Suomeksi

TS 2018–2019, i kraft från 1.2.2018

Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS) tillämpas på cirka 23 000 anställda.

Avtalets största yrkesgrupp är personalen inom brand- och räddningsväsendet. Övriga yrkesgrupper är bland annat fastighetsskötare, byggmästare och ingenjörer.

Nätpublikation ISBN 978-952-293-578-6

 

Underteckningsprotokoll till det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal 2018–2019 (TS-18)

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.2.2018–31.3.2020. Efter 31.3.2020 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut. 

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna ge-mensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

§ 2 Allmänna förhöjningar

mom. 1 Allmän förhöjning 1.5.2018 

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.5.2018 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 26 euro, dock minst 1,25 procent. 

Det individuella tillägget enligt TS-18 § 12 och separattillägget enligt § 14 höjs med 1,25 procent. Den allmänna förhöjningen minskar inte separattillägget enligt TS-18 § 14.

mom. 2 Allmän förhöjning 1.4.2019 

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.4.2019 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 1,0 procent.

Det individuella tillägget enligt TS-18 § 12 och separattillägget enligt § 14 höjs med 1,0 procent. Den allmänna förhöjningen minskar inte separattillägget enligt TS-18 § 14.

mom. 3 Lönegrupper

De höjda uppgiftsrelaterade minimilönerna i lönegrupperna framgår av § 8 i TS-18.

mom. 4

Minimilönen enligt § 10 i TS-18 är 1 595,57 euro från 1.5.2018 och 1 611,53 euro från 1.4.2019. 

§ 3 Justeringspott

mom. 1 Justeringspott på central nivå 1.1.2019

För verkställandet av resultatet från den arbetsgrupp som ska se över bestämmelserna i § 8 i TS-18 har det reserverats 0,3 procent av lönesumman inom det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal.

Avtalsparterna i TS avtalar senast 1.12.2018 om hur justeringspotten på central nivå ska fördelas.

Om avtalsparterna inom TS inte når enlighet om hur potten ska användas, läggs 0,3 procent till den lokala justeringspotten enligt § 3 mom. 2.

mom. 2 Lokal justeringspott 1.1.2019

Den lokala justeringspotten är 0,9 procent av lönesumman inom det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal. Av potten används minst 0,3 procent till individuella tillägg på basis av det lokala värderingssystemet.

Om samförstånd inte nås om fördelningen beslutar den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen hur potten ska användas.

mom. 3 Fördelning av den lokala justeringspotten 

Arbetsgivaren bör fästa vikt vid att den lokala justeringspotten fördelas så jämlikt som möjligt.

Den lokala justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade lö-ner utgående från det lokala värderingssystemet för den uppgiftsrelaterade lönen och för individuella tillägg utgående från det lokala värderingssystemet för individuella tillägg.

mom. 4 Beräkning av den lokala justeringspotten

Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal.

mom. 5 Användning av och förhandlingar om den lokala justeringspotten 

Arbetsgivarens och TS-avtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge hela TS-personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor.

Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas stånd-punkter med eventuella motiveringar framgår.

mom. 6 Fortbeståndet för den lokala justeringspotten för individuella tillägg under avtalsperioden

De individuella tillägg som baserar sig på den lokala justeringspotten ska vara lika stora från det att de införs till dess att avtalsperioden löper ut, men det individuella tillägg som betalas till en enskild tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan variera enligt § 12 i TS-18.

 Tillämpningsanvisning

När justeringspotterna används lokalt för betalning av individuella tillägg får syftet inte vara att minska de lönekostnader som potterna medför, men det individuella tillägg som betalas till en enskild tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan variera enligt § 12 i TS-18.
 

§ 4 Ikraftträdelse för vissa bestämmelser

mom. 1

Arbetstidskapitlet i AKTA 2018–2019 träder i kraft 1.5.2018.

Arbetstidskapitlet i AKTA 2017 iakttas t.o.m. 30.4.2018.

Bestämmelserna om flexibel arbetstid i bilaga 15 i AKTA 2017 iakttas t.o.m. 30.4.2018.

§ 5 Ersättningar för resekostnader 

Utöver vad som särskilt bestäms i bilaga 16 i AKTA justeras ersättningarna för resekostnader under avtalsperioden i tillämpliga delar enligt Skatteförvaltningens beslut om justeringar av resekostnadsersättningar.

§ 6 Medlemsavgifter till fackföreningar

Arbetstagare  

Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna arbetstagare följs anvisningarna från 9.4.1997 (Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 11/1997).

§ 7 Temporär minskning av semesterpenningen  

Tjänste- och arbetskollektivavtalet om minskning av semesterpenningen, som undertecknades 31.5.2016, iakttas åren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019.

§ 8 TS-arbetsgrupp 

TS-avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

TS-avtalsparternas gemensamma TS-arbetsgrupp arbetar för fungerande lokala lönesystem.

TS-arbetsgruppen ordnar under avtalsperioden sex (6) kurser för kommunernas och samkommunernas arbetsgivarrepresentanter om bestämmelserna i TS-18 och tillämpningen av dem.

§ 9 Andra arbetsgrupper

Följande arbetsgrupper tillsätts:

Arbetsgrupp som utreder arbetstidsarrangemangen inom brand- och räddningsväsendet

Den arbetsgrupp som utreder arbetstidsarrangemangen inom brand- och räddningsväsendet ska utreda hur de särskilda bestämmelserna om dessa arbetstidsarrangemang (TS-18 bilaga 2) borde ändras samt ge TS-arbetsgruppen förslag till åtgärder innan avtalsperioden löper ut. I arbetet ska arbetsgruppen fästa vikt vid revideringen av arbetstidslagen samt vård- och landskapsreformen.

Arbetsgrupp som ser över bestämmelserna i TS-18 § 8

Arbetsgruppen ska utreda hur innehållet i TS-18 § 8 borde ändras samt senast 1.12.2018 ge TS-arbetsgruppen förslag till åtgärder. För TS-18 § 8 och de åtföljande ändringarna reserveras en justeringspott på 0,3 procent som fördelas på central nivå (§ 3 mom. 1). 

§ 10 Betalning av justerade löner

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången sen-ast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre måna-der efter att justeringarna trätt i kraft. Hos stora arbetsgivare där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet. 

Helsingfors, den 13 februari 2018

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

KOMMUNSEKTORNS UTBILDADE VÅRDPERSONAL KOHO RF

Tjänste- och arbetskollektivavtal om semesterpenningen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019

§ 1

mom. 1 

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på personal som omfattas av

  • det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,
  • det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal,
  • det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare,
  • det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal samt
  • det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade.

mom. 2  

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på semesterpenningen för de kvalifikationsår som anges i § 2, oberoende av vad som bestäms i de kollektivavtal som anges i mom. 1.

§ 2

mom. 1 

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på semesterpenning som tjänats in för kvalifikationsåren 2016–2017 och 2017–2018.

mom. 2

I fråga om kvalifikationsåret 2018–2019 tillämpas konkurrenskraftsavtalet, enligt vilket semesterpenningarna för offentliga sektorn (staten, kommunerna, kyrkan, FPA, Keva och Finlands Bank) skärs ner med 30 procent från den nuvarande nivån. Nedskärningen gäller semesterpenningar för semestrar som tjänats in under de kvalifikationsår som går ut 2017–2019.

§ 3  

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare tjänar för varje full kvalifikationsmånad in en semesterpenning på

  1. 4,2 % i de fall som avses i kap. IV § 5 mom. 2 punkt 1 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,
  2. 3,5 % i de fall som avses i kap. IV § 5 mom. 2 punkt 2 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,
  3. 2,8 % i de fall som avses i kap. IV § 5 mom. 2 punkt 3 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,

av den ordinarie månadslönen för den juli månad som följer efter kvalifikationsåret.

§ 4  

Enligt § 55 mom. 2 i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade beräknas semesterlönen i fråga om semester för de kvalifikationsår som anges i § 2 ovan genom att man multiplicerar den enligt TIM-AKA § 35 mom. 1 beräknade medeltiminkomsten med 1,35 eller, i de fall som avses i § 55 mom. 5 stycke 2 och mom. 6 stycke 2, med 0,35.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på beräkningen av semesterlönen enligt arbetskollektivavtalet för timavlönade oberoende av när den semester som tjänats in för kvalifikationsåren enligt § 2 tas ut.

§ 5  

För timlärare som omfattas av bilaga 11 (Konstskolor för barn och unga, § 10 mom. 3), bilaga 12 (Medborgarinstitut, § 16) eller bilaga 13 (Folkhögskolor, § 13) i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal bestäms semesterpenningen (när villkoren för semesterpenning uppfylls) enligt följande:
 

35 %  x

Semesterersättning 
för arbertåret

x

Månader med 14 arbetsdagar eller
35 undervisningstimmar

 

Antalet anställningsmånader

 

§ 6  

Detta avtal gäller också semesterpenning som betalas i samband med semesterersättning.

§ 7

Den som är bunden av detta avtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.

§ 8 

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.2.2017–30.9.2019. Avtalet kan inte sägas upp. Om semesterpenning enligt § 2 i detta avtal betalas efter att avtalet gått ut, bestäms semesterpenningen enligt § 3.

§ 9

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal har inga efterverkningar.

§ 10 Förfall

Förutsättningen för att detta kollektivavtal ska träda i kraft är att alla centrala arbetsmarknadsorganisationer 13.6.2016 konstaterar att det förhandlingsresultat som centralorganisationerna nådde 29.2.2016 om ett konkurrenskraftsavtal har en tillräcklig täckningsgrad och att centralorganisationerna undertecknar konkurrenskraftsavtalet.

Helsingfors den 31 maj 2016

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

KOMMUNFACKETS UNION RF

KOMMUNSEKTORNS UTBILDADE VÅRDPERSONAL KOHO RF

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

Arbets- och tjänstekollektivavtal om grunderna för och betalning av en lokal resultatbaserad engångspott

KT Kommunarbetsgivarna och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer anser det viktigt att främja goda resultat och förbättra produktiviteten i kommunerna och samkommunerna samt deras arbetsenheter. Parterna anser det vara viktigt personalens kompetens utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt för att kommunens eller samkommunens mål ska kunna nås.

Potten baserar sig på kommunens eller samkommunens strategibaserade resultat- och produktivitetsmål och uppfyllandet av dem. Produktivitetsmålen kan kopplas också till pågående strategiarbete. Arbetsgivaren kan utnyttja utvärderingsmetoder och utvärderingspraxis som redan används i organisationen. De åtgärder som betalningen av engångspotten förutsätter vidtas 2018–2019.

Produktivitetsmålen och engångspotten gäller hela personalen i kommunen eller samkommunen. 1

Engångspotten betalas till hela personalen i januari 2019.

Den särskilda engångspotten betalas i samband med lönebetalningen i januari 2019 till anställda vars anställning hos kommunen eller samkommunen har börjat senast måndag 3.9.2018 och fortgått utan avbrott till åtminstone söndag 18.11.2018.

Engångspotten betalas inte om den anställde inte har en enda dag med lön under denna period.

För deltidsanställda används som deltidsprocent den deltidsprocent som gällde 18.11.2018.

Engångspotten är 9,2 % av den anställdes 

  • ordinarie lön enligt AKTA kap. II § 5 eller 
  • ordinarie lön enligt § 9 i allmänna delen i LÄKTA eller 
  • ordinarie lön enligt UKTA del A § 21 
  • ordinarie lön enligt TS kap. II § 18 eller
  • medeltimlön enligt TIM-AKA § 35 mom. 1 multiplicerad med 166 

beroende på vilket avtalsområde den anställde omfattas av 31.12.2018. 

Tillämpningsanvisning för UKTA

För de lärare vars lön baserar sig på undervisningstimmar som hållits används såsom lönefaktor som motsvarar den ordinarie lönen beloppet av de timarvoden som i genomsnitt betalats till läraren per månad. Sådana lärare är timlärare i bisyssla samt timlärare i del F. När beloppet räknas ut används det timantal som fastställts i lärarens arbetsplan. 


Helsingfors, den 13 februari 2018

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

KOMMUNSEKTORNS UTBILDADE VÅRDPERSONAL KOHO RF

1 Exempel på goda åtgärder finns i KT:s och kommunsektorns huvudavtalsorganisationers gemensamma program Kunteko, https://www.kunteko.fi/

Kapitel I Allmän del

§ 1 Avtalets karaktär

TS-18 är ett tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunernas tekniska personal.

Tillämpningsanvisning

I anknytning till detta avtal finns en handledning för TS, som hjälper dem som tillämpar avtalet att tolka det. Handledningen för TS är dock inte ett kollektivavtal och inte heller en del av TS-18.

§ 2 Tillämpningsområde

mom. 1

TS-18 tillämpas på tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare som är anställda av kommunerna och samkommunerna samt regionförvaltningarna och som leder produktions- och underhållsarbeten eller utför planerings-, utrednings-, prissättnings-, kostnadskalkylerings-, inspektions- och tillsyns-, upphandlings-, materialservice-, arbetslednings- och yrkesmannauppgifter och andra uppgifter inom den tekniska sektorn inom bl.a. följande verksamheter:

lantmäteri, kartläggning, planläggning, gatubygge, jordbyggnadsarbete, husbygge, byggnadsinspektion, energiproduktion, bostadsproduktion, avfallshantering, vattenförsörjning, avloppsunderhåll, centraliserad fastighetsskötsel, annat underhåll, renhållning, skötsel av friluftsområden, skötsel av idrottsplatser, miljötillsyn, miljöskydd, miljövård, markanskaffning, skogsskötsel, montering, transport, lagerarbete, depåarbete, VVS-arbete, materialtekniskt arbete, sjukhustekniskt arbete, tekniskt arbete inom sysselsättnings- och arbetsverksamhet för handikappade, tekniskt hamnarbete, teatertekniskt arbete eller brand- och räddningsväsendet.

mom. 2

Om en person utför både sådana uppgifter som nämns i § 2 i TS-18 och sådana uppgifter som nämns i lönesättningsbestämmelserna i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), bestäms lönen enligt lönebestämmelserna i TS, om över 50 % av uppgifterna är sådana uppgifter som nämns i § 2 mom. 1 i TS-18.

§ 3 Bestämmelsernas giltighetstid

Bestämmelserna i TS-18 är i kraft i enlighet med vad som föreskrivs i underteckningsprotokollet.

§ 4 Iakttagande av bestämmelserna i AKTA

Följande bestämmelser i AKTA iakttas i den form som gäller vid respektive tidpunkt, om inte något annat har avtalats nedan i detta avtal eller i bilagorna till detta avtal:

Kapitel I Allmänna delen, § 3 och § 5–10
Kapitel III Arbetstid
Kapitel IV Semester
Kapitel V Tjänst-, arbets- och familjeledighet
Kapitel VI Ersättningar för kostnader och naturaprestationer
Kapitel VII Förtroendemän
Kapitel VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande
Bilaga 10 Särskilda bestämmelser om sysselsättningsverksamhet för handikappade
Bilaga 11 Arbetstiden för gårdskarlar
Bilaga 16 Ersättningar för resekostnader
Bilaga 18 Arbetstid på 38 timmar 15 minuter
AKTA 2017 Flexibel arbetstid
Bestämmelserna i AKTA 2017 bilaga 15 tillämpas t.o.m. 30.4.2018

§ 4 a Arbetstidsarrangemang för tjänsteinnehavare och arbetstagare vars uppgifter är knutna till timavlönades arbete

För de tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till arbetsledningen eller vars uppgifter i övrigt är direkt knutna till timavlönade arbetstagares arbete följer

  • arbetsveckans och arbetsdygnets begynnelsetidpunkt
  • den ordinarie arbetstiden och
  • de dagliga vilotiderna (måltidsrast och kafferaster)

bestämmelserna i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA).

Tillämpningsanvisning

Arbetstidsersättningar o.d. ersättningar till anställda som avses i denna paragraf betalas enligt bestämmelserna i AKTA.

§ 5 Lokala avtal

mom. 1

Detta avtal tillämpas inte till den del man avvikit från dess bestämmelser genom ett sådant lokalt avtal som avses i det kommunala huvudavtalet.

mom. 2 

Genom ett lokalt avtal kan man dock inte avtala om en sänkning av den uppgiftsrelaterade minimilön som avses § 8 i detta avtal eller den minimilön som avses i § 10. Genom ett lokalt avtal får man inte heller avvika från bestämmelserna om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjuk- och moderskapsledighetsförmåner. Avtal som gäller tillämpningsområdet enligt § 2 i detta avtal kan ingås endast med samtycke av avtalsparterna till TS-18. Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning överförs på en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd avtalas för den överförda personalen på ett sätt som avviker från de semesterbestämmelser i AKTA som anges i § 4 i detta avtal.

Tillämpningsanvisning

De bestämmelser om avvikande avtal som ingår i § 13 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte om TS-18 eller AKTA innehåller särskilda bestämmelser om ingående av lokala avtal. I så fall iakttas dessa särskilda bestämmelser.

§ 6 Tidigare anställningsvillkor

Tjänsteinnehavare
mom. 1

En tjänsteinnehavares anställningsvillkor kvarstår i den form de hade när TS-17 löpte ut, om inte något annat har avtalats genom TS-18 eller genom ett löneavtal som ingåtts för en enskild kommunal tjänsteinnehavare med samtycke av Kommunala arbetsmarknadsverket.

Arbetstagare
mom. 2 

Arbetstagare som 31.1.2018 är anställda hos kommunen eller samkommunen och då enligt det gällande arbetsavtalet eller den behöriga myndighetens beslut, som vunnit eller senare vinner laga kraft, har anställningsvillkor eller en på anställningsvillkoren baserad lönenivå som är bättre än anställningsvillkoren och lönenivån enligt detta kollektivavtal, behåller sina tidigare anställningsvillkor och sin tidigare lönenivå, förutsatt att de inte justerats nedåt genom ett lokalt eller centralt kollektivavtal. Månadsavlönade arbetstagare som 31.1.2018 får kost- och smörgåspeng på samma grunder som timavlönade arbetstagare, får fortsättningsvis denna peng på samma grunder.

Fjärrortstillägg
mom. 3

Till en anställd som 31.1.2018 får fjärrortstillägg enligt bestämmelserna i TS-17 betalas fortsättningsvis fjärrortstillägg enligt de gamla bestämmelserna.

Kapitel II Löner

§ 7 Lönesystemet

mom. 1

Inom TS tillämpningsområde ska det i kommunerna och samkommunerna finnas ett enhetligt lönesystem som följer detta kapitel och som personalen känner till grunder för. Lönesystemet förutsätter att lokala värderingssystem (lokala allmänna principer) fastställs för bestämningen av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg.

Tillämpningsanvisning

Det lokala värderingssystemet för de uppgiftsrelaterade lönerna och det lokala värderingssystemet för de individuella tilläggen ska tillämpas inom hela TS tillämpningsområde och på alla organisationsnivåer.

Lönerna kan inte grunda sig på de AKTA-löner som ombildades till TS-löner i samband med att TS-95 verkställdes, utan de bör utgå från de uppgiftsrelaterade löner som bestäms enligt det fastställda värderingssystemet.

I varje kommun och samkommun ska det finnas en TS-utvecklingsgrupp för TS tillämpningsområde.

TS-utvecklingsgruppen behandlar värderingssystemen för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg enligt TS innan principerna fastställs i kommunens eller samkommunens beslutandeorgan.

Utvecklingsgruppen följer hur de lokala värderingssystemen för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg fungerar i kommunen och ger vid behov förslag till ändringar och utvecklingsåtgärder.

TS-utvecklingsgruppens sammansättning och uppgifter behandlas i handledningen för TS, som bifogas detta avtal.

TS-utvecklingsgruppen ska sammanträda regelbundet, om inget annat avtalas lokalt.

2 mom. Lönen består av:

1     Uppgiftsrelaterad lönedel:

– uppgiftsrelaterad lön

 

– naturaförmåner

2     Individuell lönedel:

– individuellt tillägg

 

– branschtillägg

3     Resultatdel:

– resultatbonus

4     Övriga delar:

– fjärrortstillägg (se § 6 mom. 3 i allmänna delen i TS)

 

– engångsarvode

 

– separattillägg

 

– arbetstidsersättningar

§ 8 Lönegrupper

mom. 1

Lönegrupp

Uppgiftsrelaterade
minimlöner €/mån.

Från
1.2.2017

Från
1.5.2018

Från
1.4.2019

5 01 04 01 8

Lönegrupp I:

Yrkesman med ordinära, krävande eller mycket krävande yrkesmannauppgifter

1 673,29

1 699,29

1 716,28

5 01 02 01 4

Lönegrupp I:

Yrkesman med ordinära,

krävande eller

mycket krävande

yrkesmannauppgifter

1 851,77

1 877,77

1 896,55

5 01 01 01 1

Lönegrupp III:

Direktör eller chef föransvarsområde eller anställd med krävande sakkunniguppgifter som förutsätter specialkunnande

3 054,08

3 092,26

3 123,18
Tillämpningsanvisning

Oberoende av lönegrupp bestäms en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön enligt bestämmelserna i TS.

mom. 2 

Kommunens eller samkommunens behöriga myndighet bestämmer tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens lönegrupp enligt mom. 1 i denna paragraf.

§ 9 Uppgiftsrelaterad lön

mom. 1 

Kommunens eller samkommunens behöriga myndighet bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen för varje anställd enligt värderingssystemet för de uppgiftsrelaterade lönerna, med beaktande av följande värderingsfaktorer:

  • beslutanderätt som hör till uppgifterna,
    • avgörandenas vikt och konsekvenser
    • prövningsrättens omfattning och självständighet
  • ansvar för organiseringen av arbeten och funktioner,
  • den anställdes ställning i organisationen,
  • tekniska kunskaper, färdigheter och tekniskt kunnande som uppgifterna förutsätter,
  • utbildning som arbetsgivaren kräver,
  • erfarenhet som arbetsgivaren kräver,
  • för uppgifterna nödvändig förmåga till växelverkan och
  • arbetsmiljön.
Tillämpningsanvisning

Den uppgiftsrelaterade lönen bör basera sig på en skriftlig uppgiftsbeskrivning och det lokala värderingssystemet.

Det lokala värderingssystemet för de uppgiftsrelaterade lönerna består av

  1. uppgiftsbeskrivningar
     
  2. en värderingsmetod för bedömning av arbetets svårighetsgrad
     
  3. samband mellan uppgiftsbeskrivningen och systemet med arbetsvärdering (hur arbetets svårighetsgrad med hjälp av värderingsmetoden kan härledas ur uppgiftsbeskrivningen)
     
  4. samband mellan arbetsvärderingen och den uppgiftsrelaterade lönen i euro (hur den uppgiftsrelaterade lönen i euro kan bestämmas utgående från arbetets svårighetsgrad) och
     
  5. en beskrivning av hela värderingssystemet.

Uppgiftsbeskrivning

Avsikten med uppgiftsbeskrivningen är att beskriva hur de åtta värderingsfaktorer som påverkar den uppgiftsrelaterade lönen i TS yppar sig i verksamheten i praktiken oberoende av vem som sköter uppgiften.

Uppgiftsbeskrivningarna bör vara jämförbara sinsemellan och möjliggöra en jämförelse av uppgifternas svårhetsgrad på kommunnivå. Uppgifternas innehåll ska beskrivas så att också en utomstående förstår vad uppgifterna består av.

Uppgiftsbeskrivningarna ska vara aktuella, så att värderingssystemet för den uppgiftsrelaterade lönen kan tillämpas när uppgifterna ändras. När det sker förändringar i den anställdes uppgifter ska uppgiftsbeskrivningen ändras så att den motsvarar den nya situationen.

Blankettmallar och anvisningar om hur man gör upp uppgiftsbeskrivningar finns i handledningen för TS. Där behandlas också utvecklingssamtal.

Värderingsmetod

Värderingsmetoden ska basera sig på uppgiftsbeskrivningar och på de åtta värderingsfaktorer som ska beaktas när den uppgiftsrelaterade lönen bestäms. Värderingsfaktorerna kan delas in i olika helheter, men alla åtta värderingsfaktorer ska ingå i systemet.

De uppgiftsrelaterade lönerna ska bestämmas på enhetliga grunder. De bör stå i ett konsekvent förhållande både till varandra och till värderingsmetoden.

Värderingsmetoden bör vara objektiv, opartisk och konsekvent. De grunder som tillämpas i värderingsmetoden bör vara sinsemellan jämförbara.

Ombestämning av de uppgiftsrelaterade lönerna när systemet ändras

Om TS-utvecklingsgruppen anser att uppgiftsrelaterade löner har fastställts utan hänsyn till de åtta värderingsfaktorerna eller att det inbördes förhållandet mellan lönerna av någon annan orsak inte är det rätta, måste de uppgiftsrelaterade lönerna bestämmas på nytt.

En arbetstagares ordinarie lön sjunker inte till följd av att de uppgiftsrelaterade lönerna bestäms på nytt. En arbetstagares uppgiftsrelaterade lön, individuella tillägg, branschtillägg och separattillägg kan stiga, sjunka eller kvarstå oförändrade till följd av att de uppgiftsrelaterade lönerna bestäms på nytt.

Anvisningar för bestämning av uppgiftsrelaterad lön finns i handledningen för TS.

mom. 2 

Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter ändras väsentligt för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen i det fall att den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.

Vid bedömningen av om det är fråga om en väsentlig förändring i uppgifternas svårighetsgrad är utgångspunkten den uppgiftsrelaterade lön som enligt det lokala värderingssystemet skulle betalas för den förändrade uppgiften om en ny tjänsteinnehavare eller arbetstagare anställdes.

Den uppgiftsrelaterade lönen justeras

  1. vid tidpunkten för övergång till en annan tjänst
     
  2. vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre
     
  3. åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre
     
  4. räknat från den tidpunkt då förändringen skedde, om arbetstagaren på egen begäran söker sig till en mindre krävande uppgift eller omplacering i andra uppgifter har erbjudits arbetstagaren som alternativ till permittering.

Vid semestervikariat sänks den uppgiftsrelaterade lönen inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall höjs lönen när vikariatet börjar.

Tillämpningsanvisning

Förändringen i uppgifternas svårighetsgrad kan grunda sig på att den anställde till exempel övergår till en annan tjänst eller befattning, att den anställde får en tilläggsuppgift för viss tid eller att uppgifternas svårighetsgrad ändras så att de blir väsentligt mindre eller mer krävande.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har ålagts att ansvara för en mer krävande uppgiftshelhet än tidigare och ansvarsområdet eller uppgifternas svårighetsgrad därmed har utökats betydligt ska detta beaktas i lönen.

Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre än den tidigare, sänks den uppgiftsrelaterade lönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut.

Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgifterna, till exempel tillfälliga chefsvikariat eller andra vikariearrangemang, har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.

Som alternativ till permittering ska arbetsgivaren i första hand erbjuda arbete som så väl som möjligt motsvarar det arbete som anges i arbetsavtalet. Om sådant arbete inte finns kan arbetsgivaren erbjuda annat arbete som kan anses lämpligt med beaktande av arbetstagarens utbildning, allmänna yrkesskicklighet och erfarenhet. För det arbete som erbjuds betalas den lön som gäller för arbetet i fråga räknat från omplaceringen. Vid permittering av en tjänsteinnehavare iakttas motsvarande principer.

mom. 3 

En tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön får sänkas med högst 7 %, om den anställde i högst 5 månaders tid har arbetat i uppgifter i anknytning till sitt yrke i anställning hos sin egen arbetsgivare eller hos en annan arbetsgivare. Denna bestämmelse tillämpas inte på praktikanter eller personer i jämförbar ställning.

Tillämpningsanvisning

Tjänsteinnehavare och arbetstagare är skyldiga att visa en tillförlitlig utredning över anställningar hos andra arbetsgivare. Om den ovan nämnda tiden av 5 månader uppfylls mitt under en pågående lönebetalningsperiod, justeras lönen från ingången av följande lönebetalningsperiod.

mom. 4

En förtroendeman får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag försättas i en annan ställning än andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till tillämpningsområdet för TS när förtroendemannens uppgiftsrelaterade lön bestäms. (Se även AKTA kap. VII § 9).

§ 10 Minimilön

mom. 1 

För en fullt arbetsför person som fyllt 17 år och som har full arbetstid är minimilönen för ordinarie arbetstid jämte naturaförmåner 1 569,57 euro/mån. från 1.2.2018 och 1 595,57 euro/mån. från 1.5.2018 samt 1 611,53 euro/mån. från 1.4.2019. Bestämmelsen tillämpas på praktikanter och personer i jämförbar ställning när anställningsförhållandet hos kommunen eller samkommunen har varat minst 3 månader.

Tillämpningsanvisning

Definitionen på praktikant ingår i tillämpningsanvisningen för § 3 mom. 1 i kap. II i AKTA. Denna bestämmelse tillämpas också på en med sysselsättningsstöd avlönad arbetstagare som har anställts som praktikant eller en person i jämförbar ställning.

mom. 2 

Minimilönen för en sommararbetare är minst 50 % av den uppgiftsrelaterade lön som ska betalas för arbetet i fråga enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. Med sommararbetare avses en under semesterperioden 2.5–30.9 visstidsanställd

  • skolelev, studerande eller annan ung person som
  • saknar yrkesexamen eller yrkesfärdighet i branschen.
Tillämpningsanvisning

Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna att ordna sommararbeten. Bestämmelsen tillämpas inte på en studerande som inom sitt eget yrkesområde anställs som vikarie för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Med "lön som ska betalas för arbetet i fråga" avses inte:

  • minimilön som betalas till en praktikant eller en person i jämförbar ställning, eller
  • uppgiftsrelaterad lön enligt § 9 mom. 3.

§ 11 Deltidslön

mom. 1 

En deltidsanställd tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön och tillägg i euro är lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. Denna bestämmelse tillämpas även på bitjänstinnehavare, om inte något annat föranleds av den anställdes lönegrunder.

Tillämpningsanvisning

Denna bestämmelse iakttas också när deltidsarrangemanget för en tjänsteinnehavare grundar sig på ett specialarrangemang i en enskild kommun eller samkommun. Om den ordinarie arbetstiden ändras, justeras den uppgiftsrelaterade lönen vid den tidpunkt då ändringen träder i kraft.

Lönen för en arbetstagare som hör till kommunens eller samkommunens avtalsbrandkår betalas i form av timlön som beräknas på arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön. Beräkning av timlönen förutsätter att man först fastställer den uppgiftsrelaterade lön enligt TS-18 som arbetstagaren i avtalsbrandkåren skulle få för arbete på heltid. Timlönen beräknas på denna lön se (se handledningen för TS).

mom. 2 

Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsarbete som inletts före 1.1.1998, om arbetstiden förblir oförändrad och anställningen fortsätter utan avbrott.

§ 12 Individuellt tillägg

mom. 1 

Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bestämmer tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas prövningsbaserade individuella tillägg i euro enligt värderingssystemet för individuella tillägg, bl.a. på följande grunder:

  • arbetsresultat
  • yrkesskicklighet
  • arbetserfarenhet
  • utbildningsduglighet
  • mångkunnighet
  •  initiativförmåga
  • ansvarskänsla
  • samarbetsförmåga
  • effektivitet
  • kreativitet.
Tillämpningsanvisning

Det individuella tillägget utgör vid sidan av den uppgiftsrelaterade lönen det andra centrala elementet i TS lönesystem. Grunden för det individuella tillägget är arbetsprestationen. Det individuella tillägget betalas tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbegränsat tillägg.

Det lokala värderingssystemet för det individuella tillägget består av

  1.  de faktorer i mom. 1 som beskriver personens prestationer (prestationsfaktorer)
     
  2.  en värderingsmetod för utvärdering av den individuella prestationen
     
  3. samband mellan personens prestationsfaktorer och värderingssystemet (hur prestationsnivån kan bestämmas med hjälp av prestationsfaktorerna)
     
  4. samband mellan metoden för utvärdering av den individuella prestationen och det individuella tillägget i euro (hur det individuella tillägget i euro kan bestämmas utgående från den konstaterade prestationsnivån) och
     
  5. en beskrivning av hela värderingssystemet.

Värderingsmetod

Principerna i kommunens värderingssystem för det individuella tillägget bör bygga på andra system än sådana som baserar sig på antalet anställningsår.

Efter att individuellt tillägg införts ska det lokala systemet användas inom hela TS tillämpningsområde och på alla organisationsnivåer.

I handledningen för TS behandlas bestämning av det individuella tillägget, utvecklingssamtal och ändring av värderingssystemet.

mom. 2 

Det individuella tillägget kan utgöra högst 30 % av den uppgiftsrelaterade lönen.

Protokollsanteckning 

För individuella tillägg ska arbetsgivaren senast 1.3.2019 använda minst 0,3 % av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal i kommunen eller samkommunen som omfattas av TS. En justering görs årligen.

mom. 3 

Det individuella tillägget kan höjas eller sänkas eller betalningen upphöra om grunderna för att bevilja det ändras.

Tillämpningsanvisning

Vid förändringar i den anställdes arbetsprestation kan det individuella tillägget höjas eller sänkas om det lokala värderingssystemet förutsätter det. Den anställde ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet.

mom. 4 

En förtroendeman får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag försättas i en annan ställning än andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till tillämpningsområdet för TS när förtroendemannens individuella tillägg bestäms. (Se även AKTA kap. VII § 9).

§ 13 Branschtillägg

mom. 1 

Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare betalas som arbetserfarenhetstillägg branschtillägg för

  1. anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos samma kommun/samkommun eller
     
  2. anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos någon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
     
  3. arbete inom företagsverksamhet i en uppgift som inte ingått i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, men som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna.

 När semesterns längd beräknas beaktas dock sammanlagt högst fem år av företagsverksamhet.

Tillämpningsanvisning

Arbete inom samma bransch anses vara av väsentlig nytta (punkt 2). Enbart ägarförhållande eller delägarskap anses inte vara av väsentlig nytta (punkt 3). Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga för den behöriga myndigheten och avgörs från fall till fall. Vid liknande fall följs en enhetlig praxis.

Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till branschtillägg.

Ändringarna i punkt 2 och 3 tillämpas på anställningsförhållanden som börjar 1.1.2012 eller senare.

När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår till ett annat tjänsteförhållande eller när en arbetstagares uppgifter hos samma arbetsgivare ändras väsentligt kan den tid som berättigar till branschtillägg omprövas (mom. 1 punkt 2 och 3).

Om den anställde för företagsverksamhet har beviljats ett separattillägg eller någon annan lönedel i stället för branschtillägg, upphör betalningen av denna förmån till den del som förmånen ersätts med branschtillägg.

mom. 2 

Branschtillägget beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen och utgör

4 %   efter 3 års anställning och
8 %   efter 5 års anställning.

mom. 3 

Från de anställningstider som avses i mom. 2 avdras tid i strejk och annan otillåten frånvaro.

mom. 4

Rätten till branschtillägg börjar vid ingången av den kalendermånad som följer efter att den tilläggsberättigande anställningstiden uppfyllts. Den anställde ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare än kommunen/samkommunen och över företagsverksamhet. Om utredningen visas vid en senare tidpunkt, betalas det branschtillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.

§ 14 Separattillägg

mom. 1 

Följande lönedelar utgör separattillägg i euro för tjänsteinnehavare och arbetstagare:

  1.  lönedel som omvandlats till separattillägg i enlighet med övergångsbestämmelserna i § 29 i TS-95,
     
  2. individuell lön som avses i tillämpningsanvisningen för § 29 mom. 7 i TS-95,
     
  3. kompensation för beräknad lönesänkning vid ombestämning av de uppgiftsrelaterade lönerna när systemet ändras,
     
  4. lönedel som tillkommit för att säkra tillgången på eller bibehållandet av arbetskraft och som betalas utöver den uppgiftsrelaterade lönen enligt § 9 i detta avtal eller före uppnådd anställningstid som berättigar till branschtillägg enligt § 13 i detta avtal och
     
  5. kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i lokala lönesystem i samband med överlåtelse av rörelse.
     
  6. kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i lokala lönesystem i samband med kommunsammanslagning eller bildande av regionförvaltning.

    Texten i § 29 i TS-95 finns i handledningen för TS.

mom. 2 

Ett separattillägg slopas eller minskas allt eftersom den uppgiftsrelaterade lönen höjs, om inte något annat bestäms nedan.

mom. 3 

När kommunens eller samkommunens behöriga myndighet fattar beslut om separattillägg enligt mom. 1 punkt 4, kan myndigheten besluta att separattillägget slopas eller minskas också när lönen stiger till följd av betalning av en allmän förhöjning, ett individuellt tillägg enligt § 12 eller ett branschtillägg enligt § 13.

mom. 4 

Ett separattillägg som avses i mom. 1 punkt 2 och 3 slopas eller minskas endast då den uppgiftsrelaterade lönen stiger till följd av att den anställde övergår till en annan uppgift eller uppgifterna ändras. Tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie lön ska i detta fall stiga med minst hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen.

§ 15 Resultatbonus

mom. 1 

Kommunen eller samkommunen kan införa ett resultatbonussystem för betalning av resultatbonus till de anställda. Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i serviceverksamheten uppnåtts eller överträffats.

mom. 2 

Till anställda som omfattas av resultatbonussystemet betalas i efterskott för uppföljningsperioden en separat resultatbonus i euro enligt på förhand fastställda grunder. Om det under uppföljningsperioden för resultatbonusen uppstår ett avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet av någon annan orsak än semester eller moderskapsledighet, minskas resultatbonusen i proportion till avbrottet, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat.

mom. 3 

Resultatbonusen hör inte till den ordinarie lönen, och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

Tillämpningsanvisning

Tillämpningsanvisning för resultatbonus (mom. 1–3)

Mål till grund för resultatbonus

Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs i allmänhet två eller flera mål som på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskriver hur verksamheten har utfallit. I vilken mån dessa mål har uppnåtts eller överträffats är, enligt vad som beslutats på förhand, avgörande för om och till vilket belopp resultatbonus ska betalas.

Målen bör sättas upp på nytt med vissa tidsintervaller, varvid man beaktar den utveckling som skett och de eventuella problem som för ögonblicket är aktuella. Målen får inte vara alltför anspråkslösa men inte heller ställas orealistiskt högt.

Det är meningen att såväl arbetsgivaren som de anställda ska ha nytta av systemet med resultatbonus.

Nyttan kan synas bland annat i form av smidigare arbetsprocesser, bättre servicekvalitet, kostnadsbesparingar, förändringar i antalet prestationer, större kunnande bland personalen eller bättre utnyttjande av kunnandet.

Uppföljningsperiod

Den uppföljningsperiod som resultatbonus baserar sig på kan vara till exempel ett år, ett halvt år eller ett kvartal. Om uppföljningsperioden är ett halvt år eller längre, är det med tanke på personalens motivation befogat att under uppföljningsperioden ge personalen mellanrapporter om i vilken mån resultatmålen har uppnåtts. Det är i allmänhet ändamålsenligt att använda en uppföljningsperiod på ett år.

Personalens medverkan i beredningen av ärendet

När resultatbonussystemet och införandet av resultatbonus beretts preliminärt, behandlas ärendet tillsammans med personalen eller dess representanter. Målet är att hela personalen förbinder sig att eftersträva resultat.

Den behöriga myndigheten beslutar om bland annat följande frågor som gäller resultatbonus:

  • definitionen av resultatenheterna
     
  • vilken personal som omfattas av resultatbonus
     
  • de mål som ligger till grund för bonusen
     
  • uppföljningsperiodens längd
     
  • vilken andel av nyttan som ska tillfalla personalen
     
  • resultatbonusens maximala storlek
     
  • om bonusen ska vara lika stor för alla eller till exempel stå i proportion till de uppgiftsrelaterade lönerna
     
  • konstaterande av i vilken mån de uppställda målen uppnåtts
     
  • hur stor bonuspott som ska delas ut
     
  • hur stor bonus som eventuellt betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Personalfond

Resultatbonus kan också betalas till en personalfond när förutsättningarna i personalfondslagen uppfylls. Bestämmelser om personalfonder finns i personalfondslagen (934/2010, hänvisningsbestämmelse; se KT:s cirkulär 23/2011).

§ 16 Engångsarvode

mom. 1 

Engångsarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas till exempel när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp.

Tillämpningsanvisning

Utgångspunkterna för lönesystemet i TS anges i § 7 i lönekapitlet.

Den behöriga myndigheten avgör hur stora engångsarvodena ska vara.

mom. 2  

Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl, om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bedömer att det är motiverat.

Tillämpningsanvisning

Ett särskilt skäl kan vara till exempel att den anställde deltar i ett organs möte på anmodan av den behöriga myndigheten. Engångsarvode betalas inte om den anställde får mertids-, övertids-, kvälls-, natt- eller söndagsersättning för den tid som mötet pågår eller separat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Om betalning av engångsarvoden är allmän praxis hos arbetsgivaren är det ändamålsenligt att betalningsgrunderna utreds tillsammans med personalen. På grund av engångsarvodets natur förs inga officiella lokala förhandlingar med tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna (se § 14 i huvudavtalet).

§ 17 Rätt till lön

mom. 1 

Den som anställts av en kommun eller samkommun har rätt att få lön från och med den dag då han eller hon inlett sin tjänsteutövning eller börjat sköta sina arbetsuppgifter.

Tillämpningsanvisning

Definitionen av tjänsteutövning ingår i § 7 kap. I i AKTA. Om tjänsteutövningen eller arbetet ännu inte har inletts (personen i fråga har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av sjukdom eller graviditet), betalas inga löneförmåner. Den behöriga myndigheten beslutar när en tjänsteinnehavares tjänsteutövning inleds.

Exempel

En tjänsteinnehavare är visstidsanställd till 31.3. Personen har valts till ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i samma kommun och tjänsteutövningen har fastslagits att börja 1.4 Om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen 1.4 betalas sjuklön.

mom. 2 

En tjänsteinnehavares/arbetstagares rättigheter börjar den första dagen i en månad, om

  • det har bestämts att tjänsteutövningen inleds nämnda dag eller
  • en arbetstagare anställts med arbetsavtal fr.o.m. nämnda dag som är en sådan helgdag, högtidsdag eller annan dag som inte är ordinarie arbetsdag, och om
  • den som valts till tjänsten eller uppgiften har inlett tjänsteutövningen eller arbetet den första ordinarie arbetsdagen efter en sådan dag, och
  • den som tidigare skötte tjänsten inte var i tjänsteutövning under de nämnda dagarna, eller de nämnda dagarna inte ingick i den föregående arbetstagarens anställning.

mom. 3 

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utan giltig orsak har uteblivit från sitt arbete, betalas ingen lön för denna tid.

mom. 4 

När anställningen upphör betalas tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren lön

  1. ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad och
     
  2. ända till dödsdagen, utan återkrav av månadslön som eventuellt betalats i förskott,

om inte något annat föranleds av TS-18.

§ 18 Ordinarie lön

Till den ordinarie lönen hör

  • uppgiftsrelaterad lön
  • individuellt tillägg
  • branschtillägg
  • fjärrortstillägg
  • separattillägg
  • förtroendemannaersättning
  • ersättning till arbetarskyddsfullmäktig
  • naturaförmåner.
Tillämpningsanvisning

I den ordinarie lönen ingår inte resultatbonus, arbetstidsersättningar (t.ex. mertids- och övertidsersättning) eller ersättning för kostnader.
Ordinarie lön betalas för bl.a. sjukledighet, semester och moderskapsledighet.

§ 19 Lönebetalning

mom. 1 

Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas lön eller arvode för varje kalendermånad senast den 16:e dagen i månaden, om inte

  • något annat bestäms i TS-18,
  • något annat föranleds av betalningsgrunderna, eller
  • den behöriga myndigheten föreskriver något annat i fråga om betalningen av lönen för en arbetstagare.

mom. 2 

Om en penninglön förfaller till betalning en helgdag, en helgfri lördag eller en sådan vardag då de system bankerna i allmänhet använder för betalningstransaktioner mellan banker inte är i bruk med anledning av ett beslut av Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, vilket framgår av ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen, anses förfallodagen vara närmast föregående vardag. Till en visstidsanställd tjänsteinnehavare kan, även då tjänsteförhållandet upphör, lönen eller arvodet för varje kalendermånad betalas senast den sista vardagen i månaden, dock inte på en lördag. Om betalningen av arvodet förutsätter att en utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning, betalas arvodet senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in. Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som den anställde uppgett. Lönen kan betalas kontant endast av sådana tvingande skäl som avses i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

En arbetstagares lön ska betalas när anställningen upphör, såvida inget annat överenskommits med arbetstagaren (arbetsavtalslagen). Om betalningen fördröjs, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön för väntetid (arbetsavtalslagen). Dessa bestämmelser om lön för väntetid gäller arbetstagare men inte tjänsteinnehavare. När ett tjänsteförhållande upphör ska tjänsteinnehavarens lön i mån av möjlighet betalas utan dröjsmål. Även lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna bör i mån av möjlighet betalas omgående när tjänsteförhållandet upphör. Om tillägg, ersättningar o.d. inte är uppklarade när tjänsteförhållandet upphör, bör skälig tid dock ges för utredningar och uträkningar. Tidpunkten för betalning av sådana lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna anges i de särskilda bestämmelserna i fråga.

mom. 3 

Arbetsgivaren ska ge den anställde en lönespecifikation i samband med lönebetalningen, och ska på begäran även i övriga fall ge ett löneintyg utan dröjsmål. Av specifikationen och löneintyget ska framgå det lönebelopp som betalats till den anställde, grunderna för bestämning av lönen och de belopp som för olika ändamål innehållits av lönen.

§ 20 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad

mom. 1 

Lön för endast en del av en kalendermånad betalas så att för

  • varje tjänsteutövningsdag eller
  • varje kalenderdag utanför arbetsavbrottet beräknas en så stor andel av den ordinarie lönen under kalendermånaden som motsvarar antalet kalenderdagar i denna månad. Av lön som inte är ordinarie lön betalas det intjänade beloppet.
Tillämpningsanvisning

Om t.ex. en tjänsteinnehavare har oavlönad tjänstledighet 28.6–8.7, betalas för juni 27/30 och för juli 23/31 av tjänsteinnehavarens ordinarie lön.

mom. 2 

Den lön som i fallen nedan ska betalas till en tjänsteinnehavare för tjänsteutövningstid eller till en arbetstagare för arbetad tid räknas enligt timlön, varvid följande divisorer används:

  • 152 vid byråarbetstid,
  • 163 vid allmän arbetstid och avbrutet treskiftsarbete och
  • 158 vid kontinuerligt treskiftsarbete, om
  1. anställningen varar högst 12 kalenderdagar,
Exempel

En anställning har varat i 10 kalenderdagar, varav 4 dagar har varit sjukledighet. För sjukledigheten betalas dagslön. Den egentliga tjänsteutövningstiden/arbetade tiden blir 6 dagar, och för dessa dagar betalas timlön.

Det faktum att kalendermånaden växlar medför inte att lönen för en del av månaden ska räknas enligt timlön, om anställningen i sin helhet har pågått eller kommer att pågå oavbrutet i mer än 12 kalenderdagar.

  1. lön betalas för en högst 12 kalenderdagar lång del av en månad och lönebetalningen har avbrutits på grund av ett avbrott i tjänsteutövningen som inte beror på tjänsteinnehavaren eller på grund av ett arbetsförhinder som inte beror på arbetstagaren.
Exempel

En arbetstagare har varit permitterad 1–16.10 och 24–31.10. Lönen för den arbetade tiden 17–23.10 betalas då som timlön.

mom. 3 

Om en arbetsdag tillfälligt blir ofullständig på tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens begäran eller av någon annan orsak som beror på den anställde själv och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid, avdras från månadslönen den ovan nämnda timlönen för varje frånvarotimme.

mom. 4 

Timlönen för en deltidsanställd får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den deltidsanställdes ordinarie arbetstid (deltidsarbetstiden) divideras med den ordinarie arbetstiden för en anställd som arbetar full arbetstid och multipliceras med månadslönedivisorn för en anställd som arbetar full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Timlön
i deltidsarbete

=

deltidslönen

mån.lönedivisorn

 x

deltidsarbetstiden

full arbetstid

Om en deltidsanställds veckoarbetstid i byråarbete är t.ex. 25 timmar, är divisorn för månadslönen (deltidslönen) 103,4 (152 x 25/36,75).

§ 21 Kvittningsrätt och återkrav av lön

Arbetstagare
mom. 1 

Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Kvittningsrätten begränsas av bestämmelserna om bland annat skyddat belopp i 4 kap. 48–53 § i utsökningsbalken.

Tjänsteinnehavare
mom. 2 

I 56 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare bestäms om arbetsgivarens rätt till återkrav av lön eller annan förmån som hänför sig till ett anställningsförhållande och som betalats utan grund och om verkställande av återkrav genom avdrag i tjänsteinnehavares lön (hänvisningsbestämmelse).

Tillämpningsanvisning

Rätten till återkrav genom löneavdrag begränsas av bestämmelserna om bland annat skyddat belopp i 4 kap. 48–53 § i utsökningsbalken. Bestämmelsen i 56 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare gäller enbart återkrav av fordran som hänför sig till ett anställningsförhållande.

§ 22 Lön under avstängning från tjänsteutövning

Tjänsteinnehavare 

Om en tjänsteinnehavare har avstängts från tjänsteutövning med stöd av lag, ska lönen innehållas för den tid som avstängningen varar. Om orsaken till avstängningen är misstanke om brott och tjänsteinnehavaren inte genom laga dom döms till böter eller fängelsestraff, betalas till tjänsteinnehavaren för ordinarie arbetstid den uteblivna lönen minskad med motsvarande lön som tjänsteinnehavaren under samma tid förtjänat i andra anställningsförhållanden eller som yrkesutövare eller företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten. Om åtals- eller domstolsförfarandet förfallit på grund av att tjänsteförhållandet upphört eller om 3 kap. 4 § i strafflagen tillämpats vid förfarandet, ska den innehållna lönen dock inte betalas ut, ifall tjänsteinnehavaren gjort sig skyldig till en sådan gärning eller försummelse att han eller hon kunnat dömas till böter eller fängelsestraff.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna ovan tillämpas också när en tjänsteinnehavare är anhållen för förhör på grund av misstanke om brott eller hålls i rannsakningsfängelse. I sådana fall är det i allmänhet inte nödvändigt med avstängning från tjänsteutövning, eftersom tjänsteutövningen ändå är avbruten (antecknas efteråt som tjänstledighet).

Minskningen gäller inte arbetslöshetsförmåner som tjänsteinnehavaren fått under tiden för avstängningen från tjänsteutövning. Tjänsteinnehavaren är skyldig att för sin arbetsgivare utan dröjsmål visa en tillförlitlig utredning över sina övriga förvärvsinkomster.

Bilaga 1 Ordinarie arbetstid och turnétillägg för teknisk personal vid kommunala teatrar

§ 1

Den ordinarie arbetstiden för scenteknisk personal vid kommunala teatrar ordnas enligt kap. III § 3 eller 7 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA).

Tillämpningsanvisning

Med scenteknisk personal avses arbetstagare som helt eller delvis har ett arbete som är bundet vid föreställningar och repetitioner och som därför är tvungna att följa exceptionell arbetstid.

§ 2

Den ordinarie arbetstiden enligt AKTA kap. III § 7 kan även ordnas så att den i snitt är högst 38 timmar 45 minuter per vecka under spelåret (1.8–31.7) eller under säsongen (1.8–31.12 och 1.1–31.7).

Arbetsgivaren ska i god tid på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela utjämningsperioden. Av förteckningen ska arbetsdagar, lediga dagar och antalet arbetstimmar framgå.

Tillämpningsanvisning

En preliminär plan för arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela spelåret. Under spelårets gång justeras förteckningen så att den är bindande i fråga om de lediga dagarna, åtminstone för tre veckor framåt.

När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska följande omständigheter beaktas vid förläggningen av de lediga dagarna:

Den ledighet per vecka som avses i 31 § i arbetstidslagen bör i mån av möjlighet alltid ges på samma veckodag.

Minst en gång per månad bör om möjligt två lediga dagar förläggas efter varandra.

Vid planeringen av lediga dagar i förteckningen bör man försöka beakta skådespelarnas s.k. riksomfattande ledigheter.

De lediga dagar som är outtagna vid utgången av vårsäsongen bör i mån av möjlighet ges i form av en sammanhängande sommarledighet direkt efter säsongen. Semestern förläggs i regel i samband med sommarledigheten.

§ 3

Under utjämningsperioder enligt § 2 bör även femdagars genomsnittlig arbetsvecka tillämpas om det är möjligt.

§ 4

Till en arbetstagare som utöver den genomsnittliga arbetstid som ingår i en utjämningsperiod utför arbete vid teatern och vars arbete inte samtidigt utgör övertidsarbete per dygn, betalas för arbetsdagens fem första timmar lönen förhöjd med 50 % och för arbetsdagens övriga arbetstimmar lönen förhöjd med 100 % eller ges motsvarande ledighet.

Tillämpningsanvisning

Mängden övertid utreds efter spelårets slut. För övertiden ges då en penningersättning eller motsvarande ledighet.

§ 5

Arbetsdagen kan indelas i två delar. Den kortare delen ska vara minst 3 timmar lång. Tiden mellan arbetspassen under en tudelad arbetsdag är i allmänhet 2 timmar 30 minuter, om inget annat avtalas lokalt.

Arbetstagaren kan förpliktas att inleda sitt arbete tidigast tio timmar efter den föregående arbetsdagens slut.

§ 6

Till scenteknisk personal som deltar i en turné arrangerad av en teater med regional verksamhet betalas 13,62 euro per resedygn i turnétillägg.

§ 7

Till övriga delar följs gällande bestämmelser i AKTA.
 

Bilaga 2 Särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk

1 § Ordinarie arbetstid

mom. 1

Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare och arbetstagare vid brand- och räddningsverk kan följa

  1. allmän arbetstid (AKTA kap. III § 7)
     
  2. kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 5)
     
  3. avbrutet treskiftsarbete (bilaga 6) eller
     
  4. i medeltal 40 timmar per vecka under en period av högst 12 veckor , varvid de ordinarie skiften delas in i dagskift och nattskift. Dagskiftets längd är 8 eller 9 eller 12 timmar och nattskiftets 16 eller 15 eller 12 timmar.
Protokollsanteckning 

För att arbetstidsformen enligt punkt d ska kunna införas under denna avtalsperiod krävs det ett lokalt kollektivavtal. 

Arbetsgivare som 31.1.2018 har tillämpat arbetstidsformen enligt TS-17 bilaga 2 § 1 mom. 1 punkt d kan fortsätta att tillämpa arbetstidsformen utan något lokalt avtal.
    
För de arbetsgivare som 31.1.2018 tillämpat punkt d är den enda förändringen att utjämningsperioden i fortsättningen är högst 12 veckor. Ändringen träder i kraft 1.5.2018 eller efter den då pågående arbetsperiodens utgång, dock senast 1.10.2018. 

Tillämpningsanvisning

Den ordinarie arbetstiden kan också basera sig på ett tillstånd till undantag som beviljats med stöd av arbetstidslagen (605/1996) (hänvisningsbestämmelse).

2 mom. Försöksbestämmelse om en temporär arbetstidsform (bilaga 8) 

Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare och arbetstagare vid brand- och räddningsverk kan i enlighet med bilaga 8 § 2 mom. 2 vara i genomsnitt 42 timmar i veckan under högst ett år, varvid arbetsskiften är högst 24 timmar, förutsatt att ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal ingåtts om detta i enlighet med bilaga 8.  

Arbetstid enligt försöksbestämmelsen i bilaga 8 kan tillämpas 1.4.2018–31.3.2020.

mom. 3

Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare med ledar-, instruktions- och brandsynsuppgifter kan utöver alternativen i mom. 1 också följa byråarbetstid (AKTA kap. III § 8), om

  • kommunen eller samkommunen anser det vara ändamålsenligt, och
  • den anställde i allmänhet inte är skyldig att delta i släcknings- och räddningsverksamheten eller vara i beredskap.
Tillämpningsanvisning

Syftet med textändringarna i detta moment är inte att ändra tillämpningsområdet för motsvarande bestämmelser i TS-03, utan ändringarna beror enbart på att tjänstebeteckningarna för räddningsledningen ändrats.

§ 2 Mertidsersättning under söckenhelgsveckor

Om arbetsgivaren under en söckenhelgsvecka inte kan ge en hel dags kompensationsledighet för söckenhelger och helgdagsaftnar som avses i AKTA kap III § 7 mom. 3, betalas till anställda med full arbetstid för varje sådan söckenhelgsdag eller helgdagsafton en oförhöjd timlön för

  • 7 timmar 45 minuter vid arbetstid som anges i § 1 mom. 1 punkt a
     
  • 8 timmar vid arbetstid som anges i § 1 mom. 1 punkt d och
     
  • 7 timmar 21 minuter vid arbetstid som anges i § 1 mom. 3.

Detta gäller även då den anställde enligt arbetsskiftsförteckningen varit ledig från arbetet eller haft semester, sjukledighet eller moderskapsledighet.

Tillämpningsanvisning

I arbetstid som baserar sig på tillstånd till undantag betalas i mertidsersättning på motsvarande sätt en oförhöjd timlön som motsvarar en femtedel av veckans genomsnittliga ordinarie arbetstid, om inte något annat följer av tillståndet till undantag.

§ 3 Övertidsersättning

Övertidsersättningen bestäms

  • vid allmän arbetstid enligt AKTA kap. III § 16 mom. 1 punkt 1 och 3,
     
  • vid arbetstid enligt tillstånd till undantag, så som tillståndet föreskriver och
     
  • vid en genomsnittlig arbetstid på 40 timmar per vecka så, att för övertidsarbete som utförs utöver arbetsskift på 8, 9 eller 12 timmar respektive 16, 15 eller 12 timmar betalas för de två första timmarna en med 50 % och för de följande timmarna en med 100 % förhöjd lön.
Tillämpningsanvisning

Arbetstidssystem enligt tillstånd till undantag

I arbetstidssystem enligt tillstånd till undantag utgör arbete som utförs mellan skiften i allmänhet övertidsarbete. Om en brandman t.ex. under lediga dagar mellan två arbetsskift inkallas till arbete två olika gånger (6 timmar resp. 4 timmar), och detta arbete blir övertidsarbete, räknas arbetstimmarna för de båda arbetspassen ihop (6 + 4 = 10 timmar). Övertidsersättningen betalas enligt det sammanlagda antalet timmar (för 2 timmar höjs lönen med 50 % och för 8 timmar höjs den med 100 %), om inte något annat bestäms i tillståndet till undantag.

Genomsnittlig arbetstid 40 timmar per vecka

Även i de fall då anställningsförhållandet för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare, vars genomsnittliga arbetstid är 40 timmar per vecka, börjar eller slutar mitt under en utjämningsperiod, ska den anställde arbeta i enlighet med arbetsskiftsförteckningen för utjämningsperioden. Övertidsarbete är arbete som utförs utöver de arbetsskift på 8, 9, 12, 16 eller 15 timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.

Om arbetet avbryts på grund av sjukledighet eller någon annan arbetsledighet, medför frånvaron under utjämningsperioden (med undantag av semester) ingen förändring i arbetstidsutjämningen eller i hur övertiden bestäms under utjämningsperioden.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår från ett arbetsskift till ett annat mitt under en vecka, bestäms övertiden enligt antalet timmar i den arbetsskiftsförteckning inom ramen för vilken den anställde i huvudsak har arbetat under veckan.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår från dagarbete till en genomsnittlig arbetstid på 40 timmar per vecka eller från en genomsnittlig arbetstid på 40 timmar per vecka till dagarbete, bestäms övertidströskeln per vecka enligt föregående stycke, dvs. enligt antalet timmar i den arbetsskiftsförteckning inom ramen för vilken den anställde i huvudsak har arbetat under övergångsveckan.

§ 4 Nattersättning

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas ersättning enligt arbetstidskapitlet i AKTA. 

§ 5 Vissa arbetstidsersättningar som kan ingå i den uppgiftsrelaterade lönen

Genom lokala avtal kan man bestämma att separat utbetalda kvälls-, natt-, skift- och lördagsersättningar samt ersättningar för fri beredskap helt eller delvis ska ingå som en fast post i en del av den uppgiftsrelaterade lönen för brand- och räddningspersonal.

§ 6 Begränsningar för arbetstidsersättning 

mom. 1

Begränsningarna för arbetstidsersättningar bestäms enligt AKTA kap. III § 21.
 

§ 7 Arbetsdygnets och arbetsveckans början

Ett arbetsdygn beräknas börja vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för 1) dagarbete, 2) morgonskift eller 3) arbetstiden enligt tillstånd till undantag och en arbetsvecka börjar på måndagen vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för dagarbete, morgonskift eller arbetstiden enligt tillstånd till undantag.

Tillämpningsanvisning

I treskiftsarbete kan man lokalt avtala om att arbetsdygnet börjar vid den tidpunkt då nattskiftet normalt inleds och att arbetsveckan börjar på söndag när nattskiftet tar vid.

§ 8 Semester

Vid semester räknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i § 7.

Tillämpningsanvisning

1 Bestämning av semester

a. Bestämning av semester då den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka enligt tillstånd till undantag är 42 timmar och arbetsskiftet 24 timmar.

Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många arbetsskift semestern bör innehålla. (AKTA kap. IV Semester: formel  § 6 mom. 3, avrundning  § 6 mom. 5)

Arbetsdagarna i genomsnitt under en kalendervecka: 42/24 = 1,75.

38 semesterdagar

1,75 x 38

= 13,3 = 13 arbetsskift (avrunding nedåt)

5

30 semesterdagar

1,75 x 30

= 10,5 = 11 arbetsskift (avrunding uppåt)

5

28 semesterdagar

1,75 x 28

= 9,8 = 10 arbetsskift (avrunding uppåt)

5

b. Bestämning av semester då den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar och arbetsskiften indelas i dag- och nattskift så att de bildar par där dagskiftet är 8, 9 eller 12 timmar och nattskiftet 16, 15 eller 12 timmar.

Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många arbetsskift semestern bör innehålla. (AKTA kap. IV Semester: formel § 6 mom. 3. Skiften anses inte variera i längd, eftersom de bildar par, dvs. deras gemensamma längd är alltid 24 timmar. Avrundning: (§ 6 mom. 5).

Arbetsdagarna i genomsnitt under en kalendervecka: 40/24 = 1,667.

38 semesterdagar

1,667 x 38

= 12,66 =

13 dag- och 13 nattskift (avrunding uppåt)

5

30 semesterdagar

1,667 x 30

= 10,0 =

10 dag- och 10 nattskift (ingen avrunding)

5

28 semesterdagar

1,667 x 28

= 9,3 =

9 dag- och 9 nattskift (avrunding nedåt)

5

Antalet arbetsskift som ingår i semestern är konstant. Antalet arbetsskift kan inte ändras inte ändras genom semesterarrangemang. Dessutom är det nödvändigt att rätt antal kalenderdagar antecknas som semestertid. Detta är nödvändigt bland annat för att de arbetstidstillägg som ingår i den ordinarie arbetstiden ska kunna räknas ut när semesterlönen höjs. Det är också nödvändigt att känna till den anställdes egentliga semestertid.

Följande antal kalenderdagar bör ingå i semestern utgående från rätten till semester:

38 semesterdagar

=

semestertid på 52 kalenderdagar *)

30 semesterdagar

=

semestertid på 42 kalenderdagar *)

28 semesterdagar

=

semestertid på 38 kalenderdagar *)

*) Till semestertiden läggs de söckenhelger som infaller på måndag–fredag under semesterperioden. Se mertidsersättning under söckenhelgsveckor i § 2 i denna bilaga.

2 Sparande av semester

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 12 i semesterkapitlet i AKTA. När man inom brandväsendet tillämpar arbetstidsarrangemang som avviker från allmän arbetstid bör man beakta följande:

a) Arbetstid enligt tillstånd till undantag

När arbetstid enligt tillstånd till undantag tillämpas är den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka 42 timmar och arbetsskiftet 24 timmar.

Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 arbetsskift, vilket innebär att maximalt 8 arbetsskift kan sparas av semestern. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där arbetsskift på 24 timmar följs av 3 lediga dagar, ska ett arbetsskift som tas ut som sparad ledighet också innefatta 3 lediga dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst 8 x 4 = 32 kalenderdagar sparas.

När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan nämnda moduler.

b) Genomsnittlig ordinarie arbetstid per vecka 40 timmar

Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka kan vara 40 timmar så att arbetsskiften är indelade i dag- och nattskift. Dag- och nattskiften bildar då par där dagskiftets längd är 8, 9 eller 12 timmar och nattskiftets 16, 15 eller 12 timmar.

Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 kombinerade natt- och dagskift, vilket innebär att maximalt 8 hopslagna natt- och dagskift kan sparas. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där natt- och dagskift följs av 2 lediga dagar, ska ett natt- och dagskift som tas ut som sparad ledighet också innefatta 2 lediga dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst 8 x 4 = 32 kalenderdagar sparas.

När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan nämnda moduler.

3 Ytterligare anvisningar

I fallen ovan skjuts även utbetalningen av arbetstidstillägg som höjer semesterlönen upp till den tidpunkt då den sparade semestern tas ut.

Bilaga 3 Dykpeng till räddningsdykare vid räddningsverk

§ 1 Övningsdykning

mom. 1 

Om en räddningsdykare utför övningsdykningar på order av arbetsgivaren och under dennes uppsikt, betalas för varje övningsgång en separat dykpeng som är lika stor som den oförhöjda timlönen.

mom. 2 

Om räddningsdykaren åläggs att delta i övningar under sin lediga tid, betalas utöver den ersättning som anges i mom. 1 övertidsersättning enligt AKTA. Den tid som berättigar till övertidsersättning börjar när man inleder förberedelserna inför övningen, antingen på brandstationen eller på något annat överenskommet ställe, och slutar när man har kommit tillbaka till brandstationen eller något annat överenskommet ställe.

§ 2 Utryckningsdykning

mom. 1 

Om räddningsdykaren utför utryckningsdykningar betalas för varje utryckning en ersättning som motsvarar dubbel timlön.

mom. 2 

Om räddningsdykaren åläggs att delta i utryckningsdykning under sin lediga tid betalas utöver den ersättning som anges i mom. 1 övertidsersättning enligt AKTA.

§ 3 Svåra dykningsuppdrag

mom. 1 

Om räddningsdykaren utför ett svårt dykningsuppdrag, betalas för varje dykningsgång, utöver de ersättningar som anges i § 1 och 2, en ersättning som motsvarar den oförhöjda timlönen.

mom. 2 

Svåra dykningsuppdrag är t.ex. dykning som går ner till mer än 10 meters djup, dykning efter mörkrets inbrott, dykning under is och andra ytterst farliga dykningsuppdrag.

Bilaga 4 Arbetstidsarrangemang för hamnpersonal och ersättningar i anknytning till dessa

§ 1  

För de arbetstagare och tjänsteinnehavare i städernas hamnar på vilka 6 § i arbetstidslagen tillämpas får arbetstiden ordnas som två- eller treskiftsarbete eller som skiftarbete enligt ett tillstånd till undantag som beviljats med stöd av arbetstidslagen, förutsatt att hamnens kundservice kräver det. Skiftarbetet ska ordnas så att skiftens arbetsstyrka står i rätt proportion till arbetsmängden.

§ 2 

I skiftarbete ska skiften regelbundet avlösa varandra och växla, om inget annat avtalas lokalt med beaktande av arbetstidsarrangemangen för de övriga arbetstagarna i hamnen, t.ex. på grund av att arbetsskiften delvis sammanfaller eller av någon annan sådan orsak.

§ 3  

Den ordinarie arbetstiden per dygn är i allmänhet högst 8 timmar, om inget annat avtalas lokalt med hänsyn till särskilda förhållanden.

§ 4

mom. 1 

Till tjänsteinnehavare och arbetstagare som utför skiftarbete enligt § 1 betalas i dagskift ett hamntillägg på 5 %.

mom. 2 

Till tjänsteinnehavare och arbetstagare som utför skiftarbete enligt § 1 betalas för arbete i kvälls- och nattskift ett hamntillägg på 15 % utöver skiftersättningen enligt AKTA.

§ 5  

De arrangemang som avtalats i denna bilaga får inte försämra förmåner som tidigare har tillämpats lokalt.

Bilaga 5 Kontinuerligt treskiftsarbete

§ 1  Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid

Bestämmelserna i denna bilaga tillämpas på arbete som arrangerats i enlighet med 6 § i arbetstidslagen, som utförs under dygnets samtliga timmar alla dagar i veckan och där den ordinarie arbetstiden per arbetsskift och dygn är 8 timmar och i medeltal 36 timmar per vecka under en ettårsperiod, och där arbetsskiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter.

Tillämpningsanvisning

Den mest ändamålsenliga ett år långa utjämningsperioden är 1.5–30.4, eftersom semestern ska tas ut mellan 2.5 och 30.4 och årsarbetstiden bestäms enligt semesterns längd.

§ 2  Årsarbetstid

mom. 1

Den årliga arbetstiden bestäms utgående från semesterns längd enligt följande:

Rätt till semester               Årsarbetstid

28 semesterdagar             1 678,4 timmar = 209,8 arbetsskift

30 semesterdagar             1 664,0 timmar = 208,0 arbetsskift

38 semesterdagar             1 606,4 timmar = 200,8 arbetsskift

mom. 2

Om semestern avviker från de nämnda antalen semesterdagar är den årliga arbetstiden 7,2 timmar kortare för varje semesterdag som överskrider den nämnda rätten till semester och 7,2 timmar längre för varje semesterdag som underskrider den nämnda rätten till semester.

mom. 3

Arbetstiden utjämnas till de nämnda årsarbetstiderna under en period på fem år.

mom. 4

Årsarbetstiderna gäller endast dem som under hela utjämningsperioden utför kontinuerligt treskiftsarbete.

§ 3 Arbetsdygnets och arbetsveckans början

Ett arbetsdygn inleds när morgonskiftet börjar och en arbetsvecka inleds när måndagens morgonskift börjar. 

§ 4 Femskiftssystem

mom. 1

En veckoarbetstid på i medeltal 36 timmar genomförs med ett femskiftssystem, vid behov med ett fyrskiftssystem.

mom. 2

För att arbetstiden ska jämnas ut till i medeltal 36 timmar per vecka under ett års tid ska anställda utöver ledigheten per vecka och veckans andra lediga dag ges en extra ledig dag (8 timmar) för varje 7 arbetsskift som utförs som ordinarie arbete. Ledighet per vecka, veckans andra lediga dag och extra lediga dagar ska räknas in i det årliga femskiftssystemet.

mom. 3

Till anställda som under en utjämningsperiod tillfälligt arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete ges extra lediga dagar på det sätt som anges i mom. 2. Tidpunkten för extra lediga dagar avtalas lokalt.

Tillämpningsanvisning

I femskiftssystemet sköts ett arbete av fem personer. Under dygnet arbetar tre personer och två är lediga.

Semester ges enligt ett rullande system.

Femskiftssystemet bygger på följande arbetstidsuträkning:

Om inrättningen tillämpar kontinuerligt treskiftsarbete hela året, är den årliga driftstiden

365 x 24 tim. = 8 760 timmar.

I femskiftssystemet är årsarbetstiden för ett skift därmed

8 760 timmar : 5 = 1 752 timmar, dvs. 219 arbetsskift

Eftersom det för anställda som hela utjämningsperioden arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete har avtalats en årsarbetstid som är bunden till semesterns längd, ska det i arbetsskiftsförteckningen till exempel för en person med 30 semesterdagar och en årsarbetstid på 1 664 timmar antecknas ledighet i stället för arbetsskift enligt följande:

1 752 – 1 664 = 88 timmar = 11 lediga dagar; den årliga arbetsskyldigheten är alltså totalt 219 – 11 = 208 arbetsskift.

Om årsarbetstiden är 1 678,4 eller 1 606,4 timmar antecknas på motsvarande sätt lediga dagar enligt följande:

1 752 – 1 678,4 = 73,6 timmar. 72 timmar = 9 lediga dagar; årlig arbetsskyldighet totalt 219 – 9 = 210 arbetsskift. De återstående 1,6 timmarna ledighet utjämnas inom fem år.

1 752 – 1 606,4 = 145,6 timmar. 18 lediga dagar = 144 timmar; årlig arbetsskyldighet totalt 219 – 18 = 201 arbetsskift. De återstående 1,6 timmarna ledighet utjämnas inom fem år.

Arbetsskiftsförteckningen görs upp i perioder på 20 dygn. I varje period ingår 12 arbetsskift och 8 lediga dagar. När arbetsskiftsförteckningen görs upp på detta sätt blir varje anställds genomsnittliga arbetstid 33,6 timmar per vecka, vilket är det samma som antalet driftstimmar dividerat med antalet anställda, dvs. 168 : 5 = 33,6 timmar. Eftersom den genomsnittliga ordinarie arbetstiden ska vara 36 timmar uppstår en 2,4 timmars ”skuld” per vecka för varje anställd. På grund av detta ska semestrarna läggas in i arbetsskiftsförteckningen i stället för arbetsskift och lediga dagar på så sätt att den årliga arbetstiden nås. För att den årliga arbetstiden ska fyllas kan fyllnadsskift behövas.

Också andra arbetsskiftsförteckningar som uppfyller de allmänna förutsättningarna för kontinuerligt treskiftsarbete kan användas.

Om en anställd mitt under en utjämningsperiod permanent övergår till en annan arbetstidsform eller om anställningen upphör mitt under en utjämningsperiod, ska arbetstidsunderskott arbetas in som fyllnadsskift och outtagna lediga dagar ska om möjligt tas ut innan arbetstidsformen byts eller anställningen upphör. Om outtagna lediga dagar inte kan tas ut, betalas för varje outtagen ledig dag en timlön för 8 timmar som räknats ut enligt § 11.

§ 5 Frånvaro som likställs med arbetstid

Som ordinarie arbetsskift utförda i kontinuerligt treskiftsarbete betraktas, med undantag av semester, de frånvarodagar för vilken den anställde har rätt att få lön och högst 7 kalenderdagar oavlönad frånvaro som arbetsgivaren godkänt.

§ 6 Hur arbete i andra arbetstidsformer inverkar på årsarbetstiden

Årsarbetstiden förlängs med ett arbetsskift (8 timmar) för varje 136 timmar som utförts i andra arbetstidsformer.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller till exempel en situation där en anställd som i regel utför kontinuerligt treskiftsarbete på grund av produktionsstopp tillfälligt övergår till allmän arbetstid (dagarbete). Under den tillfälliga omplaceringen tillämpas bestämmelserna om allmän arbetstid till exempel på arbetstidsersättningar.

När en anställd arbetat minst 272 timmar i en annan arbetstidsform förlängs den årliga arbetstiden med 16 timmar.

§ 7 Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor

mom. 1

Långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller annandag jul förkortar inte årsarbetstiden, utan för varje sådan dag betalas oförhöjd timlön för 4,7 timmar, också då den anställde enligt arbetsskiftsförteckningen varit ledig under ifrågavarande söckenhelg, förutsatt att den anställde haft full ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckan.

Tillämpningsanvisning

Den ordinarie arbetstiden under en söckenhelgsvecka anses vara fullständig också i de fall då den är ofullständig på grund av semester, avlönad moderskapsledighet eller avlönad sjukledighet.

mom. 2

Om det är ändamålsenligt med tanke på inrättningens verksamhet kan en dag som avses i mom. 1 ges som ledig dag. I så fall betalas inte penningersättning enligt mom. 1.

§ 8 Helgaftonsersättning

För arbetstimmar som utförs kl. 0.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller på någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

§ 9 Definition av och ersättning för övertids- och mertidsarbete

Övertidsarbete per dygn
mom. 1

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar.

För de 2 första övertidstimmarna per dygn betalas en med 50 % förhöjd timlön och för varje följande övertidstimme per dygn en med 100 % förhöjd timlön. Ersättningen kan också ges i form av motsvarande ledighet.

Övertidsarbete per vecka
mom. 2

Övertidsarbete per vecka kan uppstå endast om en anställd som utför kontinuerligt treskiftsarbete mitt under veckan permanent byter från ett skift till ett annat eller om arbetstidsformen ändras mitt under veckan från treskiftsarbete till dagarbete (annan arbetstidsform) eller tvärtom. Övertid per vecka är då arbete som överstiger antalet veckotimmar i den arbetsskiftsförteckning enligt vilken den anställde under veckan arbetat mest och som inte är övertidsarbete per dygn.

För de 5 första övertidstimmarna per vecka betalas en med 50 % förhöjd timlön och för varje följande övertidstimme per vecka eller dygn en med 100 % förhöjd timlön. Ersättningen kan också ges i form av motsvarande ledighet.

Exempel

En avbytare, som under arbetsveckan arbetat 4 dagar (mån.–tor.) med allmän arbetstid och en kvällstur på fredagen i treskiftsarbete, arbetar kl. 15.00–7.00 på sin lediga dag (lördag).

Avbytaren har arbetat mest enligt arbetsskiftsförteckningen med allmän arbetstid, vilket innebär att övertidsgränsen per vecka är 38,75 timmar. Sammanlagt uppgår arbetstimmarna till 56, varav 8 timmar är övertidsarbete per dygn som utförts kl. 23–07 (100 %). 38,75 timmar är ordinarie arbetstid. 9,25 timmar är övertid per vecka: 1,25 timmar på fredag och 8 timmar på lördag (5 tim. 50  % och 4,25 timmar 100 %).

På fredag och lördag ersätts arbete i treskift enligt bestämmelserna om skiftarbete, i kvällsskift kl. 15–23 betalas kvällsskiftstillägg och i nattskift kl. 23–07 betalas nattskiftstillägg som ingår i den timlön för en arbetstagare i arbetsavtalsförhållande på basis av vilken övertidsersättningen (§ 11 mom. 2) räknas ut. Divisorn för timlönen är 158 (§ 11 mom. 1).

Övertid i skiftarbete
mom. 3

Med övertid i skiftarbete avses sådant arbete under utjämningsperioden som utförs utöver mertid i skiftarbete och som inte är övertid per dygn eller per vecka.

För övertid i skiftarbete betalas en med 100 % förhöjd timlön. Alternativt kan ersättningen ges i form av motsvarande ledighet.

Tillämpningsanvisning

Också för en arbetstagare som utför kontinuerligt treskiftsarbete under en del av utjämningsperioden (1.5–30.4) är tröskeln för övertid i skiftarbete 104 timmar under utjämningsperioden.

Mertid i skiftarbete
mom. 4

Med mertid i skiftarbete avses arbetstimmar som utförs under dagar som enligt arbetsskiftsförteckningen är lediga dagar och som inte på förhand antecknats som fyllnadsskift och som inte överskrider 104 timmar under utjämningsperioden och som inte utgör övertid per dygn eller vecka.

För mertid i skiftarbete betalas en med 65 % förhöjd timlön eller ges motsvarande kompensationsledighet.

Exempel

En arbetstagare i treskiftsarbete arbetar kl. 15–07 på en lördag som är en ledig dag. De första 8 timmarna är mertid i skiftarbete (65 %) och följande 8 timmar är övertid per dygn (2 tim. 50 % och 6 tim. 100 %). I kvällsskift kl. 15–23 betalas kvällsskiftstillägg och i nattskift kl. 23–07 betalas nattskiftstillägg som ingår i den timlön för en arbetstagare i arbetsavtalsförhållande på basis av vilken övertidsersättningen och söndagsersättningen (kl. 18–07) räknas ut.

§ 10 Arbetsskiftsförteckning

mom. 1

Arbetsskiftsförteckningen ska iakttas, om det inte finns en grundad anledning att ändra den. I mån av möjlighet ska man inhämta den anställdes samtycke till ändringen, och den som berörs av ändringen ska alltid så snart som möjligt underrättas på ett efter förhållandena lämpligt sätt. Att arbetstimmar får karaktären av övertidsarbete eller mertid i skiftarbete utgör i sig ingen grundad anledning till att ändra arbetsskiftsförteckningen.

mom. 2

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grund av tvingande hinder inte kan infinna sig i arbetet under sitt skift ska så fort som möjligt underrätta sin chef om detta. När någon uteblir eller uteblivit från sitt arbetsskift bör man i första hand försöka få en anställd som inte nyss avslutat sitt arbetsskift som ersättare.

§ 11 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet

Uträkning av timlön
mom. 1

Den timlön som behövs för uträkning av ersättningar för övertids-, mertids-, söndags-, lördags- och helgaftonsarbete samt för övertid och mertid i skiftarbete och arbete under outtagna lediga dagar får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön med 158.

mom. 2

För kvällsskift betalas 15 % och för nattskift 30 % i skifttillägg. Ersättningen räknas ut enligt mom. 1

Arbetstagare

För arbetstagare räknas skifttillägget med i timlönen, som höjs med 50, 65 eller 100 %, om övertidsarbete, övertid och mertid i skiftarbete eller söndagsarbete utförs vid en tidpunkt då skifttillägg betalas.

Tidpunkten för ersättningar
mom. 3

Ersättningarna ska betalas senast månaden efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts.

§ 12 Semester

mom. 1

En anställd som permanent arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete och vars arbetstid bestäms som årsarbetstid tjänar in full semester.

mom. 2

Vid semester räknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i § 3.

mom. 3

Lokalt kan man avtala med förtroendemannen om att semestern inleds först när det arbetsdygn som följer på ett nattskift börjar.

mom. 4

Som semesterdagar för anställda som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete under hela utjämningsperioden räknas förutom arbetsdagar också det antal lediga dagar som behövs för att årsarbetstiden ska kunna jämnas ut i enlighet med § 2 ovan. Man kan då avvika från de bestämmelser om semesterns tidpunkt och kontinuitet som anges i § 7 mom. 2, 3 och 4 i semesterkapitlet i AKTA, med det förbehållet att 20 semesterdagar ska förläggas till semesterperioden och semestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.

§ 13 Tillämpning av arbetstidskapitlet i AKTA

Utöver vad som i denna bilaga bestäms om arbetstid i kontinuerligt treskiftsarbete iakttas tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i AKTA.

Bilaga 6 Avbrutet treskiftsarbete

Enligt de utredningar som avtalsparterna inom TS gjort används avbrutet treskiftsarbete inte inom TS tillämpningsområde och därför har bestämmelserna inte längre tagits med i avtalsboken för TS-18. Bestämmelserna om avbrutet treskiftsarbete utgör ändå fortfarande en del av TS-18. Avtalstexten finns i bilaga 6 i TS-10 och kan tillämpas vid behov.

Bilaga 7 Temporär avtalsbestämmelse om utbyte av semesterpenningen mot ledighet

§ 1 Tillämpning av bilaga 7

För att bestämmelserna i denna bilaga ska kunna börja tillämpas måste arbetsgivaren och avtalsorganisationerna inom TS eller deras registrerade underföreningar/förtroendemän lokalt avtala om tillämpning av bilaga 7.

Tillämpningsanvisning

Det lokala avtalet kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid. Om avtalet sägs upp tillämpas bestämmelserna i denna bilaga ändå på semesterpenningar som bytts ut före uppsägningen.  

§ 2 Utbyte av semesterpenningen och användning av utbytesledighet

mom. 1   

Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om att semesterpenningen för kvalifikationsåren 2017–2018 och 2018–2019 eller en del av den tas ut som motsvarande ledighet. 

Tillämpningsanvisning

Ett skriftligt avtal eller skriftligt samtycke krävs.

mom. 2

Antalet utbytesledighetsdagar utgör 35 % av antalet intjänade semesterdagar enligt § 5 mom. 2 i semesterkapitlet i AKTA. Om bara en del av semesterpenningen tas ut i form av ledighet, avdras från den semesterpenning som räknats ut enligt § 18 i semesterkapitlet i AKTA de uttagna utbytesledighetsdagarnas andel av semesterpenningen. 

mom. 3

Utbytesledighet likställs med arbetad tid enligt § 4 i semesterkapitlet i AKTA. 

mom. 4

Utbytesledigheten förläggs till en tid som arbetsgivaren och den anställde kommer överens om. Utbytesledigheten ska tas ut innan följande semesterperiod efter kvalifikationsåret börjar.

§ 3 Hur utbytesledighet åtgår, lön för utbytesledighet, flyttning av utbytesledighet

mom. 1     

Utbytesledighet åtgår såsom semester enligt § 6 i semesterkapitlet i AKTA. För utbytesledighet betalas den ordinarie lönen för den tid då ledigheten tas ut.

Tillämpningsanvisning

På lönen för utbytesledighet tillämpas inte § 13 mom. 2 och 3 i semesterkapitlet i AKTA.

mom. 2   

Den anställdes rätt att flytta utbytesledighet på grund av arbetsoförmåga bestäms enligt § 11 i semesterkapitlet i AKTA.   

§ 4 Ersättning för outtagen utbytesledighet

mom. 1   

När anställningen upphör har den anställde rätt att få ersättning för utbytesledighet som inte tagits ut. Ersättning betalas också när utbytesledighet inte tagits ut inom den tid som anges i § 2 mom. 4. Ersättningen beräknas enligt § 2 mom. 2.

Bilaga 8 Temporär försöksbestämmelse om s.k. 24/42 timmars arbetstid till avtalsperiodens slut

Arbetstid enligt försöksbestämmelsen i bilaga 8 kan tillämpas 1.4.2018–31.3.2020.

§ 1 Tillämpning av bilaga 8 (upphör att gälla 31.3.2020)

mom. 1 Tillämpningsområdet för bilaga 8

Bilaga 8 kan tillämpas endast på anställda som omfattas av bilaga 2 (särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemangen för brand- och räddningsverken).

Bestämmelserna i bilaga 8 kan tillämpas i ett arbete som till sin art är sådant att det utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn under vilken den anställde ska vara redo för arbete. 

mom. 2  

För att bestämmelserna i denna bilaga ska kunna börja tillämpas måste arbetsgivaren och avtalsorganisationerna inom TS eller deras registrerade underföreningar avtala om tillämpning av bilaga 8 genom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Denna temporära bilaga gäller under avtalsperioden 1.2.2018–31.3.2020. Det lokala avtalet kan inte ingås för längre tid.

Det lokala avtalet kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid. 

§ 2 Bestämmelserna i bilaga 8 (upphör att gälla 31.3.2020)

mom. 1    

Genom bestämmelserna i bilaga 8 har ett avtal som avviker från bestämmelserna i arbetstidslagen ingåtts (med stöd av 14 § 2 mom. i arbetstidslagen). 

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i bilaga 8 kan tillämpas i ett arbete som till sin art är sådant att det utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn under vilken den anställde ska vara redo för arbete.

mom. 2    

Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare och arbetstagare vid brand- och räddningsverk kan i enlighet med denna bilaga vara i genomsnitt 42 timmar i veckan under högst ett år, varvid arbetsskiften är högst 24 timmar.

Tillämpningsanvisning

Nedan benämns denna arbetstidsform 24/42 timmars arbetstid.

mom. 3     

I ett arbetsskift på 24 timmar får den arbetade tidens andel i regel vara högst 12 timmar i genomsnitt.

Tillämpningsanvisning

Innehållet i begreppet arbetad tid (aktivt arbete) avtalas genom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal.

Bestämmelserna i bilaga 8 kan tillämpas i ett arbete som till sin art är sådant att det utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn under vilken den anställde ska vara redo för arbete. 

På arbetsplatsen bör både arbetsgivaren och den anställde vara uppmärksamma på mängden arbetad tid.

mom. 4     

Ett 24 timmars arbetsskift kan delas upp i tre eller två delar. Varje del ska då utgöra ett arbetsskift på minst 6 timmar. Under 12 kalenderveckor kan högst ett arbetsskift på 24 timmar delas.

Exempel på uppdelning av ett arbetsskift (24 timmar)

Exempel 1:     6 timmar, 8 timmar och 10 timmar = 24 timmar
Exempel 2:     6 timmar, 9 timmar och 9 timmar = 24 timmar
Exempel 3:     8 timmar, 8 timmar och 8 timmar = 24 timmar
Exempel 4:     6 timmar och 18 timmar = 24 timmar
Exempel 5:     8 timmar och 16 timmar = 24 timmar
Exempel 6:     10 timmar och 14 timmar = 24 timmar
Exempel 7:     12 timmar och 12 timmar = 24 timmar

mom. 5     

Arbetsskiften ska planeras så att det efter ett arbetsskift (24 timmar) följer en vilotid på minst 24 timmar. Följande arbetsskift kan alltså planeras så att tiden mellan arbetsskiften är minst 24 timmar.

Exempel 1

Ett 24 timmars arbetsskift planeras att börja på måndag morgon kl. 9.00. Följande arbetsskift kan planeras att börja på onsdag kl. 9.00, varvid det blir en vilotid på 24 timmar mellan arbetsskiften.

Tillämpningsanvisning 

Övertidsarbete, nödarbete och en förlängning av ett 24 timmars arbetsskift enligt mom. 6 förkortar vilotiden på 24 timmar.

Utbildning som börjar genast efter ett 24 timmars arbetsskift

Genom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal kan man avtala om att när en del av ett uppdelat arbetsskift (mom. 4) används för utbildning, kan denna del förläggas så att den börjar genast efter ett 24 timmars arbetsskift. Vid planeringen ska man beakta att vilotiden på 24 timmar då flyttas framåt i motsvarande mån.

mom. 6     

Arbetsgivaren och den anställde kan under ett arbetsskift komma överens om förlängning av arbetsskiftet.

Tillämpningsanvisning

Om ett arbetsskift förlängs genom överenskommelse bör parterna samtidigt komma överens om huruvida de extra timmarna ska ersättas i form av övertidsersättning enligt mom. 8 eller i form av motsvarande ledighet.

mom. 7 Mertidsersättning under söckenhelgsveckor 

Om arbetsgivaren under en söckenhelgsvecka inte kan ge en hel dags kompensationsledighet för söckenhelger och helgdagsaftnar som avses i AKTA kap III § 7 mom. 3, betalas till anställda med full arbetstid för varje sådan söckenhelgsdag eller helgdagsafton

  • vid 24/42 timmars arbetstid i mertidsersättning en oförhöjd timlön som motsvarar en femtedel av veckans genomsnittliga ordinarie arbetstid, om inte något annat följer av bilaga 8.

En oförhöjd timlön också i det fallet att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen har varit ledig från arbetet eller haft semester, sjukledighet eller moderskapsledighet.

mom. 8     Övertidsersättning

Övertidsersättningen bestäms 

  • vid 24/42 timmars arbetstid så att det för övertidsarbete som utförs utöver arbetsskiftet betalas en med 50 % förhöjd lön för de två första timmarna och en med 100 % förhöjd lön för de följande timmarna.
Tillämpningsanvisning

24/42 timmars arbetstidssystem

Arbete mellan arbetsskiften blir i allmänhet övertidsarbete. Om en brandman t.ex. under lediga dagar mellan två arbetsskift inkallas till arbete två olika gånger (6 timmar resp. 4 timmar), och detta arbete blir övertidsarbete, räknas arbetstimmarna för de båda arbetspassen ihop (6 + 4 = 10 timmar). Övertidsersättningen betalas enligt det sammanlagda antalet timmar (för 2 timmar höjs lönen med 50 % och för 8 timmar höjs den med 100 %).

mom. 9 Nattersättning

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas ersättning enligt arbetstidskapitlet i AKTA.

Tillämpningsanvisning

Genom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal kan man avtala om att nattersättning ges i form av ledighet.

mom. 10 Vissa arbetstidsersättningar som kan ingå i den uppgiftsrelaterade lönen

Genom lokala avtal kan man bestämma att separat utbetalda kvälls-, natt-, skift- och lördagsersättningar samt ersättningar för fri beredskap helt eller delvis ska ingå som en fast post i en del av den uppgiftsrelaterade lönen för brand- och räddningspersonal. 

mom. 11 Begränsningar för arbetstidsersättningar 

Begränsningarna för arbetstidsersättningar bestäms enligt AKTA kap. III § 21.

mom. 12 Arbetsdygnets och arbetsveckans början

Ett arbetsdygn beräknas börja vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för 24/42 timmars arbetstid och en arbetsvecka på måndag vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för 24/42 timmars arbetstid.

mom. 13 Semester

Vid semester beräknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i mom. 12. 

Tillämpningsanvisning

1    Bestämning av semester (24/42 timmars arbetstid)

Bestämning av semester vid 24/42 timmars arbetstid, där den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 42 timmar och ett arbetsskift 24 timmar
Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många arbetsskift semestern ska innehålla. (AKTA kap. IV Semester: formel  § 6 mom. 3, avrundning  § 6 mom. 5) 
Arbetsdagarna i genomsnitt under en kalendervecka: 42/24 = 1,75


38 semesterdagar    1,75  38    =    13,3    =    13 arbetsskift
(avrundning nedåt)
    5                
30 semesterdagar    1,75  30    =    10,5    =    11 arbetsskift
(avrundning uppåt)
    5                
28 semesterdagar    1,75  28    =    9,8    =    10 arbetsskift
    5                (avrundning uppåt)

Antalet arbetsskift som ingår i semestern är konstant. Antalet arbetsskift kan inte ändras genom semesterarrangemang. Dessutom är det nödvändigt att rätt antal kalenderdagar antecknas som semestertid. Detta är nödvändigt bland annat för att de arbetstidstillägg som ingår i den ordinarie arbetstiden ska kunna räknas ut när semesterlönen höjs. Det är också nödvändigt att känna till den anställdes faktiska semestertid.
Följande antal kalenderdagar bör ingå i semestern utgående från rätten till semester:
38 semesterdagar    =    semestertid på 52 kalenderdagar*)
30 semesterdagar    =    semestertid på 42 kalenderdagar*)
28 semesterdagar    =    semestertid på 38 kalenderdagar*)
*) Till semestertiden läggs de söckenhelger som infaller på måndag–fredag under semesterperioden. Se mertidsersättning under söckenhelgsveckor i mom. 7 i denna bilaga. 

2 Sparande av semester

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 12 i semesterkapitlet i AKTA. När man inom brandväsendet tillämpar arbetstidsarrangemang som avviker från allmän arbetstid bör man beakta följande:

24/42 timmars arbetstid

Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 42 timmar och längden på ett arbetsskift 24 timmar.

Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 arbetsskift, vilket innebär att maximalt 8 arbetsskift kan sparas av semestern. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där ett arbetsskift på 24 timmar följs av 3 lediga dagar, ska ett arbetsskift som tas ut som sparad ledighet också innefatta 3 lediga dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst  8 x 4 = 32 kalenderdagar sparas.

När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan nämnda moduler.

3 Ytterligare anvisningar

I fallen ovan skjuts även utbetalningen av arbetstidstillägg som höjer semesterlönen upp till den tidpunkt då den sparade semestern tas ut.

Tillämpningsanvisning

1 Bestämning av semester (24/42 timmars arbetstid)

Bestämning av semester vid 24/42 timmars arbetstid, där den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 42 timmar och ett arbetsskift 24 timmar.

Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många arbetsskift semestern ska innehålla. (AKTA kap. IV Semester: formel § 6 mom. 3, avrundning § 6 mom. 5.

Arbetsdagarna i genomsnitt under en kalendervecka: 42/24 = 1,75.

 

38 semesterdagar

 

1,75 x 38
5

 

=

 

13,3

 

=

 

13 arbetsskift (avrundning nedåt)

 

30 semesterdagar

 

1,75 x 30
5

 

=

 

10,5

 

=

 

11 arbetsskift
(avrundning uppåt)

 

28 semesterdagar

 

1,75 x 28
5

 

=

 

9,8

 

=

 

10 arbetsskift
(avrunding uppåt)

Antalet arbetsskift som ingår i semestern är konstant. Antalet arbetsskift
kan inte ändras genom semesterarrangemang. Dessutom är det
nödvändigt att rätt antal kalenderdagar antecknas som semestertid.
Detta är nödvändigt bland annat för att de arbetstidstillägg som ingår
i den ordinarie arbetstiden ska kunna räknas ut när semesterlönen
höjs. Det är också nödvändigt att känna till den anställdes faktiska
semestertid.

Följande antal kalenderdagar bör ingå i semestern utgående från
rätten till semester:

38 semesterdagar    =    semestertid på 52 kalenderdagar  *)
30 semesterdagar    =    semestertid på 42 kalenderdagar *)
28 semesterdagar    =    semestertid 38 kalenderdagar *)
*) Till semestertiden läggs de söckenhelger som infaller på måndag–
fredag under semesterperioden. Se mertidsersättning under söckenhelgsveckor i mom. 7 i denna bilaga.

2 Sparande av semester

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 12 i semesterkapitlet i AKTA. När man inom brandväsendet tillämpar arbetstidsarrangemang som avviker från allmän arbetstid bör man beakta följande:

24/42 timmars arbetstid

Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 42 timmar och längden på ett arbetsskift 24 timmar.

Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 arbetsskift, vilket innebär att maximalt 8 arbetsskift kan sparas av semestern. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där ett arbetsskift på 24 timmar följs av 3 lediga dagar, ska ett arbetsskift som tas ut som sparad ledighet också innefatta 3 lediga dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst 8 × 4 = 32 kalenderdagar sparas.

När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan nämnda moduler.

3 Ytterligare anvisningar

I fallen ovan skjuts även utbetalningen av arbetstidstillägg som höjer semesterlönen upp till den tidpunkt då den sparade semestern tas ut.

Handledning för TS

Handledning för TS: Inledning

Denna handledning är avsedd att användas som hjälpmedel och utbildningsmaterial vid tillämpning och tolkning av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal. Handledningen är ändå inte ett kollektivavtal och inte heller en del av TS. De avtalsrättsligt bindande texterna finns i själva avtalet eller i tillämpningsanvisningarna under avtalstexterna. Nedan avses med kommun även samkommun och med anställd både tjänsteinnehavare och arbetstagare.

Handledningen behandlar de olika delarna i avtalet med utgångspunkten att föra fram TS-avtalsparternas avsikt i olika situationer. I handledningen ges också exempel som belyser avtalstexterna.

I handledningen ingår också cirkulär och tidigare avtalsbestämmelser som fortfarande är tillämpliga i särskilda situationer.

Handledningen har utarbetats av TS-avtalsparterna.

Förkortningar som används:

KT            KT Kommunarbetsgivarna
AKTA       det allmänna kommunala tjänste- och
                 arbetskollektivavtalet
TS            det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal

Handledningen för TS: Strukturen i TS

1 Underteckningsprotokoll

Frågor av engångskaraktär under avtalsomgången:

  • hänvisningar till andra avtal (t.ex. resekostnader)
  • avtalets giltighetstid
  • lönejusteringar enligt TS
  • riksomfattande arbetsgrupper för TS

2 Allmänna delen

I den allmänna delen i TS finns bestämmelser om avtalets kopplingar till andra kommunala avtal såsom

  • bestämmelser om tillämpningsområdet
  • hänvisningar till AKTA och det kommunala huvudavtalet
  • bestämmelser om arbetstidsarrangemang för tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas uppgifter är knutna till timavlönades arbete (TIM-AKA) och
  • hänvisningar till anställningsvillkor i gamla bestämmelser som fortfarande är tillämpliga.

3 Lönekapitlet

En central del av TS som innehåller en beskrivning av lönesystemet och lönebestämmelser.

4 Bilaga 1–6

Handledning för TS: Parterna i TS

A Central nivå

De kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen för teknisk personal ingås mellan TS-avtalsparterna, dvs. KT och avtalsorganisationerna för TS.

TS-avtalsorganisationerna är

  • Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf
  • Kommunsektorns utbildade vårdpersonal KoHo rf och
  • Offentliga sektorns union JAU rf.

TS-arbetsgruppen

Ett viktigt förhandlingsorgan är den permanenta TS-arbetsgruppen som består av representanter för KT och avtalsorganisationerna för TS.

B Lokal nivå

TS-utvecklingsgrupp

Kommunen ska tillsätta en TS-utvecklingsgrupp med representanter för kommunen, TS-avtalsorganisationernas lokalföreningar, riksomfattande underföreningar på förbundsnivå eller dessa underföreningars lokalföreningar. I praktiken har man också godkänt ett arrangemang där en del av en förhandlingsgrupp som bildats för kollektivavtal inom flera avtalsområden fungerar som TS-utvecklingsgrupp. I denna del av förhandlingsgruppen ska endast TS-avtalsorganisationerna vara representerade.

KoHo rf har en plats i den lokala TS-utvecklingsgruppen i de kommuner och samkommuner där KoHo representerar sådan personal vid regionala räddningsverk som omfattas av avtalet för tekniska sektorn.

Kommunen utser egna representanter i TS-utvecklingsgruppen.

En underförening representeras av en person som föreningen befullmäktigat. Om någon av de ovan nämnda TS-organisationerna saknar lokal registrerad underförening, ska förhandlingarna föras med en person som organisationen befullmäktigat, till exempel en huvudförtroendeman eller en förtroendeman.

Uppgifter

TS-utvecklingsgruppen behandlar värderingssystemen för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg innan de fastställs i kommunens beslutandeorgan.

TS-utvecklingsgruppen följer hur värderingssystemen för de uppgiftsrelaterade lönerna och de individuella tilläggen fungerar i kommunen och ger vid behov förslag till ändringar och utvecklingsåtgärder.

Om TS-utvecklingsgruppen anser att det behövs kan den också behandla andra ärenden som anknyter till utvecklandet av lönebestämmelserna i TS, såsom den allmänna lokala löneutvecklingen inom TS tillämpningsområde.

Arbetsmetoder

Förhandlingarna ska bygga på ömsesidigt förtroende mellan samtliga parter. De ärenden som behandlats protokollförs.

Samtliga parter och alla som arbetar inom tillämpningsområdet för TS i kommunen ska informeras om besluten på det sätt som TS-utvecklingsgruppen anser vara det bästa.

Gemensam utbildning är det bästa sättet att öka TS-utvecklingsgruppens sakkunskap.

Beslut

Förhandlingar bör föras om värderingssystemen för bestämning av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg. Vid dessa förhandlingar bör man eftersträva enighet. Om enighet inte uppnås kan ärendet inte lämnas öppet, utan kommunen ska då i sista hand fatta beslutet och verkställa det.

Värderingssystemen utarbetas inom ramen för TS. Det är inte fråga om att ingå lokala kollektivavtal, utom i de fall då parterna med stöd av den lokala avtalsrätten uttryckligen vill avvika från kollektivavtalsbestämmelserna i något avseende.

Löneuppgifter

Uppgifter om löneutvecklingen inom TS tillämpningsområde ska till de delar kommunen anser det vara nödvändigt ställas till TS-utvecklingsgruppens förfogande inom de gränser som lagstiftningen och kollektivavtalen tillåter.

Handledning för TS: Tolkningsanvisningar och exempel

Under denna rubrik behandlas frågor som aktualiserats vid tillämpningen av TS och lösningarna illustreras med konkreta exempel.

Eventuella tillämpningsanvisningar för underteckningsprotokollet till TS skickas separat med cirkulär varje avtalsomgång och de behandlas inte i denna handledning. Underteckningsprotokollets struktur och huvudsakliga innehåll har presenterats i avsnittet "Strukturen i TS".

Kapitel I, allmän del

I den allmänna delen i TS finns bestämmelser om avtalets tillämpningsområde och hänvisningsbestämmelser till andra kommunala kollektivavtal (främst AKTA).

I den allmänna delen avgränsas också den lokala avtalsrätt som avses i det kommunala huvudavtalet. Dessutom anges förhållandet mellan det TS-avtal som träder i kraft vid ingången av avtalsperioden och de anställningsvillkor som gällde när avtalsperioden gick ut.

Lokala avtal om tillämpningsområdet

Lokala avtal om avvikelser från tillämpningsområdet enligt § 2 i TS kan enligt § 5 mom. 2 ingås endast med samtycke av TS-avtalsparterna på central nivå (TS-arbetsgruppen).

Kapitel II, löner

Lönesystemet

Lönesystemet är ett viktigt redskap för kommunens och samkommunens strategiska ledning. Med lönesystem avses en helhet bestående av olika lönedelar som tjänar olika syften.

Lönesystemet har som mål att främja kommunernas och samkommunernas resultat 1 motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftig service och konkurrenskraftiga löner för kommunsektorn. Målet eftersträvas med hjälp av rättvisa löner och i enlighet med det lokala lönesystemet, varvid principen om samma lön för samma eller kravmässigt likvärdigt arbete tillämpas.

I kommunerna och samkommunerna ska det inom TS tillämpningsområde finnas ett lokalt lönesystem som är förenligt med TS lönekapitel. Det lokala lönesystemet bör tillämpas på ett enhetligt sätt på alla anställda inom TS tillämpningsområde och på alla organisationsnivåer.

Lönekapitlet i TS innehåller lönebestämmelser och en beskrivning av lönesystemet.

De centrala lönedelarna (§ 7 mom. 2)

Lönen betalas

  1. som uppgiftsrelaterad lön på basis av uppgifternas svårighetsgrad
     
  2. som individuellt tillägg på basis av framgången i arbetet och som branschtillägg
     
  3. som resultatbonus på basis av förbättrade resultat i serviceproduktionen
     
  4. som tillägg och arvoden enligt avtalet och dess bilagor och som arbetstidsersättningar.

Värderingssystem för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg

TS § 7 mom. 1 förutsätter att lokala värderingssystem för bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen och det individuella tillägget fastställs.

Lönerna kan inte grunda sig på de AKTA-löner som ombildades till TS-löner i samband med att TS-95 verkställdes, utan de bör utgå från de uppgiftsrelaterade lönerna och de individuella tillägg som bestäms enligt de fastställda värderingssystemen.

Det lokala lönesystemet ska hållas uppdaterat och vara tillgängligt i skriftlig eller elektronisk form för de arbetstagare och tjänsteinnehavare som omfattas av systemet.

Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen (§ 9)

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner bestäms enligt det lokala värderingssystemet för den uppgiftsrelaterade lönen.

Värderingssystemet ska basera sig på de åtta värderingsfaktorer i förteckningen i § 9 mom. 1 som beskriver arbetets kunskapskrav, effekter och belastning. Vilken vikt de olika värderingsfaktorerna ska ha i värderingssystemet besluts ändå lokalt. Det finns inte heller några hinder för att bilda olika konstellationer av värderingsfaktorerna, bara alla åtta värderingsfaktorer ingår i systemet på något sätt.

Det lokala värderingssystemet får inte grunda sig på minimilönerna i lönegrupperna enligt § 8 i TS. Minimilöner får alltså inte användas som en del av det lokala värderingssystemet. På det sättet kan den uppgiftsrelaterade lönen i praktiken bli högre än minimilönen i en högre lönegrupp. Det är sedan en annan sak är att arbetsgivaren ska fastställa en TS-enlig lönegrupp för varje anställd och se till att den uppgiftsrelaterade minimilönen för lönegruppen inte underskrids.

När metoden för arbetsvärderingen och bestämning av uppgiftsrelaterade löner utvecklas gäller det att använda en lämplig modell med tanke på storleken på tillämpningsområdet för TS och personalförvaltningens resurser. Värderingsmetoden bör i vilket fall som helst vara lätt att använda, förstå och justera. Värderingssystem som mäter arbetets svårighetsgrad kan basera sig på helheten, nivåer eller analyser. Oberoende av vilken värderingsmetod som används bör den bygga på de värderingsfaktorer som finns i TS § 9 mom. 1.

TS lönebestämmelser utgår från att sambandet mellan värderingssystemet och den lön som betalas är tillräckligt starkt. I sig är det till exempel möjligt att använda ett summariskt helhetsvärderingssystem, men av systemet måste det framgå hur värderingsfaktorerna i TS har beaktats i bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen.

Ett klart och tydligt värderingssystem baserar sig enligt TS-avtalsparterna på följande element:

  1. uppgiftsbeskrivningar
     
  2. en värderingsmetod för bedömning av arbetets svårighetsgrad
     
  3. samband mellan uppgiftsbeskrivningen och systemet med arbetsvärdering (hur arbetets svårighetsgrad med hjälp av värderingsmetoden kan härledas ur uppgiftsbeskrivningen)
     
  4. samband mellan arbetsvärderingen och den uppgiftsrelaterade lönen i euro (hur den uppgiftsrelaterade lönen i euro kan bestämmas utgående från arbetets svårighetsgrad) och
     
  5. en beskrivning av hela värderingssystemet.

Uppgiftsbeskrivning

Utgångspunkten när den uppgiftsrelaterade lönen fastställs är att det finns en aktuell skriftlig uppgiftsbeskrivning som till exempel följer blankettmallen i slutet av handledningen. Uppgiftsbeskrivningen ska basera sig på det fastställda värderingssystemet för den uppgiftsrelaterade lönen.

Avsikten med uppgiftsbeskrivningarna är att beskriva hur de åtta listade värderingsfaktorer i TS § 9 mom. 1 som påverkar den uppgiftsrelaterade lönen yppar sig i verksamheten i praktiken, oberoende av vem som sköter uppgiften. Uppgiftsbeskrivningen ska utformas så att man beaktar dessa värderingsfaktorer och det lokala värderingssystemet.

Uppgiftsbeskrivningarna bör vara sinsemellan jämförbara och möjliggöra en jämförelse av uppgifternas svårighetsgrad inom TS tillämpningsområde. Uppgifterna bör beskrivas så att också en utomstående kan förstå vad uppgifterna går ut på.

Uppgiftsbeskrivningarna ska hållas uppdaterade. Om en arbetstagares eller tjänsteinnehavares uppgifter ändras bör uppgiftsbeskrivningen ändras så att den motsvarar de förändrade uppgifterna.

Arbetsgivaren fastställer uppgiftsbeskrivningen. Vid ändring av uppgiftsbeskrivningen måste man beakta de uppgifter som överenskommits genom arbetsavtalet och den lagstiftning och andra bestämmelser som gäller ändring av tjänsteutövningsskyldighet.

Det lönar sig att behandla en ändring av uppgiftsbeskrivningen till exempel vid utvecklingssamtal. Eventuella utvecklingssamtal i samband med att uppgiftsbeskrivningarna sammanställs behandlas i denna handledning efter avsnittet om individuella tillägg.

Väsentlig förändring i uppgifternas svårighetsgrad
(§ 9 mom. 2)

Ändringens ikraftträdande

Om en anställd flyttas till en annan tjänst eller befattning eller om arbetsuppgifterna omorganiseras kan uppgifterna bli betydligt mer eller betydligt mindre krävande än tidigare. Om omställningen varar minst 2 veckor ska den uppgiftsrelaterade lönen justeras så att den motsvarar de förändrade uppgifterna.

Vid förflyttning till en annan tjänst höjs eller sänks den uppgiftsrelaterade lönen fr.o.m. den tidpunkt då tjänsteinnehavaren övergår till sin nya tjänst, om värderingssystemen förutsätter det.

Om en arbetstagares arbetsuppgifter blir väsentligt mer krävande enligt § 9 mom. 2 på grund av omplacering eller omorganisering av uppgifter, höjs den uppgiftsrelaterade lönen från den tidpunkt då ändringen träder i kraft.

Om arbetet blir betydligt mindre krävande då en arbetstagare omplaceras eller då en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter omorganiseras, sänks den uppgiftsrelaterade lönen 8 veckor efter att uppgifterna ändrats.

Väsentlig förändring

Vid bedömning av om det är fråga om en väsentlig förändring i uppgifternas svårighetsgrad är utgångspunkten den uppgiftsrelaterade lön som enligt det lokala systemet skulle betalas för den förändrade uppgiften om en ny tjänsteinnehavare eller arbetstagare anställdes.

Som väsentlig förändring kan anses till exempel att en anställd får ta över en väsentlig del av sin chefs uppgifter. Uppgifterna kan också bli väsentligt mer krävande för en anställd som får ta över en del av en deltidspensionerad arbetstagares uppgifter.

En utökning av uppgifter med samma kravnivå kan ge upphov till högre svårighetsgrad, och en minskning av uppgifter med samma kravnivå kan ge upphov till lägre svårighetsgrad. Om till exempel en brandmästare får ett större geografiskt område på sitt ansvar så att området också omfattar ett industriområde, kan det leda till att svårighetsgraden ökar.

Tvåveckorsregeln

En tidsbestämd förändring i arbetets svårighetsgrad (minst två veckor) kan komma i fråga om en anställd till exempel ansvarar för ett visst projekt och därmed får fler uppgifter.

Det finns dock situationer där ordalydelsen i avtalsbestämmelsen om tvåveckorsregeln inte kan tillämpas direkt. Om en anställd till exempel varaktigt vikarierar för en deltidspensionär varannan vecka, finns det skäl att omvärdera svårighetsgraden i uppgifterna som helhet för den som sköter vikariatet.

Ett förordnande enligt vilket en anställd ska sköta en annans arbetsuppgifter vid sidan av sina egna utgör inte i sig någon grund för justering av den individuella lönen, utan situationen bedöms enligt grunderna i § 9 mom. 2.

Deltidslön (§ 11)

Lönen för en arbetstagare som hör till kommunens eller samkommunens avtalsbrandkår betalas i form av timlön som räknats på den uppgiftsrelaterade lönen. Branschtillägg tillkommer.

Bestämning av individuellt tillägg (§ 12)

Det individuella tillägget (t.o.m. 15.2.2005 individuell lön) utgör vid sidan av den uppgiftsrelaterade lönen det andra centrala elementet i TS lönesystem. Grunden för betalning av det individuella tillägget är arbetsprestationen.

Det individuella tillägget till tjänsteinnehavare och arbetstagare bestäms lokalt enligt värderingssystemet för det individuella tillägget.

Individuella tillägg ska inte betalas i syfte att rätta till eventuella felaktigheter i de uppgiftsrelaterade lönernas struktur. I utvärderingen av den individuella prestationen kan man också använda andra värderingsfaktorer som lämpar sig för de lokala förhållandena än de som nämns i § 12. Att använda anställningsår som värderingsgrund är däremot inte förenligt med de grundläggande principerna i TS.

Efter att man infört individuellt tillägg bör systemet användas för alla personalgrupper och på alla organisationsnivåer inom ramen för tillgängliga resurser. Finansieringen av de individuella tilläggen har behandlats till exempel i KT:s cirkulär 7/1999. Den relevanta delen av cirkuläret finns i slutet av handledningen.

Även om det individuella tillägget i sig är prövningsbaserat, måste man komma ihåg att till exempel underteckningsprotokollet till TS-03 har förutsatt att den branschpott som ska användas fr.o.m. 1.3.2002 används för betalning av individuella tillägg.

Utvärderingen av den individuella prestationen görs i allmänhet en gång om året med hjälp av de utvecklingssamtal som förs mellan chefen och den anställde.

Vid bestämning av det individuella tillägget kan blanketten för utvärdering av individuella arbetsprestationer användas som hjälp (finns i slutet av handledningen).

Ett klart och tydligt värderingssystem baserar sig enligt TS-avtalsparterna på följande element:

  1. de faktorer i mom. 1 som beskriver personens prestationer (prestationsfaktorer)
     
  2. en värderingsmetod för utvärdering av den individuella prestationen
     
  3. samband mellan personens prestationsfaktorer och värderingssystemet (hur prestationsnivån kan bestämmas med hjälp av prestationsfaktorerna)
     
  4. samband mellan metoden för utvärdering av den individuella prestationen och det individuella tillägget i euro (hur det individuella tillägget i euro kan bestämmas utgående från den konstaterade prestationsnivån) och
     
  5. en beskrivning av hela värderingssystemet.

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal behövs för bedömningen av uppgiftsrelaterade och individuella löner. Med utvecklingssamtal avses i allmänhet på förhand överenskomna, förberedda och strukturerade diskussioner som förs regelbundet mellan den anställde och hans eller hennes närmaste chef.

Samtalet bygger på växelverkan och konstruktiv respons. Det viktigaste är att utvärdera den tidigare verksamheten och gå igenom den kommande. Det rekommenderas att utvecklingssamtalen förs minst en gång per år enligt ett överenskommet system. Man bör reservera tillräckligt med tid och föra diskussionen på en plats som gynnar växelverkan och erbjuder tillräckligt lugn för ett ostört samtal.

Vid utvecklingssamtalet utgår man från den uppgjorda uppgiftsbeskrivningen och utvärderingen av den individuella prestationen.

Under samtalet diskuteras också de frågor som förberetts och de mål som är relevanta för den anställde.

Det är skäl att gå igenom beslut och åtgärder man tidigare kommit överens om samt att göra upp ett sammandrag av samtalet för båda parterna och komma överens om följande samtal. Uppnådda och icke uppnådda mål och orsakerna till eventuella fördröjningar antecknas separat.

Mål för samtalet

  • att informera om vad som hänt under den senaste perioden, om de mål som ställts upp och vilka resultat som nåtts
     
  • att utreda den anställdes arbetssituation, mål, förväntningar och behov
     
  • att förbättra informationsgången mellan den anställde och chefen och öka växelverkan och förtroendet
     
  • att diskutera den kommande periodens mål och den anställdes förutsättningar att uppnå målen
     
  • att förbättra arbetsresultaten
     
  • att höja arbetsmotivationen och sporra till goda resultat
     
  • att klargöra chefens förväntningar
     
  • att utreda förutsättningar och hinder för goda prestationer
     
  • att utreda den anställdes behov av utveckling och utbildning och diskutera eventuell karriärutveckling
     
  • att komplettera uppgiftsbeskrivningen
     
  • att kartlägga behov av förändringar.

Branschtillägg (§ 13)

Procentenheterna för branschtillägget är från 1.1.2012 fyra (4) procent efter tre års och åtta (8) procent efter fem års anställningstid.

Enligt § 13 mom. 1 punkt 3 i lönekapitlet i TS-12 kan branschtillägg också intjänas genom sådant arbete i företagsverksamhet som är till väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna. När semesterns längd räknas ut kan dock högst fem år räknas till godo. Semester intjänas inom TS tillämpningsområde i samma omfattning som inom AKTA-området.

Om anställning utanför den egna kommunen ska beaktas bedöms från 1.1.2012 endast utifrån kravet på väsentlig nytta. Anställning inom samma yrkesområde anses dock medföra väsentlig nytta. För den som är anställd 31.12.2011 behöver tidigare anställningsförhållanden eller företagsverksamhet inte bedömas på nytt vad gäller kravet på väsentlig nytta, om inte arbetsuppgifterna förändras väsentligt efter 31.12.2011.

Separattillägg (§ 14)

Separattillägget är en lönedel angiven i euro. Separattillägg betalas endast i undantagsfall, till exempel i övergångsskeden när lönerna ändras och för att säkra personalresurserna, dvs. tillgången på och bibehållandet av arbetskraft.

I § 14 mom. 2–4 finns bestämmelser om slopande eller minskande av tillägget.

Separattillägg (§ 14 mom. 1 punkt 1–6)

  • Lönedel som omvandlats till separattillägg i enlighet med övergångsbestämmelserna i § 29 i TS-95 (punkt 1). Detta separattillägg enligt punkt 1 har inte kunnat bildas efter TS-95.
     
  • Fixerat individuellt tillägg som avses i tillämpningsanvisningen för § 29 mom. 7 i TS-95 (punkt 2; texten i § 29 i TS-95 finns i slutet av denna handledning).
    Detta separattillägg enligt punkt 2 har inte kunnat bildas efter TS-95.
     
  • Kompensation för beräknad lönesänkning vid ombestämning av de uppgiftsrelaterade lönerna i samband med att systemet ändras (punkt 3). Se exempel 1.
     
  • Ett separattillägg kan också betalas för att säkra personalresurserna. Det betalas då antingen som ett tillägg till den uppgiftsrelaterade lönen enligt TS eller som ett branschtillägg som betalas på förhand innan den anställde har uppnått den anställningstid som ger rätt till egentligt TS-enligt branschtillägg (punkt 4).
     
  • Kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i de lokala lönesystemen i samband med överlåtelse av rörelse (punkt 5). Se exempel 2.
     
  • Kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i de lokala lönesystemen i samband med kommunsammanslagning eller bildande av regionförvaltning (punkt 6). Se exempel 3.
Exempel 1

Separattillägg som uppstår då lönerna bestäms på nytt i samband med att systemet ändras (beräknad lönesänkning)

Kommunen har betalat lön till en arbetstagare enligt följande:

Arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön är 1 880 € och branschtillägget enligt anställningstid (8 %) är 150,40 €. Den totala lönen är alltså 2 030,40 €.

Den uppgiftsrelaterade lönen för arbetstagaren bestäms på nytt 1.12.2012 i samband med att TS-lönesystemet i hela kommunen ändras.

Utgående från det nya lokala lönesystemet fastställer kommunen att arbetstagarens nya uppgiftsrelaterade lön är 1 800 €.
TS garanterar att de anställdas totallöner inte ändras vid en revidering av lönesystemet, och arbetstagaren får därför ett separattillägg på 86,40 € (beräknad lönesänkning).

Situationen före, €
(innan systemet ändrades)

Ändring, €

Situationen efter, €
(efter att
systemet ändrats)

Uppgiftsrelaterad lön

1 880,00

–80,00

1 800,00

Branschtillägg (8 %)

150,40

  –6,40

   144,00

Separattillägg
(§ 14 mom. 1 punkt 3)

0

+86,40

(beräknad lönesänkning)

     86,40

Totallön

2 030,40

0

2 030,40
Exempel 2

Separattillägg som uppstår vid överlåtelse av rörelse (beräknad lönesänkning)

Kommun A har betalat lön till en arbetstagare enligt följande:

Arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön är 2 000 € och branschtillägget enligt anställningstid (8 %) är 160 €. Den totala lönen är alltså 2 160 €.

Arbetstagaren övergår 1.12.2012 till en anställning i kommun B till följd av överlåtelse av rörelse. Utgående från sitt eget lönesystem fastställer kommun B att arbetstagarens nya uppgiftsrelaterade lön är 1 950 €.

Lagstiftningen om överlåtelse av rörelse garanterar att arbetstagarnas totallöner inte sänks och arbetstagaren får därför ett separattillägg på 54,00 € (beräknad lönesänkning), som enligt huvudregeln i § 14 mom. 2 minskar allt eftersom den uppgiftsrelaterade lönen höjs.

Situationen före, €
(den överlåtande kommunen)

Ändring, €

Situationen efter, €
(efter att
systemet ändrats)

Uppgiftsrelaterad lön

2 000,00

–50,00

1 950,00

Branschtillägg (8 %)

160,00

 –4,40

  156,00

Separattillägg
(§ 14 mom. 1 punkt 5)

0

+54,40

(beräknad lönesänkning)

    54,40

Totallön

2 160,00

0

2 160,00
Exempel 3

Separattillägg som uppstår i samband med kommunsammanslagning (beräknad lönesänkning)

Kommun A har betalat lön till en arbetstagare enligt följande:

Arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön är 2 200 € och branschtillägget enligt anställningstid (8 %) är 176,00 €. Den totala lönen är alltså 2 376,00 €.

Kommunerna A och B slås ihop och en ny kommun C uppstår 1.1.2013. Arbetstagaren övergår 1.1.2013 till en anställning i kommun C. Utgående från det nya lokala lönesystemet fastställer kommun C att arbetstagarens nya uppgiftsrelaterade lön är 2 150 €.

I exemplet sänks inte arbetstagarens totallön och arbetstagaren får därför ett separattillägg på 54,00 € (beräknad lönesänkning), som enligt huvudregeln i § 14 mom. 2 minskar allt eftersom den uppgiftsrelaterade lönen höjs.

Situationen före, €

Ändring, €

Situationen efter, €

Uppgiftsrelaterad lön

2 200,00

–50,00

2 150,00

Branschtillägg (8 %)

176,00

 –4,00

   172,00

Separattillägg
(§ 14 mom. 1 punkt 5)

0

+54,00

(beräknad lönesänkning)

     54,00

Totallön

2 376,00

0

2 376,00

Minskning och slopande av separattillägg

Huvudregel

Enligt huvudregeln i § 14 mom. 2 i TS slopas eller minskas ett separattillägg allt eftersom den uppgiftsrelaterade lönen höjs.

Undantag

Undantag 1
När kommunen eller samkommunen fattar beslut om ett prövningsbaserat separattillägg som betalas för att säkra personalresurserna, dvs. enligt § 14 mom. 1 punkt 4 i TS, kan den behöriga myndigheten besluta att tillägget, utöver huvudregeln, slopas eller minskas också när lönen stiger med anledning av

  • en allmän förhöjning
  • individuellt tillägg
  • branschtillägg.

Enligt TS-10 kan separattillägget minskas till följd av en allmän förhöjning, ett individuellt tillägg eller ett branschtillägg endast i de fall som anges i § 14 mom. 1 punkt 4.

Undantag 2
Det fixerade separattillägg som avses i tillämpningsanvisningen för § 29 mom. 7 i TS-95 och den kompensation för beräknad lönesänkning vid ombestämning av de uppgiftsrelaterade lönerna när systemet ändras kan minskas eller slopas bara om den uppgiftsrelaterade lönen stiger på grund av övergång till ett annat arbete eller på grund av att uppgifterna ändras. Den anställdes ordinarie lön bör då i alla fall stiga med minst hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen.

Exempel 4

En arbetstagare har med stöd av övergångsbestämmelser betalats 168 € som fixerat separattillägg enligt tillämpningsanvisningen för § 29 mom. 7 i TS-95 (§ 14 Separattillägg mom. 1 punkt 2). Detta fixerade separattillägg har inte kunnat bildas efter TS-95. Arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön är 1 880,00 € och branschtillägget enligt anställningstid (8 %) är 150,40 €. Den totala lönen är alltså 2 198,40 €.

Arbetstagarens uppgifter ändras 1.12.2012 och blir då avsevärt mera krävande. Den nya uppgiftsrelaterade lönen fr.o.m. 1.12.2012 är 2 050,00 €. Totallönen (uppgiftsrel. lön + branschtillägg + fixerat tillägg) 1.12.2012 är 2 283,40 € enligt följande tabell:

Tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie lön ska i detta fall stiga med minst hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen.

Situationen före, €

Ändring, €

Situationen efter, €

Uppgiftsrelaterad lön

1 880,00

+170,00

2 050,00

Branschtillägg (8 %)

150,40

  +13,60

   164,00

Fixerat separattillägg

168,00

–98,60 (168 – 69,40)

     69,40

Ordinarie lön

2 198,40

+85,00

(hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen)

2 283,40

Beräkningsmodell: Lägg hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen till den ordinarie lönen => räkna ut den nya ordinarie lönen. Från den nya ordinarie lönen avdras den nya uppgiftsrelaterade lönen och det nya branschtillägget. Så får du det nya värdet på det fixerade separattillägget.

Exempel 5

I detta exempel är hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen, 42,50 €, högre än det fixerade separattillägget på 30 €, och separattillägget slopas därför helt.

Situationen före, €

Ändring, €

Situationen efter, €

Uppgiftsrelaterad lön

1 915,00

+85,00

2 000,00

Branschtillägg (8 %)

153,20

  +7,65

   160,00

Fixerat separattillägg

30,00

–30,00 (30 – 42,50 = 0)

           0

Ordinarie lön

2 098,20

+61,80

(hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen,
42,50 €)

2 160,00

Resultatbonus (§ 15)

Det lönar sig att stödja enheternas verksamhetsresultat genom resultatbonus. Resultatbonus är ett redskap i den strategiska personalledningen som underlättar arbetsledningen och sporrar till goda resultat i serviceproduktionen. Resultatbonus betalas till hela personalen vid resultatenheten som belöning för förbättrade resultat.

Ett framgångsrikt resultatbonussystem förutsätter att man skapar en klar målsättning och förutsättningar för måluppfyllelse. Ur personalens synvinkel är det viktigt att resultatbonussystemet upplevs som rättvist och att resultatmålen kan följas upp med de angivna måtten.

Utgångspunkterna för användning av resultatbonus, de uppställda målen och varje enhets egna behov avgör hur bonussystemet byggs upp i varje enskilt fall och därmed också vad som är utgångspunkterna för systemet. Här följer exempel på skeden i skapandet av ett resultatbonussystem:

  • Målen för resultatenhetens verksamhet definieras
     
  • Målen specificeras så exakt som möjligt
     
  • Metoder för att nå målen söks
     
  • Nyckeltal och mått för bedömning av måluppfyllelsen skapas
     
  • Målnivån definieras med hjälp av nyckeltal och mått
     
  • Måtten länkas till lönesystemet
     
  • Exaktare regler för bestämning av resultatbonus görs upp
     
  • Den berörda personalen informeras om systemet
     
  • Uppföljning.

§ 16 Engångsarvode

Även om det i § 16 inte anges någon miniminivå för engångsarvode som betalas för möten, har TS-avtalsparterna avsett att om en anställd deltar i ett organs möte enligt tillämpningsanvisningen för TS § 16 mom. 2, ska det beaktas utgående från det lokala värderingssystemet för bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen, som engångsarvode eller som arbetstidsersättning.

Fjärrortstillägg

TS-lönekapitlets § 18 som gäller fjärrortstillägg har slopats, men enligt § 6 mom. 3 i allmänna delen i TS-18 ska till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som 31.1.2018 fått fjärrortstillägg enligt bestämmelserna i TS-17 fortsättningsvis betalas fjärrortstillägget enligt nämnda bestämmelser.
De tidigare TS-bestämmelser som tillämpas på tjänsteinnehavare som fått fjärrortstillägg finns i slutet av handledningen.

1Kommunala arbetsmarknadsverket och de kommunala huvudavtalsorganisationerna har tillsammans godkänt en rekommendation om resultatutveckling i verksamheten. 

Handledning för TS: Tillämpliga bestämmelser från tidigare avtal

– – –

§ 29 Övergångsbestämmelse (TS-95)

mom. 1

Med ikraftträdelsedag avses i bestämmelserna i denna paragraf den ikraftträdelsedag i kommunen/samkommunen för avlöningsbestämmelserna i TS-95 som behörig myndighet i kommunen/samkommunen har fattat beslut om i enlighet med bestämmelsen i 2 § 2 momentet.

mom. 2

Av dem som dagen före ikraftträdelsedagen var anställda av kommunen/samkommunen 

1) och varit placerade i lönegrupper enligt bilaga 1 till TAKAT 1994 förflyttas från och med ikraftträdelsedagen till lönegrupper enligt 10 § i regel på följande sätt:

  • de som varit i lönegrupp D placeras i lönegrupp I,
     
  • de som varit i lönegrupp C eller B placeras i lönegrupp II och
     
  • de som varit i lönegrupp A placeras i lönegrupp III samt

2) de som varit i den löneklassificeringspunkt i AKTA 1994 som nämns i 1 stycket av tillämpningsdirektivet till § 3 förflyttas från och med ikraftträdelsedagen till lönegrupper enligt 10 § enligt motsvarande principer som framgår av 1) punkten.

mom. 3

Den uppgiftsrelaterade lönen och den individuella lönen för dem som avses i 2 momentet bestäms från och med ikraftträdelsedagen i enlighet med bestämmelserna i 4–6 momenten.

Tillämpningsdirektiv

Det som nedan i 4, 5 och 6 momenten sägs om till ikraftträdelsedagen betald uppgiftsbaserad lön och yrkeskunnighetstillägg avser vid tillämpningen av sagda bestämmelser på dem som nämns ovan i 2 momentet 2 punkten till dem fram till ikraftträdelsedagen betald grundlön och tjänstetillägg.

mom. 4

Om den uppgiftsbaserade lön som på ikraftträdelsedagen har fastställts för en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt 13 § 1 momentet är lika stor som den uppgiftsbaserade lön som betalats fram till ikraftträdelsedagen, ändras den uppgiftsbaserade lönen inte på ikraftträdelsedagen. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare fram till ikraftträdelsedagen i yrkeskunnighetstilIägg har fått mer än 20 %, får han från och med ikraftträdelsedagen i individuell lön som avses i 16 § 1 momentet 20 % och den överskridande delen ändras till ett separattillägg.

mom. 5

Om den uppgiftsbaserade lön som på ikraftträdelsedagen har fastställts för en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt 13 § 1 momentet är mindre än den uppgiftsbaserade lön som betalats till honom fram till ikraftträdelsedagen, övergår skillnaden till att bli individuell lön som avses i 16 § 1 momentet. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare fram till ikraftträdelsedagen i yrkeskunnighetstilIägg har fått mer än 20 %, får han från och med ikraftträdelsedagen i individuell lön som avses i 16 § 1 momentet 20 % och den överskridande delen ändras till ett separattillägg.

mom. 6

Om den uppgiftsbaserade lön som på ikraftträdelsedagen har fastställts för en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt 13 § 1 momentet är större än den uppgiftsbaserade lön som betalats till honom fram till ikraftträdelsedagen tas den bristande delen av till honom fram till ikraftträdelsedagen betalt yrkeskunnighetstilIägg och om det inte räcker till för att täcka den uppgiftsbaserade lönen, betalar arbetsgivaren skillnaden. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare fram till ikraftträdelsedagen i yrkeskunnighetstilIägg har fått mer än 20 %, får han från och med ikraftträdelsedagen i individuell lön som avses i 16 § 1 momentet 20 % och den överskridande delen ändras till ett separattillägg.

mom. 7

Kommunen/samkommunen kan ändra det separattillägg som ska betalas enligt 4–6 momenten i en eller flera rater helt eller delvis till sådan individuell lön som avses i 16 § 1 momentet.

Tillämpningsdirektiv

Kommunen/samkommunen kan inte nedsätta eller upphöra att betala den individuella lön som ska betalas till en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt 4–7 momenten.

– – –

§ 18 Fjärrortstillägg (TS-98)

Till tjänstinnehavare och arbetstagare betalas fjärrortstillägg i mark i enlighet med de bestämmelser som gällde 31.12.1997.

Tillämpningsdirektiv

När en tjänsteinnehavare övergår till en annan tjänst i kommunen eller samkommunen bibehålls fjärrortstillägget oförändrat, utom i det fall att inget fjärrortstillägg skulle ha betalts på den nya huvudsakliga tjänsteutövningsplatsen 1.1.1995. I så fall betalas tillägget inte.
Om tjänsteinnehavarens anställningsförhållande till kommunen/samkommunen upphör och han senare anställs på nytt i samma kommun/samkommun, har han i sitt nya anställningsförhållande i regel ingen absolut rätt till fjärrortstillägget.

Under följande förutsättningar har tjänsteinnehavaren dock absolut rätt till fjärrortstillägget:

  1. Anställningsförhållandet, som börjat före 1.5.1995 och som gällt tills vidare eller för viss tid, har upphört av en orsak som inte beror på tjänsteinnehavaren (arbetsuppgifterna har t.ex. tagit slut eller omorganiserats).
     
  2. Tjänsteinnehavaren blir på nytt anställd av kommunen/samkommunen inom 6 månader efter att ett anställningsförhållande som avses i punkt 1 har upphört.
     
  3. Tjänsteinnehavaren har varit arbetslös arbetssökande åtminstone under den största delen av avbrottet i anställningen (vid behov intyg av
    arbetskraftsmyndigheterna).

Vad som ovan sägs om tjänsteinnehavare gäller även arbetstagare som betalts fjärrortstillägg.

mom. 2

Kommunen eller samkommunen kan enligt prövning betala ett prövningsbaserat fjärrortstillägg i mark av samma storlek som avses i mom. 1 till en huvudtjänstinnehavare eller arbetstagare, som 1.5.1995 eller därefter inlett sin anställning hos kommunen/samkommunen.

Tillämpningsdirektiv

Det kan vara motiverat att betala prövningsbaserade fjärrortstillägg på glest bebodda och avsides belägna områden, om dessa förhållanden inte på något annat sätt har beaktats i lönen.

– – –

§ 18 Fjärrortstillägg (TS-95)

Tjänsteinnehavare
mom. 1 

Till en huvudtjänstinnehavare betalas under tiden 1.1.1995–30.4.1995 fjärrortstillägg enligt bestämmelserna i TAKAT som var i kraft 30.11.1994 och med användande som uträkningsgrund summan av den uppgiftsbaserade lönen och yrkeskunnighetstilIägget vid tidpunkten i fråga.

Tjänsteinnehavare
mom. 2

Fjärrortstillägget ändras från och med 1.5.1995 till ett tillägg i markbelopp. En tjänsteinnehavare, till vilken har betalats fjärrortstillägg 1.1.1995, bibehåller tillägget i markbelopp också i en annan tjänst vid den egna kommunen/samkommunen.

Tillämpningsdirektiv

En tjänsteinnehavares övergång till en annan tjänst i berörda kommun/samkommun  inverkar inte på betalandet av fjärrortstillägg, bara det också på det nya huvudsakliga tjänsteutövningsstälIet betalades fjärrortstillägg 1.1.1995.

Arbetstagare
mom. 3

Till en arbetstagare som 1.1.1995 har rätt till fjärrortstillägg på grundval av avtal eller ett lagakraftvunnet beslut av kommunen/¬ samkommunen, betalas det med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 1 och 2 momenten.

mom. 4

En kommun/samkommun kan enligt sin prövning till en huvudtjänstinnehavare/arbetstagare som 1.5.1995 eller därefter anställs av den, betala ett tillägg i markbelopp av samma storlek som avses i 1 momentet.

Tillämpningsdirektiv

Det kan vara motiverat att betala prövningsbaserade fjärrortstillägg på glest bebodda och avsides belägna områden, om dessa förhållanden inte på något annat sätt har beaktats i lönen.

Handledning för TS: Utdrag ur KT:s cirkulär 7/1999

Viktiga punkter som bör utvecklas inom lönesystemet i avtalet för den tekniska sektorn år 1999

I det följande utreds i form av frågor och svar viktiga punkter som bör utvecklas inom lönesystemet i avtalet för den tekniska sektorn (TS), och som kommunerna borde ägna speciell uppmärksamhet år 1999.

Detta cirkulär är ett tillämpningsdirektiv för utvecklingen av lönesystemet i TS, vilket gjorts upp gemensamt av avtalsparterna inom avtalet för den tekniska sektorn. Avtalsparterna är Kommunala arbetsmarknadsverket (KA), AKAVA-OS, Kommunfackets union och Förhandlingsorganisationen för Teknik och Grundservice FKT.
Med kommun avses nedan kommuner och samkommuner och med arbetstagare avses både arbetstagare och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet för den tekniska sektorn. Med avtalsorganisation inom den tekniska sektorn avses nedan lokala föreningar, riksomfattande underföreningar på förbundsnivå eller en sådan underförenings lokala föreningar inom AKAVA-OS, Kommunfackets union och FKT.

– – –

Fråga 5 

Kan kommunen ha finansieringskällor att använda för betalning av individuella löner?

Svar 

Ja. Om överföringen av personalen inom den tekniska sektorn från ett avlöningssystem till ett annat 1.12.1995 medförde inbesparingar för kommunen på grund av längden på arbetstagarnas anställningsförhållanden och skillnader i bestämmelserna om branschtillägg i TS och om erfarenhetstillägg i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) är det lämpligt att kommunen använder dessa inbesparingar till betalning av individuella löner. När den tekniska sektorn genom att omorganisera sina uppgifter eller annars på egen hand fått till stånd kostnadsminskningar, lönar det sig att använda en del av denna inbesparing till betalning av individuella löner.

När man centralt kom överens om att kommunernas personal inom den tekniska sektorn skulle överföras från lönesystemet i AKTA till lönesystemet i TS var det inte avtalsparternas avsikt att kommunerna skulle göra inbesparingar genom att överföra sin tekniska personal från ett lönesystem till ett annat. Det är sedan en annan sak att kommuninvånarna drar nytta av utvecklingen i form av effektiverad verksamhet och bättre service allt eftersom den lokala utvecklingen av lönesystemet i TS går framåt. Samtidigt syns också arbetstagarens utveckling i arbetet och förmåga att nå resultat i hans lön.

 

Handledning för TS: Blankettmall för uppgiftsbeskrivning

I Bakgrundsuppgifter

Den anställdes namn

 

Befattning

 

Utbildning

 

Arbetsplats

 

II Allmän uppgiftsbeskrivning

Syftet med uppgiften

 

 

 

De viktigaste uppgiftshelheterna

 

 

 

III De åtta värderingsfaktorerna enligt avtalet för tekniska sektorn

1. Beslutanderätt som hör till uppgifterna – avgörandenas vikt och konsekvenser,   prövningsrättens omfattning och självständighet

 

 

 

 

 

 

    2. Ansvar för organiseringen av arbeten och funktioner

 

 

 

 

 

    3. Den anställdes ställning i organisationen

 

 

 

 

 

    4. Tekniska kunskaper och färdigheter och tekniskt kunnande som uppgifterna kräver

 

 

 

 

 

    5. Utbildning som arbetsgivaren kräver

 

 

 

    6. Erfarenhet som arbetsgivaren kräver
 

 

 

 

 

 

    7. För uppgifterna nödvändig förmåga till växelverkan

 

 

 

 

 

    8. Arbetsmiljön

 

 

 

 

IV Bekräftelse

Denna uppgiftsbeskrivning har genomgåtts gemensamt av den anställde och chefen.

 

 

Datum och ort

 

Chefens underskrift

Den anställdes underskrift

 

handledning för TS: Blankettmall för utvärdering av den individuella arbetsprestationen

I Bakgrundsuppgifter

Den anställdes namn

 

Befattning

 

Utbildning

 

Arbetsplats

 

II Utvärdering av den individuella arbetsprestationen

Blanketten innehåller en förteckning över de faktorer som ges som exempel i avtalet för tekniska sektorn. Observera att man eventuellt bara använder en del av dessa eller att det utöver dessa faktorer kan tillämpas andra som avtalats lokalt.

Arbetsresultat

 

 

 

 

Yrkesskicklighet

 

 

 

 

Arbetserfarenhet

 

 

 

 

Utbildningsduglighet

 

 

 

 

Månkunnighet

 

 

 

 

Initiativförmåga

 

 

 

 

Ansvarskänsla

 

 

 

 

Samarbetsförmåga

 

 

 

 

Effektivitet

 

 

 

 

Kreativitet

 

 

 

 

III Mål och åtgärder för måluppfyllelse under den kommande perioden
(om dessa inte angetts separat, till exempel i samband med utvecklingssamtalet)

 

 

 

 

 

 

 

 

IV Bekräftelse

Denna blankett för utvärdering av den individuella arbetsprestationen har genomgåtts gemensamt av den anställde och chefen.

 
Datum och ort

 

Chefens underskrift

Den anställdes underskrift