TS 2022–2025, i kraft från 1.5.2022

Kapitel II Löner

§ 7 Lönesystemet

mom. 1

Inom TS tillämpningsområde ska det i kommunerna och samkommunerna finnas ett enhetligt lönesystem som följer detta kapitel och som personalen känner till grunder för. Lönesystemet förutsätter att lokala värderingssystem (lokala allmänna principer) fastställs för bestämningen av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg.

Tillämpningsanvisning

Det lokala värderingssystemet för de uppgiftsrelaterade lönerna och det lokala värderingssystemet för de individuella tilläggen ska tillämpas inom hela TS tillämpningsområde och på alla organisationsnivåer.

Lönerna kan inte grunda sig på de AKTA-löner som ombildades till TS-löner i samband med att TS-95 verkställdes, utan de bör utgå från de uppgiftsrelaterade löner som bestäms enligt det fastställda värderingssystemet.

I varje kommun och samkommun ska det finnas en TS-utvecklingsgrupp för TS tillämpningsområde.

TS-utvecklingsgruppen behandlar värderingssystemen för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg enligt TS innan principerna fastställs i kommunens eller samkommunens beslutandeorgan.

Utvecklingsgruppen följer hur de lokala värderingssystemen för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg fungerar i kommunen och ger vid behov förslag till ändringar och utvecklingsåtgärder.

TS-utvecklingsgruppens sammansättning och uppgifter behandlas i handledningen för TS, som bifogas detta avtal.

TS-utvecklingsgruppen ska sammanträda regelbundet, om man inte lokalt kommer överens om något annat.

2 mom. Lönen består av:

1 Uppgiftsrelaterad lönedel:	– uppgiftsrelaterad lön
	– naturaförmåner
2 Individuell lönedel:	– individuellt tillägg
	– branschtillägg
3 Resultatdel:	– resultatbonus
4 Övriga delar:	– fjärrortstillägg (se § 6 mom. 3 i allmänna delen i TS)
	– engångsarvode
	– separattillägg
	– arbetstidsersättningar

§ 8 Lönegrupper

mom. 1

Lönegrupp		Uppgiftsrelaterade minimlöner €/mån.
Lönegrupp		Från 1.4.2021	Från 1.6.2022	Från 1.10.2022
5 01 04 01 8	Lönegrupp I: Yrkesman med ordinära, krävande eller mycket krävande yrkesmannauppgifter	1 759,70	1 805,70	1 864,37
5 01 02 01 4	Lönegrupp II: Anställd med direkta eller indirekta förmansuppgifter eller planerings-, inspektions- eller tillsynsuppgifter	1 941,78	1 987,78	2 147,32
5 01 01 01 1	Lönegrupp III: Direktör eller chef för ansvarsområde eller anställd med krävande sakkunniguppgifter som förutsätter specialkunnande	3 192,89	3 256,75	3 372,38

Tillämpningsanvisning

Oberoende av lönegrupp bestäms en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön enligt bestämmelserna i TS.

mom. 2

Kommunens eller samkommunens behöriga myndighet bestämmer tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens lönegrupp enligt mom. 1 i denna paragraf.

§ 9 Uppgiftsrelaterad lön

mom. 1

Kommunens eller samkommunens behöriga myndighet bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen för varje anställd enligt värderingssystemet för de uppgiftsrelaterade lönerna, med beaktande av följande värderingsfaktorer:

beslutanderätt som hör till uppgifterna,
- avgörandenas vikt och konsekvenser
- prövningsrättens omfattning och självständighet
ansvar för organiseringen av arbeten och funktioner,
den anställdas ställning i organisationen,
tekniska kunskaper, färdigheter och tekniskt kunnande som uppgifterna förutsätter,
utbildning som arbetsgivaren kräver,
erfarenhet som arbetsgivaren kräver,
för uppgifterna nödvändig förmåga till växelverkan och
arbetsmiljön.

Tillämpningsanvisning

Den uppgiftsrelaterade lönen bör basera sig på en skriftlig uppgiftsbeskrivning och det lokala värderingssystemet.

Det lokala värderingssystemet för de uppgiftsrelaterade lönerna består av

uppgiftsbeskrivningar
en värderingsmetod för bedömning av arbetets svårighetsgrad
samband mellan uppgiftsbeskrivningen och systemet med arbetsvärdering (hur arbetets svårighetsgrad med hjälp av värderingsmetoden kan härledas ur uppgiftsbeskrivningen)
samband mellan arbetsvärderingen och den uppgiftsrelaterade lönen i euro (hur den uppgiftsrelaterade lönen i euro kan bestämmas utgående från arbetets svårighetsgrad) och
en beskrivning av hela värderingssystemet.

Uppgiftsbeskrivning

Avsikten med uppgiftsbeskrivningen är att beskriva hur de åtta värderingsfaktorer som påverkar den uppgiftsrelaterade lönen i TS yppar sig i verksamheten i praktiken oberoende av vem som sköter uppgiften.

Uppgiftsbeskrivningarna bör vara jämförbara sinsemellan och möjliggöra en jämförelse av uppgifternas svårhetsgrad på kommunnivå. Uppgifternas innehåll ska beskrivas så att också en utomstående förstår vad uppgifterna består av.

Uppgiftsbeskrivningarna ska vara aktuella, så att värderingssystemet för den uppgiftsrelaterade lönen kan tillämpas när uppgifterna ändras. När det sker förändringar i den anställdas uppgifter ska uppgiftsbeskrivningen ändras så att den motsvarar den nya situationen.

Blankettmallar och anvisningar om hur man gör upp uppgiftsbeskrivningar finns i handledningen för TS. Där behandlas också utvecklingssamtal.

Värderingsmetod

Värderingsmetoden ska basera sig på uppgiftsbeskrivningar och på de åtta värderingsfaktorer som ska beaktas när den uppgiftsrelaterade lönen bestäms. Värderingsfaktorerna kan delas in i olika helheter, men alla åtta värderingsfaktorer ska ingå i systemet.

De uppgiftsrelaterade lönerna ska bestämmas på enhetliga grunder. De bör stå i ett konsekvent förhållande både till varandra och till värderingsmetoden.

Vid bestämningen av lönen för en arbetsplatshandledare beaktas handledningsuppgiftens inverkan på arbetets svårighetsgrad. Om handledningsuppgiften är tidsbegränsad, betalas en högre uppgiftsrelaterad lön för denna tid.

Värderingsmetoden bör vara objektiv, opartisk och konsekvent. De grunder som tillämpas i värderingsmetoden bör vara sinsemellan jämförbara.

Ombestämning av de uppgiftsrelaterade lönerna när systemet ändras

Om TS-utvecklingsgruppen anser att uppgiftsrelaterade löner har fastställts utan hänsyn till de åtta värderingsfaktorerna eller att det inbördes förhållandet mellan lönerna av någon annan orsak inte är det rätta, måste de uppgiftsrelaterade lönerna bestämmas på nytt.

En arbetstagares ordinarie lön sjunker inte till följd av att de uppgiftsrelaterade lönerna bestäms på nytt. En arbetstagares uppgiftsrelaterade lön, individuella tillägg, branschtillägg och separattillägg kan stiga, sjunka eller kvarstå oförändrade till följd av att de uppgiftsrelaterade lönerna bestäms på nytt.

Anvisningar för bestämning av uppgiftsrelaterad lön finns i handledningen för TS.

mom. 2

Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter ändras väsentligt för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen i det fall att den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.

Vid bedömningen av om det är fråga om en väsentlig förändring i uppgifternas svårighetsgrad är utgångspunkten den uppgiftsrelaterade lön som enligt det lokala värderingssystemet skulle betalas för den förändrade uppgiften om en ny tjänsteinnehavare eller arbetstagare anställdes.

Den uppgiftsrelaterade lönen justeras

vid tidpunkten för övergång till en annan tjänst
vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre
åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre
räknat från den tidpunkt då förändringen skedde, om arbetstagaren på egen begäran söker sig till en mindre krävande uppgift eller omplacering i andra uppgifter har erbjudits arbetstagaren som alternativ till permittering.

Vid semestervikariat sänks den uppgiftsrelaterade lönen inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall höjs lönen när vikariatet börjar.

Tillämpningsanvisning

Förändringen i uppgifternas svårighetsgrad kan grunda sig på att den anställda till exempel övergår till en annan tjänst eller befattning, att den anställda får en tilläggsuppgift för viss tid eller att uppgifternas svårighetsgrad ändras så att de blir väsentligt mindre eller mer krävande.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har ålagts att ansvara för en mer krävande uppgiftshelhet än tidigare och ansvarsområdet eller uppgifternas svårighetsgrad därmed har utökats betydligt ska detta beaktas i lönen.

Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre än den tidigare, sänks den uppgiftsrelaterade lönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut.

Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgifterna, till exempel tillfälliga chefsvikariat eller andra vikariearrangemang, har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.

Som alternativ till permittering ska arbetsgivaren i första hand erbjuda arbete som så väl som möjligt motsvarar det arbete som anges i arbetsavtalet. Om sådant arbete inte finns kan arbetsgivaren erbjuda annat arbete som kan anses lämpligt med beaktande av arbetstagarens utbildning, allmänna yrkesskicklighet och erfarenhet. För det arbete som erbjuds betalas den lön som gäller för arbetet i fråga räknat från omplaceringen. Vid permittering av en tjänsteinnehavare iakttas motsvarande principer.

mom. 3

En tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön får sänkas med högst 7 %, om den anställda i högst 5 månaders tid har arbetat i uppgifter i anknytning till sitt yrke i anställning hos sin egen arbetsgivare eller hos en annan arbetsgivare. Denna bestämmelse tillämpas inte på praktikanter eller personer i jämförbar ställning.

Tillämpningsanvisning

Tjänsteinnehavare och arbetstagare är skyldiga att visa en tillförlitlig utredning över anställningar hos andra arbetsgivare. Om den ovan nämnda tiden av 5 månader uppfylls mitt under en pågående lönebetalningsperiod, justeras lönen från ingången av följande lönebetalningsperiod.

mom. 4

En förtroendeman får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag försättas i en annan ställning än andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till tillämpningsområdet för TS när förtroendemannens uppgiftsrelaterade lön bestäms. (Se även AKTA kap. VII § 9).

§ 10 Minimilön

mom. 1

För en fullt arbetsför person som fyllt 17 år och som har full arbetstid är minimilönen för ordinarie arbetstid med naturaförmåner 1 653,91 €/mån. från 1.4.2021, 1 699,91 €/mån. från 1.6.2022 och 1 708,41 €/mån. från 1.10.2022. Bestämmelsen tillämpas på praktikanter och personer i jämförbar ställning när anställningsförhållandet hos kommunen eller samkommunen har varat minst 3 månader.

Tillämpningsanvisning

Definitionen på praktikant ingår i tillämpningsanvisningen för § 3 mom. 1 i kap. II i AKTA. Denna bestämmelse tillämpas också på en med sysselsättningsstöd avlönad arbetstagare som har anställts som praktikant eller en person i jämförbar ställning.

mom. 2

Minimilönen för en sommararbetare är minst 50 % av den uppgiftsrelaterade lön som ska betalas för arbetet i fråga enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. Med sommararbetare avses en under semesterperioden 2.5–30.9 visstidsanställd

skolelev, studerande eller annan ung person, som
saknar yrkesexamen eller yrkesfärdighet i branschen.

Tillämpningsanvisning

Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna att ordna sommararbeten. Bestämmelsen tillämpas inte på en studerande som inom sitt eget yrkesområde anställs som vikarie för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Med "lön som ska betalas för arbetet i fråga" avses inte:

minimilön som betalas till en praktikant eller en person i jämförbar ställning, eller
uppgiftsrelaterad lön enligt § 9 mom. 3.

§ 11 Deltidslön

mom. 1

En deltidsanställd tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön och tillägg i euro är lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. Denna bestämmelse tillämpas även på bitjänstinnehavare, om inte något annat föranleds av den anställdas lönegrunder.

Tillämpningsanvisning

Denna bestämmelse iakttas också när deltidsarrangemanget för en tjänsteinnehavare grundar sig på ett specialarrangemang i en enskild kommun eller samkommun. Om den ordinarie arbetstiden ändras, justeras den uppgiftsrelaterade lönen vid den tidpunkt då ändringen träder i kraft.

Lönen för en arbetstagare som hör till kommunens eller samkommunens avtalsbrandkår betalas i form av timlön som beräknas på arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön. Beräkning av timlönen förutsätter att man först fastställer den uppgiftsrelaterade lön enligt TS-22 som arbetstagaren i avtalsbrandkåren skulle få för arbete på heltid. Timlönen beräknas på denna lön se (se handledningen för TS).

mom. 2

Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsarbete som inletts före 1.1.1998, om arbetstiden förblir oförändrad och anställningen fortsätter utan avbrott.

§ 12 Individuellt tillägg

mom. 1

Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bestämmer tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas prövningsbaserade individuella tillägg i euro enligt värderingssystemet för individuella tillägg, bl.a. på följande grunder:

arbetsresultat
yrkesskicklighet
arbetserfarenhet
utbildningsduglighet
mångkunnighet
initiativförmåga
ansvarskänsla
samarbetsförmåga
effektivitet
kreativitet.

Tillämpningsanvisning

Det individuella tillägget utgör vid sidan av den uppgiftsrelaterade lönen det andra centrala elementet i TS lönesystem. Grunden för det individuella tillägget är arbetsprestationen. Det individuella tillägget betalas tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbegränsat tillägg.

Det lokala värderingssystemet för det individuella tillägget består av

de faktorer i mom. 1 som beskriver personens prestationer (prestationsfaktorer)
en värderingsmetod för utvärdering av den individuella prestationen
samband mellan personens prestationsfaktorer och värderingssystemet (hur prestationsnivån kan bestämmas med hjälp av prestationsfaktorerna)
samband mellan metoden för utvärdering av den individuella prestationen och det individuella tillägget i euro (hur det individuella tillägget i euro kan bestämmas utgående från den konstaterade prestationsnivån) och
en beskrivning av hela värderingssystemet.

Värderingsmetod

Principerna i kommunens värderingssystem för det individuella tillägget bör bygga på andra system än sådana som baserar sig på antalet anställningsår.

Efter att individuellt tillägg införts ska det lokala systemet användas inom hela TS tillämpningsområde och på alla organisationsnivåer.

I handledningen för TS behandlas bestämning av det individuella tillägget, utvecklingssamtal och ändring av värderingssystemet.

mom. 2

Det individuella tillägget kan utgöra högst 30 % av den uppgiftsrelaterade lönen.

Protokollsanteckning

För individuella tillägg ska arbetsgivaren senast 1.6.2021 använda minst 0,6 % av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal i kommunen eller samkommunen som omfattas av TS. En justering görs årligen.

mom. 3

Det individuella tillägget kan höjas eller sänkas eller betalningen upphöra om grunderna för att bevilja det ändras.

Tillämpningsanvisning

Vid förändringar i den anställdas arbetsprestation kan det individuella tillägget höjas eller sänkas om det lokala värderingssystemet förutsätter det. Den anställda ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet.

mom. 4

En förtroendeman får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag försättas i en annan ställning än andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till tillämpningsområdet för TS när förtroendemannens individuella tillägg bestäms. (Se även AKTA kap. VII § 9).

§ 13 Branschtillägg

mom. 1

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare betalas som arbetserfarenhetstillägg branschtillägg för

anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos samma kommun/samkommun eller
anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos någon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
arbete inom företagsverksamhet i en uppgift som inte ingått i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, men som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna.

När semesterns längd beräknas beaktas dock sammanlagt högst fem år av företagsverksamhet.

Tillämpningsanvisning

Arbete inom samma bransch anses vara av väsentlig nytta (punkt 2). Enbart ägarförhållande eller delägarskap anses inte vara av väsentlig nytta (punkt 3). Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga för den behöriga myndigheten och avgörs från fall till fall. Vid liknande fall följs en enhetlig praxis.

Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till branschtillägg.

Ändringarna i punkt 2 och 3 tillämpas på anställningsförhållanden som börjar 1.1.2012 eller senare.

När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår till ett annat tjänsteförhållande eller när en arbetstagares uppgifter hos samma arbetsgivare ändras väsentligt kan den tid som berättigar till branschtillägg omprövas (mom. 1 punkt 2 och 3).

Om den anställda för företagsverksamhet har beviljats ett separattillägg eller någon annan lönedel i stället för branschtillägg, upphör betalningen av denna förmån till den del som förmånen ersätts med branschtillägg.

mom. 2

Branschtillägget beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen och utgör

4 % efter 3 års anställning och
8 % efter 5 års anställning.

mom. 3

Från de anställningstider som avses i mom. 2 avdras tid i strejk och annan otillåten frånvaro.

mom. 4

Rätten till branschtillägg börjar vid ingången av den kalendermånad som följer efter att den tilläggsberättigande anställningstiden uppfyllts. Den anställda ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare än kommunen/samkommunen och över företagsverksamhet. Om utredningen visas vid en senare tidpunkt, betalas det branschtillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.

§ 14 Separattillägg

mom. 1

Följande lönedelar utgör separattillägg i euro för tjänsteinnehavare och arbetstagare:

lönedel som omvandlats till separattillägg i enlighet med övergångsbestämmelserna i § 29 i TS-95,
individuell lön som avses i tillämpningsanvisningen för § 29 mom. 7 i TS-95,
kompensation för beräknad lönesänkning vid ombestämning av de uppgiftsrelaterade lönerna när systemet ändras,
lönedel som tillkommit för att säkra tillgången på eller bibehållandet av arbetskraft och som betalas utöver den uppgiftsrelaterade lönen enligt § 9 i detta avtal eller före uppnådd anställningstid som berättigar till branschtillägg enligt § 13 i detta avtal och
kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i lokala lönesystem i samband med överlåtelse av rörelse.
kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i lokala lönesystem i samband med kommunsammanslagning eller bildande av regionförvaltning.

Texten i § 29 i TS-95 finns i handledningen för TS.

mom. 2

Ett separattillägg slopas eller minskas allt eftersom den uppgiftsrelaterade lönen höjs, om inte något annat bestäms nedan.

mom. 3

När kommunens eller samkommunens behöriga myndighet fattar beslut om separattillägg enligt mom. 1 punkt 4, kan myndigheten besluta att separattillägget slopas eller minskas också när lönen stiger till följd av betalning av en allmän förhöjning, ett individuellt tillägg enligt § 12 eller ett branschtillägg enligt § 13.

mom. 4

Ett separattillägg som avses i mom. 1 punkt 2 och 3 slopas eller minskas endast då den uppgiftsrelaterade lönen stiger till följd av att den anställda övergår till en annan uppgift eller uppgifterna ändras. Tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie lön ska i detta fall stiga med minst hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen.

§ 15 Resultatbonus *)

mom. 1

Kommunen eller samkommunen kan införa ett resultatbonussystem för betalning av resultatbonus till de anställda. Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i serviceverksamheten uppnåtts eller överträffats.

mom. 2

Till anställda som omfattas av resultatbonussystemet betalas i efterskott för uppföljningsperioden en separat resultatbonus i euro enligt på förhand fastställda grunder. Om det under uppföljningsperioden för resultatbonusen uppstår ett avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet av någon annan orsak än semester eller moderskapsledighet, minskas resultatbonusen i proportion till avbrottet, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat.

Protokollsanteckning (mom. 2)

*) Se bilagan till underteckningsprotokollet om familjeledighetsreformens inverkan på avtalsbestämmelserna.

mom. 3

Resultatbonusen hör inte till den ordinarie lönen, och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

Tillämpningsanvisning

Tillämpningsanvisning för resultatbonus (mom. 1–3)

Mål till grund för resultatbonus

Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs i allmänhet två eller flera mål som på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskriver hur verksamheten har utfallit. I vilken mån dessa mål har uppnåtts eller överträffats är, enligt vad som beslutats på förhand, avgörande för om och till vilket belopp resultatbonus ska betalas.

Målen bör sättas upp på nytt med vissa tidsintervaller, varvid man beaktar den utveckling som skett och de eventuella problem som för ögonblicket är aktuella. Målen får inte vara alltför anspråkslösa men inte heller ställas orealistiskt högt.

Det är meningen att såväl arbetsgivaren som de anställda ska ha nytta av systemet med resultatbonus.

Nyttan kan synas bland annat i form av smidigare arbetsprocesser, bättre servicekvalitet, kostnadsbesparingar, förändringar i antalet prestationer, större kunnande bland personalen eller bättre utnyttjande av kunnandet.

Uppföljningsperiod

Den uppföljningsperiod som resultatbonus baserar sig på kan vara till exempel ett år, ett halvt år eller ett kvartal. Om uppföljningsperioden är ett halvt år eller längre, är det med tanke på personalens motivation befogat att under uppföljningsperioden ge personalen mellanrapporter om i vilken mån resultatmålen har uppnåtts. Det är i allmänhet ändamålsenligt att använda en uppföljningsperiod på ett år.

Personalens medverkan i beredningen av ärendet

När resultatbonussystemet och införandet av resultatbonus beretts preliminärt, behandlas ärendet tillsammans med personalen eller dess representanter. Målet är att hela personalen förbinder sig att eftersträva resultat.

Den behöriga myndigheten beslutar om bland annat följande frågor som gäller resultatbonus:

definitionen av resultatenheterna
vilken personal som omfattas av resultatbonus
de mål som ligger till grund för bonusen
uppföljningsperiodens längd
vilken andel av nyttan som ska tillfalla personalen
resultatbonusens maximala storlek
om bonusen ska vara lika stor för alla eller till exempel stå i proportion till de uppgiftsrelaterade lönerna
konstaterande av i vilken mån de uppställda målen uppnåtts
hur stor bonuspott som ska delas ut
hur stor bonus som eventuellt betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Personalfond

Resultatbonus kan också betalas till en personalfond när förutsättningarna i personalfondslagen uppfylls. Bestämmelser om personalfonder finns i personalfondslagen (934/2010, hänvisningsbestämmelse; se KT:s cirkulär 23/2011).

§ 16 Engångsarvode

mom. 1

Engångsarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas till exempel när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp.

Tillämpningsanvisning

Utgångspunkterna för lönesystemet i TS anges i § 7 i lönekapitlet.

Den behöriga myndigheten avgör hur stora engångsarvodena ska vara.

mom. 2

Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl, om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bedömer att det är motiverat.

Tillämpningsanvisning

Ett särskilt skäl kan vara till exempel att den anställda deltar i ett organs möte på anmodan av den behöriga myndigheten. Engångsarvode betalas inte om den anställda får mertids-, övertids-, kvälls-, natt- eller söndagsersättning för den tid som mötet pågår eller separat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Om betalning av engångsarvoden är allmän praxis hos arbetsgivaren är det ändamålsenligt att betalningsgrunderna utreds tillsammans med personalen. På grund av engångsarvodets natur förs inga officiella lokala förhandlingar med tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna (se § 13 i huvudavtalet).

§ 17 Rätt till lön

mom. 1

Den som anställts av en kommun eller samkommun har rätt att få lön från och med den dag då han eller hon inlett sin tjänsteutövning eller börjat sköta sina arbetsuppgifter.

Tillämpningsanvisning

Definitionen av tjänsteutövning ingår i § 7 kap. I i AKTA. Om tjänsteutövningen eller arbetet ännu inte har inletts (personen i fråga har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av sjukdom eller graviditet), betalas inga löneförmåner. Den behöriga myndigheten beslutar när en tjänsteinnehavares tjänsteutövning inleds.

Exempel

En tjänsteinnehavare är visstidsanställd till 31.3. Personen har valts till ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i samma kommun och tjänsteutövningen har fastslagits att börja 1.4 Om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen 1.4 betalas sjuklön.

mom. 2

En tjänsteinnehavares/arbetstagares rättigheter börjar den första dagen i en månad, om

det har bestämts att tjänsteutövningen inleds nämnda dag eller
en arbetstagare anställts med arbetsavtal fr.o.m. nämnda dag som är en sådan helgdag, högtidsdag eller annan dag som inte är ordinarie arbetsdag, och om
den som valts till tjänsten eller uppgiften har inlett tjänsteutövningen eller arbetet den första ordinarie arbetsdagen efter en sådan dag, och
den som tidigare skötte tjänsten inte var i tjänsteutövning under de nämnda dagarna, eller de nämnda dagarna inte ingick i den föregående arbetstagarens anställning.

mom. 3

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utan giltig orsak har uteblivit från sitt arbete, betalas ingen lön för denna tid.

mom. 4

När anställningen upphör betalas tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren lön

ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad och
ända till dödsdagen, utan återkrav av månadslön som eventuellt betalats i förskott,

om inte något annat föranleds av TS-22.

§ 18 Ordinarie lön *)

Till den ordinarie lönen hör

uppgiftsrelaterad lön
individuellt tillägg
branschtillägg
fjärrortstillägg
separattillägg
förtroendemannaersättning
ersättning till arbetarskyddsfullmäktig
naturaförmåner.

Tillämpningsanvisning

I den ordinarie lönen ingår inte resultatbonus, arbetstidsersättningar (t.ex. mertids- och övertidsersättning) eller ersättning för kostnader.

Ordinarie lön betalas för bl.a. sjukfrånvaro, semester och moderskapsledighet.

Protokollsanteckning (tillämpningsanvisningen)

*) Se bilagan till underteckningsprotokollet om familjeledighetsreformens inverkan på avtalsbestämmelserna.

§ 19 Lönebetalning

mom. 1

Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas lön eller arvode för varje kalendermånad senast den 16:e dagen i månaden, om inte

något annat bestäms i TS-22,
något annat föranleds av betalningsgrunderna, eller
den behöriga myndigheten föreskriver något annat i fråga om betalningen av lönen för en arbetstagare.

mom. 2

Om en penninglön förfaller till betalning en helgdag, en helgfri lördag eller en sådan vardag då de system bankerna i allmänhet använder för betalningstransaktioner mellan banker inte är i bruk med anledning av ett beslut av Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, vilket framgår av ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen, anses förfallodagen vara närmast föregående vardag. Till en visstidsanställd tjänsteinnehavare kan, även då tjänsteförhållandet upphör, lönen eller arvodet för varje kalendermånad betalas senast den sista vardagen i månaden, dock inte på en lördag. Om betalningen av arvodet förutsätter att en utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning, betalas arvodet senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in. Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som den anställda uppgett. Lönen kan betalas kontant endast av sådana tvingande skäl som avses i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

En arbetstagares lön ska betalas när anställningen upphör, såvida inget annat överenskommits med arbetstagaren (arbetsavtalslagen). Om betalningen fördröjs, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön för väntetid (arbetsavtalslagen). Dessa bestämmelser om lön för väntetid gäller arbetstagare men inte tjänsteinnehavare. När ett tjänsteförhållande upphör ska tjänsteinnehavarens lön i mån av möjlighet betalas utan dröjsmål. Även lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna bör i mån av möjlighet betalas omgående när tjänsteförhållandet upphör. Om tillägg, ersättningar o.d. inte är uppklarade när tjänsteförhållandet upphör, bör skälig tid dock ges för utredningar och uträkningar. Tidpunkten för betalning av sådana lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna anges i de särskilda bestämmelserna i fråga.

mom. 3

Arbetsgivaren ska ge den anställda en lönespecifikation i samband med lönebetalningen, och ska på begäran även i övriga fall ge ett löneintyg utan dröjsmål. Av specifikationen och löneintyget ska framgå det lönebelopp som betalats till den anställda, grunderna för bestämning av lönen och de belopp som för olika ändamål innehållits av lönen.

§ 20 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad

mom. 1

Lön för endast en del av en kalendermånad betalas så att för

varje tjänsteutövningsdag eller
varje kalenderdag utanför arbetsavbrottet beräknas en så stor andel av den ordinarie lönen under kalendermånaden som motsvarar antalet kalenderdagar i denna månad. Av lön som inte är ordinarie lön betalas det intjänade beloppet.

Tillämpningsanvisning

Om t.ex. en tjänsteinnehavare har oavlönad tjänstledighet 28.6–8.7, betalas för juni 27/30 och för juli 23/31 av tjänsteinnehavarens ordinarie lön.

mom. 2

Den lön som i fallen nedan ska betalas till en tjänsteinnehavare för tjänsteutövningstid eller till en arbetstagare för arbetad tid räknas enligt timlön, varvid följande divisorer används:

152 vid byråarbetstid,
163 vid allmän arbetstid och avbrutet treskiftsarbete och
158 vid kontinuerligt treskiftsarbete, om

anställningen varar högst 12 kalenderdagar,

Exempel

En anställning har varat i 10 kalenderdagar, varav 4 dagar har varit sjukfrånvaro. För sjukfrånvaron betalas dagslön. Den egentliga tjänsteutövningstiden/arbetade tiden blir 6 dagar, och för dessa dagar betalas timlön.

Det faktum att kalendermånaden växlar medför inte att lönen för en del av månaden ska räknas enligt timlön, om anställningen i sin helhet har pågått eller kommer att pågå oavbrutet i mer än 12 kalenderdagar.

lön betalas för en högst 12 kalenderdagar lång del av en månad och lönebetalningen har avbrutits på grund av ett avbrott i tjänsteutövningen som inte beror på tjänsteinnehavaren eller på grund av ett arbetsförhinder som inte beror på arbetstagaren.

Exempel

En arbetstagare har varit permitterad 1–16.10 och 24–31.10. Lönen för den arbetade tiden 17–23.10 betalas då som timlön.

mom. 3

Om en arbetsdag tillfälligt blir ofullständig på tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens begäran eller av någon annan orsak som beror på den anställda själv och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid, avdras från månadslönen den ovan nämnda timlönen för varje frånvarotimme.

mom. 4

Timlönen för en deltidsanställd får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den deltidsanställdas ordinarie arbetstid (deltidsarbetstiden) divideras med den ordinarie arbetstiden för en anställd som arbetar full arbetstid och multipliceras med månadslönedivisorn för en anställd som arbetar full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Timlön i deltidsarbete	=	deltidslönen
		mån.lönedivisorn	x	deltidsarbetstiden
				full arbetstid

Om en deltidsanställds veckoarbetstid i byråarbete är t.ex. 25 timmar, är divisorn för månadslönen (deltidslönen) 104,8 (152 x 25/36,25) från 31.8.2020.

§ 21 Kvittningsrätt och återkrav av lön

Arbetstagare
mom. 1

Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Kvittningsrätten begränsas av bestämmelserna om bland annat skyddat belopp i 4 kap. 48–53 § i utsökningsbalken.

Tjänsteinnehavare
mom. 2

I 56 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden bestäms om arbetsgivarens rätt till återkrav av lön eller annan förmån som hänför sig till ett anställningsförhållande och som betalats utan grund och om verkställande av återkrav genom avdrag i tjänsteinnehavares lön (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Rätten till återkrav genom löneavdrag begränsas av bestämmelserna om bland annat skyddat belopp i 4 kap. 48–53 § i utsökningsbalken. Bestämmelsen i 56 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare gäller enbart återkrav av fordran som hänför sig till ett anställningsförhållande.

§ 22 Lön under avstängning från tjänsteutövning

Tjänsteinnehavare

Om en tjänsteinnehavare har avstängts från tjänsteutövning med stöd av lag, ska lönen innehållas för den tid som avstängningen varar. Om orsaken till avstängningen är misstanke om brott och tjänsteinnehavaren inte genom laga dom döms till böter eller fängelsestraff, betalas till tjänsteinnehavaren för ordinarie arbetstid den uteblivna lönen minskad med motsvarande lön som tjänsteinnehavaren under samma tid förtjänat i andra anställningsförhållanden eller som yrkesutövare eller företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten. Om åtals- eller domstolsförfarandet förfallit på grund av att tjänsteförhållandet upphört eller om 3 kap. 4 § i strafflagen tillämpats vid förfarandet, ska den innehållna lönen dock inte betalas ut, ifall tjänsteinnehavaren gjort sig skyldig till en sådan gärning eller försummelse att han eller hon kunnat dömas till böter eller fängelsestraff.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna ovan tillämpas också när en tjänsteinnehavare är anhållen för förhör på grund av misstanke om brott eller hålls i rannsakningsfängelse. I sådana fall är det i allmänhet inte nödvändigt med avstängning från tjänsteutövning, eftersom tjänsteutövningen ändå är avbruten (antecknas efteråt som tjänstledighet).

Minskningen gäller inte arbetslöshetsförmåner som tjänsteinnehavaren fått under tiden för avstängningen från tjänsteutövning. Tjänsteinnehavaren är skyldig att för sin arbetsgivare utan dröjsmål visa en tillförlitlig utredning över sina övriga förvärvsinkomster.

fre, 12/02/2022 - 10:38