   Medborgarinstitut
bilaga 13   Folkhögskolor

(Bilagorna 11–13 gäller också timlärare i arbetsavtalsförhållande vid dessa läroanstalter).

§ 2 Bestämning av lönen

mom. 1

arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (uppgiftsrelaterad lön)
yrkesskicklighet (individuellt tillägg)
arbetserfarenhet (årsbundet tillägg) och
resultat (resultatbonus)

Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Lönesystemet ska ses över regelbundet.

mom. 2

Till undervisningspersonal i huvudsyssla betalas minst grundlön enligt respektive lönepunkt i denna del eller i bilagorna 10–13. Lönepunkten och grundlönen avgörs utgående från tjänstebeteckningen och de övriga förutsättningar som anges i lönebestämmelserna.

Tillämpningsanvisning

Vid bestämning av grundlönen för en lärare som saknar formell behörighet iakttas bestämmelserna i del A § 8.

§ 3 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering

mom. 1

Tillämpningsanvisning

Övergångstillägget kan betalas med anledning av att ett separat tilläggsarvode i det UKTA som gällde 28.2.2007 har slopats, om läraren har varit anställd hos arbetsgivaren 28.2.2007 och den uppgiftsrelaterade lönen enligt § 2 för uppgiften kommer att bli lägre.

mom. 2

Tillämpningsanvisning

Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg. Det är fråga om övergång till en annan tjänst också bland annat när en person fråntas exempelvis uppgiften som biträdande rektor, för vilket tilläggsarvode betalats. Också någon annan förändring i de förhållanden som ligger till grund för övergångstillägget innebär att övergångstillägget minskar.

Del F Bilaga 10 Musikläroanstalter

I Tjänsteinnehavarnas löner

§ 1 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer och biträdande rektorer

mom. 1

Uppgiftsrelaterad lön (se lönebilagan) för rektorer (4 08 01 00 2).

mom. 2

Uppgiftsrelaterad lön (se lönebilagan) för biträdande rektorer (4 08 02 00 5).

Tillämpningsanvisning

Angående användning av löneskalan se del A § 6.

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lärare som ger grundundervisning i musik

4 08 04 01 2	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 08 04 01 4	Lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet
4 08 04 01 3	Annan lämplig examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör

§ 3 Lönepunkter och grundlön för lärare inom yrkesutbildningen (II stadiet)

Lönen för lektorer (4 08 04 00 8) i dyrortsklass I och dyrortsklass II, se lönebilagan.

Om det bestäms att en lärare ska handleda studerande under arbetsplatsförlagd utbildning, räknas den arbetstid (antal timmar) som motsvarar arbetsmängden till lärarens undervisningsskyldighet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer hurdan och hur mycket handledning som ges under perioden av arbetsplatsförlagd utbildning. Handledningsarbetet kan i fråga om mängd och karaktär variera vid olika läroanstalter och inom olika utbildningsområden. Hur handledningsarbetet utformas beror också på erfarenheten och utbildningen hos dem som utsetts till ansvariga på arbetsplatsen. Dessutom har arbetsplatser som tidigare tagit emot elever redan erfarenhet av handledning, medan det kanske behövs utbildning för uppgiften på "nya" arbetsplatser. För en del av de studerande som deltar i perioden av arbetsplatsförlagd utbildning kan det vara fråga om deras första arbetsplats, medan andra kan ha varit anställda tidigare på arbetsplatsen. Lärarens arbetsgivare, som ansvarar för karaktären och omfattningen av perioden av arbetsplatsförlagd utbildning och som bestämmer hur mycket som ska satsas på denna verksamhet, bestämmer också i vilken utsträckning handledning ska ges (t.ex. hur ofta läraren ska besöka arbetsplatsen).

Anmärkning

Yrkesutbildningen på yrkeshögskolenivå har till största delen överförts till yrkeshögskolorna. På lärare som har tjänst som överlärare vid ett konservatorium tillämpas bestämmelserna för överlärare i UKTA 2001–2002.

§ 4 Årsbundet tillägg

	5 år	8 år	10 år.	15 år	20 år
Rektorer och biträdande rektorer			5 %	4 %	6 %
Lärare och timlärare i huvudsyssla	2 %	1 %	9 %	6 %	6 %

II Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 5 Arbetstid och semester för rektorer och biträdande rektorer

mom. 1

På rektorer och biträdande rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

Protokollsanteckning

Rektorernas och de biträdande rektorernas uppgifter består delvis av sådana som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som det är mer ändamålsenligt att utföra någon annanstans än på arbetsplatsen. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från byråarbetstiden.

mom. 2

Rektorer och biträdande rektorer har rätt till semester enligt bestämmelserna i del A § 33 mom. 1.

mom. 3

Med beaktande av läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden bestämmer arbetsgivaren för varje läsår antalet undervisningstimmar för en rektor till högst 315 timmar och för en biträdande rektor till högst 420 timmar.

mom. 4

För en lärartjänsteinnehavare som är biträdande rektor fastställs det årliga antalet undervisningstimmar till mellan 350 och 560.

§ 6 Årlig arbetstid och undervisningsskyldighet för lärare

mom. 1

Lärarnas undervisningsarbete och övriga arbete planeras för högst 38 veckor. Undervisningsarbetet bör i mån av möjlighet planeras för 35 veckor. En arbetsvecka omfattar fem dagar. Från dagarna avdras självständighetsdagen, trettondagen och första maj, om dessa infaller på någon annan vardag än lördag.

mom. 2

En lärares undervisningsskyldighet är 23 undervisningstimmar per vecka och den årliga undervisningsskyldigheten är 805 timmar. För lärare inom yrkesutbildningen (II stadiet) är undervisningsskyldigheten dock 22 undervisningstimmar per vecka och den årliga undervisningsskyldigheten är 770.

mom. 3

I annat arbete ingår utveckling av undervisningen och andra uppgifter som arbetsgivaren anvisar och som hör till lärarens arbetsuppgifter men som inte direkt anknyter till lektionerna. Den årliga arbetstiden för annat arbete är 90 timmar, och en timme är 60 minuter.

Protokollsanteckning

En undervisningstimme är 45 minuter. En arbetstimme (för kursexamen, vårexamen och inträdesförhörsnämnd) och en planeringstimme (utbildning och undervisningsarbete) är 60 minuter.

mom. 4

I stället för annat arbete kan läraren åläggas att undervisa mer än 35 arbetsveckor. En undervisningstimme förkortar då det andra arbetet med 1,5 timmar. Om läraren åläggs att utföra annat arbete i mer än 90 timmar, betalas en timmes övertimarvode för varje timme annat arbete.

mom. 5

Lärarens arbetstid bör i mån av möjlighet förläggas till måndag–fredag. Om det är nödvändigt för läroanstalten att ordna undervisning på lördagar eller överenskommelse om detta ingås med läraren, ska lärarens lediga dag förläggas till en måndag, såvida inget annat av särskilda skäl avtalas på lärarens begäran.

§ 7 Föreståndare för filial och undervisning vid filial

mom. 1

Om en lärare åläggs att sköta en filialföreståndares uppgifter betalas en ersättning för 1–4 veckotimmar till läraren enligt följande:

Antal elever vid filialen	Ersättning, veckotimmar
20–50	1
51–100	2
101–200	3
201–	4

2 mom.

Om en innehavare av lärartjänst åläggs att utöver undervisning vid huvudskolan också undervisa vid en eller flera filialskolor betalas en ersättning för 1–3 veckotimmar till läraren enligt följande:

Arbetsresan i kilometer per vecka	Ersättning, veckotimmar
100–149	1
150–199	2
200 eller mera	3

Tillämpningsanvisning

Denna uppgift kan inte räknas till undervisningsskyldigheten.

§ 8 Övertimarvode för innehavare av lärartjänst (träder i kraft 1.6.2024)

Till en lärartjänsteinnehavare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26 och engångstimarvodet enligt § 27.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,84 och divideras med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 6. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte det årsbundna tillägget enligt § 4.

III Lön och arbetstid för timlärare

§ 9 Lön och undervisningsskyldighet för timlärare i huvudsyssla (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för timlärare i huvudsyssla

4 08 07 02 6	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 08 07 02 8	Lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet
4 08 07 02 7	Annan lämplig examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör

mom. 2

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i huvudsyssla är 23 timmar per vecka.

mom. 3

Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är vägd, om det för läraren har räknats ut en vägd undervisningsskyldighet enligt del A § 53.

§ 10 Övriga uppgifter för en timlärare i huvudsyssla som bestäms av arbetsgivaren (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

Om en timlärare i huvudsyssla ges nämnde- eller planeringsuppgifter eller annat arbete enligt § 6 mom. 3, betalas för varje timme ett timarvode som räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 8 utgående från lönen i § 9 mom. 1 och undervisningsskyldigheten i § 6 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

En timlärare i huvudsyssla som anställts för minst ett arbetsår är skyldig att utan särskild ersättning utföra 8 timmar annat arbete enligt § 6 mom. 3.

Om timläraren i huvudsyssla har anställts för minst arbetstiden under en termin, är motsvarande skyldighet 4 timmar.

mom. 2

I arvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla, som undervisar minst 16 timmar per vecka vid en och samma musikläroanstalt beaktas dessutom undervisning vid en filial på det sätt som anges i § 7 mom. 2.

§ 11 Lönepunkter och timarvode (se lönebilagan) för timlärare i bisyssla (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

4 08 07 02 9	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 08 07 03 0	Lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet
4 08 07 03 1	Annan lämplig examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör

mom. 2

Om en timlärare i bisyssla åläggs annat arbete eller uppgifter enligt § 10 mom.1 , bestäms timarvodet enligt mom. 1.

IV Särskilda bestämmelser

§ 12 Ersättning för resekostnader

Till en timlärare som undervisar mindre än 16 timmar i veckan vid en och samma musikläroanstalt kan arbetsgivaren enligt prövning betala kostnaderna för resor.

§ 13 Hur tjänstledighet eller annat avbrott i tjänsteutövningen påverkar betalningen av övertimarvode

För avlönad tjänstledighet görs inga avdrag för en lärare på grund av övertimmar som inte hållits.

§ 14 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2006 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

Om en lärartjänsteinnehavare 31.12.2005 hade en totalinkomst som var större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.1.2006 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, har skillnaden blivit ett individuellt lönetillägg.

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen i tjänsten eller om tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del F Bilaga 11 Konstskolor för barn och unga

I Lön och arbetstid

§ 1 Lön för rektorer

mom. 1

Den uppgiftsrelaterade lönen för rektorer bestäms lokalt enligt löneskalan (se lönebilagan).

Tillämpning av denna löneskala förutsätter att rektorn har

4 05 01 00 1	lämplig högre högskoleexamen som avlagts vid Konstindustriella högskolan eller vid någon annan högskola eller
4 05 01 00 2	teckningslärarexamen som avlagts vid Konstindustriella högskolan eller vid någon läroanstalt för konstindustri.

§ 2 Arbetstid och semester för rektorer

mom. 1

I rektorstjänsten iakttas en arbetstid som i tillämpliga delar motsvarar byråarbetstiden enligt AKTA.

Tillämpningsanvisning

Eftersom bildkonstskolornas verksamhet under skolornas arbetsperiod i huvudsak är förlagd till kvällstid krävs det att den dagliga arbetstiden för rektorn är flexibel i fråga om arbetstidens början, indelning och slut.

mom. 2

Antalet undervisningstimmar fastställs till mellan 6 och 14 timmar per vecka.

Protokollsanteckning

Arbetsgivaren fastställer antalet undervisningstimmar för en rektor inom ovan nämnda gränser. När undervisningsskyldigheten bestäms ska beaktas bland annat hur många verksamhetsenheter skolan har och var dessa är belägna samt skolans övriga personalstyrka. Om undervisningstimmarna är över 6 000 under läsåret, kan undervisningsskyldigheten minskas med ytterligare en timme per vecka.

mom. 3

Rektorer har rätt till semester enligt del A § 33 mom. 1.

§ 3 Lön för lärare

mom. 1

Grundlönen för lärare (4 05 04 00 4) framgår av lönebilagan.

mom. 2

Om en lärare har lämplig högre högskoleexamen inom området eller lämplig högskoleexamen eller behörighet på minst institutnivå inom respektive konstområde eller är konstnär med pedagogisk behörighet enligt förordning 948/1998 (inklusive senare ändringar), är den uppgiftsrelaterade lönen ovan 6 % högre.

mom. 3

Grundlönen för lärare (4 05 04 00 5) med arbetstid enligt § 4 mom. 2 framgår av lönebilagan.

mom. 4

För en lärare med arbetstid enligt § 4 mom. 2 och behörighet enligt mom. 2 är den uppgiftsrelaterade lönen ovan 6 % högre.

§ 4 Arbetstid för lärare

Alternativ 1
mom. 1

Lärarens arbetstid är 790 timmar per år, av vilka 578 timmar är undervisningstimmar och 212 timmar är annat arbete som arbetsgivaren anvisar.

Alternativ 2
mom. 2

Lärarens arbetstid är 1 200 timmar per år, och den fördelas på undervisning och andra uppgifter som åläggs av arbetsgivaren så att undervisningstimmarna är högst det antal som anges i mom. 1.

Protokollsanteckning

I den övriga arbetsskyldigheten ingår utveckling av undervisningen och andra uppgifter som arbetsgivaren anvisar och som ingår i lärarens befattningsbeskrivning men som inte direkt anknyter till lektionerna.

mom. 3

Med anledning av trettondagen, om denna infaller på en annan vardag än lördag, görs från en lärares arbetstid en kalkylerad minskning som motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.

mom. 4

Enligt överenskommelse med läraren kan annat arbete bytas mot undervisningstimmar. En undervisningstimme minskar då det andra arbetet med 1,5 timmar.

§ 5 Undervisningsskyldighet för lärare som är föreståndare för en bildkonstskola

Undervisningsskyldigheten för en lärare som är föreståndare är 1–4 timmar mindre i veckan än annars.

§ 6 Årsbundet tillägg för rektorer och läräre

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för rektorer och lärare i huvudsyssla och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande:

	5 år	8 år	10 år	15 år	20 år
Rektorer			5 %	4 %	6 %
Lärare	2 %	1 %	5 %	10 %	10 %

II Timlärare

§ 7 Anställningens början

I fråga om anställningens början iakttas AKTA kap. I § 6.

§ 8 Anställningens upphörande

I fråga om anställningens upphörande iakttas AKTA kap. VIII § 3.

§ 9 Timarvoden (träder i kraft 1.6.2024)

mom. 1

Till en timlärare (4 05 07 04 0) betalas för varje undervisningstimme läraren hållit ett arvode enligt lönebilagan.

mom. 2

För planering och ordnande av utställningar betalas ett arvode enligt moment 1.

Tillämpningsanvisning

En undervisningstimme är 45 minuter. En timme som gäller andra uppgifter än undervisning är 60 minuter.

§ 10 Semesterersättning och semesterpenning

mom. 1

En timlärares rätt till (semester, semesterlön och) semesterersättning följer semesterlagen. Semesterersättning betalas vid utgången av skolans arbetsperiod eller vid anställningens upphörande. Timläraren ska ges en specifikation över semesterersättningen som innehåller en utredning över ersättningsgrunden.

mom. 2

Om timläraren för samma tid får semester, semesterersättning eller semesterpenning på basis av ett annat anställningsförhållande hos samma arbetsgivare, har läraren inte rätt till den semesterersättning som avses i denna paragraf.

mom. 3

En timlärare intjänar semesterpenning för sådana kalendermånader då timläraren har minst 14 arbetade dagar, om läraren omfattas av regeln om intjäning med 14 arbetade dagar, eller 35 arbetstimmar, om läraren omfattas av regeln om intjäning med 35 arbetstimmar.

Tillämpningsanvisning

Se tillämpningsanvisningen för § 13 i bilaga 13.

§ 11 Sjuklön och lön under moderskaps- /graviditets- /föräldraledighet

mom. 1

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 14 timmar per vecka betalas sjuklön och lön under moderskaps-/graviditetsledighet enligt AKTA kap. V § 2 och 7. Dessutom betalas den som är berättigad till avlönad graviditetsledighet lön under föräldraledighet enligt AKTA kap. V § 8.

Tillämpningsanvisning

Vid beräkningen av karenstider betraktas timlärarens anställning som oavbruten, om läraren har varit anställd i sin egen skola fram till utgången av föregående ordinarie arbetsperiod och då undervisat i snitt 14 timmar per vecka.

mom. 2

För andra timlärare än de som avses i mom. 1 bestäms rätten till moderskaps-/ graviditets-/ föräldraledighet och sjukfrånvaro med lön enligt arbetsavtalslagen.

§ 12 Tillfällig vårdledighet

En timlärare som undervisar i genomsnitt minst 14 timmar per vecka har i enlighet med AKTA kap. V § 9 rätt till avlönad arbetsledighet (tillfällig vårdledighet) för att ordna vård för eller sköta sitt barn då barnet insjuknat plötsligt.

§ 13 Lönebetalning

mom. 1

Lönebetalningsperioden är en kalendermånad. Lönen betalas senast den sjunde kalenderdagen i följande månad. Lönen kan betalas via bank. Lönen betalas på ett bankkonto i det penninginstitut som timläraren uppgett, om inte arbetsgivaren och timläraren kommer överens om något annat.

mom. 2

Om lönen förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag, betraktas närmast föregående vardag som förfallodag.

mom. 3

I samband med lönebetalningen ges löntagaren en specifikation som innehåller en detaljerad utredning över lönegrunderna, lönens storlek och innehållningar av lönen för olika ändamål.

Del F Bilaga 12 Medborgarinstitut

I Lön för tjänste-/befattningsinnehavare

§ 1 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer och biträdande rektorer

mom. 1

Den uppgiftsrelaterade lönen för rektorer (4 06 01 00 1) bestäms enligt löneskalan (se lönebilagan).

mom. 2

Den uppgiftsrelaterade lönen för biträdande rektorer (4 06 02 00 2) bestäms enligt löneskalan (se lönebilagan).

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lärare

4 06 04 00 6	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 06 04 00 7	Annan lämplig examen eller dispens för lärartjänst vid medborgarinstitut

§ 3 Uppgiftsrelaterad lön och lönepunkter för planeringsansvariga lärare

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms enligt löneskalan (se lönebilagan).

4 06 04 00 8	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 06 04 00 9	Annan lämplig examen eller dispens för lärartjänst vid medborgarinstitut

§ 4 Årsbundet tillägg (gäller från 1.8.2022)

Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för rektorer, lärare i huvudsyssla och planeringsansvariga lärare och uträkningen av den bestäms enligt del A § 12–18. Antalet år som berättigar till årsbundet tillägg och procenttalen är följande:

Gäller från 1.8.2022	5 år	10 år	15 år	20 år
Rektorer och biträdande rektorer		5 %	4 %	6 %
Lärare	3 %	9 %	6 %	6 %
Planeringsansvariga lärare	3 %	10 %	10 %	10 %

II Arbetstid för tjänste-/befattningsinnehavare

§ 5 Arbetstid och semester för rektorer och biträdande rektorer

mom. 1

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

Protokollsanteckning

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som det är mer ändamålsenligt att utföra någon annanstans än på arbetsplatsen. Arbetsmängden varierar också under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från byråarbetstiden.

mom. 2

Rektorer har rätt till semester enligt del A § 33 mom. 1.

mom. 3

Arbetsgivaren fastställer rektorns undervisningsskyldighet till högst 100 timmar med beaktande av medborgarinstitutets storlek och övriga lokala förhållanden.

mom. 4

Vid en läroanstalt med minst 11 000 undervisningstimmar per arbetsår gäller för biträdande rektorns arbetstid och semester vad som ovan föreskrivs om rektorer.

Vid andra läroanstalter är undervisningsskyldigheten för en biträdande rektor 150 timmar per arbetsår.

§ 6 Årlig arbetstid och undervisningsskyldighet för lärare (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

Lärare är skyldiga att hålla följande antal undervisningstimmar per arbetsår:

a) lärare i samhällsämnen, pedagogik, modersmålet, det andra inhemska språket och främmande språk samt lärare i matematisk-naturvetenskapliga ämnen 530 timmar,

b) övriga lärare 580 timmar.

mom. 2

Den övriga arbetsskyldigheten för en lärare är 350 timmar per arbetsår. Om en lärare i medeltal reser 200 kilometer per vecka på grund av resor till en annan verksamhetsenhet, räknas av den tid som använts till resor högst 75 timmar per år till den ovan nämnda övriga arbetsskyldigheten.

mom. 3

Om en lärare undervisar i flera ämnen med olika undervisningsskyldighet, ska undervisningstimmarna per år räknas så att de vägs enligt de olika ämnena.

mom. 4

Om undervisningsskyldigheten bestäms så att den understiger de timantal som anges i mom. 1, ska den övriga arbetsskyldigheten ökas med 1,5 timmar per minskad undervisningstimme. Med lärarens samtycke kan undervisningsskyldigheten också för ett arbetsår i sänder bestämmas vara större, varvid den övriga arbetsskyldigheten minskas med 1,5 timmar per varje tillagd undervisningstimme. Den övriga arbetsskyldigheten är då minst 200 timmar per arbetsår.

Vid behov kan läraren undervisa 150 timmar mer än det årliga antalet undervisningstimmar. En överenskommelse om extra undervisning ingås med läraren. Extra undervisning ersätts i form av timarvode. Arvodet för en timme får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med 103.

mom. 5

En undervisningstimme är 45 minuter. I en undervisningstimme ingår förberedelse av undervisningen, liksom också utarbetande och korrigering av repetitioner, prov och övriga uppgifter som hör till undervisningen och deltagande i lärarmöten.

mom. 6

En timme övrig arbetsskyldighet är 60 minuter.

Tillämpningsanvisning

Till den övriga arbetsskyldigheten hör, beroende på institutarbetets karaktär, allmänna arrangemang, uppgörande av läroplan, utveckling av undervisningen, studiehandledning, deltagande i elevkårsverksamheten vid medborgarinstitutet och andra liknande uppgifter.

mom. 7

Om en lärare får i uppgift att sköta handledningen av distansundervisning, räknas det av arbetsgivaren fastställda antalet handledningstimmar till undervisningstimmarna så att 1,5 timmar arbete motsvarar en undervisningstimme.

mom. 8

Om trettondagen infaller på en annan vardag än lördag, förkortas lärarnas arbetstid med en tid som motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.

§ 7 Minskning av antalet undervisningstimmar för lärare

mom. 1

Om en lärare är förordnad till biträdande rektor vid ett medborgarinstitut med 6 000–10 999 undervisningstimmar kan arbetsgivaren minska antalet undervisningstimmar för biträdande rektorn till minst 400 timmar. Om det vid medborgarinstitutet ovan finns minst fyra lärartjänsteinnehavare kan antalet undervisningstimmar för biträdande rektorn minskas till minst 300 timmar.

mom. 2

Om en lärare är förordnad till avdelningsföreståndare kan arbetsgivaren minska lärarens undervisningstimmar till minst 400 timmar. Om det finns över 2 000 studerande vid avdelningen kan arbetsgivaren minska avdelningsföreståndarens undervisningstimmar till minst 150 timmar, om detta är synnerligen motiverat med hänsyn till mängden administrativa uppgifter.

mom. 3

Arbetsgivaren kan minska antalet undervisningstimmar till minst 200 timmar för en lärare som leder sitt eget undervisningsområde och som inom detta framför allt sköter utvecklingen av undervisningen och undervisningsmaterialet och handleder timlärare. Medborgarinstitutet ska i så fall ha minst 11 000 undervisningstimmar per år.

§ 8 Kvällsundervisning

Om en lärare åläggs att hålla minst hälften av sina undervisningstimmar efter klockan 16.00, betalas minst en ersättning som framgår av lönebilagan.

Tillämpningsanvisning

Kvällstillägget för en lärare med full arbetstid betalas enligt lönebilagan. För en deltidsanställd lärare är tillägget lägre i proportion till full arbetstid. Tillägget beaktas vid beräkningen av semesterpenning.

§ 9 Arbetstid för en planeringsansvarig lärare (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

För en planeringsansvarig lärare, vars uppgifter omfattar planering och koordinering av studieprogram/kurser samt ledning och uppföljning av projekt (ekonomiskt e.d. ansvar) delas arbetstiden enligt arbetsgivarens beslut in i undervisning och andra uppgifter som åläggs av arbetsgivaren, så att antalet undervisningstimmar följer § 6 mom. 1. Mängden annat arbete (620–670 timmar) får man genom att från 1 200 timmar dra av 530 eller 580 timmar, beroende på den planeringsansvariga lärarens undervisningsskyldighet. När en vägd undervisningsskyldighet räknats ut för den planeringsansvariga läraren, får man mängden annat arbete genom att dra av den vägda undervisningsskyldigheten från 1 200 timmar.

Exempel

En lärare har en undervisningsskyldighet på 530 timmar. Andelen annat arbete är 670 timmar under läsåret.

mom. 2

Enligt överenskommelse med läraren kan annat arbete bytas mot undervisningstimmar eller undervisningstimmar mot annat arbete ett läsår åt gången. En utbytt undervisningstimme ökar då det andra arbetet med 1,5 timmar och en extra undervisningstimme minskar det andra arbetet med 1,5 timmar. Högst 280 undervisningstimmar kan bytas ut mot annat arbete. Lärarens bundna arbetstid kan variera under läsåret enligt hur mycket läraren undervisar.

Exempel

En lärare har en undervisningsskyldighet på 530 timmar, men undervisar bara 400 timmar. Andelen annat arbete beräknas på följande sätt: 530 - 400 = 130, dvs. läraren undervisar 130 timmar mindre än undervisningsskyldigheten. Andelen annat arbete blir då 865 timmar under läsåret (670 + 130 x 1,5 = 865). Lärarens årliga bundna arbetstid under läsåret är 1 265.

Tillämpningsanvisning

Förberedelse av egna lektioner och efterarbete sker utanför undervisningstiden och den övriga arbetstid som arbetsgivaren bestämmer, om (dvs. utanför den bundna arbetstiden).

mom. 3

Arbetsgivaren och en lärare som har arbetstid enligt § 6 kan komma överens om övergång till arbetstid enligt mom. 1 i denna paragraf, så att övergången sker den 1 augusti.

§ 10 Avvikelse från antalet undervisningstimmar för en planeringsansvarig lärare (träder i kraft 1.8.2022)

Arbetsgivaren samt läraren och/eller lärarens förtroendeman kan tillsvidare eller för viss tid komma överens om att procenttalen för det årsbundna tillägget enligt § 4 är de samma för den planeringsansvariga läraren som för lärare i huvudsyssla.

III Timlärare

§ 11 Anställningens början

I fråga om anställningens början iakttas AKTA kap. I § 6.

§ 12 Uppgifter

mom. 1

En timlärare anställs för att ge den undervisning som anges i arbetsavtalet. I timlärarens skyldigheter ingår att förbereda undervisningstimmarna, hålla undervisningstimmarna, utföra annat arbete i direkt anslutning till undervisningstimmarna och delta i arbetsavtalsenliga lärarmöten.

Tillämpningsanvisning

En undervisningstimme är 45 minuter.

mom. 2

En timlärare är vid behov tillfälligt skyldig att också utföra andra sådana uppgifter som fastställts i medborgarinstitutets verksamhets- och undervisningsplan och som är fast anknutna till institutets verksamhet inom lärarens eget område och som kan anses lämpliga med tanke på lärarens utbildning och arbetserfarenhet. Arvodet för dessa uppgifter bestäms enligt § 13.

Tillämpningsanvisning

En ovan avsedd timme som inte är en undervisningstimme är 60 minuter.

mom. 3–4 har slopats

§ 13 Timarvoden (träder i kraft 1.6.2024)

mom. 1

Till en timlärare (4 06 07 03 3) betalas för varje undervisningstimme läraren hållit ett timarvode enligt lönebilagan.

mom. 2

Till en timlärare som har behörighet som lärare i huvudsyssla vid folkhögskolor och medborgarinstitut samt till en timlärare som har slutfört 35 studieveckors eller minst 60 studiepoängs pedagogikstudier för lärare betalas ett timarvode som är 10 % högre än vad som annars betalas timläraren. Om timläraren slutfört endast grundstudierna i vuxenpedagogik är timarvodet 5 % högre.

Till en timlärare som undervisar på en kompetensbaserad kurs med en eller flera studerande som avlägger studiepoäng (studiepoängskurs) betalas för varje undervisningstimme ett timarvode som är 5 % högre än det som annars betalas timläraren i fråga.

Tillämpningsanvisning

På timlärare tillämpas i fråga om handledning av distansundervisning § 6 mom. 7.

mom. 3

I fråga om föreläsningsarvoden ingås särskilda lokala avtal.

§ 14 Årsförhöjning (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i tre år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 6 %.

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 5 år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 4 %.

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 7 år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 4 %.

Tillämpningsanvisning

Vid beräkningen av undervisningstimmarna beaktas timmarna vid ett enda medborgarinstitut. Betalningen av årsförhöjningen förutsätter också att läraren undervisar vid medborgarinstitutet eller folkhögskolan i genomsnitt minst 16 veckotimmar. Som divisor används antalet arbetsveckor.

mom. 2

På ansökan om årsförhöjning och på den tid efter vilken årsförhöjningen förfaller tillämpas del A § 17.

mom. 3

Årsförhöjningens inverkan på timlönen beräknas på summan av timarvodet och tidigare årsförhöjningar.

Tillämpningsanvisning

Årsförhöjningens inverkan på timlönen räknas ut genom att timarvodet multipliceras med koefficienter som följer av procenttalen för årsförhöjningen (t.ex. 6 % = 1,06) utan att siffrorna avrundas under uträkningen. Avrundningen till hela cent görs först på den slutliga lönen. Beräkningen görs alltså enligt principen ränta på ränta.

§ 15 Semesterersättning

mom. 1

En timlärares rätt till (semester, semesterlön och) semesterersättning följer semesterlagen (162/2005). Semesterersättning betalas vid utgången av medborgarinstitutets arbetsperiod eller när anställningen upphör. Timläraren ska ges en specifikation över semesterersättningen som innehåller en utredning över ersättningsgrunden.

mom. 2

Tillämpningsanvisning

Semesterersättningen är 9 % av de löner som betalats under hela anställningsförhållandet (11,5 %, om anställningen har fortgått utan avbrott minst ett år före utgången av kvalifikationsåret).

Arbetsgivaren är skyldig att ge den anställda en specifikation över semesterersättningen.

§ 16 Semesterpenning

50 %	Semesterersättningen för arbetsåret	x	Månader med 14 arbetsdagar eller 35 undervisningstimmar
		Antalet anställningsmånader

§ 17 Sjuklön och lön under moderskaps-/ graviditets-/ föräldraledighet

mom. 1

Tillämpningsanvisning

Vid beräkningen av karenstider betraktas timlärarens anställning som sammanhängande, om läraren har varit anställd vid sitt eget institut fram till utgången av föregående ordinarie arbetsperiod och då undervisat i genomsnitt 14 timmar per vecka.

mom. 2

För andra timlärare än de som avses i mom. 1 bestäms rätten till moderskaps- /graviditets- /föräldraledighet och sjukfrånvaro med lön enligt arbetsavtalslagen

§ 18 Tillfällig vårdledighet

§ 19 Ersättning för resekostnader (träder i kraft 1.8.2022)

En timlärares rätt att få resekostnadsersättningar följer respektive bestämmelser i AKTA, dock med följande undantag:

En timlärare betalas resekostnadsersättning för resor från timlärarens bostad eller tjänstgöringsställe till institutets verksamhetsställe, dock högst till den del resan överstiger tjugo kilometer. På samma grunder ersätts också återresan.

§ 20 Lönebetalning

Perioden och tidpunkten för lönebetalningen följer AKTA kap. II § 18.

IV Särskilda bestämmelser

§ 21 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2006 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

Om läraren 31.12.2005 hade en totalinkomst som var större än den nya totalinkomsten fr.o.m. 1.1.2006 för samma uppgift och beräknad på samma antal veckotimmar, har skillnaden blivit ett individuellt lönetillägg.

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen eller om personen övergår till en annan befattning/tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del F Bilaga 13 Folkhögskolor

I Lön och arbetstid för tjänste-/befattningsinnehavare

§ 1 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer

Den uppgiftsrelaterade lönen för rektorer (4 07 01 01 1) bestäms enligt löneskalan (se lönebilagan).

§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lärare med arbetstidsalternativ 1

(gäller till 31.7.2022)

§ 3 Arbetstid för lärare med alternativ 1

(gäller till 31.7.2022)

§ 4 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lärare med arbetstidsalternativ 2

4 07 04 02 1	Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen
4 07 04 02 2	Lämplig högskoleexamen
4 07 04 02 3	Annan examen

§ 5 Årsbundet tillägg (träder i kraft 1.8.2022)

5 år

10 år

15 år

20 år

Rektorer

5 %

4 %

6 %

Lärare med alternativ 2

3 %

5 %

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren och en lärare på vilken alternativ 2 tillämpats (se § 7 helhetsarbetstid) kan komma överens om övergång till lön och arbetstid enligt alternativ 1.

§ 6 Arbetstid och semester för rektorer

mom. 1

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet.

Protokollsanteckning

mom. 2

Arbetsgivaren fastställer per arbetsår rektorns undervisningsskyldighet till högst 325 timmar med beaktande av folkhögskolans storlek och andra lokala förhållanden.

mom. 3

Rektorer har rätt till semester enligt del A § 33 mom. 1.

§ 7 Arbetstid och semester för lärare med alternativ 2

mom. 1

På lärare tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till läroanstaltens verksamhet. Helhetsarbetstiden omfattar undervisning och annat arbete.

Protokollsanteckning

I lärarnas arbetsuppgifter ingår delvis uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis uppgifter som det är mer ändamålsenligt att utföra någon annanstans än på arbetsplatsen. Arbetsmängden varierar också under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från byråarbetstiden.

mom. 2

Lärare har rätt till semester enligt del A § 33 mom. 1.

mom. 3

En lärares undervisningsskyldighet per arbetsår är följande:

1	Modersmålet	525 timmar
2	För den studerande främmande språk, matematik, fysik och kemi	600 timmar
3	Religion, psykologi, historia, litteratur, samhällslära, ekonomikunskap, biologi, geografi och övriga ämnen	652 timmar

mom. 4

Om organiseringen av undervisningsarbetet vid folkhögskolan av särskilda skäl så kräver, kan en lärares undervisningsskyldighet bestämmas vara större eller mindre än vad som anges ovan. Undervisningsskyldigheten får ändå inte minskas så att den är mindre än 90 % av undervisningsskyldigheten.

Protokollsanteckning

En undervisningstimme som hör till undervisningsskyldigheten är 45 minuter.

mom. 5

För den lärare som sköter uppgifterna som kontaktlärare inom yrkesvägledningen får 10 timmar per arbetsår räknas som undervisningstimmar för varje grupp på 30 studerande som deltar i yrkesvägledningen.

II Timlärare

§ 8 Anställningens början

I fråga om anställningens början iakttas kap. I § 6 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA).

§ 9 Uppgifter

mom. 1

Tillämpningsanvisning

En undervisningstimme är 45 minuter.

mom. 2

En timlärare är vid behov tillfälligt skyldig att också utföra andra sådana uppgifter som fastställts i folkhögskolans verksamhets- och undervisningsplan och som är fast anknutna till folkhögskolans verksamhet inom lärarens eget område och som kan anses lämpliga med tanke på lärarens utbildning och arbetserfarenhet. Arvodet för dessa uppgifter bestäms enligt § 10.

Tillämpningsanvisning

En ovan avsedd timme som inte är en undervisningstimme är 60 minuter.

mom. 3–4 har slopats 1.8.2020

§ 10 Timarvoden

mom. 1

Till en timlärare (4 07 07 03 3) betalas för varje undervisningstimme läraren hållit ett timarvode enligt lönebilagan.

mom. 2

Tillämpningsanvisning

På timlärare tillämpas i fråga om handledning av distansundervisning § 3 mom. 6.

mom. 3

I fråga om föreläsningsarvoden ingås särskilda lokala avtal.

§ 11 Årsförhöjning (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i tre år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sin egen eller någon annan folkhögskola, betalas timarvodet förhöjt med 6 %.

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 5 år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sin egen eller någon annan folkhögskola, betalas timarvodet förhöjt med 4 %.

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 7 år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sin egen eller någon annan folkhögskola, betalas timarvodet förhöjt med 4 %.

Tillämpningsanvisning

Vid beräkningen av undervisningstimmarna beaktas timmarna vid en enda folkhögskola. Betalningen av årsförhöjningen förutsätter också att läraren undervisar vid medborgarinstitutet eller folkhögskolan i genomsnitt minst 16 veckotimmar. Som divisor används antalet arbetsveckor.

mom. 2

På ansökan om årsförhöjning och på den tid efter vilken årsförhöjningen förfaller tillämpas del A § 17.

mom. 3

Årsförhöjningens inverkan på timlönen beräknas på summan av timarvodet och tidigare årsförhöjningar.

Tillämpningsanvisning

§ 12 Semesterersättning

mom. 1

En timlärares rätt till (semester, semesterlön och) semesterersättning följer semesterlagen (162/2005). Semesterersättning betalas vid utgången av folkhögskolans arbetsperiod eller när anställningen upphör. Timläraren ska ges en specifikation över semesterersättningen som innehåller en utredning över ersättningsgrunden.

mom. 2

§ 13 Semesterpenning

50 %	Semesterersättningen för arbetsåret	x	Månader med 14 arbetsdagar eller 35 undervisningstimmar
		Antalet anställningsmånader

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren är skyldig att ge den anställda en specifikation över semesterersättningen.

§ 14 Sjuklön och lön under moderskaps- /graviditets-/ föräldraledighet

mom. 1

Tillämpningsanvisning

Vid beräkningen av karenstider betraktas timlärarens anställning som sammanhängande, om läraren har varit anställd i sin egen folkhögskola fram till utgången av föregående ordinarie arbetsperiod och då undervisat i genomsnitt 14 timmar per vecka.

mom. 2

För andra timlärare än de som avses i mom. 1 bestäms rätten till moderskaps-/ graviditets-/ föräldraledighet och sjukfrånvaro med lön enligt arbetsavtalslagen.

§ 15 Tillfällig vårdledighet

§ 16 Ersättning för resekostnader (träder i kraft 1.8.2022)

En timlärares rätt att få resekostnadsersättningar följer respektive bestämmelser i AKTA, dock med följande undantag:

En timlärare betalas resekostnadsersättning för resor från timlärarens bostad eller tjänstgöringsställe till folkhögskolans verksamhetsställe, dock högst till den del resan överstiger tjugo kilometer. På samma grunder ersätts också återresan.

§ 17 Lönebetalning

Perioden och tidpunkten för lönebetalningen följer AKTA kap. II § 18.

III Särskilda bestämmelser

§ 18 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.1.2006 övergått till lön angiven i euro

mom. 1

mom. 2

Det individuella lönetillägget slopas allteftersom det sker förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen eller om personen övergår till en annan befattning/tjänst.

Tillämpningsanvisning

Också tidigare tillkomna individuella lönetillägg slopas på samma sätt. Som förändringar i den uppgiftsrelaterade lönen räknas varken allmänna förhöjningar eller individuella tillägg.

Del G Undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken

I Tillämpning

§ 1 Tillämpningsområde

mom 1.

Denna del tillämpas på undervisningspersonal som uppfyller behörighetsvillkoren och som arbetar som lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare på daghem och sjukhus samt i klubbverksamhet enligt den lag om småbarnspedagogik som gäller 1.6.2021.

Tillämpningsanvisning

Med personer som uppfyller behörighetsvillkoren avses personer som har behörighet enligt 26 §, 30 § eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018.

Med personer som uppfyller behörighetsvillkoren avses också personer som har behörighet att i enlighet med övergångsbestämmelserna i 75 § i lagen om småbarnspedagogik verka i sådana uppgifter som avses i 26 §, 30 § eller 31 § i lagen.

Därtill uppfyller den som har behörighet enligt 7 § i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) behörighetsvillkoren för en förskolelärare inom småbarnspedagogiken.

mom. 2

Utöver del G tillämpas på undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken följande bestämmelser i UKTA del A:

I Tillämpningsområde och arbetsfred

§ 1 Tillämpningsområde mom. 1, 2 och 4
§ 4 Arbetsfred

III Arbetstidsformer

§ 31 Arbetstidsformer

mom. 3

På undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken tillämpas dessutom följande bestämmelser i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA):

Kapitel I Allmän del

§ 2 (avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor), § 4 (lokala avtal), § 5 (arbetsgivarens allmänna rättigheter), § 6 (tidpunkten då ett arbetsavtalsförhållande och medföljande rättigheter börjar), § 7 (tjänsteutövning), § 8 (anställningen fortsätter utan avbrott), § 9 (uppvisande av läkarintyg), § 10 (arbetstagarens uppgifter).

Kapitel II Löner

§ 1 (de anställdas rätt till lön), § 2 (grundläggande lönebegrepp), § 4 (deltidslön), § 5 (protokollsanteckningen om ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig), § 7 (lönesättning), § 8 (anställda utanför lönesättningen), § 9 mom. 2 (kan tillämpas på lönepunkten för speciallärare), § 11 (individuellt tillägg), § 13 (resultatbonus), § 14 (engångsarvode), § 15 (rekryteringstillägg), § 16 (språktillägg), § 18 (lönebetalning), § 19 (uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad), § 20 (kvittningsrätt och återkrav av lön), § 21 (lön under avstängning från tjänsteutövning).

Kapitel III Arbetstid (i tillämpliga delar)

Kapitel IV Semester

Kapitel V Tjänst-, arbets- och familjeledighet

Kapitel VI Ersättningar för kostnader och naturaprestationer

Kapitel VII Förtroendemän

Kapitel VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning, anställningens upphörande

Bilaga 16 Ersättningar för resekostnader

II Löner

På lönen för undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken tillämpas utöver de ovan nämnda bestämmelserna i AKTA även bestämmelserna i detta lönekapitel.

§ 2 Ordinarie lön

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie lön består av följande delar:

uppgiftsrelaterad lön eller motsvarande lön (exklusive naturaförmåner)
individuellt tillägg
arbetserfarenhetstillägg och årstillägg
fjärrortstillägg (beviljat senast 31.12.2011 enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011)
språktillägg
rekryteringstillägg
förtroendemannaersättning
ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig.

Tillämpningsanvisning

Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön.

Protokollsanteckning om årstillägg

Det årstillägg som betalats 31.8.2004 kvarstår fr.o.m. 1.9.2004 till oförändrat belopp så länge som anställningen hos kommunen eller samkommunen fortgår utan avbrott, om inget annat föranleds av AKTA kap. II § 4.

Protokollsanteckning om fjärrortstillägg

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som betalats fjärrortstillägg enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal som gällde 31.12.2011 betalas fortfarande fjär-rortstillägg enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011.

§ 3 Lönesystemet

Lönesystemet har som mål att främja kommunernas och samkommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner för kommunsektorn. Lönesystemet stöder verksamhetsstrategin, har en positiv effekt på organisationens mål och utgör en fast del av ledningen. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner som grundar sig på

arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (uppgiftsrelaterad lön)
yrkesskicklighet och arbetsprestationer (individuellt tillägg)
anställningstiden (arbetserfarenhetstillägg)
resultaten (resultatbonus)

Dessutom kan arbetsgivaren betala andra tillägg, arvoden eller ersättningar som anges särskilt i AKTA.

Tillämpningsanvisning

Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen ska uppfylla de mål som satts för ett bra och fungerande lönesystem. Lönesystemet ska ses över regelbundet.

Lönerna enligt de tidigare lönesystemen ska i mån av möjlighet samordnas med lönerna enligt det nya system som valts. Samordningen inleds med de uppgiftsrelaterade lönerna. Den nya lönenivån bestäms enligt arbetsvärderingssystemet i det nya lönesystemet. Om den uppgiftsrelaterade lönen är lägre än vad det nya lönesystemet förutsätter är det meningen att lönerna höjs stegvis till nivån enligt det nya lönesystemet. Övergångsperiodens längd beror på löneskillnaderna, kostnaderna och arbetsgivarens ekonomiska situation. En plan inklusive tidsplaner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det nya lönesystemet och samordningen av lönerna.

Om den gamla uppgiftsrelaterade lönen är högre än motsvarande lön enligt det nya lönesystemet och uppgifterna inte förändrats väsentligt bibehålls den gamla uppgiftsrelaterade lönen, om man inte lokalt avtalar om något annat. De löneskillnader som olikheterna i de olika lönesystemen ger upphov till minskar när den uppgiftsrelaterade lönen enligt det nya lönesystemet höjs. Det finns skäl att dokumentera löneskillnader och grunden för dem (kommunstrukturlagen eller tvingande bestämmelser om överlåtelse av rörelse). Målet är lika lön för lika krävande uppgifter.

Vid sammanslagningar kan det individuella tillägget sänkas endast om lönegrunderna omprövas till följd av väsentliga förändringar i arbetsuppgifterna eller till följd av en betydlig försämring av arbetsprestationen av skäl som beror på den anställda själv, om man inte lokalt avtalar om något annat.

Förhandlingar om dessa frågor och det praktiska genomförandet förs på lokal nivå mellan den nya arbetsgivaren och representanterna för huvudavtalsorganisationerna. Hur förhandlingarna ska genomföras och hur man ska gå tillväga avtalas lokalt.

Protokollsanteckning om projektanställda med helhetslön

Tjänsteinnehavare och arbetstagare som betalats helhetslön enligt § 15 i lönekapitlet i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal som gällde 31.12.2011 (AKTA 2010–2011) betalas fortfarande lön enligt denna bestämmelse så länge anställningen är i kraft.

4 § Uppgiftsrelaterad lön

mom. 1

När den uppgiftsrelaterade lönen för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare fastställs eller överenskoms är bestämningsgrunden i första hand arbetets svårighetsgrad.

Tillämpningsanvisning

1 Uppgiftsbeskrivning för arbetsvärderingen

Arbetsvärderingen bör basera sig på en uppgiftsbeskrivning som anger arbetsuppgifternas syfte och väsentliga innehåll och de centrala uppgiftshelheter som ingår i arbetet. Uppgiftsbeskrivningen bör ha en klar och tydlig struktur.

Uppgiftsbeskrivningarna utarbetas i samarbete mellan arbetsgivarens representant och den anställda eller, om det är fråga om att utarbeta en modellbeskrivning, med en representant för yrkesgruppen.

Arbetsgivaren fastställer uppgiftsbeskrivningen. Den utgör inte en del av arbetsavtalet och arbetsgivaren kan sålunda vid behov justera den. Den berörda tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska på begäran ges en kopia av den fastställda uppgiftsbeskrivningen. Se § 5 i denna del beträffande väsentliga ändringar i en arbetstagares uppgifter och 23 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare beträffande väsentliga ändringar i en tjänsteinnehavares uppgifter (hänvisningsbestämmelse).

Uppgiftsbeskrivningarna ska vara sinsemellan jämförbara så att uppgifterna kan värderas objektivt. Separata uppgiftsbeskrivningar behöver inte utarbetas för anställda som utför samma slags uppgifter. Om flera anställda utför samma slags uppgifter kan man till exempel utarbeta en modellbeskrivning och komplettera den vid behov.

Uppgiftsbeskrivningarna ska hållas uppdaterade. När den uppgiftshelhet som fastställts i den anställdas uppgiftsbeskrivning ändras eller det har gjorts ändringar i den som är större än ringa, bör beskrivningen justeras enligt den förändrade situationen. Samtidigt bedöms svårighetsgraden på nytt för att man ska få reda på vilka förändringar som skett i den totala svårighetsgraden. Sedan bedöms de eventuella effekterna av förändringarna på de uppgiftsrelaterade lönerna. (Se § 5 i denna del: Väsentlig förändring i uppgifterna).

2 Värderingsfaktorer

Kunnande

Kunnandet beskriver hur djupa, omfattande och breda kunskaper och färdigheter den anställda behöver ha förvärvat genom utbildning och arbetserfarenhet och i hur hög grad arbetet kräver självständigt omdöme. I fråga om kunskaper bedöms vilken utbildning som behövs (grundläggande yrkesutbildning, vidareutbildning och kompletterande utbildning) och vilka nya kunskaper den anställda måste tillägna sig för att upprätthålla sin yrkesskicklighet. I fråga om färdigheter bedöms hur gedigen och bred arbetserfarenhet och hurdana specialkunskaper som behövs och i vilken mån den anställda förutsätts kunna göra helhetsbedömningar. När det gäller färdigheter bedöms också i vilken utsträckning arbetet förutsätter att den anställda behärskar flera uppgiftsområden och kan hantera många olika saker samtidigt eller har vitt skilda kunskaper och färdigheter. I fråga om omdöme bedöms i vilken mån arbetet förutsätter självständigt omdöme, vilket påverkas av hur ingående anvisningar det finns för arbetet. Också självständig uppsättning av mål utifrån fackområdets och organisationens värderingar och mål beaktas.

Arbetets verkningar och ansvar

Samarbetsförmåga

Arbetsmiljö

När det gäller arbetsmiljö beaktas fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer som hänför sig till arbetet och som avviker från det normala och inte kan avhjälpas genom arbetarskyddsåtgärder.

3 Omständigheter som ska beaktas i arbetsvärderingen

3.1 Utbildning

Den anställdas utbildning eller erfarenhet påverkar inte arbetets svårighetsgrad, utan den avgörs alltid på basis av de verkliga arbetsuppgifterna. Som villkor för tillämpning av en lönepunkt anges däremot ofta en utbildningsnivå som är avsedd att beskriva den kunskapsnivå som behövs för att sköta uppgifter inom lönepunkten. Om det av en anställd förutsätts högre utbildningsnivå än vad som anges för lönepunkten eller ytterligare specialiseringsutbildning eller vidareutbildning, är det i allmänhet ett tecken på att också arbetets svårighetsgrad förutsätter en uppgiftsrelaterad lön som är klart högre än grundlönen. Även om behörighetsvillkoren inte förutsätter sådan extra kompetens kan den anställdas extra kompetens eller färdigheter som förvärvats via erfarenhet i praktiken leda till att den anställda ges uppgifter som är mer krävande än normalt, vilket ska beaktas när den uppgiftsrelaterade lönen bestäms. När en anställd har en mer omfattande utbildning än vad som krävs tilldelas han eller hon kanske inte mer krävande uppgifter än andra, men kunnandet kan utnyttjas i vissa situationer, och för denna potential kan det vara motiverat att betala ett individuellt tillägg.

Se även § 4 mom. 2.

3.2 Extra uppgifter och extra ansvar

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan ges extra uppgifter utöver de vanliga och extra ansvar, vilket påverkar arbetets svårighetsgrad och därmed också den uppgiftsrelaterade lönen. Om extra uppgifter eller ansvar ges för en viss tid kan den uppgiftsrelaterade lönen vid behov höjas tillfälligt (i § 5 bestäms hur väsentliga ändringar i uppgifterna påverkar den uppgiftsrelaterade lönen). Extra uppgifter och ansvar kan till exempel vara att en anställd tillfälligt är chef för en enhet eller ett ansvarsområde, har ledningsansvar för en enhet eller ett team, fungerar som ersättare för en direktör eller chef eller ansvarar för en krävande uppgiftshelhet som andra i samma lönepunkt inte har ansvar för.

3.3 Chefsställning

Trots att jämförelsen av arbetets svårighetsgrad görs mellan anställda i samma lönepunkt behövs ibland en parallell granskning i förhållande till andra lönepunkter. Till exempel bör chefernas och de underställdas uppgiftsrelaterade löner stå i rätt förhållande till varandra oberoende av om de hör till samma lönepunkt eller till olika punkter. I regel ska chefens uppgiftsrelaterade lön vara klart högre än de underställdas, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta. När den uppgiftsrelaterade lönen för anställda i lednings- eller chefsuppgifter bestäms, ska man beakta bland annat enhetens storlek, omfattningen av ansvarsområdets eller enhetens serviceutbud, produktionen av specialtjänster och andra särdrag, kravet på samverkan med andra förvaltningsgrenar och serviceproducenter och chefsarbetets betydelse för resultatet och verksamhetsförutsättningarna.

4 Värderingssystem och arbetsvärdering

Med värderingsfaktorerna som grund utarbetas ett värderingssystem för arbetsvärderingen.

Det är rekommendabelt att arbetsvärderingen görs genom en helhetsvärdering som bygger på objektiva värderingsfaktorer som bestämts på förhand.

Olika värderingsfaktorer kan ha olika vikt. Det kunnande som behövs i arbetet väger tyngst.

I arbetsvärderingen värderas uppgifterna i samma lönepunkt hos samma arbetsgivare samtidigt och dessa uppgifter jämförs också sinsemellan. Arbetsvärderingen kan utsträckas till att gälla uppgifter i olika lönepunkter i en lönebilaga, när uppgifterna är jämförbara med varandra, till exempel 06RUO020–06RUO060 som gäller kostservicepersonal. Lokalt kan man ändå använda också en mer omfattande jämförelse, om det gemensamt anses ändamålsenligt.

Innan ett nytt värderingssystem införs eller när värderingssystemet ändras ska förhandlingar föras med förtroendemännen för de tjänsteinnehavare och arbetstagare som värderingssystemet kommer att tillämpas på. Arbetsgivaren fattar i sista hand beslut om värderingssystemet. En skriftlig beskrivning av värderingssystemet bör utarbetas och de anställda bör informeras om innehållet.

Med jämna mellanrum bör man utvärdera hur värderingssystemet fungerar.

Helhetsvärderingen bör utföras på så jämförbara och enhetliga grunder som möjligt.

Helhetsvärderingen bör bygga på

en skriftlig uppgiftsbeskrivning som utarbetats för arbetsvärderingen (se punkt 1)
värderingsfaktorer (se punkt 2)
omständigheter som ska beaktas i arbetsvärderingen (utbildning, extra uppgifter och extra ansvar, chefsställning) (se punkt 3)
värderingssystemet (se punkt 4).

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms utgående från helhetsvärderingen (se punkt 5).

Det är meningen att frågor som gäller tillämpningen av arbetsvärderingen och värderingssystemet ska avgöras lokalt.

5 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen

När arbetsgivaren bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen med stöd av sin prövningsrätt ska arbetets svårighetsgrad beaktas så objektivt som möjligt.

Målet är att de uppgiftsrelaterade lönerna i en lönepunkt ska stå i sådan proportion till varandra som arbetets svårighetsgrad förutsätter.

Även om det vid jämförelsen av arbetets svårighetsgrad inte framgår avgörande skillnader för anställda som hör till samma lönepunkt, betyder det inte att grundlönen i lönepunkten automatiskt ska användas. Vid arbetsfördelningen har de anställda inom lönepunkten kanske tilldelats dels mer, dels mindre krävande uppgifter men den totala svårighetsgraden är ungefär den samma. I så fall bör den uppgiftsrelaterade lönen ligga på ungefär samma nivå för alla, men nivån kan vara betydligt högre än grundlönen. Det kan också förekomma avsevärda skillnader i arbetets svårighetsgrad inom lönepunkten och då kan även de uppgiftsrelaterade lönerna variera mycket.

Utöver arbetets svårighetsgrad påverkas nivån på den uppgiftsrelaterade lönen bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom yrkesgruppen och av arbetsgivarens löneprinciper.

Den behöriga myndigheten beslutar om nivån på den uppgiftsrelaterade lönen. För arbetstagarnas del kommer man överens om den uppgiftsrelaterade lönen i arbetsavtalet. Den uppgiftsrelaterade lönen kan bestämmas på nytt när ett nytt tjänsteförordnande ges eller ett nytt arbetsavtal ingås, till exempel vid förlängning av vikariat.

Lönen för anställda utanför lönesättningen bestäms enligt § 8 i lönekapitlet i AKTA.

6 Sänkning av den uppgiftsrelaterade lönen

Den uppgiftsrelaterade lönen kan sänkas endast i de fall som avses i § 5.

mom. 2

Oberoende av om den anställda uppfyller de behörighetsvillkor för befattningen som anges i lagstiftningen eller som den behöriga myndigheten fastställt, ska den uppgiftsrelaterade lönen i första hand bestämmas utgående från arbetets svårighetsgrad. Om den anställda inte uppfyller behörighetsvillkoren kan den uppgiftsrelaterade lönen ändå vara högst 10 % lägre än vad den ifrågavarande lönebestämmelsen i lönesättningen förutsätter.

Tillämpningsanvisning

Se utbildningsangivelserna i tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 1 punkt 1 och 2 i lönekapitlet i AKTA.

Om den anställda uppnår den behörighet som förutsätts, höjs den uppgiftsrelaterade lönen till åtminstone grundlönen enligt lönepunkten från ingången av den månad som följer efter att den anställda visat upp ett intyg över kompetensen.

§ 5 Väsentliga ändringar i uppgifterna

mom. 1

Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter ändras väsentligt för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen i det fall att den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.

Den uppgiftsrelaterade lönen justeras:

vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre
åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre
räknat från tidpunkten för ändringen, om arbetstagaren på egen begäran söker sig till ett mindre krävande arbete eller omplacering i andra uppgifter har erbjudits arbetstagaren som alternativ till permittering eller
vid tidpunkten för övergång till en annan tjänst.

mom. 2

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Förändringen i uppgifternas svårighetsgrad kan grunda sig på att den anställda till exempel övergår till en annan tjänst eller befattning, att den anställda får en tilläggsuppgift för viss tid eller att uppgifternas svårighetsgrad ändras så att de blir väsentligt mindre eller mer krävande. Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre än den tidigare, sänks den uppgiftsrelaterade lönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut.

Med ändringar i uppgifterna avses också ändringar i tjänsteutövningsskyldigheten.

Som alternativ till permittering ska arbetsgivaren i första hand erbjuda arbete som så väl som möjligt motsvarar det arbete som anges i arbetsavtalet. Om sådant arbete inte finns kan arbetsgivaren erbjuda annat arbete som kan anses lämpligt med beaktande av arbetstagarens utbildning, allmänna yrkesskicklighet och erfarenhet. För det arbete som erbjuds betalas den lön som gäller för arbetet i fråga räknat från omplaceringen. Vid permittering av en tjänsteinnehavare iakttas motsvarande principer.

§ 6 Arbetserfarenhetstillägg

mom. 1

Arbetserfarenhetstillägget, som baserar sig på arbetserfarenhet, är 3 % av den uppgiftsrelaterade lönen om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren i minst 5 år och 8 % av den uppgiftsrelaterade lönen om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren i minst 10 år

har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos kommunen eller samkommunen
har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos någon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
har arbetat inom företagsverksamhet i en uppgift som inte ingått i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, men som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna, maximalt 5 år sammanlagt.

Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro.

Tillämpningsanvisning

Arbete inom samma bransch anses vara av väsentlig nytta (punkt 2). Enbart ägarförhållande eller delägarskap anses inte vara av väsentlig nytta (punkt 3). Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga för den behöriga myndigheten och avgörs från fall till fall. Vid liknande fall följs en enhetlig praxis.

Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Ändringarna i punkt 2 och 3 tillämpas på anställningsförhållanden som börjar 1.1.2012 eller senare.

När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår till ett annat tjänsteförhållande eller när en arbetstagares uppgifter hos samma arbetsgivare ändras väsentligt kan den tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg omprövas (mom. 1 punkt 2 och 3).

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren 31.12.2011 har minst 5 års/minst 10 års anställningstid som berättigar till årsbunden del av det individuella tillägget enligt § 6 mom. 4 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011, överförs från det individuella tillägget en andel som motsvarar 5 procent/10 procent av den uppgiftsrelaterade lönen till ett nytt arbetserfarenhetstillägg på 3 procent/8 procent 1.1.2012. Det belopp som eventuellt återstår av det individuella tillägget kvarstår som individuellt tillägg.

mom. 2

Arbetserfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden uppfyllts. Den anställda ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare än kommunen/samkommunen och över företagsverksamhet. Utredningen bör visas upp inom en månad efter att anställningen inleddes. Om utredningen visas upp retroaktivt betalas det tillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.

§ 6 a Minimibelopp för individuella tillägg (förhöjd % träder i kraft 1.10.2022)

För individuella tillägg ska arbetsgivaren använda minst 1,8 % av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal i kommunen som omfattas av UKTA del G. Justeringen görs årligen.

§ 7 Lönesättning

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönesättningen (45999999), se § 8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Daghemsföreståndare (45000020)

Den huvudsakliga uppgiften för dem som hör till denna lönepunkt är att vara daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik.

Uppgifterna förutsätter behörighet som daghemsföreståndare enligt 31, 74 och 75 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018).

Till denna lönepunkt kan höra t.ex. föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet och daghemsföreståndare.

Biträdande föreståndare för småbarnspedagogisk enhet (45000030)

Den huvudsakliga uppgiften för dem som hör till denna lönepunkt är att vara biträdande föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet. Till en biträdande föreståndares uppgifter hör att leda enheten och och/eller vara direkt chef för personalen. Till uppgifterna kan också höra deltagande i undervisning och fostran.

Uppgifterna förutsätter behörighet enligt 26, 30, 31, 74 eller 75 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018).

Till denna lönepunkt kan höra t.ex. biträdande daghemsföreståndare och motsvarande lärare inom småbarnspedagogik som kontinuerligt verkar som direkt chef.

Speciallärare inom småbarnspedagogik

pedagogie magister (45001042)
pedagogie kandidat eller annan behörighet enligt lagen om småbarnspedagogik (45000042)

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med sakkunniguppgifter inom specialsmåbarnspedagogik, såsom specialundervisning och fostran av barn samt handledning av och stöd för den övriga personalen.

Till denna lönepunkt kan höra t.ex. speciallärare inom småbarnspedagogik, ambulerande/konsulterande specialbarnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare.

Uppgifterna förutsätter behörighet som speciallärare inom småbarnspedagogik enligt övergångsbestämmelserna i 30 eller 75 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018.

Tillämpningsanvisning

På dem som arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik och som omfattas av AKTA bilaga 5 men som saknar behörighet som lärare inom småbarnspedagogik eller speciallärare inom småbarnspedagogik tillämpas lönepunkt 05VKB045.

Om den anställda inte uppfyller behörighetsvillkoren för speciallärare enligt lagen om småbarnspedagogik, kan AKTA kap. II § 9 mom. 2 tillämpas.

Lärare inom småbarnspedagogik, behörighet som lärare inom småbarnspedagogik

pedagogie magister (45001044)
pedagogie kandidat eller annan behörighet enligt lagen om småbarnspedagogik (45000044)

Uppgifterna förutsätter behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt övergångsbestämmelserna i 26 eller 75 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018.

Till denna lönepunkt kan höra till exempel lärare inom småbarnspedagogik och barnträdgårdslärare när den anställda uppfyller behörigheten för lärare inom småbarnspedagogik enligt 26 eller 75 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018.

Lärare inom småbarnspedagogik, annan än ovan nämnd (05VKA045)

Huvuduppgifterna för dem som hör till denna lönepunkt består av uppgifter inom undervisning och fostran till den del uppgifterna enligt lagen om småbarnspedagogik kan utföras av en person som inte uppfyller behörighetsvillkoren för lärare inom småbarnspedagogik och som anställts med stöd av 33 § i lagen om småbarnspedagogik.

Till denna lönepunkt kan höra till exempel lärare inom småbarnspedagogik och barnträdgårdslärare när läraren har anställts för högst ett år i sänder enligt 33 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018.

Personalgruppen i fråga omfattas av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 och på dessa lärare tillämpas lönebestämmelserna i AKTA, med undantag för grundlönebeloppet i denna lönepunkt.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönesättningen

I fråga om tillämpningen av lönesättningen och bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen, se § 7 och 8 i lönekapitlet i AKTA och § 4 i denna del med tillhörande tillämpningsanvisningar.

Lönepunkten bestäms utgående från den anställdas arbetsuppgifter och de förutsättningar som anges i lönepunkten. Enbart uppgiftsbeteckningen är inte avgörande.

Utbildning

Om det för en befattning som hör till lönepunkten förutsätts högre utbildningsnivå än vad som anges i lönepunkten eller specialiseringsutbildning på området, är det i allmänhet ett tecken på att också arbetets svårighetsgrad förutsätter en uppgiftsrelaterad lön som är klart högre än grundlönen. Till exempel kan arbetsgivaren i lönepunkterna 45000020, 45000030, 45000042 och 45000044 förutsätta lämplig högre högskoleexamen i stället för de examenskrav som nämns i lönepunkten. Se punkt 3.1 Utbildning i tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 1 i denna del.

Chefsställning

I arbetsuppgifterna för dem som omfattas av lönebilagan kan ingå chefsuppgifter eller arbetsledning. Detta bör också beaktas i arbetsvärderingen. I fråga om bestämningen av lönen för personer i chefsställning, se punkt 3.3 Chefsställning i tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 1 i denna del.

Arbetsvärdering

Förändringar i verksamhetsbetingelserna (t.ex. sätten att producera tjänster förändras, tekniken, arbetsredskapen och arbetsmetoderna utvecklas och kraven på kundservicen ökar) kan påverka arbetsuppgifternas innehåll. När arbetsuppgifterna ändras bör de anställdas uppgiftsbeskrivningar ses över och uppgifternas svårighetsgrad omvärderas. Se punkt 1 Uppgiftsbeskrivning för arbetsvärderingen i tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 1 i denna del.

Exempel på extra uppgifter och extra ansvar är ansvar för en krävande uppgiftshelhet som andra som hör till samma lönepunkt inte har. Inom småbarnspedagogiken är ansvar för förskoleundervisningen ett exempel på en sådan uppgift i arbetet med undervisning och fostran. Andra exempel inom bl.a. vård- och omsorgsuppgifter är ledning och uppföljning av vården för långtidssjuka barn samt genomförande av läkemedelsbehandling.

I arbetsvärderingen värderas uppgifterna i samma lönepunkt hos samma arbetsgivare samtidigt och dessa uppgifter jämförs också sinsemellan.

§ 8 Vissa arbetstidsbestämmelser

mom. 1 Särskilda bestämmelser om arbetstiden för daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik

Personer som arbetar som daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik eller speciallärare inom småbarnspedagogik och som uppfyller behörighetsvillkoren ges för varje två i AKTA kap. IV § 3 avsedda fulla kvalifikationsmånader en extra ledig dag, dock högst fem dagar per år. Vid uträkningen av dessa fulla kvalifikationsmånader likställs semesterdagar med tjänsteutövningsdagar och arbetade dagar.

Tillämpningsanvisning

1 Planering av arbetstiden i daghem

Vid planering av arbetstiden för anställda som avses i mom. 1 ska en tillräcklig del av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 15 minuter) reserveras i arbetsskiftsförteckningen för verksamhet utanför barngruppen, dvs. för planering av undervisning och fostran inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, för utvärderings- och utvecklingsarbete samt för utarbetande av planer för förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken.

Allmänt taget har man räknat med att cirka 13 % av arbetstiden går åt till uppgifter utanför barngruppen. En del av arbetstiden kan användas utanför arbetsplatsen enligt närmare anvisningar av chefen.

Dessutom ska tillräckligt med tid reserveras för möten med föräldrarna samt mångprofessionellt samarbete och samarbete med sakkunniga.
I fråga om daghemsföreståndare som deltar i undervisningen och fostran för barngrupper bör den tid som behövs för ledning av daghemmet och chefsarbete beaktas i arbetstidsplaneringen.

Arbete som räknas som övertidsarbete ska i regel utföras på arbetsplatsen. Den tid som åtgått eller mängden utfört arbete ska utredas på ett tillförlitligt sätt och arbetsgivaren ska ha gett en skriftlig beordran om övertidsarbetet.

2 Extra lediga dagar

Arbetsgivaren bestämmer när ettårsperioden för intjänande av extra lediga dagar börjar. Som intjäningsperiod kan användas antingen verksamhetsåret 1.8–31.7, kvalifikationsåret 1.4–31.3 eller ett kalenderår. Det är viktigt att samma intjäningsperiod tillämpas på alla anställda. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som innan intjäningsperioden går ut har varit anställd i tjänsten eller arbetet i fråga i minst ett år ges fem extra lediga dagar.
Annan frånvaro från tjänsteutövningen eller arbetet än semester utgör inte dagar som likställs med tjänsteutövningsdagar eller arbetade dagar när rätten till dessa extra lediga dagar räknas ut.

Deltidsanställda tjänar in extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid. De extra lediga dagarna räknas ut med hjälp av följande formel:

deltidsprocenten x antalet kvalifikationsmånader / 2

Exempel

Om en anställd har börjat sköta tjänsten eller arbetet till exempel 1.12 föregående kalenderår, har tre extra lediga dagar enligt avtalet tjänats in 30.6. Ledigheterna kan beviljas genast efter att de tjänats in.

Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för de extra lediga dagarna enligt förslag av den anställde. Arbetsgivaren ska ändå se till att ledigheterna tas ut. I anställningar som gäller tills vidare ges ledigheten i allmänhet efter intjäningsperioden.

Om lediga dagar ges före periodens utgång kan man bevilja högst så många lediga dagar som har intjänats vid tidpunkten i fråga. De lediga dagarna kan enligt arbetsgivarens prövning tas ut i en eller flera omgångar. Ersättning i pengar betalas inte för lediga dagar som inte tagits ut. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har den anställda inte rätt till ersättning i pengar.

Om veckan eller utjämningsperioden innehåller lediga dagar, förkortar varje ledig dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter. Det är då fråga om på förhand planerad frånvaro.

Också för deltidsanställda förkortar varje ledig dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter vid på förhand planerad frånvaro. Det beror på att deltiden beaktats redan i intjäningen av de lediga dagarna.

Lönebilagan

Lönebilagorna har publicerats på våra webbsidor >

Underteckningsprotokoll till tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal 2022–2025

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

§ 2 Avtalshöjningar år 2022

mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2022

mom. 2 Lönesättning

mom. 3 Central justeringspott 1.10.2022

§ 3 Avtalshöjningar år 2023

mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2023

mom. 2 Lokal justeringspott 1.6.2023

mom. 3 Lönesättning

mom. 4 Stupstock för avtalshöjningarna 2023

§ 4 Avtalshöjningar år 2024

mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2024

mom. 2 Lokal justeringspott 1.6.2024

mom. 3 Lönesättning

mom. 4 Stupstock för avtalshöjningarna 2024

§ 5 Förfaranden med de lokala justeringspotterna

mom. 1 Fördelningen av de lokala justeringspotterna

mom. 2 Beräkning av de lokala justeringspotterna

mom. 3 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

mom. 4 Utredning om justeringspotterna

§ 6 Centraliserad pott

§ 7 Familjeledighetsreformen

§ 8 Medlemsavgifter till fackföreningar

§ 9 Fortlöpande förhandlingar

§ 10 Arbetsgrupper under avtalsperioden

Arbetsgrupp för lönesystemet i del G

Arbetsgrupp för anställningsvillkor i gymnasier och vuxengymnasier

§ 11 Betalning av justerade löner

Bilaga till underteckningsprotokoll: Lönerarbetsgruppen för del G, lönesättningsstruktur

UKTA del G

Undervisning och fostran inom småbarnspedagogik / lärare inom småbarnspedagogik (45000044)

Del A Allmän del

I Tilllämpning och arbetsfred

§ 1 Tillämpningsområde

mom. 1

Tillämpningsanvisning

mom. 2

mom. 3

mom. 4

§ 2 Lokala avtal och övriga begränsningar som gäller avtalets tillämpningsområde

mom. 1

Tillämpningsanvisning

mom. 2

mom. 3

§ 3 Slopad

§ 4 Arbetsfred

mom. 1Tjänsteinnehavare

mom. 2

mom. 3Arbetstagare

II Lön för undervisningspersonal i tjänsteförhållande

§ 5 Lönen i olika dyrortsklasser

mom. 1

Tillämpningsanvisning

mom. 2

Tillämpningsanvisning

§ 6 Lönegrunder och lönesystemet

mom. 1

mom. 2

mom. 3

Tillämpningsanvisning

1 Uppgiftsbeskrivning

2 Värderingsfaktorer

Kunnande som behövs i arbetet

Arbetets verkningar och ansvar

Samarbetsförmåga

Arbetsmiljö

3 Omständigheter som ska beaktas i värderingen

3.1 Utbildning

3.2 Extra uppgifter och extra ansvar

3.3 Chefsställning

4 Värderingssystem

5 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen

6 Sänkning av den uppgiftsrelaterade lönen

§ 7 Ändrad lön vid ändrade arbetsuppgifter

Tillämpningsanvisning

§ 8 Avdrag på grund av avsaknad av behörighet för andra än grundskole- och gymnasielärare

mom. 1

Tillämpningsanvisning

mom. 2

mom. 1
Tjänsteinnehavare

mom. 3
Arbetstagare