TIM-AKA 2022–2025, i kraft från 1.5.2022

Underteckningsprotokoll till arbetskollektivavtalet för timavlönade i kommunsektorn 2022–2025

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta kollektivavtal (TIM-AKA) gäller 1.5.2022–30.4.2025. Efter 30.4.2025 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någondera avtalsparten skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

§ 2  Avtalshöjningar år 2022

mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2022

Grundtimlönerna och ackordslönerna höjs 1.6.2022 eller vid ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast detta datum genom en allmän förhöjning på 27 cent per timme, dock minst 2,0 procent.

Lönerna justeras på det sätt som framgår av § 6 och 7 nedan.

De individuella tilläggen höjs med 2 procent, dock minst med 1 cent.

Arbetserfarenhetstilläggen och arbetsmiljötilläggen höjs inte.

mom. 2 Central justeringspott 1.10.2022

Justeringspotten är 0,53 procent. Av potten används 0,03 procentenheter till kostnader för familjeledighetsreformen.

Senast 30.9.2022 ska parterna ha förhandlat om hur justeringspotten ska användas. Om parterna inte kommer överens om hur potten ska användas, höjs grundtimlönerna, ackordslönerna och de individuella tilläggen 1.10.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,5 procent.

§ 3 Avtalshöjningar år 2023

mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2023

Lönerna höjs 1.6.2023 eller vid ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast detta datum genom en allmän förhöjning på 1,5 procent.

Närmare information om lönehöjningarna ges senare.

mom. 2 Lokal justeringspott 1.6.2023

Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom TIM-AKA.

Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

mom. 3 Stupstock för förhöjningarna 2023

År 2023 är de avtalshöjningar som anges i mom. 1 och 2 sammanlagt 1,9 %. Om emellertid kostnadseffekten inom de branscher som räknas upp nedan överskrider denna förhöjning, läggs 70 % av den överstigande delen till den allmänna förhöjningen enligt mom. 1, och 30 % fördelas i form av en lokal justeringspott. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, fördelas hälften som en allmän förhöjning och resten enligt arbetsgivarens beslut.

Den procentuella kostnadseffekten räknas som ett matematiskt medelvärde (två decimaler) av de kostnadseffekter som man 1.2.2023 vet att kommer att uppstå under avtalsåret 2023 för kollektivavtalen inom följande branscher:

• Teknologiindustrins kollektivavtal för arbetare (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf)
• Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (Industrifacket rf och Kemiindustrin rf)
• Bil- och transportbranschen: Kollektivavtalet för lastbilsbranschen (Auto- ja Kuljetusalan Työntekijäliitto AKT ry och Autoliikenteen Työnantajaliitto ry)

Om något avtalsområde 1.2.2023 saknar en förhandlingsuppgörelse för tiden i fråga, eller om kostnadseffekten för något avtalsområde enligt beräkningsprincipen ovan är noll eller på minus, lämnas den utanför beräkningen.

Om avtalsparterna inom kommunsektorn inte senast 28.2.2023 når samförstånd om storleken på kostnadseffekterna, tillsätts på initiativ av någon avtalspart en skiljenämnd för alla avtalsområden för att lösa tvisten. Varje avtalspart i kommunsektorn utser två medlemmar till nämnden och kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Nämnden ska komma med ett avgörande senast 15.4.2023. Nämndens kostnader fördelas jämnt mellan parterna.

§ 4 Avtalshöjningar år 2024

mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2024

Lönerna höjs 1.6.2024 eller vid ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast detta datum genom en allmän förhöjning på 1,5 procent.

Närmare information om lönehöjningarna ges senare.

mom. 2 Lokal justeringspott 1.6.2024

Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom TIM-AKA.

Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

mom. 3 Stupstock för förhöjningarna 2024

År 2024 är de avtalshöjningar som anges i mom. 1 och 2 sammanlagt 1,9 %. Om emellertid kostnadseffekten inom de branscher som räknas upp nedan överskrider denna förhöjning, läggs 70 % av den överstigande delen till den allmänna förhöjningen enligt mom. 1, och 30 % fördelas i form av en lokal justeringspott. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, fördelas hälften som en allmän förhöjning och resten enligt arbetsgivarens beslut.

Den procentuella kostnadseffekten räknas som ett matematiskt medelvärde (två decimaler) av de kostnadseffekter som man 1.2.2024 vet att kommer att uppstå under avtalsåret 2024 för kollektivavtalen inom följande branscher:

• Teknologiindustrins kollektivavtal för arbetare (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf)
• Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (Industrifacket rf och Kemiindustrin rf)
• Bil- och transportbranschen: Kollektivavtalet för lastbilsbranschen (Auto- ja Kuljetusalan Työntekijäliitto AKT ry och Autoliikenteen Työnantajaliitto ry)

Om något avtalsområde 1.2.2024 saknar en förhandlingsuppgörelse för tiden i fråga, eller om kostnadseffekten för något avtalsområde enligt beräkningsprincipen ovan är noll eller på minus, lämnas den utanför beräkningen.

Om avtalsparterna inom kommunsektorn inte senast 29.2.2024 når samförstånd om storleken på kostnadseffekterna, tillsätts på initiativ av någon avtalspart en skiljenämnd för alla avtalsområden för att lösa tvisten. Varje avtalspart i kommunsektorn utser två medlemmar till nämnden och kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Nämnden ska komma med ett avgörande senast 15.4.2024. Nämndens kostnader fördelas jämnt mellan parterna.

§ 5 Förfaranden med de lokala justeringspotterna

Fördelningen av de lokala justeringspotterna

När de lokala justeringspotterna fördelas är syftet först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna på så lika villkor som möjligt i olika lönegrupper.

Beräkning av de lokala justeringspotterna

De lokala justeringspotterna beräknas på summan av medeltiminkomsterna enligt TIM-AKA § 35 för tillsvidareanställda arbetstagare.

Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationens representanter förhandlar om användningen av de lokala justeringspotterna. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor.

Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

Utredning om justeringspotterna

Arbetsgivaren ska ge huvudavtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur justeringspotterna fördelats.

§ 6 Grundtimlöner och löner för unga arbetstagare från 1.6.2022

Grundtimlönerna och lönerna för unga arbetstagare bestäms och de individuella grundtimlönerna höjs 1.6.2022 enligt följande:

Grundtimlönen för en arbetstagare i sysselsättningsverksamhet för handikappade är lägre än den förhöjda fulla grundtimlönen i motsvarande grad som arbetsförmågan är nedsatt.

§ 7 Ackordslöner från 1.6.2022

Ackordslönerna, med undantag av löner som följer lönesättningen inom den privata sektorn, höjs med i snitt 2,0 procent. Löner som följer den gällande ackordslönesättningen i respektive kollektivavtal inom den privata sektorn, frånsett skogsbranschen, betalas förhöjda med 4,6 procent. Inkomstmålen för delackordslönesättningen i bilaga 4 i TIM-AKA höjs med 2,0 procent.

Inkomstmål från 1.6.2022, euro/timme

§ 8  Justering av medeltiminkomsten enligt TIM-AKA § 35 mom. 1

Den allmänna förhöjningen 1.6.2022 har följande verkan på de kvartalsvisa medeltiminkomster som avses i § 35 mom. 1 i kollektivavtalet:

De medeltiminkomster som räknats ut på III och IV kvartalet år 2021 samt I kvartalet år 2022 höjs med 2,0 procent och de medeltiminkomster som räknats ut på II kvartalet år 2022 höjs med 1,33 procent.

De höjda medeltiminkomsterna tillämpas från den dag då den ovan nämnda allmänna förhöjningen har trätt i kraft.

§ 9 Arbetsgrupper

En arbetsgrupp som under avtalsperioden har till uppgift att utreda förutsättningarna för utveckling av lönesystemet och olika löneformer.

§ 10 Ändringar och preciseringar i avtalstexten

§ 16 Arbetstidens början och slut samt arbetsskiftsförteckningen

§ 26 Förhöjning för exceptionell arbetstid
Strukturen på bestämmelserna om förläggning och flyttning av arbetstiden har ändrats. Bestämmelsen om förhöjning för exceptionell arbetstid har förtydligats och förenats med bestämmelsen om flyttning. Tolkningen av bestämmelserna har inte förändrats jämfört med tidigare.

Bilaga 3
§ 2 Individuellt tillägg
Bestämmelsen om handledning i arbetsplatsförlagd utbildning har förtydligats.

§ 3 Arbetsmiljötillägg
Grunden om anpassning efter yrkesarbetares arbetstakt har strukits som onödig.

§ 68 Lön för repetitionsövningar
En bestämmelse om kompletterande tjänstgöring enligt civiltjänstlagen har lagts till.

§ 69 Hälsoundersökningar
Bestämmelsen om undersökningar som föregår förlossning har förtydligats.

§ 71 Förtroendemän
I mom. 3 har det individuella tillägget för huvudförtroendemän höjts.

§ 72 Arbetarskyddsfullmäktiga
En bestämmelse om uppsägningsskydd och ersättning till ersättare har lagts till.
Ersättningen till en arbetarskyddsfullmäktig höjs.

Med anledning av familjeledighetsreformen ändras följande bestämmelser:

§ 2 Lokala avtal
§ 35 Uträkning och justering av medeltiminkomsten
§ 49 Tid som likställs med arbetad tid, punkt 3
§ 52 Bestämning av semester, mom. 5
§ 56 Procentuell semesterlön, mom. 2
§ 58 Semesterersättning när anställningen upphör, mom. 4, stycke 2
§ 60 Vissa deltidsanställdas rätt till ledighet och semesterersättning, mom. 3
§ 63–64 Rätt till familjeledighet och ledigheter med lön

De nya bestämmelserna i § 2, § 49 punkt 3 a, § 52 mom. 5 a., § 56 mom. 2 punkt 1 a, § 58 mom. 4 stycke 3, § 60 mom. 3 a, § 63 mom. 2 a och § 64 a tillämpas, om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare, eller om dagen då adoptivbarnet tas i vård är 31.7.2022 eller senare.

De bestämmelser som gällde 28.2.2022 tillämpas om barnets beräknade födelsedatum infaller före 4.9.2022 eller om adoptivbarnet tas i vård före 31.7.2022. Dessutom tillämpas bestämmelserna oberoende av barnets beräknade födelsedatum, om barnet föds 29.7.2022 eller tidigare.

§ 11 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 12 Bättre anställningsvillkor än i kollektivavtalet

Anställningsvillkor som 28.2.2022 var bättre än villkoren i detta kollektivavtal och den lönenivå som uppstått på basis av de tidigare bättre villkoren kvarstår oförändrade om inte något annat har överenskommits genom detta kollektivavtal.

Lokala system som gäller ersättning för resekostnader eller kostpenning iakttas oförändrade, om man inte lokalt kommer överens om att börja tillämpa § 39–43 i kollektivavtalet.

§ 13 Unga arbetstagare

Medan detta kollektivavtal är i kraft kan man komma överens om följande i fråga om lönen för unga arbetstagare:

För att förbättra sysselsättnings- och praktikförutsättningarna för unga under 25 år kan den högsta lönen för unga betalas för obligatorisk praktik i anknytning till examen.

För att förbättra sysselsättningsförutsättningarna för unga kan man genom lokala avtal avvika från bestämmelserna i § 31–32 i kollektivavtalet i fråga om lön för praktikantjobb, sommarjobb o.d. under semesterperioden. Denna bestämmelse gäller inte s.k. säsongsarbetare.

§ 14 Medlemsavgifter till fackföreningar

Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna anställda följs anvisningarna från 1.5.2022 (KT:s cirkulär 4/2022).

Helsingfors, den 8 juni 2022

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

Allmän del

§ 1 Avtalets tillämpningsområde

mom. 1 Allmänt

Detta avtal gäller med nedan nämnda begränsningar sådana arbetstagare i kommunerna och samkommunerna vilkas lön och löneform på grundval av deras arbetsuppgifter bestäms enligt § 30 i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Kollektivavtalet gäller inte personer som deltar i arbetsprövning eller arbetsträning eller som annars är i en sådan ställning att de inte kan betraktas som arbetstagare.

mom. 2 Arbetstagare och lantbruksarbetare som inte omfattas av arbetstidslagen

På arbetstagare och lantbruksarbetare som utför arbeten som avses i 2 § i arbetstidslagen (personer som står utanför arbetstidslagen) tillämpas endast bestämmelserna i § 3–7 och 37–66 i detta kollektivavtal och i tillämpliga delar också lönegrunderna i § 27–36.

mom. 3 Skogsarbetare

På skogsarbetare som står utanför arbetstidslagen tillämpas endast bestämmelserna i § 3–7, § 37–38, § 44 mom. 3 och § 45–74 i detta kollektivavtal och i tillämpliga delar också bestämmelserna i § 32 mom. 5 och § 35.

Förkortningen av arbetstiden för skogsarbetare som inte omfattas av arbetstidslagen bestäms i tillämpliga delar enligt det avtal om förkortning av arbetstiden som gäller inom skogs- och flottningsbranschen, men förkortningen är 16 timmar mindre än förkortningen av årsarbetstiden enligt nämnda avtal.

I fråga om sådana skogsarbetare som arbetar både i arbeten som inte omfattas av arbetstidslagen och i arbeten som omfattas av arbetstidslagen, och som fått sådan s.k. arbetstidsförkortning som avses i § 9 i detta kollektivavtal, avdras denna förkortning före kalenderårets slut från den förkortning av arbetstiden som nämns i föregående stycke.

Både för de skogsarbetare som står utanför arbetstidslagen och de som omfattas av arbetstidslagen bestäms reseersättningar enligt skogsbranschens kollektivavtal

Tillämpningsanvisning

Arbeten som står utanför arbetstidslagen är skogsarbete, skogsförbättringsarbete, flottningsarbete och arbete i anslutning till dessa arbeten. Skogsarbete är bland annat tillvaratagande av energivirke och trädfällning (också i skogsvårdssyfte).

På skogsarbetare som omfattas av arbetstidslagen tillämpas detta kollektivavtal till alla delar (med undantag av reseersättning).

Arbete som omfattas av arbetstidslagen är maskinellt skogs- och skogsförbättringsarbete och maskinell närtransport av virke som sker i terrängen samt skogsvårdsarbete, plantering av skog, s.k. ungskogsgallring och sådan upparbetning och behandling av virke som sker någon annanstans än i terrängen.

mom. 4 Arbetstagare i sysselsättningsverksamhet för handikappade

På arbetstagare i sysselsättningsverksamhet för handikappade som avses i 27 d § 3 mom. i socialvårdslagen (710/1982) tillämpas kollektivavtalets bestämmelser med de undantag som anges i bilaga 5.

§ 2 Lokala avtal

Detta avtal tillämpas inte till den del man med stöd av § 12 mom. 1 i huvudavtalet lokalt kommit överens om att avvika från bestämmelserna i detta avtal.

Genom ett lokalt avtal kan man dock inte avvika från detta avtals bestämmelser om

• den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd
• semesterns längd
• förmåner vid sjukfrånvaro
• moderskaps-, graviditets-och föräldraledighetsförmåner eller
• strukturen på delackordslönesättningarna i bilaga 4.
   

Man kan inte heller genom ett lokalt avtal komma överens om att betala en lägre lön än den lägsta grundtimlön som anges i grundtimlönegrupperna i bilaga 1 i detta avtal.

Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning överförs till en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

När man avtalar om att minska lönekostnaderna ska minskningen i första hand inriktas på andra lönefaktorer än grundtimlönerna.

§ 3 Anställningens början

mom. 1 Allmänt

Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet.

mom. 2 Arbetsavtal

Vid anställning ska i allmänhet ingås ett skriftligt arbetsavtal. När arbetsavtalet ingås ska man i mån av möjlighet göra upp det skriftligt och så noggrant att alla omständigheter som inverkar på bestämningen av anställningsförhållandet framgår. Förtroendemannen har rätt att granska de skriftliga arbetsavtalen.

Tillämpningsanvisning

Ett arbetsavtal ska i regel ingås skriftligt. Arbetsavtalet kan ingås muntligt om det finns grundad anledning till detta, till exempel då det är fråga om ett kortvarigt arbetsavtal.

De bestämmelser i arbetsavtalslagen som gäller ingående av arbetsavtal har inte tagits med som en del av detta avtal, men för att användningen av detta avtal ska underlättas har de till behövliga delar kopierats i slutet av avtalet i den form som de hade då den finska avtalsversionen gick i tryck.

Förutsättningarna för att ingå arbetsavtal för viss tid anges i arbetsavtalslagen.

mom. 3 Uppvisande av läkarintyg

En arbetstagare ska vid anställningens början på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Läkarintyg behövs dock inte om en arbetstagare som sedan tidigare är anställd av kommunen eller samkommunen övergår till en ny uppgift av samma art och arbetstagaren visat upp ett godtagbart läkarintyg när han eller hon tillträdde anställningen.

Tillämpningsanvisning

När arbetsavtalet ingås ska arbetstagaren informeras om skyldigheten att visa upp läkarintyg. Om arbetstagaren inte visar upp ett godtagbart läkarintyg eller läkarintyget visar att arbetstagaren på grund av sitt hälsotillstånd inte är lämpad för arbetet, kan arbetsavtalsförhållandet avslutas om förutsättningarna för hävning under prövotid, uppsägning eller hävning enligt arbetsavtalslagen uppfylls (hänvisningsbestämmelse).

mom. 4 Tidpunkten då ett anställningsförhållande och medföljande rättigheter börjar

En anställning och de rättigheter som den medför anses börja den dag då arbetstagaren de facto börjar arbeta.

§ 4 Permittering av arbetstagare

mom. 1 Allmänt

Vid permittering av arbetstagare tillämpas bestämmelserna i gällande arbetsavtalslag och lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (hänvisningsbestämmelse), dock med beaktande av mom. 2–5 nedan. Lagbestämmelserna om permittering har inte tagits med som en del av detta avtal.

mom. 2 Ordningsföljden vid reducering av arbetskraften (ekonomiska orsaker och produktionsorsaker)

I samband med permittering av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker ska man i mån av möjlighet iaktta regeln om att man sist i ordningen permitterar sådana arbetstagare som är viktiga för kommunens eller samkommunens verksamhet och personer som förlorat en del av sin arbetsförmåga i arbete hos samma arbetsgivare. Om arbetstagarna på dessa grunder är likvärdiga, beaktas också deras försörjningsplikt och anställningens längd.

mom. 3 Meddelande om permittering

Arbetsgivaren ska ge ett meddelande om permittering minst en månad på förhand.

Tillämpningsanvisning

Tiden för meddelande om permittering är längre än vad som föreskrivs i arbetsavtalslagen.

Bestämmelser om meddelande om permittering finns i 5 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

Enligt arbetsavtalslagen är arbetsgivaren inte skyldig att ge meddelande om permittering i de fall då arbetsgivaren av någon annan orsak än permitteringen inte har skyldighet att betala lön under permitteringstiden eller då arbetshindret beror på omständigheter som avses i arbetsavtalslagen.

En permittering kan inte bestämmas att börja eller sluta på en dag som är ledig dag för arbetstagaren. Permitteringen ska alltså börja och sluta på en dag som utan permittering hade varit arbetsdag för arbetstagaren.

mom. 4 Uppskjutande av permittering

Om det under tiden för meddelande om permittering uppstår ett nytt, tillfälligt arbete hos arbetsgivaren, kan arbetsgivaren skjuta upp permitteringen så att den börjar vid en senare tidpunkt än vad som meddelats. Begynnelsetidpunkten kan på denna grund skjutas upp endast en gång utan nytt meddelande om permittering och högst för så lång tid som det arbete som uppkommit under tiden för meddelandet om permittering pågår.

§ 5 Ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande

mom. 1 Allmänt

Ombildning av ett arbetsavtal till deltid, arbetsavtalets upphörande och förfarande vid upphävande regleras i arbetsavtalslagen och lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (hänvisningsbestämmelse), såvida inte något annat bestäms nedan i mom. 2–3.

mom. 2 Ordningsföljden vid reducering av arbetskraften (ekonomiska orsaker och produktionsorsaker)

När arbetsgivaren säger upp arbetstagare av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, ska arbetsgivaren iaktta vad som i § 4 mom. 2 sägs om ordningen för reducering av arbetskraften.

mom. 3 Uppsägningstider

När arbetsgivaren säger upp en arbetstagares arbetsavtal är uppsägningstiden minst

• 14 dagar, om anställningen fortgått i högst 1 år
• en månad, om anställningen fortgått utan avbrott i över 1 år, men högst 4 år
• två månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 4 år, men högst 8 år
• fyra månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 8 år, men högst 12 år
• sex månader, om anställningen fortgått utan avbrott i över 12 år.

När en arbetstagare säger upp sitt arbetsavtal är uppsägningstiden

• minst en månad, om anställningen fortgått utan avbrott i över 5 år
• i övriga fall minst 14 dagar.

Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den dag då uppsägningen meddelas eller delges. På begäran av eller med samtycke av arbetstagaren kan man tillämpa en kortare uppsägningstid än vad som anges ovan.

Tillämpningsanvisning

När man räknar ut den anställningstid som bestämmer uppsägningstidens längd, beaktas endast den tid under vilken arbetstagaren utan avbrott varit anställd av arbetsgivaren i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. För en arbetstagare beaktas tid i tjänsteförhållande endast om personen i fråga omedelbart har övergått från tjänsteförhållandet till ett arbetsavtalsförhållande. Till exempel familjeledighet, värnplikt eller studieledighet avbryter inte ett anställningsförhållande. Tid som värnpliktig räknas dock inte in i anställningens längd.

§ 6 Invalidpensionering

En anställning upphör utan uppsägning och uppsägningstid när en pensionsanstalt har beslutat bevilja arbetstagaren invalidpension. Detta sker vid utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagarens absoluta rätt till sjuklön enligt § 61–62 har upphört eller, om arbetsgivaren fått del av beslutet vid en senare tidpunkt, vid utgången av månaden för delfåendet.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen ovan gäller inte sjukpension som beviljas av FPA.

I 6 kap. 1 a § i arbetsavtalslagen finns en bestämmelse om avgångsålder för arbetstagare (hänvisningsbestämmelse).

§ 7 Obligatorisk arbetspraktik

Permittering eller uppsägning av personal utgör inget hinder för att anställa eller hålla kvar en arbetstagare som utför förhandspraktik i anslutning till utbildning, specialiseringspraktik eller praktik som ingår i utbildning.

Tillämpningsanvisning

Utöver bestämmelsen ovan har inget annat genom detta kollektivavtal avtalats för arbetstagarna om permitteringsgrunder eller sådana uppsägningsgrunder som avser ekonomi eller produktion.

Arbetstid

§ 8 Allmänt

Utöver bestämmelserna i arbetstidslagen och i övriga lagar som begränsar arbetstiden för arbetstagare inom detta avtals tillämpningsområde tillämpas arbetstidsbestämmelserna i detta avtal.

§ 9 Arbetstid i dagarbete enligt 5 § i arbetstidslagen och i tvåskiftsarbete

mom. 1 Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden är, utom för deltidsanställda, 7–8 timmar om dygnet, om inte de kommunala verksamheternas särskilda karaktär förutsätter något annat, och 38 timmar 15 minuter i veckan.

Tillämpningsanvisning

Arbetstiden per vecka förläggs till exempel på följande sätt i arbetsskiftsförteckningen:

Om de kommunala verksamheterna har sådan särskild karaktär att det inte är ändamålsenligt att tillämpa en arbetsskiftsförteckning enligt ovan, kan man till exempel i tvåskiftsarbete eller vid tillämpning av genomsnittlig veckoarbetstid också iaktta något annat förfarande.

mom. 2 Arbetstiden under söckenhelgsveckor

Nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul är extra lediga dagar, om det är möjligt med beaktande av arbetets natur.

Om en ovan nämnd dag infaller på någon annan dag än lördag eller söndag, är arbetstiden under veckan eller arbetsperioden 7 timmar 39 minuter kortare än den arbetstid per vecka som anges i § 9 mom. 1. Övriga söckenhelger förkortar inte arbetstiden under respektive vecka eller arbetsperiod.

Tillämpningsanvisningar

Under en söckenhelgsvecka med en enda söckenhelg uppfylls den ordinarie arbetstiden på 30 timmar 36 minuter till exempel så att veckans två första arbetsdagar är 8 timmar, den tredje 7 timmar 36 minuter och den sista 7 timmar.

Om julveckan har två söckenhelger uppfylls den ordinarie arbetstiden på 22 timmar 57 minuter till exempel så att veckans första arbetsdag är 8 timmar, den andra 7 timmar 57 minuter och den tredje 7 timmar.

Om tre söckenhelger infaller under veckan uppfylls den ordinarie arbetstiden på 15 timmar 18 minuter till exempel så att veckans första arbetsdag är 8 timmar och den andra 7 timmar 18 minuter.

mom. 3 Utjämningsperiod

Den ordinarie arbetstiden per vecka kan med iakttagande av minst 6 timmars och högst 9 timmars arbetstid per dygn arrangeras även så att den i medeltal överensstämmer med vad som anges i mom. 1 under en period på högst 6 veckor, förutsatt att det för arbetet på förhand har utarbetats och på vederbörligt sätt tillkännagetts en arbetsskiftsförteckning, enligt vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till nämnda medeltal.

Tillämpningsanvisning

Detta utjämningssystem kan inte användas i tvåskiftsarbete.

mom. 4 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang

Om det är nödvändigt att tillfälligt eller varaktigt ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna i detta avtal, ska en överenskommelse om detta ingås med arbetstagaren eller förtroendemannen. I ett arbetstidsarrangemang som avses här ska den ordinarie arbetstiden under högst ett års tid utjämnas till att i genomsnitt överensstämma med detta avtal. Om syftet med arrangemanget är att "arbeta in" en mellandag i någon söckenhelgsvecka, betalas för "inarbetningstiden" inte eventuella arbetstidsersättningar och inte heller söndagsersättningar i enlighet med detta kollektivavtal.

mom. 5 Arbetstidsbank

Kommunen eller samkommunen kan införa en arbetstidsbank genom att ingå ett i § 13 i det kommunala huvudavtalet avsett lokalt avtal om införande av en arbetstidsbank och villkoren för den.

Med arbetstidsbank avses ett på frivillighet baserat system där penningförmåner som omvandlats till ledig tid kan sparas för att tas ut i form av ledighet under en längre tidsperiod.

Av det lokala avtalet ska framgå åtminstone vilken personal som omfattas av avtalet, vilka poster och ersättningar som kan överföras till arbetstidsbanken, det maximala ledighetssaldot i banken, villkoren för att ta ut ledighet som sparats i banken, de situationer då ledighet som sparats i banken kan ersättas i pengar samt hur man ansluter sig till banken och lämnar den. 

Tillämpningsanvisning

Avtalsparterna har gett närmare anvisningar om arbetstidsbanker. Anvisningarna utgör inte en del av det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade.

§ 10 Definition av skiftarbete

I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla vid på förhand överenskomna tidpunkter.

I sim- och idrottshallar och vid andra jämförbara inrättningar, på idrottsplaner, vid trafikverk samt i renhållning av gator och allmänna vägar kan den ordinarie arbetstiden i skiftarbete även arrangeras så att skiften inte alltid avlöser varandra regelbundet, utan till exempel delvis överlappar varandra, dock inte med mer än en timme.

Tillämpningsanvisning

Att skiften avlöser varandra betyder t.ex. att ett morgonskift omedelbart följs av ett kvällsskift.

Att skiften ska växla betyder att en arbetstagare till exempel efter att ha haft morgonskift i en vecka arbetar följande vecka i kvällsskift.

Exempel

Arbetet har ordnats så att man från måndag till fredag har morgonskift kl. 7–15 och kvällsskift kl. 15–23 samt på lördag och söndag endast ett "skift" kl. 9–17. I detta fall är arbetet från måndag till fredag tvåskiftsarbete och arbetet på lördag och söndag är dagarbete. Detta inverkar bland annat på betalningen av skift- och söndagspåslag.

§ 11 Beredskap

mom. 1 Fri beredskap

Arbetsgivaren har, efter att vid behov ha kommit överens om saken med arbetstagarens fackförening, rätt att ordna sådan beredskap där arbetstagaren fritt kan välja vistelseplats inom de gränser som arbetsgivaren bestämmer, men där arbetstagaren är skyldig att meddela arbetsgivaren varifrån han eller hon vid behov kan inkallas till arbetet. För sådan beredskapstid betalas en ersättning på 20–30 % som beräknas på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1.

mom. 2 Överenskommelse med arbetstagaren

Om arbetstagarens anställning har börjat 1.2.2003 eller senare ingås överenskommelse om fri beredskap med arbetstagaren.

mom. 3 Bostadsberedskap

Om en arbetstagare enligt överenskommelse måste uppehålla sig i sin bostad, varifrån arbetstagaren vid behov kan inkallas till arbetet, ska för beredskapen betalas ersättning enligt arbetstidslagen. Som penningersättning för sådan beredskapstid betalas en ersättning på 50 % som beräknas på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1.

Med bostad avses här arbetstagarens egentliga bostad och hem.

mom. 4 Rättigheter och skyldigheter i samband med beredskap

Om arbetsgivaren har för avsikt att ändra tidigare beredskapspraxis ska förhandlingar om rättigheter och skyldigheter i samband med beredskap föras med arbetstagarna eller deras representanter. 

Tillämpningsanvisning

Beredskapstid räknas inte in i arbetstiden.

§ 12 Arbetstid i kontinuerligt treskiftsarbete

mom. 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på arbete som arrangerats i enlighet med 5 § i arbetstidslagen, som utförs under dygnets samtliga timmar alla dagar i veckan och där den ordinarie arbetstiden per arbetsskift och dygn är 8 timmar och i medeltal 36 timmar per vecka under högst en ettårsperiod, och där arbetsskiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter. 

Tillämpningsanvisning 

Den mest ändamålsenliga ett år långa utjämningsperioden är 1.5–30.4, eftersom semestern ska tas ut mellan 2.5 och 30.4 och årsarbetstiden bestäms enligt semesterns längd.

mom. 2 Årsarbetstid

Den årliga arbetstiden bestäms utgående från semesterns längd enligt följande:

Om semestern avviker från de nämnda antalen semesterdagar är den årliga arbetstiden 7,2 timmar kortare för varje semesterdag som överskrider den nämnda rätten till semester och 7,2 timmar längre för varje semesterdag som underskrider den nämnda rätten till semester.

Arbetstiden utjämnas till de nämnda årsarbetstiderna under en period på fem år.

Årsarbetstiderna gäller endast dem som under hela utjämningsperioden utför kontinuerligt treskiftsarbete.

mom. 3 Arbetsdygnets och arbetsveckans början

Ett arbetsdygn inleds när morgonskiftet börjar och en arbetsvecka inleds när måndagens morgonskift börjar.

mom. 4 Femskiftssystem

En veckoarbetstid på i medeltal 36 timmar genomförs med ett femskiftssystem, vid behov med ett fyrskiftssystem.

För att arbetstiden ska jämnas ut till i medeltal 36 timmar per vecka under ett års tid ges de anställda, utöver veckovilan och veckans andra lediga dag, en extra ledig dag (8 timmar) för varje 7 arbetsskift som utförs som ordinarie arbete. Veckovilan, veckans andra lediga dag och extra lediga dagar ska räknas in i det årliga femskiftssystemet.

Till arbetstagare som under en utjämningsperiod tillfälligt arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete ges extra lediga dagar på det sätt som anges i andra stycket ovan. Tidpunkten för extra lediga dagar avtalas lokalt.

Tillämpningsanvisning

I femskiftssystemet sköts ett arbete av fem personer. Under dygnet arbetar tre personer och två är lediga.

Semester ges enligt ett rullande system.

Femskiftssystemet bygger på följande arbetstidsuträkning:

Om inrättningen tillämpar kontinuerligt treskiftsarbete hela året, är den årliga driftstiden 365 x 24 timmar = 8 760 timmar.

I femskiftssystemet är årsarbetstiden för ett skift därmed 8 760 timmar : 5 = 1 752 timmar, dvs. 219 arbetsskift.

Eftersom det för anställda som hela utjämningsperioden arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete har avtalats en årsarbetstid som är bunden till semesterns längd, ska det i arbetsskiftsförteckningen till exempel för en person med 30 semesterdagar och en årsarbetstid på 1 664 timmar antecknas ledighet i stället för arbetsskift enligt följande:

1 752 – 1 664 = 88 timmar = 11 lediga dagar; den årliga arbetsskyldigheten är alltså totalt 219 – 11 = 208 arbetsskift.

Om årsarbetstiden är 1 678,4 eller 1 606,4 timmar antecknas på motsvarande sätt lediga dagar enligt följande:

1 752 – 1 678,4 = 73,6 timmar. 72 timmar = 9 lediga dagar; årlig arbetsskyldighet totalt 219 – 9 = 210 arbetsskift. De återstående 1,6 timmarna ledighet utjämnas inom fem år.

1 752 – 1 606,4 = 145,6 timmar. 18 lediga dagar = 144 timmar; årlig arbetsskyldighet totalt 219 – 18 = 201 arbetsskift. De återstående 1,6 timmarna ledighet utjämnas inom fem år.

Arbetsskiftsförteckningen görs upp i perioder på 20 dygn. I varje period ingår 12 arbetsskift och 8 lediga dagar. När arbetsskiftsförteckningen görs upp på detta sätt blir varje anställds genomsnittliga arbetstid 33,6 timmar per vecka, vilket är det samma som antalet driftstimmar dividerat med antalet anställda, dvs. 168:5 = 33,6 timmar. Eftersom den genomsnittliga ordinarie arbetstiden ska vara 36 timmar uppstår en 2,4 timmars ”skuld” per vecka för varje anställd. På grund av detta ska semestrarna läggas in i arbetsskiftsförteckningen i stället för arbetsskift och lediga dagar på så sätt att den årliga arbetstiden nås. För att den årliga arbetstiden ska fyllas kan fyllnadsskift behövas.

Också andra arbetsskiftsförteckningar som uppfyller de allmänna förutsättningarna för kontinuerligt treskiftsarbete kan användas.

Om en anställd mitt under en utjämningsperiod permanent övergår till en annan arbetstidsform eller om anställningen upphör mitt under en utjämningsperiod, ska arbetstidsunderskott arbetas in som fyllnadsskift och outtagna lediga dagar ska om möjligt tas ut innan arbetstidsformen byts eller anställningen upphör. Om outtagna lediga dagar inte kan tas ut, betalas för varje outtagen ledig dag en lön för åtta timmar som räknats ut enligt § 35 mom. 1.

Om arbetstidsformen byts tillfälligt och arbetstiden inte fylls för övergångsveckan, ska arbetstagarna ges möjlighet att arbeta in underskottet på en vardag som ordinarie dagarbete.

mom. 5 Treskiftstillägg och betalning av tillägget

Till en arbetstagare i kontinuerligt treskiftsarbete betalas för varje timme av ordinarie arbetstid inom ramen för denna arbetstidsform ett treskiftstillägg som utgör 7,4 % av arbetstagarens medeltiminkomst enligt § 35 mom. 1. De intjänade tilläggen betalas löneperiodvis. Lokalt kan man avtala om en annan betalningstidpunkt enligt behoven i det skiftsystem som används.

Treskiftstillägget betalas dock inte till en sådan arbetstagare som under utjämningsperioden har arbetat mindre än sju arbetsskift i kontinuerligt treskiftsarbete.

Treskiftstillägg betalas inte heller för frånvaro enligt mom. 6 nedan.

mom. 6 Frånvaro som likställs med arbetstid

Som ordinarie arbetsskift utförda i kontinuerligt treskiftsarbete betraktas, med undantag av semester, de frånvarodagar för vilken arbetstagaren har rätt att få lön och högst 7 kalenderdagar oavlönad frånvaro som arbetsgivaren godkänt.

mom. 7 Hur arbete i andra arbetstidsformer inverkar på årsarbetstiden

Årsarbetstiden förlängs med ett arbetsskift (8 timmar) för varje 136 timmar som utförts i andra arbetstidsformer.

Bestämmelsen gäller till exempel situationer där en arbetstagare som i regel utför kontinuerligt treskiftsarbete tillfälligt övergår till dagarbete på grund av produktionsstopp. Under den tillfälliga omplaceringen tillämpas de bestämmelser som gäller dagarbete.

För att årsarbetstiden ska förlängas med 16 timmar ska arbetstagaren ha arbetat minst 272 timmar i andra arbetstidsformer.

mom. 8 Definition av övertid och mertid i skiftarbete och ersättning för dem

Med övertid i skiftarbete avses sådant arbete under utjämningsperioden som utförs utöver mertid i skiftarbete och som inte är övertid per dygn eller per vecka.

För övertid i skiftarbete betalas en med 100 % förhöjd timlön.

Tillämpningsanvisning

Också för en arbetstagare som utför treskiftsarbete under en del av utjämningsperioden (1.5–30.4) är tröskeln för övertid i skiftarbete 104 timmar under utjämningsperioden.

Med mertid i skiftarbete avses arbetstimmar som utförs under dagar som enligt arbetsskiftsförteckningen är lediga dagar och som inte på förhand antecknats som fyllnadsskift och som inte överskrider 104 timmar under utjämningsperioden och som inte utgör övertid per dygn eller vecka.

För mertid i skiftarbete betalas en med 65 % förhöjd timlön.

Exempel

En arbetstagare i treskiftsarbete arbetar kl. 15–07 på en lördag som är en ledig dag. De första 8 timmarna är mertid i skiftarbete (65 %) och följande 8 timmar är övertid per dygn (2 tim. 50 % och 6 tim. 100 %). I kvällsskift kl. 15–23 betalas kvällsskiftstillägg och i nattskift kl. 23–07 betalas nattskiftstillägg som ingår i timlönen på basis av vilken övertidsersättningen och söndagsersättningen (kl. 18–07) räknas ut.

mom. 9 Arbetsskiftsförteckning

Arbetsskiftsförteckningen ska iakttas, om det inte finns en grundad anledning att ändra den. I mån av möjlighet ska man inhämta arbetstagarens samtycke till ändringen, och den som berörs av ändringen ska alltid så fort som möjligt underrättas på ett efter förhållandena lämpligt sätt.

En arbetstagare som på grund av tvingande hinder inte kan infinna sig i arbetet på sitt skift ska så snart som möjligt underrätta sin chef om detta. När en person uteblir eller uteblivit från sitt arbetsskift bör man i första hand försöka få någon annan än en anställd som nyss avslutat sitt arbetsskift som ersättare.

mom. 10 Semester

En arbetstagare som permanent arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete och vars arbetstid bestäms som årsarbetstid tjänar in full semester.

§ 13 Slopad

§ 14 Arbetsveckans och arbetsdygnets början

Arbetsdygnet anses börja vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för dagarbete eller, i skiftarbete, vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för dagarbete eller morgonskift, dvs. i allmänhet kl. 7, och arbetsveckan anses börja på måndag vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för dagarbete eller morgonskift.

Tillämpningsanvisning

Tidpunkten då arbetsdygnet och arbetsveckan börjar är av speciell betydelse bl.a. när det gäller att avgöra till vilket dygn eller vilken vecka arbetad tid hänför sig och om den utgör övertidsarbete per dygn eller per vecka.

§ 15 Förläggning av arbetstiden och undantag i fråga om nattarbete

mom. 1 Hur arbetstiden förläggs

I annat arbete än skiftarbete förläggs den ordinarie arbetstiden i allmänhet till mellan kl. 7 och 16 och, såvida inte verksamhetens karaktär förutsätter något annat, till 5 arbetsdagar i veckan så att söndag och lördag är lediga dagar.

mom. 2 Undantag i fråga om nattarbete

Oberoende av bestämmelserna i § 8 mom. 2 i arbetstidslagen kan underhåll och renhållning av allmänna vägar och gator och där belägna anordningar utföras också mellan kl. 23 och 6.

mom. 3 Sammanhängande arbetsdag

Det anses som allmänt eftersträvansvärd praxis att arbetstagarens arbetsdag eller arbetsskift ska vara sammanhängande (med undantag av viloraster), utom i de arbeten där det finns särskilda skäl för andra arrangemang.

§ 16 Arbetsskiftsförteckning, flyttning av arbetstiden och meddelande om frånvaro

mom. 1 Arbetsskiftsförteckningar

Arbetsgivaren ska göra upp en arbetsskiftsförteckning som utvisar när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar och när måltids- och vilotiderna infaller.

Arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagarna skriftligt senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar.

mom. 2 Flyttning av arbetstiden

Om arbetets karaktär eller andra giltiga skäl kräver det, kan arbetstidens början och slut antingen tillfälligt eller, med iakttagande av arbetstidsbestämmelserna i detta kollektivavtal, varaktigt bestämmas på något annat sätt än vad som avtalats i § 15 mom. 1. När det gäller flyttning av arbetstiden ska man senast under förmiddagen föregående dag förhandla med huvudförtroendemannen. Meddelande om varaktig flyttning av arbetstiden ska ges arbetstagaren och förtroendemannen i god tid.

Förhandlingsskyldigheten gäller även sådana fall där arbetena arrangeras som skiftarbete för kortare tid än 3 dygn. De berörda arbetstagarna och förtroendemannen ska underrättas om övergången till skiftarbete i god tid, såvida arbetsgivaren är medveten om behovet av att övergå till skiftarbete. I annat fall ska meddelandet ges senast föregående arbetsdag.

mom. 3 Förhöjning för exceptionell arbetstid

Om arbetstiden i dagarbete flyttas till en exceptionell tid vid ett arrangemang som varar högst 5 dygn, betalas en med 20 % förhöjd lön för de avvikande arbetstimmarna, såvida det inte är fråga om övertidsarbete enligt § 20, söndagsarbete enligt § 23 eller lördagsarbete enligt § 25.

Exempel

Den ordinarie arbetstiden har förlagts till kl. 7–16. Arbetstiden flyttas till kl. 10–19. För tiden mellan kl. 16 och 19, dvs. för 3 timmar, betalas då lön som höjts med 20 %.

mom. 4 Arbetstagarens underrättelseskyldighet

En arbetstagare som på grund av tvingande hinder inte kan infinna sig i arbetet på sitt skift ska så snart som möjligt underrätta sin chef om detta.

§ 17 Veckovila

mom. 1

Arbetstagarna ska under söndagen eller, om detta inte är möjligt, under någon annan tid av veckan ges en i veckovila enligt i 27 § i arbetstidslagen.

Såvida inget annat överenskommits kan man avvika från detta, om arbetstagaren går med på att stå i beredskap under sin veckovila.

mom. 2 Ersättning för utebliven veckovila

Om en arbetstagare behövs tillfälligt i arbetet under sin veckovila ska arbetstagaren få ersättning för den tid som använts för arbete genom att arbetstagarens ordinarie arbetstid senast inom tre månader förkortas med en tid som motsvarar den uteblivna vilotiden.

Genom överenskommelse med arbetstagaren kan den uteblivna vilotiden också ersättas i pengar enligt medeltiminkomsten i § 35 mom. 1.

§ 18 Tillfälligt inkallande under ledig dag

Om en arbetstagare tillfälligt måste inkallas under en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är arbetstagarens lediga dag eller, enligt de förutsättningar som arbetstidslagen föreskriver, under arbetstagarens veckovila, ska man

1. i första hand inkalla en arbetstagare som frivilligt samtyckt eller samtycker till detta,
    
2. försöka alternera vid inkallandet så att det inte alltid är samma arbetstagare som inkallas till sådant arbete, och
    
3. såvida det inte är fråga om nödarbete, försöka undvika inkallande, om detta medför oskäliga olägenheter för arbetstagaren.

§ 19 Dagliga vilotider

mom. 1 Vilo- eller måltidsrast

Arbetstagarna ska dagligen kring mitten av arbetsdagen ges en vilo- eller måltidsrast som varar en timme eller, enligt lokalt avtal, minst en halv timme, under vilken de fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen och vilken inte räknas in i arbetstiden. Om någon rast inte kan ordnas, ska arbetstagarna ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetets gång.

mom. 2 Arbetsdag kortare än 5 timmar

Om en arbetstagares arbetsskift eller dagliga arbetstid är kortare än 5 timmar, ordnas inte någon måltidsrast enligt mom. 1 eller möjlighet att inta en måltid. En måltidsrast (vilorast) kan dock på begäran ges arbetstagaren även i dessa arbetsskift som är kortare än normalt, såvida inte uppgiftsarrangemangen kräver något annat.

mom. 3 Unga arbetstagare

I fråga om vilotider för arbetstagare under 18 år iakttas dessutom bestämmelserna i lagen om unga arbetstagare.

mom. 4 Vilo- eller kafferaster

Arbetstagarna ska under den ordinarie arbetstiden ges två 15 minuter långa vilo- eller kafferaster, vilka förläggs till mitten av för- och eftermiddagen. Om övertidsarbete börjar omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut och fortgår minst 2 timmar, ska arbetstagarna före och under övertidsarbetet utan att arbetet blir lidande ges en högst 15 minuter lång vilo- eller kafferast med ca 2 timmars mellanrum.

Om det i enlighet med § 9 mom. 4 har avtalats att den dagliga ordinarie arbetstiden underskrider 7 timmar (t.ex. 6 tim. 15 min), men är minst 4 timmar lång, ges endast en vilo- eller kafferast under dagen.

Rasterna räknas in i arbetstiden och i dem ingår också de tider som åtgår till att ta sig till och från raststället.

§ 20 Övertidsarbete

mom. 1 Allmänt

I fråga om övertidsarbete och betalning av förhöjd lön för detta iakttas med nedan nämnda undantag bestämmelserna i arbetstidslagen och i övriga lagar som begränsar övertidsarbete.

mom. 2 Utförande av övertidsarbete

Övertidsarbete ska om möjligt ordnas så att det utförs i omedelbar anslutning till den ordinarie arbetstiden.

mom. 3 Ersättningar för arbetsresor vid övertids- och nödarbete

Om övertids- eller nödarbete börjar eller slutar vid en sådan tidpunkt att arbetstagaren inte har möjlighet att anlita allmänna kommunikationsmedel, ska arbetsgivaren ordna skjuts till arbetet eller hem eller ersätta de faktiska resekostnaderna, såvida det kan anses skäligt med beaktande av arbetsresans längd.

mom. 4 Övertidsarbete per dygn

Med övertidsarbete per dygn avses sådant arbete som utförs utöver den i § 9 och 12 nämnda ordinarie arbetstiden per dygn.

Övertidsarbete per dygn för deltidsarbetande arbetstagare är den arbetstid som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn enligt arbetstidslagen.

För de 2 första övertidstimmarna per dygn betalas en med 50 % och för de följande timmarna en med 100 % förhöjd lön. För sådant övertidsarbete per dygn som utförs efter det att minst 2 timmar förflutit sedan den ordinarie maximiarbetstiden per dygn eller per vecka enligt kollektivavtalet fullgjorts, betalas en med 100 % förhöjd lön.

mom. 5 Övertidsarbete per vecka

Med övertidsarbete per vecka avses arbete som utförs utöver den maximala fulla arbetstiden per vecka enligt § 9 och som inte är övertidsarbete per dygn enligt mom. 4.

Till en arbetstagare betalas för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka en med 50 % och för de därpå följande timmarna en med 100 % förhöjd lön. För sådant övertidsarbete per vecka som utförs på en helgfri måndag mellan kl. 00.00 och 7.00 betalas en med 100 % förhöjd lön.

Under en söckenhelgsvecka betalas för arbetstimmar som överstiger den förkortade arbetstiden per vecka förhöjd lön i enlighet med 2 stycket ovan, med undantag av sådana överskjutande arbetstimmar för vilka betalas förhöjd lön i enlighet med § 20 mom. 4 eller § 23 mom. 1 eller mom. 2 tredje stycket.

Om en arbetstagare som utför treskiftsarbete mitt i arbetsveckan permanent övergår från sitt ordinarie arbetsskift till ett annat eller byter arbetstidsform, räknas under övergångsveckan som övertidstimmar per vecka sådana timmar vilka överstiger den i § 9 eller § 12 nämnda veckoarbetstiden enligt den arbetsskiftsförteckning eller den arbetstidsform som under veckan innehåller flest arbetstimmar och vilka inte utgör övertid per dygn.

Tillämpningsanvisning

Till den grunddel av lönen på vilken övertidsförhöjningen räknas ut hör även individuella tillägg, arbetserfarenhets- och arbetsmiljötillägg, skiftpåslag samt kvälls- och nattillägg.

§ 21 Toffelpenning

Om en arbetstagare inkallas till arbete under en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är en ledig dag eller till övertidsarbete som inleds minst 2 timmar efter den ordinarie arbetstidens slut, betalas i ersättning för den tid som använts för arbetsresan en timmes lön beräknad på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1. Denna ersättning betalas dock inte när man med arbetstagaren kommit överens om beredskap eller när det är fråga om nödarbete som utförts under ordinarie arbetstid.

§ 22 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden

Arbetstagarens arbetstid inklusive övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod av 12 månader.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om den maximala arbetstiden finns i 18 § i arbetstidslagen.

§ 23 Söndagsarbete

mom. 1 Dagarbete

För annat arbete än skiftarbete som utförts kl. 00.00–24.00 på söndag eller en annan kyrklig helgdag, påskafton, första maj, midsommarafton, självständighetsdagen eller julafton betalas

• en med 100 % förhöjd lön för de första arbetstimmar under kalenderdygnet för vilka betalas söckenhelgsersättning enligt § 27 nedan och
   
• i övrigt en med 200 % förhöjd lön.

I ovan nämnda ersättningar ingår ersättning för eventuellt övertidsarbete per dygn och vecka.

Tillämpningsanvisning

På söndagar och till exempel på en trettondag som infaller på en lördag betalas lönen förhöjd med 200 % för arbete klockan 00–24. Denna tredubbla timlön betalas både för ordinarie arbetstid och för övertid. Övertidsarbete ersätts inte separat.

För arbete som utförs klockan 00–24 under dagar som berättigar till söckenhelgsersättning betalas för de första 7 timmarna 39 minuterna söckenhelgsersättning och timlönen förhöjd med 100 %. För de överskridande arbetstimmarna betalas lönen förhöjd med 200 %. Denna tredubbla timlön betalas både för ordinarie arbetstid och för övertid. Övertidsarbete ersätts inte separat.

Dagar som berättigar till söckenhelgsersättning är långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton och på annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag och annandag jul (§ 27).

mom. 2 Skiftarbete

För skiftarbete som utförts på söndag eller en kyrklig helgdag, första maj, midsommarafton och självständighetsdagen betalas en med 100 % förhöjd lön. Om arbetet är övertidsarbete, betalas dessutom en övertidsersättning som räknas ut på arbetstagarens oförhöjda lön.

Söndag och kyrkliga helgdagar samt midsommarafton anses börja kl. 18 föregående dag och sluta kl. 24 på söndagen eller helgdagen.

För skiftarbete som utförts på påskafton kl. 00.00–24.00, på midsommardagen eller på julafton som infaller på en lördag eller söndag betalas en med 200 % förhöjd lön, och för skiftarbete som utförts på julafton som infaller någon annan dag än på en lördag eller söndag betalas en med 100 % förhöjd lön. I dessa förhöjda löner ingår ersättning för eventuellt övertidsarbete per dygn eller vecka samt den förhöjning som nämns i första stycket ovan.

Julafton anses börja kl. 18 föregående dag och sluta kl. 24 på nämnda helgdagsafton.

§ 24 Kvälls- och nattillägg samt skiftpåslag

mom. 1 Kvälls- och nattillägg

För sådant arbete mellan kl. 18 och 22 som inte är skiftarbete betalas ett kvällstillägg på 15 %, och mellan kl. 22 och 7 ett nattillägg på 30 %, vilka räknas ut på basis av medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1.

mom. 2 Skiftpåslag

I skiftarbete betalas lönen förhöjd med 15 % för varje arbetad timme i kvällsskift och med 30 % för varje arbetad timme i nattskift.

Tillämpningsanvisning

Skiftpåslaget samt kvälls- och nattilläggen beaktas i lönens grunddel vid beräkning av bl.a. lördagspåslag, övertidsersättning, ersättning för övertid i skiftarbete och mertid i skiftarbete och söndagsersättning.

§ 25 Lördagspåslag

För arbetstimmar som utförts på lördag efter att arbetsdygnet enligt § 14 i detta kollektivavtal eller morgonskiftet i skiftarbete börjat, och för vilka inte betalas förhöjd lön enligt § 20 eller 23, betalas lönen förhöjd med 20 %.

§ 26 Slopad

§ 27 Söckenhelgsersättning

mom. 1 Betalning av söckenhelgsersättning

För långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton och på någon annan veckodag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag och annandag jul betalas i söckenhelgsersättning lön för 7 timmar 39 minuter beräknad på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1, oberoende av om arbetstagaren under de nämnda dagarna har arbetat eller varit ledig.

Till deltidsarbetande arbetstagare betalas, med avvikelse från vad som sägs i första stycket, söckenhelgsersättning enligt det timantal med vilket arbetstiden förkortas på grund av en dag som nämns i första stycket.

Söckenhelgsersättning betalas för arbetad tid kl. 00.00–24.00 under en dag som berättigar till söckenhelgsersättning, högst för de första 7 timmar 39 minuterna i arbete.

mom. 2 Begränsningar

Söckenhelgsersättning betalas inte om arbetstagaren olovligt har varit frånvarande från arbetet under en arbetsdag som föregår eller följer på en dag med söckenhelgsersättning och som enligt arbetsskiftsförteckningen är en arbetsdag, eller om arbetstagaren vardera dagen har varit frånvarande utan lön med arbetsgivarens tillstånd.

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsersättningen betalas till fullt belopp så länge som lön betalas för sjukdomstid, också i de fall då partiell lön betalas för sjukdomstiden.

Löner

§ 28 Effektiv användning av arbetstiden

När tidlön eller andra löneformer är utgångspunkten att arbetstiden används effektivt.

§ 29 Bestämning av lönegrupp

Oberoende av löneform bör en lönegrupp bestämmas för varje arbetstagare.

§ 30 Löneformer

Löneformer enligt detta avtal är

1. Tidlön
2. Ackordslön
   a) Rakt ackord
   b) Delackord

Utöver tid- eller ackordslön kan som kompletterande löneform användas särskilda arvoden enligt § 33.

Tillämpningsanvisning

Valet av löneform för varje arbete bör grunda sig på att löneformen bidrar till att arbetet sköts på ett ändamålsenligt sätt.

Oberoende av löneformen betalas arbetstidsersättningar enligt detta avtal (ersättning för skift-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och övertidsarbete m.m.), och minimitiminkomsten för varje arbete är den inkomst som arbetstagaren skulle få om han eller hon utförde samma arbete mot tidlön.

Ackordslön och särskilt arvode ger arbetstagaren större möjligheter att själv påverka sin lön. I egenskap av sporrande löneformer främjar de också produktiviteten i arbetet. Ackordslönen bestäms helt eller delvis utgående från arbetsmängden och de särskilda arvodena bestäms helt eller delvis utgående från arbetsresultatet.

§ 31 Tidlön

mom. 1 Definition

Tidlön är en löneform där arbetstagarens lön räknas ut på basis av arbetstiden så att grundtimlönen och tidlönerelaterade tillägg enligt kollektivavtalet används som lönegrunder.

mom. 2 Lönegrunder

Med tidlön avses summan av följande lönefaktorer:

Grundtimlönen bestäms efter yrkesbeteckning enligt bilaga 1 och 2. I grundtimlönen beaktas genomsnittligt de värderingsfaktorer och arbetsmiljöfaktorer som är permanenta.

De särskilda tillägg (bilaga 3) som betalas på grundval av antingen arbetserfarenhet, personliga egenskaper eller arbetsmiljö, är:

1. arbetserfarenhetstillägg
2. individuellt tillägg
3. arbetsmiljötillägg.

mom. 3 Användning av tidlön

Tidlön används bl.a. i följande fall:

• När arbetet till sin natur är sådant att mängden arbetsprestationer endast har en liten direkt betydelse för hur effektivt arbetsuppgifterna utförs.
• När förutsättningarna för ackordslön inte uppfylls, till exempel om arbetstagaren har bristfällig arbetserfarenhet, arbetet är ovanligt eller arbetsmetoderna inte är vedertagna, eller om det förekommer omfattande störningar i produktionen eller stora variationer i arbetsförhållandena.

mom. 4 Lön för tillfälligt arbete

Om en arbetstagare är förhindrad att utföra sitt ordinarie arbete eller om det annars finns behov, är arbetstagaren skyldig att tillfälligt utföra också annat arbete. För sådant arbete betalas den lön som det tillfälliga arbetet förutsätter. Om arbetet är lägre avlönat, betalas dock en lön som motsvarar arbetstagarens eget yrke eller arbete under den pågående och den därpå följande löneperioden.

§ 32 Ackordslön

mom. 1 Definition

Med ackordslön avses alla de löneformer där lönens storlek direkt bestäms enligt mängden prestationer.

mom. 2 Tillämpningsvillkor

Arbetstagaren bör i mån av möjlighet ges tillfälle att utföra arbete mot prestationslön, om arbetets art tillåter det och det lönetekniskt är möjligt.

mom. 3 Lönegrunder

Vid rakt ackord bestäms timinkomsten helt enligt mängden utfört arbete (antalet prissatta prestationer).

Vid delackord består timinkomsten dels av en fast del som betalas per timme, dels av en rörlig del som är beroende av arbetsmängden (antalet prissatta prestationer).

De särskilda tilläggen enligt bilaga 3 ingår i ackordslönen.

mom. 4 Allmänna förutsättningar för användning av ackordslön

Ackordslön kan användas under följande förutsättningar:

• de lokala parterna kommer gemensamt överens om användningen av ackordslön
• när alla kostnadsfaktorer beaktas blir kostnaderna per arbetsprestation mindre än om tidlön används
• arbetsmetoderna är fastslagna
• nivån på organiseringen av arbetet är åtminstone tillfredsställande
• den sporrande delen av lönen bör vara sådan att den inte inverkar negativt på t.ex. kvalitetsnivån, lönsamheten i arbetet eller arbetarskyddet
• arbetsmängden kan mätas
• ackordspriserna motsvarar de arbetsmetoder som använts
• arbetstagaren kan själv påverka arbetstakten och arbetets mängd.

mom. 5 Lönesättningar för privata sektorn

I de arbeten för vilka kommunen eller samkommunen inte har någon egen ackordslönesättning kan man i tillämpliga delar iaktta motsvarande lönesättningar som avtalats mellan arbetsmarknadsorganisationerna inom de privata branscherna. Om förändringar i dessa lönesättningar inträffar under detta avtals giltighetstid, tas de ändrade lönesättningarna i bruk vid samma tidpunkt som de trätt i kraft inom de privata branscherna.

mom. 6 Minimilönesättning

Lokala avtal kan ingås om andra ackordslöner än de som anges i bilaga 4. Lönesättningarna för lokala avtal om ackordslöner ska vara sådana att miniminivån vid normalt ackordarbetstempo är 30 % högre än den lägsta grundtimlönen i respektive lönegrupp. Den lägsta nivån bestäms i lönegrupp I enligt lönegrupp I C och i lönegrupp II enligt lönegrupp II B. I lönesättningsgrunderna i avtal om ackordslön fastställs hur en förändring i mängden arbetsprestationer inverkar på inkomsten.

Överenskommelse om lokal ackordslönesättning ska ingås innan arbetet inleds. Om det efter att arbetet inletts konstateras att lönesättningen är felaktig, kan den under arbetets gång ändras, dvs. höjas eller sänkas.

Om en arbetshelhet sträcker sig över gränsen mellan två löneperioder ska minst 90 % av den beräknade slutliga ackordinkomsten betalas som förskottslön för ackordet. Man ska om möjligt mäta ackordet och betala grundpenningar åtminstone varje kvartal.

mom. 7 Lön för avbrottstid

Om det uppkommer avbrott i ackordsavlönat arbete, med undantag av sådant arbete som avses i bilaga 4, av någon orsak som inte beror på arbetstagaren, t.ex. för att man blir tvungen att vänta på arbetsmaterial, ska för arbetstagaren under tiden för avbrottet om möjligt ordnas annat arbete som motsvarar arbetstagarens yrkesskicklighet. Om något arbete inte kan ordnas, betalas medeltimlönen för varje timme under det avbrutna ackordet.

En arbetstagare med ackordslön kan vid behov tillfälligt också förflyttas från sitt eget ackord till något annat arbete. För sådant arbete betalas lön enligt det tillfälliga arbetet. Om det tillfälliga arbetet är sämre avlönat och annat än ackordsavlönat arbete, betalas dock medeltimlön för arbetstagarens eget ackord under den pågående och den därpå följande veckan.

§ 33 Särskilda arvoden

mom. 1 Definition

Med särskilda arvoden avses arvoden som inte direkt är beroende av mängden arbetsprestationer och som betalas på basis av faktorer som har att göra med utförandet av ett arbete eller arbetsresultatet (t.ex. den tid en maskin är i gång eller en maskins verkningsgrad, råvaruinbesparingar, produktens kvalitet, mängden utskottsvaror m.m.).

mom. 2 Prissättning

Prissättningen för ett särskilt arvode bör grunda sig på sådana mätbara faktorer som är kopplade till utförandet av arbetet eller till arbetsresultatet, men som inte direkt har att göra med mängden arbetsprestationer. Sådana grunder för särskilda arvoden kan vara t.ex.

• kvalitetsnormer för arbetsprestationer, på basis av vilka det är möjligt och ändamålsenligt att bestämma ett s.k. kvalitetsarvode
• råvaruinbesparingar eller andra särskilda kostnadsinbesparingar i samband med arbetet vilka kan konstateras genom uträkningar och på basis av besparingarna bestämmas som ett slags inbesparingsarvode.

Prissättningsgrunderna utreds utgående från ett tillräckligt stort material. Arvodets storleksklass bestäms med hjälp av en lämplig koefficient så att belöningen som arvodet utgör leder till förbättrad lönsamhet med beaktande av samtliga kostnadsfaktorer.

mom. 3 Förutsättningar för användning av särskilt arvode

Särskilt arvode kan tas i bruk i anslutning till alla löneformer i enlighet med de synpunkter som arbetsgivaren framför.

Grundförutsättningen är att användningen av arvodet kan anses leda till en sänkning av totalkostnaderna per prestationsenhet och att betalningen av arvodet grundar sig på arbetsgivarens ensidiga beslut och att hävning av beslutet inte ger rätt till inkomstkompensation.

§ 34 Avbrott i arbetet och omplacering i lägre avlönat arbete

mom. 1 Tillämpning av bestämmelserna

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på alla löneformer.

mom. 2 Avbrott i arbetet

Om en arbetstagare till följd av avbrott i arbetet på grund av regn, köld eller något annat naturhinder inte kan utföra sitt arbete, ska man för denna tid försöka ordna något annat arbete för arbetstagaren. Lön för väntetid betalas inte till följd av avbrott på grund av regn, kyla eller något annat naturhinder.

mom. 3 Omplacering i lägre avlönat arbete

Om en arbetstagare till följd av olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom som inträffat i arbete i kommunen eller samkommunen blivit oförmögen att utföra sitt tidigare arbete och till följd av detta på basis av ett läkarutlåtande omplaceras i ett annat, väsentligt lägre avlönat arbete som motsvarar arbetsförmågan, betalas för detta arbete en lön som motsvarar arbetstagarens tidigare lön minskad med ett belopp som motsvarar den av kommunen eller samkommunen bekostade livräntans fyllnadsränta eller olycksfallspension.

Om löneförhöjningar har verkställts efter den ovan nämnda tidpunkten, justeras den tidigare inkomsten med motsvarande belopp.

mom. 4 Avsevärt nedsatt arbetsförmåga

Då det är fråga om någon annan än en i mom. 3 avsedd arbetstagare, vars arbetsförmåga är avsevärt nedsatt, avtalar arbetsledningen med arbetstagaren och arbetstagarnas förtroendeman om skälig lön för arbetet.

§ 35 Uträkning och justering av medeltiminkomsten

mom. 1 Uträkningsregel

Medeltiminkomsten är det aritmetiska medeltalet av medeltiminkomsterna uträknade på två kvartal.

• beräkningsgrund för februari, mars och april är föregående års II och IV kvartal
• beräkningsgrund för maj, juni och juli är föregående års III och innevarande års I kvartal
• beräkningsgrund för augusti, september och oktober är föregående års IV och innevarande års II kvartal
• beräkningsgrund för november och december är innevarande års I och III kvartal och för januari föregående års I och III kvartal.

Medeltiminkomsten räknas ut i enlighet med den betalda eller till betalning förfallna lönen för arbetad tid, med undantag av den förhöjningsdel som utöver grundlönen betalas för nödarbete eller för sådant övertidsarbete eller mertidsarbete i skiftarbete som utförts med stöd av lag eller avtal, genom att lönen divideras med motsvarande antal arbetstimmar. Löneperioderna följer uträkningsperioderna så, att då en löneperiod infaller under två olika uträkningsperioder, räknas löneperioden till den föregående uträkningsperioden om minst hälften av löneperiodens dagar infaller under den.

Som lön för arbetad tid betraktas

• den lön som betalas i ackords- eller annat prestationsavlönat arbete samt tidlön inklusive eventuella individuella tillägg, arbetserfarenhetstillägg och arbetsmiljötillägg 
• individuellt tillägg som betalas till huvudförtroendemannen
• ersättning till arbetarskyddsfullmäktig.
• skiftpåslag, kvälls- och nattillägg, lördagspåslag
• förhöjning för exceptionell arbetstid
• ersättning för veckovila
• den ersättning på 7,4 % som betalas i oavbrutet treskiftsarbete
• söckenhelgsersättning som betalats för arbetad tid samt söndagspåslag på 100 %, oberoende av om det är fråga om övertidsarbete, nödarbete eller ordinarie arbete.

Som lön för arbetad tid betraktas dock inte

• de höjningsdelar för övertidsarbete och mertid i skiftarbete som avses i § 20 och § 12 mom. 8 i kollektivavtalet och ersättning som betalats för outtagna lediga dagar i treskiftsarbete
• s.k. toffelpenning
• beredskapsersättning
• söckenhelgsersättning som inte betalats för arbetad tid
• särskilda arvoden, om de inte intjänas och betalas per löneperiod
• verktygsersättningar
• lön som betalats för avlönade arbetsledighetsdagar och lediga dagar
• kostpenning
• lön under semester, sjukfrånvaro och familjeledighet
• andra eventuella lönefaktorer som inte betalats för arbetad tid.

mom. 2 Uträkningsregel i undantagsfall

Om den aritmetiska medeltiminkomsten inte skäligen kan räknas ut på det sätt som anges i mom. 1, eller om detta uträkningssätt leder till ett orimligt resultat, ska den lön som betalas för avlönade perioder av befrielse från arbetet uppskattas enligt vad arbetstagaren under den tiden sannolikt skulle ha intjänat om han eller hon hade arbetat.

mom. 3 Höjning av medeltiminkomsten

Om arbetstagarnas löner höjts genom en eller flera allmänna förhöjningar efter att medeltiminkomsten enligt mom. 1 och 2 räknades ut, höjs medeltiminkomsten i motsvarande mån med ett belopp som avtalsparterna särskilt kommer överens om.

§ 36 Yrkesutveckling, lärotider och förkortningar av lärotider

mom. 1 Tid i arbete

Till en arbetstagare som skaffat sig yrkeskompetens i läroavtalsförhållande eller i minst 3 år arbetat som medhjälpare för en yrkesarbetare i arbete som ger utveckling för yrket betalas yngre yrkesarbetares lön. Till en arbetstagare som arbetat som yngre yrkesarbetare i 3 år betalas äldre yrkesarbetares lön.

mom. 2 Förkortning av tid i arbete

Den tid i arbete som betalning av yrkesarbetares lön förutsätter förkortas med 18 månader på basis av tvåårig yrkesskola vilken arbetstagaren med godkända betyg genomgått inom sitt arbetsområde, och med 27 månader på basis av minst treårig yrkesinriktad grundexamen.

Om en arbetstagare inte har en ovan nämnd yrkesutbildning, förkortar en annan sådan yrkesutvecklande yrkeskurs i skolform vilken slutförts med godkända betyg den tid i arbete som utgör en förutsättning för betalning av yrkesarbetares lön, med en tid som motsvarar kurstiden.

Avlagd yrkesexamen som godkänts av utbildningsstyrelsen förkortar med 12 månader den tid i arbete som utgör en förutsättning för betalning av yrkesarbetares lön.

Tillämpningsanvisning

Yrken som avses i denna paragraf är

bilmontör, bilelmontör, finmekaniker, svetsare, fräsare, målare, plåtslagare, telefonmontör, rörmontör, snickare, smed, svarvare, elmontör, maskinmontör, filare och övriga motsvarande yrken.

§ 37 Lönebetalning

mom. 1 Löneperiod

Lönen betalas varannan vecka eller två gånger i månaden eller, enligt lokalt avtal, en gång i veckan. Medan anställningen pågår förfaller penninglön till betalning senast den sjunde arbetsdagen efter löneperiodens utgång.

Om ett sådant arbetstidssystem som avses i § 9 mom. 3 och 4 används, kan man avvika från det ovan sagda genom att betala periodlön.

mom. 2 Förfallodag

Om en penninglön förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton, en helgfri lördag eller en vardag då de system bankerna allmänt använder för betalningstransaktioner mellan banker enligt ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen inte är i bruk på grund av ett beslut från Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, räknas närmast föregående vardag som förfallodag.

mom. 3 Betalning av lön

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren uppgett.

Betalningsordern ska sändas i så god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen.

Lönen kan betalas kontant endast av sådana tvingande skäl som avses i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

mom. 4 Lönespecifikation

I samband med lönebetalningen ska löntagaren ges en specifikation där grunderna för lönebestämningen och innehållningarna för olika ändamål framgår.

Kostnadsersättning, inräkning av restiden i arbetstiden och personalrum

§ 38 Verktygsersättning

mom. 1 Ersättningsbeloppen

Till en arbetstagare som är tvungen att använda egna handredskap betalas månatligen eller per löneperiod följande ersättningar:

1. timmerman, i brädfodrings- och inomhusarbete 1,75 €/dag
    
2. timmerman, cementarbetare, beläggningsarbetare, murare, rappare, utjämnare, gipsarbetare, i arbete på ställningar e.d. arbete 1,03 €/dag

Till en arbetstagare som blir tvungen att använda andra egna verktyg betalas en ersättning som avtalats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Till skogsarbetare betalas redskapsersättning för användning av motorsåg i enlighet med skogsbranschens kollektivavtal.

mom. 2 Försäkring

Arbetsgivaren ska inbrotts- och brandförsäkra de verktyg som en arbetstagare använder i sitt arbete och för vilka arbetstagaren betalas verktygsersättning. Om ingen försäkring tecknats, svarar kommunen eller samkommunen för uppkommen skada enligt samma grunder som gäller för försäkring.

§ 39 Resor från ett arbetsställe till ett annat

För resor från ett arbetsställe till ett annat då resorna anknyter till arbetstagarens normala uppgifter och för resor från ett avfärdsställe som arbetsgivaren anvisat till platsen där arbetet utförs och därifrån tillbaka till avfärdsstället ersätts färdkostnaderna enligt § 3–5 i bilaga 16 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn.

Dessa ersättningar betalas inte om arbetsgivaren har ordnat skjuts för arbetstagarna.

Användning av eget fordon förutsätter arbetsledningens samtycke.

§ 40 Arbetsresor inom den egna kommunen

1 mom. 1 Icke-permanenta arbetsplatser

En arbetstagare får ersättning för arbetsresekostnader vid användning av kommunikationsmedel som arbetsgivaren anvisat till arbetsplatser som befinner sig utanför en lokalt avtalad gräns med 10–15 kilometers radie. Resans längd räknas från den punkt på gränsen som ligger närmast arbetsplatsen. Ersättningen betalas för högst 3 månader per arbetsplats och högst till ett belopp som motsvarar de faktiska resekostnaderna. Kostnader för arbetsresor till arbetsplatser inom den lokalt avtalade gränsen ersätts inte.

De ovan avsedda färdkostnaderna ersätts enligt § 3–5 i bilaga 16 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn.

mom. 2 Övernattning i egen kommun

Om arbetet utförs på ett sådant område på arbetstagarens boningsort varifrån arbetstagaren inte kan åka hem till natten, ersätts färdkostnaderna och betalas dagtraktamente enligt § 3–10, 12, 13 och 15 i bilaga 16 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn.

mom. 3 Hur restid inräknas i arbetstiden och ersätts

Den tid som åtgått till ersättningsgilla arbetsresor enligt mom. 1, resor från ett arbetsställe till ett annat och resan eller skjutsen från ett avfärdsställe som anvisats av arbetsgivaren till platsen där arbetet utförs och därifrån tillbaka till avfärdsstället, räknas in i arbetstiden.

För restid som räknas in i arbetstiden och för tid som under ordinarie arbetstid använts till resor betalas den lön arbetet förutsätter på basis av medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1.

§ 41 Arbetsresor på annan ort

Om arbetet utförs på en arbetsplats som är belägen på en annan ort och den tid som åtgått för arbetsresorna inte räknas in i arbetstiden, betalas ersättningar enligt § 40 mom. 2 för högst 3 månader per arbetsplats.

§ 42 Andra resor

För andra resor än de som anges i § 39–41 betalas ersättningar enligt bilaga 16 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn.

§ 43 Kostpenning

För en tid av högst tre månader per arbetsplats betalas per arbetstagare 2,10 euro per dag i kostpenning under förutsättning att alla följande villkor uppfylls:

1. arbetstagaren har inte möjlighet att inta en varm måltid inom en kilometers avstånd från arbetsplatsen och arbetsgivaren har inte heller ordnat skjuts för arbetstagaren till ett måltidsställe som är beläget mer än en kilometer från arbetsplatsen,
    
2. arbetsplatsen ligger på minst två kilometers avstånd från arbetstagarens bostad och från personalrum som har utrustning för uppvärmning av mat och som har tillräckliga och ändamålsenligt utrustade tvätt- och omklädningsrum, förvaringsskåp för kläder samt mat- och vilrum och toalett,
    
3. arbetstiden inklusive restiden till och från arbetsplatsen är längre än sex timmar, och
    
4. till arbetstagaren betalas varken dagtraktamente eller måltidsersättning.

§ 44 Personalrum, arbetsdräkt och skyddskläder

mom. 1 Personalrum

Såväl på permanenta som på större arbetsplatser ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna har ändamålsenliga utrymmen för att äta, tvätta sig och förvara kläder. Platserna ska vara uppvärmda under kalla årstider och när det regnar. Frågan om huruvida en arbetsplats är permanent eller en större arbetsplats avgörs av arbetsledningen efter förhandlingar med arbetarskyddsfullmäktigen, arbetarskyddsombudet eller förtroendemannen. På varje sådan arbetsplats ska det finnas behövliga tvättanordningar och rengöringstillbehör. Detta gäller även inrättningar.

I personalrummen ska det storstädas vid behov, dock minst två gånger per år. Arbetstagarna ska för egen del beakta de allmänna krav man kan ställa på ordning och renlighet. På arbetsplatser av permanent natur bör det finnas behövliga utrymmen för klädförvaring.

Personalrummen får inte användas som lager.

mom. 2 Tid att tvätta sig

Om det på en arbetsplats finns både män och kvinnor i arbete och arbetet är så smutsigt att arbetstagarna efter avslutat arbete måste byta kläder och tvätta sig, ska det finnas skilda tvätt- och omklädningsutrymmen för män och kvinnor. Vid synnerligen smutsigt arbete ska 15 minuter före arbetstidens slut reserveras för tvättning. Som synnerligen smutsigt arbete betraktas sådant arbete som kräver mycket längre och grundligare tvättning än vanligt.

mom. 3 Skyddskläder m.m.

I fråga om skyddsutrustning för arbetstagare iakttas bestämmelserna i lagen om skydd i arbete.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillgång till skyddskläder och arbetshandskar samt gummiskodon och gummihandskar i arbeten där sådana bör anses vara nödvändiga med beaktande av arbetets art eller förhållandena i övrigt. Till arbetstagare som beordras att arbeta utomhus även när det regnar ska arbetsgivaren ställa regnkläder till förfogande.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillgång till värmedräkter eller andra motsvarande varma skyddskläder när de blir tvungna att arbeta utomhus i synnerligen kalla förhållanden i följande arbeten:

• el- och telefoninstallationer samt maskinreparationer utomhus
• svetsning på utsatta ställen
• mätningar, borrningar och laddningar
• spolning av skridskobanor
• arbeten som utförs på sjöis
• bevakning
• övervakning av trafik, arbete och arbetarskydd
• användning och transport av arbetsmaskiner, om inte arbetsutrymmet är tillräckligt varmt
• arbeten på däck på bogserbåtar och mudderverk, och
• lastmottagning på soptippar.

Ovan nämnda värmedräkter eller andra värmande skyddskläder kan vara antingen personliga, varvid arbetstagaren sköter tvätt och klädvård, eller arbetsplatsbundna, varvid det är arbetsgivaren som sköter tvätten och klädvården. När anställningen upphör ska skyddskläderna återställas till arbetsgivaren.

Om kommunen eller samkommunen i egenskap av arbetsgivare har förutsatt att en arbetstagare i sitt arbete ska använda en arbetsdräkt av visst eller enhetligt snitt, är det arbetsgivaren som ska skaffa dräkterna för arbetet och sköta klädvården.

Om arbetsgivaren inte kan ställa skyddsutrustningen eller arbetsdräkterna till arbetstagarnas förfogande och arbetstagarna blir tvungna att använda egen utrustning eller egna kläder, ska de få en skälig ersättning enligt överenskommelse.

§ 45 Måltidsvederlag

Vilket måltidsvederlag som tas ut av arbetstagarna och hur kommunen eller samkommunen deltar i arbetstagarnas kostnader för en personalmåltid (s.k. huvudmåltid) bestäms i enlighet med bestämmelserna i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn.

Semester

§ 46 Rätt till semester och tillämpningsområde

mom. 1

Arbetstagarna har rätt till semester enligt § 46–60.

mom. 2

Bestämmelserna i § 46–60 ersätter semesterlagens bestämmelser, om inte något annat uttryckligen bestäms nedan.

mom. 3

Följande bestämmelser i semesterlagen (162/2005) tillämpas: 1 § (tillämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpningsområdet), 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbetsavtal för viss tid), 28 § (semesterlönespecifikation), 29 § (semesterbokföring), 30 § (avvikelse genom kollektivavtal), 35 § (framläggande), 36 § (arbetsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestämmelser), 39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).

Dessa bestämmelser i semesterlagen har inte tagits med som en del av detta kollektivavtal, utan det är fråga om hänvisningsbestämmelser.

mom. 4

Om en person samtidigt innehar flera anställningar hos kommunen eller samkommunen, anses dessa utgöra ett enda anställningsförhållande när semesterförmåner ges.

mom. 5

Om en tjänsteinnehavare eller månadsavlönad arbetstagare i anställning hos samma arbetsgivare utan avbrott övergår till att omfattas av detta kollektivavtal, bestäms semestern och semesterersättningen enligt detta kollektivavtal. Från semestern avdras den semester för kvalifikationsåret som eventuellt tagits ut före övergången.

mom. 6

Om man innan anställningsförhållandet upphör kommer överens om ett nytt arbetsavtalsförhållande eller fattar beslut om ett nytt tjänsteförordnande kan arbetsgivaren och arbetstagaren samtidigt komma överens om att de semesterförmåner som intjänats innan anställningsförhållandet upphörde överförs till det nya anställningsförhållandet. Avtalet ska ingås skriftligt.

Tillämpningsanvisning

Om det efter att avtalet om överföring av semesterförmånerna ingåtts och anställningsförhållandet upphört står klart att det trots allt inte blir något nytt anställningsförhållande, ska de intjänade semesterförmånerna betalas på arbetstagarens begäran.

Om man redan kommit överens om överföring av den semesterersättning som avses i § 58 mom. 3 eller 4, betalas den överförda semesterersättningen till samma belopp som den hade betalats på basis av det avslutade anställningsförhållandet.

§ 47 Grundbegrepp

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Semesterperiod är den period som börjar 2.5 och slutar 30.9.

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som berättigar till semester.

Semesterdagar är sådana semesterdagar som intjänats enligt § 50 och som åtgår enligt § 51.

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver semesterdagarna också ingå andra dagar.

§ 48 Full kvalifikationsmånad

En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under det kvalifikationsår som föregår semesterperioden,

1. under vilken arbetstagaren har arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och
2. under vilken anställningen har fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar.

Strejktid eller annan tid av otillåten frånvaro som ingår i anställningens ingångs- och utgångsmånad avdras från den längd på anställningen som avses i punkt 2.

§ 49 Tid som likställs med arbetad tid

När de i § 48 punkt 1 avsedda kalendermånader som berättigar till semester räknas ut betraktas som likställda med arbetad tid de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren har varit förhindrad att utföra sitt arbete på grund av

1. semester eller semesterlöneledighet enligt § 55 mom. 9 eller ledighet enligt § 60 eller enligt 8 § 2 mom. i semesterlagen
    
2. frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall, för vilken arbetstagaren har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön.

Tillämpningsanvisning

Denna punkt tillämpas också då arbetstagaren i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken arbetstagaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.

3. moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (55/2001)

Protokollsanteckning

Denna bestämmelse tillämpas om barnets beräknade födelsedatum infaller före 4.9.2022 eller om adoptivbarnet tas i vård före 31.7.2022. Dessutom tillämpas bestämmelserna oberoende av barnets beräknade födelsedatum, om barnet föds 29.7.2022 eller tidigare.  

3 a) graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 §, ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (55/2001).

Protokollsanteckning

Denna bestämmelse tillämpas om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare, eller om dagen då adoptivbarnet tas i vård är 31.7.2022 eller senare.

4. permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången
    
5. sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret
    
6. arbetsledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som behövs för arbetet, under högst 30 kalenderdagar åt gången
    
7. deltagande i teoretisk utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och som ett gällande läroavtal förutsätter
    
8. avstängning från tjänsteutövning utan egen förskyllan
    
9. annan tjänst- eller arbetsledighet under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret, förutsatt att arbetstagaren under kvalifikationsåret har arbetat hos kommunen eller samkommunen under minst 22 arbetsdagar. Om arbetstagaren får semester eller semesterersättning för frånvarotiden på basis av anställning hos en annan arbetsgivare, kan man helt och hållet låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetad tid. Som annan tjänst- eller arbetsledighet betraktas också frånvarotid som överskrider de i punkt 2, 5 och 6 nämnda frånvarotiderna.

Tillämpningsanvisning

Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses omfatta det antal arbetstimmar som den skulle ha omfattat om arbetstagaren hade arbetat den dagen.

§ 50 Semesterns längd

mom. 1

Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader enligt § 48, den anställningstid som inverkar på semestern samt anställningens längd.

Tillämpningsanvisning

Semesterns längd bestäms och semesterersättning betalas separat för varje kvalifikationsår.

I § 51 finns bestämmelser om hur semesterdagar åtgår.

mom. 2

Längden på en arbetstagares semester bestäms på följande sätt:

1.
Arbetstagaren har 31.3 omedelbart och utan avbrott varit anställd i minst 6 månader hos kommunen eller samkommunen och har då totalt i minst 15 år varit anställd hos kommunen eller samkommunen eller stått i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till någon annan arbetsgivare inom en bransch som motsvarar arbetstagarens uppgifter eller i uppgifter som är till väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna. Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro. En tillförlitlig skriftlig utredning över anställningar hos andra arbetsgivare ska visas före utgången av semesteråret i fråga.

Tillämpningsanvisning

Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga. Varje fall avgörs för sig. Vid liknande fall bör en enhetlig praxis eftersträvas.

För den som 31.3.1999 varit anställd hos kommunen eller samkommunen anses, med avvikelse från punkt 1, som ovan nämnd anställningstid den tid som för den anställda enligt detta kollektivavtal t.o.m. 31.3.1999 har räknats som anställningstid som inverkar på rätten till semester, förutsatt att anställningen fortgår utan avbrott.

2 a)
Arbetstagarens anställning hos kommunen eller samkommunen har vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden fortgått utan avbrott i minst ett år. Till denna oavbrutna anställningstid räknas inte tid då arbetet är avbrutet på grund av att arbetstagaren utför aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (1438/2007), frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (285/2022) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1446/2007).

2 b)
Om arbetstagaren var anställd hos kommunen eller samkommunen vid kvalifikationsårets utgång 31.3 och då hade minst 10 år i punkt 1 avsedd anställningstid som inverkar på rätten till semester, är längden på semestern 30 semesterdagar i stället för 28, förutsatt att arbetstagaren tjänar in semester under 12 fulla kvalifikationsmånader.

3) I övriga fall bestäms längden på semestern enligt följande:

mom. 3

En arbetstagares semester är alltid minst så lång som semesterlagen anger.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på semesterersättningar. Jämförelseperiod är kvalifikationsåret och inte till exempel någon enskild kvalifikationsmånad.

mom. 4

En arbetstagare har rätt till 20 semesterdagar om den semester han eller hon tjänat in under ett fullt kvalifikationsår understiger 20 semesterdagar till följd av frånvaro på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall eller frånvaro på grund av medicinsk rehabilitering.

Rätten till semester enligt denna bestämmelse gäller inte för den tid som överstiger en frånvaro som fortgått utan avbrott i 12 månader. Kontinuiteten i en frånvaroperiod avbryts av sådana arbetsperioder som berättigar till en hel kvalifikationsmånad, dock inte av arbete under partiell sjukfrånvaro. Kontinuiteten avbryts inte heller av semester, föräldraledigheter eller andra avbrott i arbetet.

Tillämpningsanvisning

Med medicinsk rehabilitering avses medicinsk rehabilitering som ges på ordination av läkare på grund av yrkessjukdom eller olycksfall i avsikt att återställa eller bevara arbetsförmågan.

Bestämmelsen gäller endast frånvaro på grund av arbetsoförmåga eller medicinsk rehabilitering. Semestern kan understiga 20 dagar på grund av annan frånvaro.

Med partiell sjukfrånvaro avses deltidsarbete enligt 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen. 

Granskningsperioden för tillämpningen av bestämmelsen är hela kvalifikationsåret. Om anställningen inte fortgår hela kvalifikationsåret, har arbetstagaren rätt till den del av 20 semesterdagar som motsvarar frånvarotiden på grund av arbetsoförmåga eller rehabilitering.

Protokollsanteckning

Denna bestämmelse tillämpas från och med det kvalifikationsår som börjat 1.4.2019.

§ 51 Hur semesterdagar åtgår

mom. 1 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka)

När semestern bestäms räknas som semesterdagar de i semestertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden, om inte något annat följer av mom. 2 eller 5.

Tillämpningsanvisning

När det genomsnittliga antalet arbetsdagar i en vecka räknas ut anses söckenhelger som förkortar arbetstiden och dagar som utgör ersättning i form av ledighet vara arbetsdagar.

Om en arbetstagare arbetar fem dagar i veckan, till exempel från måndag till fredag, från onsdag till söndag eller från tisdag till lördag, tillämpas huvudregeln i mom. 1. Likaså tillämpas mom. 1 om antalet arbetsdagar i en utjämningsperiod är till exempel 4, 5 och 6 under olika veckor, men i genomsnitt 5 arbetsdagar i veckan.

I semestertiden kan, beroende på semesterns längd, utöver arbetsdagar ingå också lediga dagar. Om alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar kan hela kalenderveckan bestämmas vara semestertid, dvs. semestern kan sluta på en söndag.

mom. 2 Arbetstidsarrangemang som avviker från det vanliga

Om det i genomsnitt ingår fler eller färre än 5 arbetsdagar per kalendervecka i den ordinarie arbetstiden, inkluderas i semestertiden arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, och semesterdagar åtgår under semestertiden enligt följande:

1. I en full kalendervecka ingår 5 semesterdagar.
2. Semesterdagar under ofullständiga kalenderveckor är de vardagar som ingår i semestertiden, utom lördagar. Om det däremot i semestertiden ingår lördagar och/eller söndagar som hade varit arbetsdagar, är också dessa semesterdagar. Antalet semesterdagar under en ofullständig kalendervecka kan ändå vara högst 4.

Tillämpningsanvisning

Förutsättningarna för tillämpning av mom. 2 avgörs vid den tidpunkt då semester ges. Om det alltså under den kalendervecka eller den utjämningsperiod i vilken semestern ingår eller under vilken semestern börjar eller slutar, utan semestern skulle ingå i genomsnitt fler eller färre än 5 i den ordinarie arbetstiden ingående arbetsdagar per kalendervecka, tillämpas bestämmelserna i mom. 2.

När mom. 2 tillämpas är det i allmänhet befogat att semestern om möjligt tas ut som fulla kalenderveckor eller som längre avsnitt under en utjämningsperiod så att arbetsdagarnas och de lediga dagarnas relativa andel är densamma som under arbetsperioderna. Under ofullständiga veckor kan det också bli nödvändigt med avrundningar. Utgångspunkten är att arbetstidsarrangemanget inte inverkar på semesterns längd. Till exempel är den längsta semestern räknat i semestertid alltid sammanlagt nästan 7,5 veckor (inkluderar inte arbetstidsförkortande söckenhelger).

Antalet arbetsdagar som ska ingå i semestertiden (och som utan semestern skulle vara arbetsdagar) räknas ut med hjälp av följande formel:

När semestertiden bestäms ska man se till att rätt antal arbetsdagar (formeln) och semesterdagar ingår i semestertiden.

I det fall som anges i detta moment åtgår inga semesterdagar för sådana arbetstidsförkortande söckenhelger som avses i § 9 mom. 2, även om de infaller under semestern.

mom. 3 Varierande arbetstid per dygn

Om längden på den ordinarie arbetstiden per dygn varierar med mer än 3 timmar, inkluderas i semestertiden arbetstid och ledig tid i samma proportion som annars.

mom. 4 Avrundning

Ofullständiga dagar avrundas till närmaste heltal, varvid 0,5 avrundas uppåt. Om man i fråga om semestrar som hör till samma kvalifikationsår blir tvungen att avrunda semesterdelar två gånger eller fler, ska resultatet bli detsamma som om semesterdelarna hade adderats ihop och avrundningen gjorts på ovan nämnda sätt.

mom. 5 Kontinuerligt treskiftsarbete

För arbetstagare som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete hela utjämningsperioden räknas som semesterdagar dessutom det antal lediga dagar som behövs för att årsarbetstiden ska kunna jämnas ut till den årsarbetstid som nämns i § 12 mom. 2. Man kan då avvika från § 52 mom. 2–4 med det förbehållet att 20 semesterdagar ska förläggas till semesterperioden och semestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.

§ 52 Bestämning av semester

A Semesterns tidpunkt och kontinuitet

mom. 1

Semestern förläggs till en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om tidpunkten i enlighet med mom. 6–9 nedan.

mom. 2

Av semestern ska 20 semesterdagar, dock minst 65 % av den totala semester som tjänats in under kvalifikationsåret, förläggas till semesterårets semesterperiod (sommarsemester). Semester som förläggs utanför semesterperioden (vintersemester) ska tas ut senast innan nästa semesterperiod börjar.

mom. 3

Av en semester som omfattar minst 25 semesterdagar används 5 till vintersemester utanför semesterperioden, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om något annat.

Tillämpningsanvisning

Om det sammanlagda antalet semesterdagar är mindre än 25 blir de dagar som överstiger 20 semesterdagar vintersemester.

mom. 4

Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.

mom. 5 Semester under moderskaps- och faderskapsledighet

Semestern får inte utan arbetstagarens samtycke förläggas till moderskaps- eller faderskapsledighet. Om semestern på grund av moderskaps- eller faderskapsledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4, 7 eller 9 i denna paragraf kan semestern tas ut inom sex månader efter att ledigheten tagit slut.

Tillämpningsanvisning

Semestern kan förläggas till föräldraledighet och vårdledighet och då förlänger semestern inte ledigheten.

Protokollsanteckning

Bestämmelsen i mom. 5 tillämpas om barnets beräknade födelsedatum infaller före 4.9.2022 eller om adoptivbarnet tas i vård före 31.7.2022. Dessutom tillämpas bestämmelserna oberoende av barnets beräknade födelsedatum, om barnet föds 29.7.2022 eller tidigare.

mom. 5 a Semester under graviditets- och föräldraledighet

Semestern får inte utan arbetstagarens samtycke förläggas till en period som omfattar de (sammanlagt) 105 första vardagarna av graviditets- och föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första vardagarna av föräldraledighet för någon annan arbetstagare som är berättigad till föräldraledighet.

Om semestern på grund av graviditets- eller föräldraledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4, 7 eller 9 i denna paragraf, kan semestern tas ut inom sex månader efter att arbetstagaren använt de nämnda graviditets- eller föräldraledighetsdagarna.

Tillämpningsanvisning 5 a)

Semester kan förläggas till vårdledighet och till tiden efter de sammanlagt 105 första dagarna av graviditets- och föräldraledighet för den födande föräldern och efter de 105 första dagarna av föräldraledighet för den andra föräldern, och då förlänger semestern inte ledigheten.

Protokollsanteckning

Bestämmelsen i mom. 5a tillämpas om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare, eller om dagen då adoptivbarnet tas i vård är 31.7.2022 eller senare.

Tillämpningsanvisning för mom. 5 och 5 a

Semestern kan förläggas till föräldraledighet och vårdledighet och då förlänger semestern inte ledigheten.

Om en arbetstagare har beviljats någon annan långvarig arbetsledighet kan semestern förläggas till arbetsledigheten, dock med de undantag som anges i § 54 (flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga). Om inget annat avtalas enligt mom. 7 ska semestern alltså tas ut senast 30.4 det år som följer på semesteråret, även om arbetstagaren har t.ex. prövningsbaserad arbetsledighet eller studieledighet. Arbetsledigheten avbryts då för den tid semestern varar.

B Överenskommelse om uppdelning av semestern och om semesterns tidpunkt under anställningsförhållandet

mom. 6

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under anställningen komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar tas ut i en eller flera delar.

mom. 7

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under anställningen komma överens om förläggningen av semestern under en tidsperiod som börjar vid ingången av det kalenderår då semesterperioden infaller och som slutar följande år innan semesterperioden börjar. Dessutom kan man komma överens om att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar ska tas ut inom ett år efter semesterperiodens slut.

Tillämpningsanvisning

Om anställningen upphör innan den del av semestern som avses i sista meningen i mom. 7 tagits ut, betalas semesterersättning enligt § 58 mom. 1 eller 3. Den semester som avses i sista meningen i mom. 7 ska i semesterbokföringen tydligt särskiljas från sparad ledighet enligt § 53, och på denna semester tillämpas inte bestämmelsen om ersättning av sparad ledighet.

mom. 8

Om anställningen upphör innan arbetstagaren har rätt att ta ut semester enligt mom. 1 och 2 ovan, kan arbetsgivaren och arbetstagaren under anställningen komma överens om att den semester som tjänas in innan anställningen upphör tas ut under anställningen.

mom. 9

En arbetstagare som har mer än 20 semesterdagar kan på eget initiativ komma överens med arbetsgivaren om att högst 5 av de överskridande semesterdagarna tas ut i form av förkortad arbetstid. Avtalet ska ingås skriftligt.

C Arbetstagarnas åsikt om semestertidpunkten

mom. 10

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna eller deras representanter om de allmänna semesterprinciperna på arbetsplatsen. Innan tidpunkten för semestern bestäms ska arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta arbetstagarnas synpunkter och bemöta dem jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms.

Tillämpningsanvisning

Om arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom när semestertidpunkten bestäms och arbetsgivaren har fått ett läkarintyg där det framgår att sjukfrånvaron kommer att fortsätta under hela den tid för vilken arbetsgivaren tänkt fastställa semestern eller en del av den, ska arbetsgivaren när arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om semestertidpunkten samtidigt uppmana arbetstagaren att meddela om han eller hon vill att semestern ska fastställas till tiden av arbetsoförmåga eller flyttas i enlighet med § 54.

D Meddelande om semestertidpunkten

mom. 11

Arbetstagaren ska meddelas tidpunkten för semestern om möjligt en månad men senast 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar, ifall man inte kommer överens om något annat med personen i fråga.

E Dygnets början

mom. 12

Vid semester räknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i § 12 mom. 3 och § 14.

Schema över förläggningen av semester (§ 52 och 54)

§ 53 Sparande av semester

Grunden för beräkning av semesterlön och semesterersättning

mom. 1

Beräkning av semesterlön, huvudregel

mom. 2

Arbetsledigheter och vissa förmåner för arbetstagarna

§ 61 Sjuklön

mom. 1 Längden på avlönad sjukfrånvaro

Om en arbetstagare genom ett vederbörligen godkänt läkarintyg har visat att han eller hon är oförmögen att utföra sitt arbete och om sjukdomen eller olycksfallet inte har inträffat under sådana förhållanden som enligt arbetsavtalslagen utgör hinder för erhållande av sjuklön, betalas under pågående anställning sjuklön under samma kalenderår på följande sätt:

1. Om anställningen har fortgått minst 60 kalenderdagar omedelbart före sjukfrånvaron: full lön för en period på sammanlagt 60 kalenderdagar och därefter två tredjedelar av den fulla lönen för en period på sammanlagt 120 kalenderdagar.
    
2. Om anställningen inte omedelbart före sjukfrånvaron har fortgått minst 60 kalenderdagar: full lön för en period på 14 kalenderdagar.

Om sjukfrånvaron fortgår i en eller flera perioder i sammanlagt över 12 månaders tid och den inte har avbrutits av en sammanhängande period i arbete på minst 30 kalenderdagar, berättigar ett nytt kalenderår inte längre till sjuklön.

En arbetstagare kan för högst 3 dagar beviljas avlönad sjukfrånvaro utan läkarintyg, om någon annan av arbetsgivaren godkänd utredning över sjukdomen visas upp.

Om arbetsgivaren inte har fått läkarintyget inom en vecka efter att det undertecknades, är sjukfrånvarons första dag oavlönad, såvida det inte finns ett godtagbart skäl till dröjsmålet.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om det avtal om deltidsarbete som ligger till grund för partiell sjukdagpenning finns i arbetsavtalslagen (2 kap 11 a § och i 8 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse).

Arbetstagarens rätt till avlönad sjukfrånvaro enligt mom. 1 upphör senast när invalidpension eller rehabiliteringsstöd för viss tid som beviljats på grundval av anställningsförhållandet börjar betalas till arbetstagaren.

Om invalidpension eller rehabiliteringsstöd för viss tid betalas retroaktivt och arbetstagaren för samma tid har fått sjuklön enligt mom. 1, har arbetsgivaren rätt till pensionsförmånen för tiden i fråga. Skillnaden mellan invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet för viss tid och sjuklönen återkrävs då inte. Om den retroaktiva pensionen har betalats till arbetstagaren återkrävs motsvarande belopp från den sjuklön som betalats till arbetstagaren för samma tid. 

Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål ge arbetsgivaren ett av pensionsanstalten utfärdat intyg över pensionen och meddela arbetsgivaren om det utbetalda beloppet, om pensionen betalats till arbetstagaren själv.

mom. 2 Löneförmåner enligt prövning

På arbetsgivarens prövning beror huruvida och till vilket belopp lön betalas till arbetstagare i följande fall:

1. efter att den i § 61 mom. 1 punkt 1 avsedda ovillkorliga rätten till sjuklön har upphört, varvid i lön dock inte kan betalas mer än två tredjedelar av full lön för högst 185 dagar,
    
2. för den tid som överskrider den i § 61 mom. 1 andra stycket avsedda tiden på 12 månader, varvid i lön kan betalas högst hälften av full lön.

mom. 3 Olycksfallsersättning eller annan ersättning

Om en arbetstagare har rätt att från något annat håll få ersättning för arbetsinkomstbortfall, betalas endast den del av sjuklönen som överstiger ersättningen. Som ersättning anses i detta fall inte vård, därmed jämförbara kostnader, menersättning, engångsersättning som betalas i stället för denna, och inte heller tillägg och ersättningar enligt 51 § (vårdbidrag), 52 § (klädtillägg) och 53 § (ersättning för extra kostnader för hemvård) i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). Sjuklönen betalas dock till fullt belopp om ersättningen grundar sig på en förmån som arbetstagaren frivilligt bekostat eller om arbetstagaren får ersättning på grund av ett sådant olycksfall i arbetet som inte har förorsakat sjukfrånvaron i fråga.

Tillämpningsanvisning

Om en arbetstagare inte utnyttjar sin rätt till ersättning, t.ex. inte söker ersättning enligt skadeståndslagen av den som förorsakat arbetsoförmågan, betalas inte sjuklön till den del som ersättningen skulle ha täckt lönen.

mom. 4 Uträkning av sjuklön

Till en arbetstagare betalas lön för de arbetstimmar enligt arbetsskiftsförteckningen vilka ingår i de perioder som avses i mom. 1–3 i denna paragraf.

Grunden för uträkningen av arbetstagarens sjuklön är den medeltiminkomst enligt § 35 mom. 1 som gäller vid sjukdomstidpunkten.

Om en arbetstagare insjuknar mitt under ett arbetsskift eller en arbetsdag, betalas lön för denna dag i form av arbetslön, varefter betalningen av sjuklön inleds den första hela sjukdagen.

mom. 5 Övriga bestämmelser

Om en arbetstagare enligt 57 och 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) har ålagts att utebli från arbetet ska arbetsgivaren betala lön under frånvarotiden enligt bestämmelserna om sjuklön i denna paragraf. Om en arbetstagare med missbruksproblem frivilligt sökt sig till institutionsvård, anses vårdtiden vara tid som berättigar till sjukfrånvaro enligt kollektivavtalet, om arbetstagaren på förhand kommit överens om vården med arbetsgivaren.

mom. 6 Dagpenning enligt sjukförsäkringslagen

En arbetstagare har rätt till den del av dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen för ovan i mom. 1 och 2 nämnda perioder som överskrider respektive sjuklön. Resten av dagpenningen betalas till arbetsgivaren. Om sjuklönen är högst lika stor som dagpenningen kan man göra så att ingen lön betalas och arbetstagaren får rätt till hela dagpenningen.

För att få löneförmåner enligt denna paragraf under sjukfrånvaro ska arbetstagaren iaktta bestämmelserna om vad som krävs för erhållande av dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Om arbetsgivaren på grund av arbetstagarens försummelse går miste om en förmån enligt sjukförsäkringslagen minskas arbetstagarens löneförmåner med motsvarande belopp.

Om arbetstagaren med stöd av någon annan stats sociala trygghetssystem har rätt till dagpenning som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, avdras beloppet av denna förmån från sjuklönen. Arbetstagaren är skyldig att ge arbetsgivaren en utredning om socialskyddsförmåner som betalas av en annan stat och som kan inverka på arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.

En arbetstagare ska, om han eller hon inte har laga hinder, utan dröjsmål underrätta sin närmaste chef om insjuknande.

Tillämpningsanvisning

Då den del av en i sjukförsäkringslagen avsedd dagpenning som överstiger sjuklönen räknas ut ska dagpenningen jämföras med den fulla eller partiella sjuklön som i det enskilda fallet betalas till arbetstagaren med stöd av mom. 1–3.

§ 62 Sjuklön till följd av olycksfall i arbetet eller sjukdom som arbetet förorsakat

mom. 1 Längden på sjukfrånvaro

Om en arbetstagare till följd av olycksfall som inträffat i arbete hos arbetsgivaren eller till följd av sjukdom som arbetet förorsakat eller till följd av yrkessjukdom har blivit oförmögen att utföra sitt arbete, har arbetstagaren med avvikelse från § 61 rätt att under sjukdomen för en tid av högst 120 kalenderdagar få full lön och därefter två tredjedelar av sin fulla lön för en tid av högst 120 kalenderdagar, om inte något annat bestäms nedan. Efter denna tid kan lön betalas enligt arbetsgivarens prövning, dock högst två tredjedelar av full lön och högst för 125 kalenderdagar.

mom. 2 Olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom

Med olycksfall i arbetet hos en arbetsgivare som är bunden av detta kollektivavtal, sjukdom som förorsakats av sådant arbete och yrkessjukdom avses här det samma som begreppen olycksfall i arbetet och yrkessjukdom i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Moment 1 tillämpas också när oförmågan att sköta arbetet har förorsakats av våld som arbetstagaren utsatts för i samband med arbetsuppgifterna.

mom. 3 Ersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar

Bestämmelserna i denna paragraf får inte tillämpas i sådana fall där ersättning inte betalas enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Arbetsgivaren kan dock enligt egen prövning besluta att lön enligt mom. 1 ska betalas i förskott redan innan ett ärende som gäller ersättning för olycksfall i arbetet har blivit avgjort genom ett beslut som vunnit laga kraft. Om beslutet är negativt, ska ärendet behandlas och avgöras enligt § 61 såsom annat olycksfallsärende.

Om en arbetstagare enligt § 61 mom. 1 inte har rätt till sjuklön eller om den lön arbetstagaren enligt nämnda bestämmelse fått är mindre än den lön som betalats i förskott på sjuklönen, är arbetstagaren skyldig att återbetala förskottet eller förskottsdelen. Återbetalningen kan verkställas genom innehållning på arbetstagarens lön.

mom. 4 Hur olycksfallsersättning inverkar på lönen

Om olycksfallsersättning inte beviljas till fullt belopp, ska den lön som avses i denna paragraf minskas till den del den överstiger lönen enligt § 61.

Om en arbetstagare har rätt att få olycksfallsersättning eller någon annan ersättning som arbetstagaren inte själv bekostat, betalas endast den del av lönen i denna paragraf som vid den aktuella tidpunkten överstiger ersättningen. Som ersättning anses i detta fall inte kostnader för vård, därmed jämförbara kostnader, menersättning, engångsersättning som betalas i stället för denna, och inte heller tillägg och ersättningar som anges i 51–53 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Denna bestämmelse gäller dock inte ersättning för ett sådant olycksfall i arbetet som inte har förorsakat sjukfrånvaron i fråga.

Tillämpningsanvisning

Från den sjuklön som ska betalas till en arbetstagare enligt denna paragraf avdras sådan i denna punkt avsedd olycksfallsersättning eller någon annan ersättning som inte bekostats av arbetstagaren själv. Då avdraget räknas ut ska ersättningen jämföras med den fulla eller partiella lön som annars betalas till arbetstagaren i det enskilda fallet med stöd av mom. 1.

mom. 5 Särskild bestämmelse

Beviljande av sjukfrånvaro enligt denna paragraf inskränker inte arbetstagarens rätt att få sjukfrånvaroförmåner enligt § 61.

mom. 6 Uträkning av sjuklön

Vid uträkning av sjuklön som avses i denna paragraf iakttas bestämmelserna i § 61 mom. 4.

Familjeledigheter

§ 63 Rätt till familjeledighet

mom. 1

Bestämmelser om en arbetstagares rätt till familjeledighet finns i 4 kap.i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

Protokollsanteckning

Från 1.8.2022 har arbetstagarna rätt till ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen.

mom. 2 Moderskaps- och faderskapsledighet

En arbetstagare har rätt att få lön för moderskaps- och faderskapsledighet i enlighet med § 64 nedan.

Protokollsanteckning

Bestämmelsen i mom. 2 tillämpas om barnets beräknade födelsedatum infaller före 4.9.2022 eller om adoptivbarnet tas i vård före 31.7.2022. Dessutom tillämpas bestämmelsen oberoende av barnets beräknade födelsedatum, om barnet föds 29.7.2022 eller tidigare.

mom. 2 a Graviditets- och föräldraledighet

En arbetstagare har rätt att få lön under graviditets- och föräldraledighet i enlighet med § 64 a nedan.

Protokollsanteckning

Bestämmelsen i mom. 2 a tillämpas om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare, eller om dagen då adoptivbarnet tas i vård är 31.7.2022 eller senare.

§ 64 Avlönad moderskaps- och faderskapsledighet

mom. 1 Avlönad moderskapsledighet

Vid moderskapsledighet betalas full lön för en period som omfattar de 72 första vardagarna av ledigheten.

En förutsättning för att arbetstagaren ska få lön under moderskapsledighet är att hon varit anställd hos kommunen eller samkommunen minst 2 månader omedelbart före ledighetens början och att hon ansökt om moderskapsledighet senast 2 månader innan den planerade ledigheten inleds och att hon visar upp ett intyg enligt sjukförsäkringslagen över hur länge graviditeten varat och när nedkomsten beräknas infalla.

Med full lön avses lön som räknats ut enligt § 61 mom. 4.

Om moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen överstiger arbetstagarens lön under moderskapsledigheten, har arbetstagaren rätt att få den överstigande delen. Till övriga delar betalas moderskapspenningen till arbetsgivaren.

En arbetstagare som får lön under moderskapsledighet enligt detta kollektivavtal är skyldig att ge arbetsgivaren de uppgifter och utredningar som behövs för ansökan om moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen, om arbetsgivaren inte har tillgång till dem.

Beviljad moderskapsledighet inskränker inte arbetstagarens rätt att få andra förmåner som baserar sig på kollektivavtalet.

mom. 2 Avlönad faderskapsledighet

Vid faderskapsledighet betalas full lön för en period som omfattar de 12 första vardagarna under ledigheten.

En förutsättning för att arbetstagaren ska få lön under faderskapsledighet är att han varit anställd hos kommunen eller samkommunen minst 2 månader omedelbart före faderskapsledighetens början och att han ansökt om faderskapsledighet senast 2 månader innan den planerade ledigheten inleds och att han visar upp ett intyg över barnets födelse som utfärdats av en läkare eller hälsovårdare.

Om arbetstagaren ansöker om faderskapsledighet för högst 12 vardagar, är förutsättningen för avlönad ledighet att ansökan görs minst en månad före den planerade ledigheten.

Med full lön avses lön som räknats ut enligt § 61 mom. 4.

Om faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen överstiger arbetstagarens lön för faderskapsledigheten, har arbetstagaren rätt att få den överstigande delen. Till övriga delar betalas faderskapspenningen till arbetsgivaren.

Protokollsanteckning

Bestämmelsen i § 64 tillämpas om barnets beräknade födelsedatum infaller före 4.9.2022 eller om adoptivbarnet tas i vård före 31.7.2022. Dessutom tillämpas bestämmelsen oberoende av barnets beräknade födelsedatum, om barnet föds 29.7.2022 eller tidigare.

Tillämpningsanvisning

Om arbetstagaren med stöd av någon annan stats sociala trygghetssystem har rätt till moderskaps- eller faderskapspenning som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen avdras beloppet av denna förmån från lönen under moderskaps- eller faderskapsledigheten. Arbetstagaren är skyldig att ge arbetsgivaren en utredning om socialskyddsförmåner som betalas av en annan stat och som kan inverka på arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.

§ 64 a Graviditets- och föräldraledighet med lön

mom. 1 Graviditetsledighet med lön

En arbetstagare som har rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse) har rätt att få full lön för en period som omfattar 40 vardagar av graviditetsledigheten, förutsatt att

1. arbetstagaren har varit anställd hos kommunen eller samkommunen i minst två månader omedelbart före ledighetens början och
2. ledigheten har sökts senast två månader före den planerade ledigheten och
3. arbetstagaren visar arbetsgivaren ett i sjukförsäkringslagen avsett intyg där det framgår hur länge graviditeten pågått och när nedkomsten beräknas infalla och
4. arbetsgivaren får den graviditetspenning som arbetstagaren har rätt till enligt sjukförsäkringslagen.

Med full lön avses lön som räknats ut enligt § 61 mom. 4.

Om graviditetspenningen enligt sjukförsäkringslagen överstiger arbetstagarens lön under graviditetsledigheten, har arbetstagaren rätt att få den överstigande delen. Till övriga delar betalas graviditetspenningen till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren har betalat lön för ledigheten, men villkoret i punkt 4 inte uppfylls, återkräver arbetsgivaren den betalda lönen.

En arbetstagare som får lön under graviditetsledighet enligt detta kollektivavtal är skyldig att ge arbetsgivaren de uppgifter och utredningar som behövs för ansökan om graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen, om arbetsgivaren inte har tillgång till dem.

mom. 2  Föräldraledighet med lön

En arbetstagare som har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse) har rätt att få full lön för en period som omfattar de 32 första vardagarna av föräldraledigheten, förutsatt att

1. arbetstagaren har varit anställd hos kommunen eller samkommunen i minst två månader omedelbart före föräldraledighetens början och
2. föräldraledigheten har sökts senast två månader före den planerade ledigheten. Om arbetstagaren ansöker om föräldraledighet för högst 12 vardagar, är förutsättningen för ledighet med lön att ansökan görs minst en månad före den planerade ledigheten. Vid anmälan om ledighet för vård av adoptivbarn ska den ovan angivna anmälningstiden iakttas, om det är möjligt.
3. arbetstagaren visar upp ett intyg över barnets födelse som utfärdats av en läkare eller hälsovårdare eller ett intyg över adoptionens giltighet och
4. lön betalas för föräldraledighet bara om arbetsgivaren får den föräldrapenning som arbetstagaren har rätt till enligt sjukförsäkringslagen.

Med full lön avses lön som räknats ut enligt § 61 mom. 4.

Om föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen överstiger arbetstagarens lön under föräldraledigheten, har arbetstagaren rätt att få den överstigande delen. Till övriga delar betalas föräldrapenningen till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren har betalat lön för ledigheten, men villkoret i punkt 4 inte uppfylls, återkräver arbetsgivaren den betalda lönen.

Tillämpningsanvisning

Med de 32 första vardagarna av föräldraledigheten avses de 32 första vardagarna under föräldrapenningsperioden enligt sjukförsäkringslagen.

Om arbetsgivaren har betalat lön för ledigheten, men villkoret i punkt 4 inte uppfylls, återkräver arbetsgivaren den betalda lönen.

mom. 3 Kontinuiteten i föräldraledighet med lön

Lön betalas för föräldraledighet bara till den del som arbetstagaren tar ut avlönad föräldraledighet i en följd.

En arbetstagare som tar ut avlönad graviditetsledighet enligt § 64 a mom. 1 har rätt till avlönad föräldraledighet enligt § 64 a mom. 2 endast om personen tar ut ledigheten i en följd genast efter graviditetsledigheten.

En förälder som inte föder barnet har trots kontinuitetskravet rätt att ta ut avlönad föräldraledighet i två delar: den första delen i samband med barnets födelse och den andra senare.

Också adoptivföräldrar har rätt att trots kontinuitetskravet ta ut avlönad föräldraledighet i två delar: den första i samband med adoptionen och den andra senare.

Tillämpningsanvisning

Om arbetstagaren med stöd av någon annan stats sociala trygghetssystem har rätt till graviditets- eller föräldrapenning som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, avdras beloppet av denna förmån från lönen under graviditets- eller föräldraledigheten. Arbetstagaren är skyldig att ge arbetsgivaren en utredning om socialskyddsförmåner som betalas av en annan stat och som kan inverka på arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.

Om ett enda barn föds eller adopteras till familjen, kan föräldrarna ha föräldraledighet samtidigt i sammanlagt 18 vardagar. Om flera barn föds eller adopteras till familjen på samma gång, kan föräldrarna ha föräldraledighet samtidigt under en tid som bestäms i 9 kap. 8 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse). Andelen föräldraledighet med lön bestäms enligt § 64 a mom. 2 ovan.

För en anställd med partiell föräldraledighet (4 kap. 2 a § i arbetsavtalslagen, hänvisningsbestämmelse) bestäms anställningsvillkoren och arbetstiden på samma sätt som för en deltidsanställd.

Deltidsarbete som utförts under partiell föräldraledighet avbryter kontinuiteten i en avlönad föräldraledighet enligt § 64 § mom. 3 ovan.

Protokollsanteckning

Denna bestämmelse tillämpas om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare, eller om dagen då adoptivbarnet tas i vård är 31.7.2022 eller senare.

§ 65 Plötsligt insjuknat barn

Om en arbetstagares barn eller något annat i hans eller hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt 12 år eller arbetstagarens eget handikappade barn plötsligt insjuknar, har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård för eller sköta barnet. Samma rätt har också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. De som har rätt till tillfällig vårdledighet kan ha sådan ledighet under samma kalenderperiod, men inte samtidigt.

Till arbetstagaren betalas lön enligt § 70 för arbetstimmar enligt arbetsskiftsförteckningen under högst 3 på varandra följande kalenderdagar. En förutsättning för betalning av lön är att båda föräldrarna förvärvsarbetar utanför hemmet eller att den andra föräldern på grund av något faktiskt hinder inte har möjlighet att delta i vården av barnet eller att det är fråga om en ensamförsörjare, och att en tillförlitlig utredning över insjuknandet visas upp.

Arbetstagaren ska omedelbart underrätta arbetsgivaren om den tillfälliga vårdledigheten och om orsaken till den.

Ett ovan avsett faktiskt hinder är sjukhusvård, fullgörande av värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring för kvinnor, deltagande i repetitionsövningar i reserven eller vistelse på annan ort på grund av studier eller pågående resa.

Tillämpningsanvisning

Med handikappat barn avses här oberoende av ålder en person vars behov av vård kan jämföras med barn under 12 år. Då ett sådant barn plötsligt insjuknar blir barnet till följd av sitt handikapp så hjälplöst att han eller hon inte kan ta hand om sig själv. Som handikappade barn betraktas framför allt utvecklingsstörda barn men också, beroende på hur gravt handikappet är, rörelsehämmade samt hjärn-, syn- och hörselskadade barn. Med ett handikappat barn avses inte ett kroniskt sjukt barn (t.ex. med diabetes, allergi, astma e.d.). En kronisk sjukdom kan ändå leda till ett tillstånd där det sjuka barnet bör anses vara handikappat. Till exempel ett barn med svår hjärtsjukdom eller diabetes kan vara handikappat på det sätt som avses i avtalet. Arbetstagaren är skyldig att vid behov genom läkarintyg visa att hans eller hennes över 12-åriga barn är handikappat på det sätt som sägs ovan.

Utgångspunkten är att arbetstagaren i första hand bör försöka ordna vård för barnet. Först då sådana möjligheter inte finns kan arbetstagaren själv stanna hemma för att ta hand om sitt barn. I dessa fall bör arbetstagaren utreda om frånvaron är nödvändig, med andra ord om barnet kan skötas på sin vanliga vårdplats eller om andra familjemedlemmar i samma hushåll kan sköta barnet. Med familjemedlemmar avses barnets föräldrar, far- och morföräldrar samt barnets äldre syskon och andra som bor i arbetstagarens hushåll.

En tillförlitlig utredning över att ett barn insjuknat är till exempel en utredning av en sjukskötare eller hälsovårdare vid hälsocentralen eller någon annan utredning som arbetsgivaren godkänner. Utredningen ska ges till arbetsgivaren utan dröjsmål när arbetstagaren återvänt till arbetet. Arbetstagaren ska underrätta sin chef om frånvaron, om möjligt på förhand eller senast vid början av den arbetsdag eller det arbetsskift då arbetstagaren uteblir. Vidare bör arbetstagaren meddela vem som är arbetsgivare för barnets andra förälder, för att den andra förälderns tid i arbete eller frånvaro ska kunna konstateras.

Med förvärvsarbete utom hemmet avses arbete av vilket en person får sin huvudsakliga utkomst. Arbetet ska utföras utanför hemmet. Detta innebär att också en privatföretagares make/maka kan få avlönad arbetsledighet, om företagarens arbetsplats inte är i hemmet eller dess omedelbara närhet.

Med fullgörande av värnplikt avses en värnpliktigs tjänstgöring i aktiv trupp eller en från vapentjänstgöring befriad persons vapenfria tjänstgöring eller civiltjänst.

Om arbetstagarens make/maka fullgör sin värnplikt eller ovan nämnda tjänstgöring, men till följd av permission eller hemmaboende eller av någon annan sådan orsak är hemma när barnet insjuknar eller om maken/makan studerar på annan ort men är hemma på grund av ledighet (t.ex. under helg) eller av någon annan sådan orsak, har arbetstagaren inte rätt till avlönad arbetsledighet.

Om t.ex. en arbetstagares nattskift börjar kl. 23 och slutar kl. 7 och maken gör civiltjänst vid ett statligt ämbetsverk och bor hemma samt har arbetstid mellan kl. 8 och kl. 16.15, har arbetstagaren inte rätt till avlönad arbetsledighet.

Arbetsledighetens maximilängd är 4 arbetsdagar, varför det är skäl att använda kortare arbetsledigheter om behov av fyra dagars ledighet inte kan visas. Frånvarons längd ska alltid bedömas från fall till fall med beaktande av bl.a. möjligheterna att ordna vård samt sjukdomens art. Dagen efter den då barnet insjuknat är i allmänhet den första arbetsledighetsdagen, oavsett om barnet insjuknat under arbetstagarens lediga dag eller mitt under en arbetsdag. Om barnet insjuknar mitt under en arbetsdag får arbetstagaren alltså i allmänhet lön för den dagen till utgången av sitt arbetsskift, och dagen efter den då barnet insjuknade blir den första arbetsledighetsdag som avses här. Avlönad arbetsledighet kan beviljas för ovan nämnda maximitid i sänder. Om situationen är svår också efter denna maximitid, kan prövningsbaserad arbetsledighet beviljas på arbetstagarens begäran. Det är i så fall arbetsgivaren som avgör om lön betalas.

Arbetsplatsernas interna vikariesystem bör utvecklas så att arbetssituationen kan skötas också då en arbetstagare är tvungen att vara frånvarande från arbetet på grund av ett plötsligt insjuknat barn.

Övriga arbetsledigheter och förmåner

§ 66 Studieledighet

mom. 1 Rätt till studieledighet

En arbetstagare vars arbetstid i medeltal är minst 19 timmar per vecka och vars anställningsförhållande i huvudsyssla hos kommunen eller samkommunen i ett eller flera avsnitt har varat minst ett år har rätt till arbetsledighet (studieledighet) för utbildning och studier under 5 års tid i sammanlagt högst 2 år enligt lagen och förordningen om studieledighet, om inte något annat följer av detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Lagen om studieledighet tillämpas inte på utbildning som avses i det tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning som ingåtts med huvudavtalsorganisationerna.

mom. 2 Avbrytande av studieledighet

Om en arbetstagare som avses i mom. 1 blir arbetsoförmögen under studieledigheten på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall och arbetsoförmågan fortgår oavbrutet i mer än 7 dagar, avbryts studieledigheten för den tid arbetsoförmågan varar, om arbetstagaren utan obefogat dröjsmål anhåller om det.

Ett avbrott i studieledigheten på grund av arbetsoförmåga som beror på förlossning anses upphöra 6 veckor efter förlossningen, om det inte av ett läkarintyg framgår att arbetsoförmågan fortgår längre än så eller upphör tidigare.

§ 67 Frånvarodagar med lön

Följande dagar är avlönade lediga dagar när de infaller på en arbetsdag: arbetstagarens 50- och 60-årsdag, egen vigseldag, dagen för registrering av parförhållande, begravningsdag (jordfästningsdag) för make/maka, partner i registrerat parförhållande, föräldrar, barn, bröder och systrar samt uppbådsdag enligt värnpliktslagen, förutsatt att arbetstagaren på förhand meddelar om saken till arbetsledningen.

§ 68 Lön under repetitionsövningar

Till en arbetstagare som med stöd av lag beordrats att delta i repetitionsövningar i reserven, i befolkningsskyddsutbildning eller kompletterande civiltjänstgöring betalas lön för den tid som åtgår till repetitionsövningen, befolkningsskyddsutbildningen eller den kompletterande tjänstgöringen, minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning.

Tillämpningsanvisning

Då en arbetstagare deltar i repetitionsövningar i reserven (eller i befolkningsskyddsutbildning) avdras från lönen under reservisttiden hela reservistlönen, trots att reservistlönen betalas för alla kalenderdagar medan lönen under reservisttiden betalas endast för de arbetsdagar som ingår i den arbetsskiftsförteckning som gäller tiden för repetitionsövningen.

§ 69 Hälsoundersökningar

mom. 1

När en arbetstagare deltar i sådana hälsoundersökningar, fortsatta hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter ordnas avlönad befrielse från arbetet, och den tid som åtgått betraktas som arbetstid även i det fall att undersökningarna sker under arbetstagarens lediga tid. Av arbetet förutsatta hälsokontroller enligt lag, instruktion eller reglemente likställs med nämnda kontroller som arbetsgivaren förutsätter.

mom. 2

Om en arbetstagare när verkligt behov föreligger blir tvungen att under sin arbetstid genomgå undersökning enligt läkarremiss, ordnas avlönad befrielse från arbetet. Det samma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid.

mom. 3

Om en arbetstagare under sin ordinarie arbetstid blir tvungen att resa till i mom. 1 och 2 avsedda undersökningar och kontroller, betalas lön för denna tid.

Tillämpningsanvisning

Undersökningar och kontroller som arbetsgivaren förutsätter

För arbetstagare som deltar i undersökningar, kontroller och fortsatta undersökningar som arbetsgivaren förutsatt räknas som arbetstid endast den tid som åtgått för själva undersökningen eller kontrollen. Restiden till undersökningen eller kontrollen räknas inte som arbetstid. Om arbetstagaren på grund av förhållandena (t.ex. på grund av avståndet mellan verksamhetsstället och den plats där undersökningen kan utföras eller då arbetstiden och mottagningstiden infaller samtidigt) har varit tvungen att använda sin ordinarie arbetstid till resan betalas dock lön för denna tid. Till den del en resa till undersökning eller kontroll företagits under arbetstagarens lediga tid betalas inte lön för restiden.

Exempel

En arbetstagare vars ordinarie arbetstid slutar kl. 16 har varit tvungen att inleda resan redan kl. 14 för att hinna till mottagningen kl. 16. Den tid som används för själva undersökningen (15 min) räknas in i arbetstiden, men inte den tid som arbetstagaren under sin lediga tid använt för returresan kl. 16.15–17.30.

Således kan den tid som använts till resa inte utgöra övertidsarbete. Om arbetstagaren till följd av en undersökning eller kontroll som arbetsgivaren förutsatt är berättigad till övertidsersättning, ska arbetstagaren vid behov visa upp ett intyg över den tid som åtgått för undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller den inrättning som utfört undersökningen eller kontrollen.

Undersökningar på remiss av läkare

Om en arbetstagare när verkligt behov föreligger blir tvungen att under sin arbetstid genomgå undersökning enligt läkarremiss, ordnas avlönad befrielse från arbetet. Som exempel kan nämnas det fall att en arbetstagare nödvändigtvis måste genomgå diabetesundersökning på vissa tider under sin arbetstid.

Här avsedda undersökningar ska vara ordinerade av läkare och basera sig på remiss (t.ex. till specialläkar-, laboratorie- eller röntgenundersökning). Denna bestämmelse gäller inte undersökningar som ordinerats av tandläkare.

Den arbetstid som åtgått för undersökning, eventuell väntetid och resor behöver inte arbetas in men till arbetstagaren betalas lön för denna tid. Övertidsarbete uppkommer inte i ett sådant fall.

Om en arbetstagare under sin lediga tid (utom arbetstid) genomgår en av läkare ordinerad undersökning, räknas den tid som åtgått för undersökningen inte som arbetstid. Avtalsbestämmelsen gäller inte heller sådana läkar-, tandläkar- och vårdbesök och inte heller sådana undersökningar som inte baserar sig på uttrycklig läkarordination och inte heller sådana undersökningar som verkställts i samband med att arbetstagaren besökt läkare på eget initiativ. I fråga om sådana läkarbesök, undersökningar eller vårdbesök ska arbetsgivaren dock i varje enskilt fall särskilt överväga om arbetstagaren ska ges möjlighet till avlönad eller oavlönad arbetsledighet för undersökningen eller behandlingen eller eventuellt möjlighet att arbeta in den arbetstid som åtgått.

§ 70 Lön för frånvarodagar

Den lön som ska betalas för avlönad befrielse från arbetet beräknas på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1.

Anmärkning

KT har utfärdat en rekommendation till kommunerna och samkommunerna om betalning av lön för eventuell arbetsledighet som beviljats för deltagande i huvudavtalsorganisationernas högsta beslutande organs möten. Se tillämpningsanvisningen för kap. V § 11 mom. 3 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn.

Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga

§ 71 Förtroendemän

mom. 1 Tillsättande av förtroendeman

En fackförening som är bunden av detta kollektivavtal har rätt att tillsätta förtroendeman som valts bland arbetstagarna på arbetsplatsen för att övervaka att kollektivavtalet iakttas. Kommunen eller samkommunen ska skriftligt meddelas om den förtroendeman som valts.

De rättigheter som anges i detta avtal träder i kraft sedan arbetsgivaren fått ovan nämnda meddelande.

mom. 2 Huvudförtroendeman

Likaså har en fackförening rätt att bland kommunens eller samkommunens arbetstagare välja en huvudförtroendeman och en ersättare eller, med beaktande av lokala förhållanden och tidigare praxis, flera huvudförtroendemän. Kommunen eller samkommunen ska skriftligt meddelas hur valet utfallit. Beträffande den valda ersättaren för huvudförtroendemannen ska dessutom varje gång meddelas när personen i fråga fungerar som vikarie för huvudförtroendemannen.

Förtroendemannaval kan verkställas under arbetstid och på arbetsplatsen på det villkor att man med arbetsgivaren kommer överens om arrangemangen i samband med valet.

Lokalt kan man även avtala om ett sådant förfarande enligt vilket samma förtroendeman och huvudförtroendeman fungerar såsom företrädare för såväl de tim- och de månadsavlönade arbetstagarna som tjänsteinnehavarna. Arbetstagarnas huvudförtroendeman kan även vara tjänsteinnehavarnas förtroendeman, om man lokalt avtalar om det.

mom. 3 Huvudförtroendemannens rättigheter

En huvudförtroendeman har rätt att i ärenden som hör till förtroendemannauppdraget besöka arbetsplatser under arbetstid efter att med sin egen arbetsledare ha kommit överens om en lämplig tidpunkt. Huvudförtroendemän, och av särskilda skäl även förtroendemän, har rätt att under arbetstid besöka olika verk och inrättningar för att kunna sköta ärenden som detta kollektivavtal medför, efter att ha kommit överens med arbetsledningen om detta.

Om det inte har ordnats en regelbundet återkommande arbetsbefrielse för huvudförtroendemannen, avtalas dock om en sådan mottagningstid per vecka som behövs för skötsel av förtroendemannauppgifterna.

Mottagningstidens längd avtalas lokalt med beaktande av antalet arbetstagare och övriga faktorer som inverkar på förtroendemannauppgifternas mängd så, att mottagningstiden är högst 3 timmar per vecka.

mom. 4 Ersättning för inkomstbortfall

Kommunen eller samkommunen ersätter de inkomster som förtroendemännen förlorar för att de är verksamma som förtroendemän eller på annat sätt fullgör uppdrag som överenskommits med arbetsgivaren. Likaså ersätts det inkomstbortfall som följer av att en förtroendeman deltar i en inspektion som arbetarskyddsinspektören förrättar på arbetsplatsen.

Ersättningen för inkomstbortfall till huvudförtroendemän och förtroendemän avtalas lokalt till exempel enligt § 35. Grundtimlönen för en huvudförtroendeman i huvudsyssla ska vara minst så stor som den nedre gränsen i lönegrupp I A anger.

Till en huvudförtroendeman betalas ett individuellt tillägg på 0,48–1,64 €/timme, vilket inkluderas i den ersättning för inkomstbortfall som anges i föregående stycke och i den lön som betalas för arbetad tid. Tilläggets storlek bestäms inom de nämnda gränserna med beaktande av hur omfattande huvudförtroendemannens uppgifter är och huruvida huvudförtroendemannen deltar i sådana utvecklingsprojekt som arbetsgivaren genomför och/eller i utvecklingen och införandet av produktivitetsbundna lönesystem.

I de fall då de timavlönades huvudförtroendeman även är huvudförtroendeman för månadsavlönade arbetstagare och/eller tjänsteinnehavare som är i majoritet, bestäms tillägget enligt förtroendemannaarvodet för en månadsavlönad förtroendeman omräknat till timlön inom de gränser som nämns i föregående moment.

Tillägget betalas även till huvudförtroendemannens ersättare, om han eller hon enligt meddelande till chefen sköter förtroendeuppdraget under minst två veckor.

Tillägget kan med stöd av ett lokalt avtal betalas till någon annan förtroendeman i stället för till huvudförtroendemannen, särskilt i samband med planering och tillämpning av produktivitetsbundna lönesystem.

mom. 5 Övertidsersättning

Om en förtroendeman efter ordinarie arbetstid utför uppgifter som överenskommits med arbetsgivaren, betalas övertidsersättning för den förlorade tiden.

mom. 6 Ersättning för färdkostnader

Eventuella färdkostnader till följd av förtroendemannauppgifterna ersätts, om inte något annat avtalas lokalt, enligt taxan för allmänna kommunikationsmedel i de fall där arbetsgivaren med stöd av mom. 4 och 5 ersätter förtroendemannens inkomstbortfall.

mom. 7 Omplacering

Om det ordinarie arbetet för den som valts till huvudförtroendeman försvårar skötseln av förtroendemannauppdraget och det därför ordnas något annat arbete för personen i fråga, får arrangemanget inte medföra minskad inkomst.

mom. 8 Lokal

Arbetsgivaren ska ordna en plats för förvaring av handlingar och kontorsmaterial som huvudförtroendemannen behöver i sitt uppdrag. Då arbetsplatsens storlek förutsätter det, ska arbetsgivaren se till att det finns en ändamålsenlig plats där de samtal som är nödvändiga för förtroendemannauppgifterna kan föras.

mom. 9 Övriga rättigheter

En arbetstagare som är förtroendeman får medan uppdraget pågår eller på grund av uppdraget inte omplaceras i ett sämre avlönat arbete och inte heller utan giltigt skäl förflyttas till en annan arbetsplats.

En förtroendeman får inte avskedas från sitt arbete på grund av förtroendemannauppdraget.

Om en förtroendemans arbetsavtal hävs och förtroendemannen bestrider hävningen, ska arbetsgivaren betala ett belopp som motsvarar en månads lön till förtroendemannen, såvida talan i ärendet väcks inom fyra veckor efter det att arbetsavtalet har hävts.

En huvudförtroendemans arbetsavtal får inte heller sägas upp eller hävas på grund av sjukdomsfall som avses i arbetsavtalslagen.

Bestämmelserna om uppsägning av förtroendeman tillämpas också på en huvudförtroendemannakandidat som en i mom. 1 avsedd förening vid sitt möte eller på något annat sätt uppställt, om föreningen skriftligt har meddelat kommunen att personen i fråga har ställts upp. Det skydd som gäller kandidater vidtar ändå tidigast 3 månader före ingången av mandattiden för den huvudförtroendeman som ska väljas, och det upphör, i fråga om andra kandidater än den som blivit vald, efter att föreningen konstaterat valresultatet.

I 6 månader efter att huvudförtroendemannauppdraget avslutats tillämpas bestämmelserna om uppsägning av förtroendeman också på en arbetstagare som varit huvudförtroendeman.

Om en förtroendemans arbetsavtal har upphört i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren i ersättning betala förtroendemannen minst 10 och högst 30 månaders lön. Som en ersättningshöjande faktor ska man beakta att de rättigheter som följer av detta avtal har kränkts. Om domstolen bedömer att det finns förutsättningar för att fortsätta anställningsförhållandet eller för att återuppta ett redan avslutat anställningsförhållande, men anställningen trots det inte fortsätter, ska detta beaktas som ett synnerligen vägande skäl när ersättningens storlek bestäms.

En arbetstagare som är verksam som förtroendeman får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag försättas i en sämre ställning än andra arbetstagare när rekommendationsavtalet om kommunal personalutbildning tillämpas. Särskilt när förtroendemannauppdraget avslutas ska uppmärksamhet ägnas åt huvudförtroendemannens behov av personalutbildning, med beaktande av befrielsen från arbetet, förtroendemannaperiodens längd och eventuella förändringar som skett i arbetet.

mom. 10 Tillgång till uppgifter

Om det i kommunen eller samkommunen samlas in uppgifter om lönerna för arbetstagarna vid olika inrättningar och avdelningar, har också huvudförtroendemannen rätt att få del av dessa uppgifter.

Tillämpningsanvisning

En huvudförtroendeman har rätt att en gång per kalenderår få följande uppgifter om de arbetstagare som han eller hon representerar:

1. efternamn och förnamn
    
2. tidpunkten då nyanställda och uppsagda arbetstagare har tillträtt sin anställning
    
3. uppgiftsbeteckning eller motsvarande
    
4. den verksamhetsenhet till vilken arbetstagaren hör
    
5. den uppgiftsrelaterade lönen eller motsvarande
    
6. antalet anställda som får individuella tillägg, fördelningen av dessa mellan olika personalgrupper och kostnaderna för tilläggen (personernas namn uppges inte).

För varje ny arbetstagare ska arbetsgivaren separat ge de uppgifter som nämns i punkterna 1–5, antingen omedelbart efter det att anställningsförhållandet inletts eller periodvis, dock minst en gång i kvartalet. Utöver de nämnda uppgifterna ska arbetsgivaren på huvudförtroendemannens begäran minst kvartalsvis även ge uppgifter om anställningsförhållandets art (tillsvidare- eller visstidsanställning) för nya arbetstagare och grunden för varför en nyanställning är på viss tid om anställningen varar minst 30 kalenderdagar. Huvudförtroendemannen ska hålla de ovan nämnda uppgifter som han eller hon har fått ta del av för sitt uppdrag konfidentiella.

För att kunna sköta informationsförmedlingen ska förtroendemannen ha tillgång till uppgifter om kommunens och dess olika enheters verksamhet, verksamhetsbetingelser och ekonomiska situation samt om kommunens personalplan, de allmänna personalpolitiska principerna och de praktiska åtgärderna inom personaladministrationen.

Förtroendemannen ska ges uppgifter om rehabiliteringsplaner och planering av verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan.

I 6 § i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007) bestäms om personalrepresentanternas rätt att få information. På basis av bestämmelsen ska personalens representanter på begäran ges bland annat kvartalsrapporter över antalet visstidsanställda och deltidsanställda. I 6 § i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (22.12.2006/1233) finns bestämmelser om förtroendemannens rätt att på begäran få uppgifter om hyrd arbetskraft och underleverans (hänvisningsbestämmelse).

§ 72 Arbetarskyddsfullmäktiga

mom. 1 Arbetarskyddfullmäktigens ställning och inkomstbortfall

En arbetarskyddsfullmäktig får inte omplaceras i något annat arbete utan giltig orsak. Om det ordinarie arbetet för en arbetarskyddsfullmäktig försvårar skötseln av fullmäktigeuppdraget och något annat arbete därför ordnas eller personen i fråga helt eller delvis befrias från arbetet, får arrangemanget inte medföra minskad inkomst. Ersättningen för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig räknas ut i enlighet med § 71 mom. 4 andra stycket.

mom. 2 Ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig

Till en arbetarskyddsfullmäktig betalas en ersättning på 0,60 €/timme, vilket inkluderas i den ersättning för inkomstbortfall som avses i § 71 mom. 4 andra stycket och i den lön som betalas för arbetad tid.

Om arbetarskyddsfullmäktigen representerar 700 eller fler anställda, är ersättningen dock 1,66 €/timme. De höjda ersättningarna i detta stycke gäller till slutet av avtalsperioden.

mom. 3  Arbetarskyddsfullmäktigens ersättare

Om arbetarskyddsfullmäktigen på grund av ett tillfälligt hinder inte kan sköta sina uppgifter, sköter en ersättare de av arbetarskyddsfullmäktigens nödvändiga uppgifter som inte kan vänta tills arbetarskyddsfullmäktigens hinder upphör (29 § 3 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006).

Om den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen tillfälligt är förhindrad att sköta sitt uppdrag som arbetarskyddsfullmäktig, betalas även arbetarskyddsfullmäktigens ersättare ersättning enligt mom. 2 ovan efter att den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens hinder har pågått utan avbrott i minst en månad, men högst så länge som ersättaren sköter den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag.

mom. 4 Arbetarskyddsfullmäktigens uppsägningsskydd

Arbetsgivaren får säga upp en arbetarskyddsfullmäktigs tjänsteförhållande eller arbetsavtal endast på de grunder som anges i lagen (hänvisningsbestämmelse).

Om en arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal hävs och arbetarskyddsfullmäktigen bestrider hävningen, ska arbetsgivaren betala arbetarskyddsfullmäktigen ett belopp som motsvarar en månads lön, förutsatt att talan i ärendet väcks inom fyra veckor från att arbetsavtalet hävdes.

Om en arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtalsförhållande har avslutats i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren i ersättning betala arbetarskyddsfullmäktigen minst 10 och högst 30 månaders lön. Ersättningen ska bestämmas enligt de grunder som anges i arbetsavtalslagen.

§ 73 Hörande av representant för fackförening

En lokal förening som är bunden av avtalet ska ges tillfälle till förhandlingar eller en representant för föreningen ska kallas att bli hörd innan slutligt beslut fattas också i andra till kollektivavtalet anknutna frågor än tolkning och tillämpning av avtalet, om de har en mera allmän betydelse.

§ 74 Fastställande av ansvar

Ansvaret för kollektivavtalsparterna och dem som på något annat sätt är bundna av avtalet bestäms enligt lag.

Bilaga 1 Grundtimlöner och löner för unga arbetstagare

Bilaga 2 Inplacering i lönegrupper

Lönegrupp I A

Mycket erfaren yrkesarbetare

Arbetet förutsätter

• särskild yrkes-, planerings- och tillämpningsförmåga
• mycket gedigen erfarenhet och/eller yrkesutbildning.

Till denna grupp hör till exempel

• arbetstagare med arbetsledaransvar
• specialyrkesmän
• arbetstagare med många sysslor i krävande uppgifter.

Lönegrupp I B

Äldre yrkesarbetare

Arbetet förutsätter

• självständighet och mångsidighet
• behärskande av något krävande yrkesarbete eller grundläggande yrkeskunskap i flera yrken
• gedigen erfarenhet och/eller yrkesutbildning

Till denna grupp hör till exempel

• bilmontörer, bilelmontörer, finmekaniker, svetsare, fräsare, målare, plåtslagare, telefonmontörer, rörmontörer, snickare, smeder, svarvare, elmontörer, maskinmontörer, filare och övriga motsvarande yrken.
• Se § 36 i fråga om arbetserfarenhetens och yrkesutbildningens inverkan på tillämpningen av lönegruppen.
• Äldre yrkesarbetare i mycket krävande uppgifter som förutsätter yrkesutbildning eller erfarenhet inom park- och trädgårdsskötsel.
• Äldre yrkesarbetare i mycket krävande uppgifter som förutsätter gedigen erfarenhet av underhålls- och reparationsarbete på idrottsplaner, friluftsanläggningar och friluftsområden.
• Maskinanvändare som använder tre eller flera olika arbetsmaskiner eller enligt arbetsgivarens önskan endast en maskin (väghyvel eller grävmaskin).

Lönegrupp I C

Äldre arbetare

Arbetet förutsätter

• självständighet och mångsidighet
• grundläggande yrkeskunskap
• erfarenhet eller yrkesutbildning

Till denna grupp hör till exempel

• äldre arbetare i krävande uppgifter som förutsätter yrkesutbildning inom park- och trädgårdsbranschen eller mycket gedigen erfarenhet.
• äldre arbetare i krävande underhålls- och reparationsarbete på idrottsplaner, friluftsanläggningar och friluftsområden som förutsätter erfarenhet.
• special- och lastbilschaufförer.
• maskinanvändare som använder två stora arbetsmaskiner eller flera små (traktor, sopmaskin e.d.).

Lönegrupp II A

Yngre yrkesarbetare

Till denna grupp hör andra än i lönegrupp I A och I B angivna yngre yrkesarbetare, chaufförer och maskinanvändare i arbeten som utvecklar yrkesfärdigheten.

Se § 36 mom. 1 i fråga om arbetserfarenhetens och utbildningens inverkan på tillämpningen av lönegruppen.

Lönegrupp II B

Krävande diverse- och hjälparbeten

Till denna grupp hör arbetstagare som arbetar i krävande diverse- och hjälparbeten eller kontinuerligt under menliga förhållanden.

Lönegrupp III

Övriga hjälparbeten

Till denna grupp hör medhjälpare till yrkesarbetarna och arbetstagare som utför enkla arbeten som man kan lära sig nästan genast.

Lönegrupp IV

Tillfälliga arbetstagare

Till denna grupp hör tillfälliga säsongarbetare i rengöringsarbeten, trädgårds- och med dessa jämförbara arbeten samt sådana tillfälliga arbetstagare i högst sex månaders anställningsförhållande vilka inte innehar den yrkeskunnighet och/eller arbetserfarenhet som krävs för en uppgift som avses i lönegrupperna I–III.

Lönegrupp O

Läroavtal

Till denna grupp hör elever som har ingått läroavtal.

Tillämpningsanvisning

Om personen har ett arbetsavtalsförhållande när läroavtalet ingås och uppgifternas svårighetsgrad förblir densamma, sänks grundtimlönen inte.

Bilaga 3 Särskilda tillägg

§ 1 Arbetserfarenhetstillägg

Om en arbetstagares skicklighet eller effektivitet i arbetet eller de krav som uppgifterna ställer avviker från den allmänna medelnivån, kan arbetstagaren enligt prövning betalas ett arbetserfarenhetstillägg på högst 1,43 euro. Ett arbetserfarenhetstillägg som beviljats enligt prövning kan av grundad anledning också sänkas.

Arbetserfarenhetstillägget ska ändå på basis av semesterberättigande anställningstid uppgå till 0,49 euro efter 2 års anställning, till 0,96 euro efter 4 års anställning och till 1,43 efter 7 års anställning.

Vid uträkningen av dessa tider iakttas bestämmelserna i § 50 mom. 2 punkt 1 i kollektivavtalet.

Arbetserfarenhetstillägget beviljas utan ansökan. Rätten till arbetserfarenhetstillägg börjar vid ingången av den lönebetalningsperiod som följer närmast efter den lönebetalningsperiod under vilken anställningstiden som berättigar till arbetserfarenhetstillägg har uppfyllts.

Arbetstagaren är skyldig att visa upp arbetsintyg för de anställningstider som arbetserfarenhetstillägget baserar sig på. Om intygen inte har lämnats in i tid, betalas arbetserfarenhetstillägget retroaktivt högst från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast efter ingången av det kalenderår som föregår inlämnandet av intygen.

§ 2 Individuellt tillägg

Till en arbetstagare med tidlön kan betalas ett individuellt tillägg på minst 0,1 euro per timme.

Det individuella tillägget betalas för samtliga arbetade timmar. Betalningen av tillägget ska grunda sig på arbetstagarens personliga egenskaper, till exempel:

• yrkesskicklighet
• effektivitet i arbetet
• arbetserfarenhet
• utbildning (t.ex. utbildning utöver den utbildning som arbetet förutsätter)
• ansvarsfulla uppgifter (t.ex. att som utnämnd utbildare ansvara för handledning och inskolning av en läroavtalselev eller studerande som deltar i arbetsplatsförlagd utbildning, om ansvaret inte har beaktats i grundtimlönen).

Om de ansvarsfulla uppgifterna är temporära, betalas tillägget för denna temporära tid.

Tillägg kan dessutom betalas till arbetstagare som kontinuerligt arbetar under menliga förhållanden. Detta tillägg ska i så fall beaktas vid fastställande av storleken på ett eventuellt arbetsmiljötillägg som betalas separat.

§ 3 Arbetsmiljötillägg

Till en arbetstagare med tidlön ska betalas ett arbetsmiljötillägg på högst 2,74 euro per timme när arbetsmiljön förutsätter det.

Arbetsmiljötillägget betalas endast för den tid under vilken de menliga förhållandena råder. I undantagsfall kan tillägget betalas som ett genomsnitt. Betalningen av tillägget ska grunda sig på

• risken för olycksfall
• smutsigt arbete
• hetta
• obekväma arbetsställningar
• andra obekväma arbetsförhållanden.

När man överväger tilläggets storlek ska vikten av dessa menliga faktorer beaktas.

Meningsskiljaktigheter som gäller arbetsmiljötillägg kan inte tas upp till behandling vid centrala förhandlingar enligt § 9 i det kommunala huvudavtalet.

Bilaga 4 Delackord

1 Allmänt

Delackordslönesättningarna gäller antingen individuellt eller gruppvis. Inkomsten består av en individuell fast del som betalas till en arbetstagare per arbetstimme och en arvodesdel som är beroende av individens eller gruppens prestationsnivå. Delackordslönesättningarna innefattar bl.a.

• arbetserfarenhetstillägg
• individuellt tillägg och
• arbetsmiljötillägg.

När det gäller delackord som utförts av en grupp delas arvodesdelens totaltid mellan gruppmedlemmarna i förhållande till arbetstimmarna.

Den standardtid som utgör grund för delackordslönesättningen omfattar, om inte något annat sägs:

• eventuell förberedelsetid, tid för utförandet och hjälptid (dagstandard + återhämtningstid), som består av bl.a.
• daglig förflyttning
• hämtning och returnering av arbetsmaskiner, arbetsredskap, material o.d.
• utredning av arbetsdirektiv, rapportering o.d.
• dagligt arrangerande och skötsel av arbetsplatsen, maskinerna, redskapen osv.
• på- och avklädning av särskild skyddsklädsel som arbetet kräver
• oundviklig väntetid i anslutning till arbetet som beror på arbetets natur (inte s.k. störningstider) och
• andra tider som är jämförbara med de ovan uppräknade och som inte ingår i grundtiden eller i förberedelsetiden
• återhämtningstid, vars längd beror på hur påfrestande arbetet är. De i kollektivavtalet nämnda kafferasterna och övriga personliga hjälptider, såsom uträttande av personliga behov och tvättning i synnerligen smutsiga arbeten, betraktas som återhämtningstider, vilka ingår i den totala återhämtningstiden.

2 Ibruktagande

Kollektivavtalsparterna rekommenderar att ackordslön enligt delackordslönesättningen iakttas som primär löneform i arbeten över vilka det har gjorts upp en delackordslönesättning som ingår i denna bilaga.

Ibruktagandet av lönesättningen avtalas lokalt.

Den utbildning och den information som behövs för att ackordslönesättningen ska kunna tas i bruk ordnas bäst genom lokalt samarbete mellan arbetstagarna och arbetsgivaren. Avtalsparterna hjälper vid behov till med att ordna information och utbildning.

3 Försöksavtal

Om man inte vill avtala om en varaktig användning av delackordslönesättningen rekommenderar avtalsparterna att den lokala arbetsgivaren och JHL:s lokalförening eller den förtroendeman som föreningen befullmäktigat ingår ett försöksavtal om användningen av delackordslönesättningarna. När försöksavtalet ingås ska följande principer iakttas:

• objekten för försöket fastställs,
• försökets längd fastställs till en tidsperiod som är tillräcklig med tanke på arbetshelheten och
• parterna kommer överens om en garantilön (den nuvarande tidlönen) som betalas under försökstiden om den är högre än lönen enligt delackordslönesättningen.

4 Dimensionering

De flesta lönesättningarna förutsätter att arbetsobjekten förhandsdimensioneras och klassificeras. Dessa åtgärder utförs gemensamt av förtroendemannen för de berörda arbetstagarna och en representant för arbetsgivaren. Dimensioneringen/klassificeringen utförs per arbetsledardistrikt eller så att den gäller andra ändamålsenliga ansvarsområden.

5 Ackorduträkning

FD= Individuell fast del som betalas per arbetstimme
AD= Den arvodesdel för en enskild arbetstagare som fås ur lönesättningen
ADG= Den arvodesdel som fås ur lönesättningen för en arbetsgrupp bestående av två eller flera arbetstagare
N= Antalet gruppmedlemmar (timantalet detsamma)

6 Inkomstmål

I ackordsavlönat arbete är inkomstmålet en så stor inkomst per timme som samordnat avtalas på lokal nivå för olika yrken inom följande gränser, om inte lönenivån av särskilda skäl förutsätter en avvikande överenskommelse:

7 Fasta delar

Den fasta del som per arbetstimme betalas till en arbetstagare utgör 65 % av inkomstmålet (0,65 x inkomstmålet). Minimi- och maximivärdena för de fasta delarna enligt nivågrupperingen är följande:

8 Koefficienter för omräkning i pengar

Den arvodesdel som betalas till en arbetstagare på basis av arbetsprestation är 35 % av inkomstmålet när arbetstagarens arbetsprestationsnivå överensstämmer med normal ackordtakt. Lönesättningen i fråga om arvodesdelen har angetts i tid (minuter). För lönebetalningen ska den intjänade tiden omräknas i euro. Omräkningen till euro sker med hjälp av en koefficient för omräkning i pengar (hur mycket en minut är värd i pengar), vilket innebär att det lokalt avtalade inkomstmålet multipliceras med 0,0058333 (0,35/60).

Minimi- och maximivärdena för koefficienterna för omräkning i pengar enligt nivågrupperingen är följande:

9 Delackordslönesättningarna

Delackordslönesättningarna framgår av den separata lönesättningsboken från år 2003 som är en del av denna bilaga.

Alla ackordstider har angetts i minuter enligt nivån för normal ackordtakt.

Lönesättningarna har inom huvudindelningen grupperats med numrering för de enskilda arbetena. Om lönesättningen har gjorts upp lokalt, dvs. endast i fråga om ett objekt, har tecknet *) lagts till efter numreringen.

Huvudindelning:

1. Underhåll av gator
2. Renhållning av gator
3. Parkarbeten
4. Totalrenovering av byggnader
5. Byggande av luftledningar och jordkablar
6. Montering av gatu- och parkbelysningsanordningar
7. Byggande av transformatorer
8. Byggande av kommunalteknik
9. Vattenverksarbeten
10. Stadsmätning

Bilaga 5 Särskilda bestämmelser för arbetstagare i sysselsättningsverksamhet för handikappade

§ 1 Lön

Lönen för en arbetstagare i sysselsättningsverksamhet för handikappade enligt 27 d § 3 mom. i socialvårdslagen (710/1982) bestäms enligt § 28–36 i kollektivavtalet så, att grundtimlönen och arbetserfarenhetstillägget är lägre i motsvarande grad som arbetsförmågan är nedsatt, såvida man inte genom arbetsavtal kommit överens om någon annan lönegrund enligt § 30 i kollektivavtalet.

§ 2 Anställningens upphörande

Utöver vad som i övrigt föreskrivs i lagstiftning och andra bestämmelser kan arbetsgivaren säga upp en arbetstagare på den grund som anges i 27 d § 5 mom. i socialvårdslagen.

§ 3 Sjuklön

En arbetstagare har rätt till avlönad sjukfrånvaro enligt § 61 i detta kollektivavtal, om orsaken till arbetsoförmågan är en annan än den sjukdom som ligger till grund för sysselsättningsverksamheten. Om orsaken till arbetsoförmågan är den sjukdom eller skada som ligger till grund för sysselsättningsverksamheten, betalas ingen lön under sjukfrånvaron.

Bilaga 6 Semesterlöneledighet

§ 1 Utbyte av semesterlönen mot ledighet från 31.8.2020

mom. 1

Innan respektive semesterårs semester börjar kan arbetsgivaren och arbetstagaren skriftligt avtala om att arbetstagaren får den förhöjningsdel i semesterlönen som avses i § 55 eller en del av den i form av motsvarande ledighet.

mom. 2

Semesterlöneledighetens längd är högst hälften (50 %) av antalet intjänade semesterdagar enligt § 50. Om bara en del av förhöjningsdelen i semesterlönen ges som ledighet, minskar semesterlönekoefficienten i proportion till antalet dagar semesterlöneledighet.

Exempel

Antalet lediga dagar och deras inverkan på semesterlönekoefficienten vid 38 dagars semester:

(38,25 x 7 veckor) + (3 dagar x 7,65) = 290,7 timmar semesterlön.

Om medeltiminkomsten är 15 euro, 1,5 x 15 € x 290,7 = 6 540,75 €

Om semesterlöneledigheten är 10 dagar (76,5 timmar) är semesterlönen och den lön som betalas under ledigheten

(1,237 x 15 € x 290,7) + (76,5 x 15 €) = 6 541,43 €

Om semesterlöneledigheten är 7 dagar (53,55 timmar) är semesterlönen och den lön som betalas för ledigheten

(1,316 x 15 € x 290,7) + (53,55 x 15 €) = 6 541,67 €

Om arbetstagaren till exempel har tjänat in 24 dagar semester, är antalet lediga dagar högst 12. Var och en av de lediga dagarna minskar då semesterlönekoefficienten med en andel på 0,042 (0,5/12).

mom. 3

Semesterlöneledigheten är tid som likställs med arbetad tid enligt § 49.

§ 2 Förläggning av semesterlöneledigheten

Ledigheten förläggs till en tidpunkt som arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om, dock senast innan följande semesterperiod efter semesteråret börjar.

Tillämpningsanvisning

Semesterlöneledigheter åtgår på samma sätt som semesterdagar enligt § 51. 

§ 3 Lön under ledigheten och flyttning av den 

mom. 1

Lönen under semesterlöneledigheten beräknas på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1 och betalas för timmar som utan semesterlöneledigheten hade varit ordinarie arbetstid för arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen.

mom. 2

Arbetstagarens rätt att flytta ledigheten på grund av arbetsoförmåga bestäms enligt § 54.

§ 4 Ersättning för outtagna lediga dagar 

mom. 1

När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att få ersättning för lediga dagar som inte tagits ut. Ersättning betalas också när ledigheten inte tagits ut inom den tid som anges i § 2.

mom. 2

Ersättningsbeloppet är skillnaden mellan semesterlönen för de uttagna semesterdagarna och den semesterlön som hade betalats om arbetsgivaren och arbetstagaren hade kommit överens om just det antal lediga dagar som arbetstagaren tagit ut.  

Exempel 

Arbetsgivaren och en arbetstagare som har 38 dagars semester har kommit överens om en semesterlöneledighet på 19 dagar, varav arbetstagaren tagit ut 10.

Arbetstagaren har fått en oförhöjd semesterlön, 15 € x 38 x 7,65 = 4 360,50 €.

Semesterlönen borde ha betalats enligt koefficienten för 10 lediga dagar, dvs. 1,237 x 15 € x 38 x 7,65 = 5 393,93 €.

Som ersättning betalas skillnaden, dvs. 1 033,43 euro.

Huvudavtal för kommun- och välfärdssektorn

Kapitel I Allmänna bestämmelser  

§ 1 Tillämpningsområde 

Detta avtal är ett sådant avtal om förhandlingsproceduren samt om förfarandet för tryggande av arbetsfreden eller om annat sådant förfarande (huvudavtal) som avses i 3 § 4 mom. i lagen om kommuners och välfärdsområdens tjänstekollektivavtal (669/70). Avtalet tillämpas på tjänsteinnehavare och arbetstagare i kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar, om inte något annat har avtalats i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal.  

Förhandlingsförfarande  

§ 2 Frågor man kan förhandla och avtala om  

mom. 1 Central nivå  

1. Förhandlingar om och ingående av tjänste- och arbetskollektivavtal (§ 5 och 6).
2. Centrala förhandlingar om tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser i de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen (§ 9–10).

mom. 2 Lokal nivå  

1. Förhandlingar om och ingående av lokala avtal samt förhandlingar om tolkningen och tillämpningen av dessa (§ 12).
2. Lokala förhandlingar om meningsskiljaktigheter beträffande tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtalen (§ 8 och 10).
3. Lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor i tjänste- och arbetskollektivavtalen (§ 13).

§ 3 Förhandlings- och avtalsparter

mom. 1 1) Central nivå

Förhandlings- och avtalsparter på central nivå är Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT respektive Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Offentliga sektorns union JAU rf och Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf (huvudavtalsorganisationerna).
   
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och respektive huvudavtalsorganisation kan separat avtala om att förhandlingar förs av en underförening till huvudavtalsorganisationen i fråga. Huvudavtalsorganisationen undertecknar det tjänstekollektivavtal eller det arbetskollektivavtal för månadsavlönade som underföreningen har förhandlat fram. 

mom. 2 Lokal nivå 

Förhandlings- och avtalsparter på lokal nivå är arbetsgivaren samt de huvudavtalsorganisationer eller deras registrerade underföreningar som saken berör. En underförening bör i oklara fall ha huvudavtalsorganisationens bemyndigande att föra lokala avtalsförhandlingar och att ingå ett lokalt avtal. De lokala förhandlingar som avses i § 2 mom. 2 punkt 3 förs av representanter för arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna.

Tillämpningsanvisning 

Med en underförening till en huvudavtalsorganisation avses här en huvudavtalsorganisations lokalförening eller riksomfattande underförening på förbundsnivå eller en lokalförening till en sådan underförening. En huvudavtalsorganisations talan kan föras av organisationens huvudförtroendeman/förtroendeman.

mom. 3 Vissa särskilda områden 

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT kan oberoende av bestämmelserna ovan förhandla om och ingå kollektivavtal också med andra än i mom. 1 avsedda organisationer inom sådana särskilda områden där arbetstagarna har organiserat sig i andra föreningar än sådana som är underföreningar till huvudavtalsorganisationerna.

§ 4 Arbets- och tjänstekollektivavtal på central nivå

På central nivå ingås arbets- och tjänstekollektivavtal för
1)  kommuner och samkommuner samt
2)  välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.
Avtalen för kommunerna och samkommunerna består av:

• Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn (AKTA)  
• Tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns undervisningspersonal (UKTA)
• Tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns tekniska personal (TS)
• Arbetskollektivavtal för kommunsektorns timavlönade personal (TIM-AKA)

Vad gäller tekniska sektorn, se § 7 i tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet.  

Avtalen för välfärdsområdena och välfärdsområdessammanslutningarna består av: 

• Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för välfärdssektorn (VÄLKA), se även § 2 i tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet.
• Arbets- och tjänstekollektivavtal för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet)
• Tjänste- och arbetskollektivavtal för läkare (LÄKTA)  

Kapitel II Avtalsförhandlingar på central nivå  

§ 5 Förhandlingsbegäran och inledande av förhandlingar 

En förhandlingsbegäran kan framställas muntligt eller skriftligt och samtidigt ska huvudpunkterna i de frågor man önskar förhandla om anges. Förhandlingarna ska inledas utan dröjsmål, senast inom två veckor efter att förhandlingsbegäran framställts, om inte något annat avtalas. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT sammankallar förhandlingsparterna.  

§ 6 Förande av förhandlingar 

mom. 1     

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och huvudavtalsorganisationerna tillsätter en huvudförhandlingsgrupp att leda och koordinera förhandlingarna. Huvudförhandlingsgruppen tillsätter vid behov andra förhandlingsgrupper.

mom. 2

Om saken gäller enbart eller nästan enbart medlemmar i en enskild huvudavtalsorganisation eller i ett fåtal huvudavtalsorganisationer, förs förhandlingarna som särskilda förhandlingar mellan Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och respektive organisation eller organisationer, såvida inget annat avtalas särskilt.  

Kapitel III Förhandlingsförfarande i frågor som gäller tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser 

§ 7 Direkta överläggningar

En representant för arbetsgivaren bör genom direkta överläggningar med den tjänsteinnehavare/arbetstagare som saken gäller eller med en förtroendeman som representerar personen i fråga försöka reda ut frågor och meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen och tillämpningen av förpliktande bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal.  

§ 8 Lokala förhandlingar 

Arbetsgivaren och den berörda huvudavtalsorganisationen eller dess registrerade underförening ska på yrkande av någondera parten föra lokala förhandlingar om meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen eller tillämpningen av förpliktande bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal. 

Tillämpningsanvisning 

Resultatet av de lokala förhandlingarna är inte bindande för arbetsgivaren, t.ex. styrelsen eller nämnden, förrän förhandlingsresultatet har godkänts vid organets möte. Arbetsgivarens beslut i den fråga som varit föremål för lokala förhandlingar bör så snart som möjligt delges den andra förhandlingsparten.

En tjänsteinnehavare får inte söka ändring genom besvär i ett myndighetsbeslut som avses i 29 § i lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal och inte heller i ett myndighetsbeslut i ett ärende som avses i 2 § i lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal eller lämna ärendet till avgörande genom en begäran om omprövning eller som förvaltningstvistemål, om tjänsteinnehavaren eller en tjänsteinnehavarförening har rätt att anhängiggöra ärendet hos Arbetsdomstolen. Det som föreskrivs ovan i detta moment tillämpas endast på en tjänsteinnehavare som är medlem i en sådan tjänsteinnehavarförening eller en underförening till den som har rätt att anhängiggöra saken vid Arbetsdomstolen.

§ 9 Centrala förhandlingar 

mom. 1

Om man inte uppnår enighet i de lokala förhandlingarna, kan en avtalspart hänskjuta saken till centrala förhandlingar mellan Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och den berörda huvudavtalsorganisationen.  

mom. 2

På grund av tvistens art eller av andra särskilda skäl kan huvudavtalsorganisationen hänskjuta meningsskiljaktigheter beträffande tolkningen eller tillämpningen av ett tjänste- eller arbetskollektivavtal direkt till centrala förhandlingar.  

§ 10 Förande av förhandlingar samt protokoll 

mom. 1

Förhandlingarna ska inledas inom tre veckor från det att motparten har delgetts ett skriftligt yrkande där de frågor som blir föremål för förhandlingarna har angetts, om inte parterna avtalar om en längre tid. Förhandlingarna ska föras utan oskäligt dröjsmål. Den behöriga myndigheten ska bestämma tidpunkten och platsen för förhandlingarna.

mom. 2

Förhandlingarna anses vara avslutade den dag då förhandlingsparterna gemensamt har konstaterat detta, förhandlingsprotokollet har justerats på överenskommet sätt (justeringsdagen ska antecknas) eller när någondera av förhandlingsparterna skriftligt har meddelat att den för egen del anser förhandlingarna vara avslutade.  

mom. 3

Vid lokala och centrala förhandlingar ska det föras protokoll, som ska justeras på det sätt som förhandlingsparterna kommer överens om. I centrala förhandlingar och i de lokala förhandlingar där man inte når enighet ska i protokollet eller i dess bilagor redogöras för den fråga som man är oenig om och för parternas ståndpunkter med motiveringar samt för de fakta och handlingar som man vill åberopa. Protokollet ska upprättas utan dröjsmål efter att förhandlingarna avslutats.  

§ 11 Väckande av talan

Talan i Arbetsdomstolen får inte väckas förrän centrala förhandlingar enligt detta avtal har förts.

Kapitel IV Ingående av lokala avtal samt lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor  

§ 12 Lokala avtal

mom. 1

Lokalt kan man avtala om att avvika från bestämmelserna i ett gällande riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal, om det finns en grundad anledning som baserar sig på lokala särförhållanden och om möjligheten att ingå lokala avtal inte särskilt har begränsats i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal. Har det i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal avtalats något annat om ingående av lokala avtal än vad som bestäms i denna paragraf, iakttas i stället för bestämmelserna i denna paragraf bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet. 

mom. 2

I det fall som avses ovan i mom. 1 eller om det i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal har förutsatts att man ingår lokala avtal eller detta har gjorts möjligt i tjänste- eller arbetskollektivavtalet, förs förhandlingar och avtalas skriftligt om saken mellan arbetsgivaren och de huvudavtalsorganisationer eller deras underföreningar vilkas medlemmar saken berör. Om det uppkommer oklarhet om en underförenings befogenhet att föra lokala avtalsförhandlingar, kan det förutsättas att denna har en uttrycklig fullmakt av huvudavtalsorganisationen.

mom. 3

Ett lokalt avtal kan när som helst sägas upp att upphöra efter tre månader från delgivningen av uppsägningen, varefter bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet iakttas. 

mom. 4

 Ett lokalt avtal har samma rättsverkan som ett tjänste- eller arbetskollektivavtal, om inte något annat föranleds av mom. 3.

Tillämpningsanvisning 

Ett lokalt avtal kan gälla en arbetsgivares hela personal, några enheter eller personalgrupper eller en enskild tjänsteinnehavare/arbetstagare. 

Också ett lokalt avtal som ingåtts för viss tid kan sägas upp. Om ett lokalt avtal har sagts upp, bestäms anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet efter utgången av uppsägningstiden enligt respektive bestämmelser i tjänste- eller arbetskollektivavtalet, såvida inget annat avtalas lokalt. Om de tillämpliga avtalsbestämmelserna baserar sig på prövning, ska anställningsvillkoren efter uppsägningstiden bestämmas vara sådana som de var innan det lokala avtalet trädde i kraft, såvida inget annat avtalas eller föranleds av de förpliktande bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet. 

Avsikten är att eventuella meningsskiljaktigheter om tillämpningen och tolkningen av ett lokalt avtal ska avgöras genom förhandlingar mellan de lokala parterna. Om man inte lyckas lösa problemet i lokala förhandlingar, finns det inget hinder för att behandla frågan i den ordning som anges i § 9–10, även om man på grund av sakens natur bör försöka undvika detta.

§ 13 Lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor 

mom. 1

Arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna kan i enlighet med § 12 ovan lokalt avtala om det lokala förhandlingsförfarandet för prövningsbaserade anställningsvillkor i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal. Om inget annat har avtalats lokalt, är myndigheten skyldig att iaktta bestämmelserna i denna paragraf. 

mom. 2

Innan arbetsgivaren fattar beslut om sådana allmänna principer eller grunder som är väsentliga för tjänsteinnehavarna/arbetstagarna och som gäller tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal, ska på begäran föras förhandlingar i frågan med representanter för de huvudavtalsorganisationer saken gäller. I dessa förhandlingar bör man försöka uppnå enighet om de allmänna principerna och grunderna för verkställandet av de ovan nämnda avtalsbestämmelserna. Om någon förhandlingspart kräver det, ska det över förhandlingarna upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter och eventuella motiveringar framgår.  

mom. 3

Förhandlingsskyldigheten ovan gäller inte tillämpning av en motivationshöjande lönegrund som det är meningen att arbetsgivaren ska ha till sitt förfogande.

Tillämpningsanvisning 

Syftet med förhandlingsförfarandet är att man ska kunna dra nytta av den lokala sakkunskapen och öka ansvaret på lokal nivå i fråga om tillämpningen av avtalen. 

Föremål för förhandlingar 

Förhandlingar enligt § 13 ska föras bland annat i följande fall:  

1) arbetsgivaren har berett ett betydande principavgörande om tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser, såsom allmänna principer för beviljande av prövningsbaserad tjänstledighet och för prövningsbaserade löner under tjänstledighet samt för beviljande av språktillägg eller mötes- och föreläsningsarvoden  

2) det är fråga om principer och grunder som ska iakttas vid lönejusteringar som gäller flera tjänsteinnehavar-/arbetstagargrupper, till exempel kostnadsramen och de verksamhetsenheter, uppgifter, tjänster och befattningar som arrangemanget gäller.  

Även om tillämpningen av bl.a. engångsarvoden och individuella lönedelar har lämnats utanför förhandlingsskyldigheten, är det ändå ändamålsenligt att i enlighet med § 13 förhandla om de allmänna principer som ska iakttas vid beviljandet av dem, om de inte på något annat sätt behandlas tillsammans med personalen. Det har utfärdats gemensamma anvisningar om personalens medverkan vid behandling av resultatbonus. Förhandlingsskyldigheten gäller till exempel inte fastställandet av en enskild tjänsteinnehavares/arbetstagares lön och inte heller frågor som inte är avtalsbara.  

Utgångspunkten har varit att en fråga i lokala förhandlingar behandlas avtalsområdesvis beträffande huvudavtalsorganisationens hela medlemskår och inte separat för olika personal-/arbetstagargrupper.  

En prövningsbaserad fråga som avses i denna paragraf kan inte hänskjutas till centrala förhandlingar eller till behandling i Arbetsdomstolen. 

Kapitel V Tryggande av arbetsfreden  

§ 14 Stridsåtgärder verkställda av en underförening 

En underförening till en huvudavtalsorganisation får inte vidta stridsåtgärder utan huvudavtalsorganisationens tillstånd.  

§ 15 Ansökningsförbud och blockad 

mom. 1

De som är bundna av det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet får inte under dess giltighetstid verkställa ansökningsförbud eller blockader som riktar sig mot en kommuns eller en samkommuns instruktion eller annat beslut som gällde 1.11.1992 eller som riktar sig mot en sådan stadga eller ett sådant beslut som överensstämmer med ett rekommendationsavtal, en rekommendation eller en mall som den som är bunden av avtalet har godkänt. 

mom. 2

Huvudavtalsorganisationerna ska också i övrigt, med de medel som de har till sitt förfogande, under tjänste- och arbetskollektivavtalens giltighetstid sträva efter att hindra sina underföreningar från att tillgripa ansökningsförbud eller blockader som riktar sig mot andra än avtalsbara frågor eller begränsa användningen av dem så att en arbetsgivares viktiga funktioner inte störs allvarligt på grund av ansökningsförbudet eller blockaden. 

mom. 3

I ett lokalt samarbetsavtal kan man avtala om att en avtalspart eller dess underförening inte får verkställa ansökningsförbud eller blockader som riktar sig mot andra än avtalsbara frågor under den tid då arbetsgivaren iakttar det lokala samarbetsavtalet som gäller samarbetsförfarandet mellan arbetsgivaren och de anställda.  

Kapitel VI Särskilda bestämmelser  

§ 16 Inskränkning av ett avtals tillämpningsområde  

Om en del av huvudavtalsorganisationerna undertecknar ett tjänste- eller arbetskollektivavtal medan en del av de organisationer som deltagit i förhandlingarna stannar utanför avtalet, tillämpas inte bestämmelserna i tjänste- eller arbetskollektivavtalet på medlemmarna i den organisation eller dess underförening som stannat utanför avtalet, såvida inget annat avtalas särskilt.  

§ 17 Giltighetstid 

Detta avtal träder i kraft den 11 november 2022. Avtalet ersätter det kommunala huvudavtalet från den 13 januari 1993.

Om någon part säger upp avtalet, gäller uppsägningen alla parter, dock så att § 7–11 och § 13 också efter uppsägningstidens utgång ska tillämpas mellan de parter som är bundna av tjänste- och arbetskollektivavtal. En uppsägning ska göras skriftligt. Uppsägningstiden är sex månader. Vid uppsägning av huvudavtalet anses också ett i § 12 mom. 1 avsett lokalt avtal vara uppsagt från den tidpunkt då giltighetstiden upphör för det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal som är i kraft vid tidpunkten för uppsägningen, dock tidigast vid utgången av giltighetstiden för detta huvudavtal.  

Helsingfors den 8 juni 2022  

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT  

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF 

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF 

Tjänste- och arbetskollektivavtal om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet

§ 1 

Välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna iakttar det kommunala SH-avtalet och läkaravtalet under avtalens giltighetstid. Avtalen tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som övergår genom överlåtelse av rörelse samt på den personal som välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna anställer från och med 1.5.2022. Avtalen tillämpas också på den personal som redan nu är anställd inom välfärdsområdena.

Arbets- och tjänstekollektivavtalen har normal efterverkan.

§ 2 

Förhandlingarna om ett allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för välfärdsområdena (VÄLKA) inleds utan dröjsmål. VÄLKA träder i kraft 1.1.2023. Om enighet inte nås i förhandlingarna senast 30.11.2022, tillämpas AKTA och TS på de löntagare som omfattas av tillämpningsområdet för VÄLKA till slutet av avtalsperioden, om inte annat avtalas.

Det är ändamålsenligt att komma överens om det nya lönesystemet för VÄLKA senast 29.2.2024 för att bestämmelserna ska kunna tillämpas på den personal som är omfattas av VÄLKA från 1.3.2024.   

I fråga om systemet med förtroendemän inom välfärdsområdet avtalas följande:

Ett lokalt avtal ska ingås för varje välfärdsområde och välfärdssammanslutning (jfr AKTA kap. VII § 13). Det lokala avtalet ska ingås senast 31.1.2023.  

Antalet huvudförtroendemän:

Huvudavtalsorganisationen ska tillsätta huvudförtroendemän och förtroendemän för respektive välfärdsområde i enlighet med det lokala avtal som ingås.  

Om inget lokalt avtal ingås inom utsatt tid, får huvudavtalsorganisationen tillsätta en huvudförtroendeman för välfärdsområdet. Dessutom iakttas det s.k. Lonka-avtalet som avtalades för kommunsektorn 2014.  

En förtroendemans regelbundna befrielse från arbetet är i genomsnitt en arbetsdag i veckan per 120 anställda som förtroendemannen representerar. Fram till slutet av avtalsperioden gäller befrielsen dock per 105 anställda. För tidsanvändningen gäller i övrigt AKTA kap. VII § 8 (t.ex. rekommendationen i § 8 mom. 5) Till övriga delar iakttas bestämmelserna i AKTA kap. VII (se dock § 2 i det tjänste- och arbetskollektivavtal som bifogas huvudavtalet).  

Välfärdsområdet och bolag som det äger kan ha gemensamma huvudförtroendemän och förtroendemän. Förutsättningarna är att välfärdsområdet och bolaget har avtalat om arrangemanget och att den berörda huvudavtalsorganisationen eller en underförening till den utser en gemensam huvudförtroendeman och/eller förtroendeman för välfärdsområdet och bolaget enligt det nämnda avtalet.

Vad som i denna paragraf avses med välfärdsområde gäller också bolag som avses i detta moment.

§ 3 

Den personal inom brand- och räddningsväsendet, den sjukhustekniska personal och den övriga personal som nu omfattas av avtalet för tekniska sektorn och som 1.1.2023 övergår i anställning hos välfärdsområdena överförs till tillämpningsområdet för VÄLKA.  

Tillämpningsanvisning: Personalen övergår dock till VÄLKA i enlighet med § 2.

§ 4 

Det som sägs om kommuner och samkommuner i de arbets- och tjänstekollektivavtal som räknas upp i § 1 gäller också välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.

§ 5

Helsingfors stad iakttar arbets- och tjänstekollektivavtalen för både kommun- och välfärdssektorn. 

Välfärdssammanslutningarna (t.ex. HUS-sammanslutningen) iakttar endast arbets- och tjänstekollektivavtalen för välfärdssektorn.

§ 6

Kommunsektorn: SH-avtalet och LÄKTA gäller i kommunsektorn till slutet av avtalsperioden. Efter detta tillämpas avtalen inte inom kommunsektorn (§ 4 i huvudavtalet).  

§ 7 

Arbetsgruppen för tekniska sektorn:

I arbetsgruppen förhandlas om att slå ihop eller slopa avtal som gäller tekniska sektorn. Slutresultatet kan innebära överföringar mellan TS, TIM-AKA och AKTA. Målet är att det i kommunsektorn ska finnas endast ett avtal för tekniska sektorn. Arbetsgruppens mandattid löper till slutet avtalsperioden.  Förhandlingsresultatet kan innehålla övergångsperioder.  

§ 8 

Förhandlingsgrupperna för småbarnspedagogiken i AKTA och den s.k. samarbetsgruppen fortsätter. Gruppernas uppdrag fortsätter i enlighet med vad som överenskommits i juni 2020.  

§ 9 

Ett separat kollektivavtal om KT:s företagssektions avtal ingås för avtalsperioden. 

Bestämmelserna i huvudavtalet tillämpas inte på KT:s företagssektion.  

§ 10 

Detta avtal kan sägas upp med en uppsägningstid på 6 månader.

Helsingfors den 8 juni 2022

 
KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

Lagar i anslutning till avtalet

Lagarna i den tryckta avtalsboken finns på Finlex webbsidor.

Arbetsavtalslag

26.1.2001/55

http://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2001/20010055

Arbetstidslag

5.7.2019/872

https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2019/20190872

Semesterlag

18.3.2005/162

http://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2005/20050162

Lag om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden

13.4.2007/449

http://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070449