Suomeksi
TS
TS 2018–2019, i kraft från 1.2.2018

Bilaga 8 Temporär försöksbestämmelse om s.k. 24/42 timmars arbetstid till avtalsperiodens slut

Arbetstid enligt försöksbestämmelsen i bilaga 8 kan tillämpas 1.4.2018–31.3.2020.

§ 1 Tillämpning av bilaga 8 (upphör att gälla 31.3.2020)

mom. 1 Tillämpningsområdet för bilaga 8

Bilaga 8 kan tillämpas endast på anställda som omfattas av bilaga 2 (särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemangen för brand- och räddningsverken).

Bestämmelserna i bilaga 8 kan tillämpas i ett arbete som till sin art är sådant att det utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn under vilken den anställde ska vara redo för arbete. 

mom. 2  

För att bestämmelserna i denna bilaga ska kunna börja tillämpas måste arbetsgivaren och avtalsorganisationerna inom TS eller deras registrerade underföreningar avtala om tillämpning av bilaga 8 genom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal.


Tillämpningsanvisning

Denna temporära bilaga gäller under avtalsperioden 1.2.2018–31.3.2020. Det lokala avtalet kan inte ingås för längre tid.

Det lokala avtalet kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid. 


§ 2 Bestämmelserna i bilaga 8 (upphör att gälla 31.3.2020)

mom. 1    

Genom bestämmelserna i bilaga 8 har ett avtal som avviker från bestämmelserna i arbetstidslagen ingåtts (med stöd av 14 § 2 mom. i arbetstidslagen). 


Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i bilaga 8 kan tillämpas i ett arbete som till sin art är sådant att det utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn under vilken den anställde ska vara redo för arbete.


mom. 2    

Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare och arbetstagare vid brand- och räddningsverk kan i enlighet med denna bilaga vara i genomsnitt 42 timmar i veckan under högst ett år, varvid arbetsskiften är högst 24 timmar.


Tillämpningsanvisning

Nedan benämns denna arbetstidsform 24/42 timmars arbetstid.


mom. 3     

I ett arbetsskift på 24 timmar får den arbetade tidens andel i regel vara högst 12 timmar i genomsnitt.


Tillämpningsanvisning

Innehållet i begreppet arbetad tid (aktivt arbete) avtalas genom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal.

Bestämmelserna i bilaga 8 kan tillämpas i ett arbete som till sin art är sådant att det utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn under vilken den anställde ska vara redo för arbete. 

På arbetsplatsen bör både arbetsgivaren och den anställde vara uppmärksamma på mängden arbetad tid.


mom. 4     

Ett 24 timmars arbetsskift kan delas upp i tre eller två delar. Varje del ska då utgöra ett arbetsskift på minst 6 timmar. Under 12 kalenderveckor kan högst ett arbetsskift på 24 timmar delas.

Exempel på uppdelning av ett arbetsskift (24 timmar)

Exempel 1:     6 timmar, 8 timmar och 10 timmar = 24 timmar
Exempel 2:     6 timmar, 9 timmar och 9 timmar = 24 timmar
Exempel 3:     8 timmar, 8 timmar och 8 timmar = 24 timmar
Exempel 4:     6 timmar och 18 timmar = 24 timmar
Exempel 5:     8 timmar och 16 timmar = 24 timmar
Exempel 6:     10 timmar och 14 timmar = 24 timmar
Exempel 7:     12 timmar och 12 timmar = 24 timmar

mom. 5     

Arbetsskiften ska planeras så att det efter ett arbetsskift (24 timmar) följer en vilotid på minst 24 timmar. Följande arbetsskift kan alltså planeras så att tiden mellan arbetsskiften är minst 24 timmar.


Exempel 1

Ett 24 timmars arbetsskift planeras att börja på måndag morgon kl. 9.00. Följande arbetsskift kan planeras att börja på onsdag kl. 9.00, varvid det blir en vilotid på 24 timmar mellan arbetsskiften.


Tillämpningsanvisning 

Övertidsarbete, nödarbete och en förlängning av ett 24 timmars arbetsskift enligt mom. 6 förkortar vilotiden på 24 timmar.

Utbildning som börjar genast efter ett 24 timmars arbetsskift

Genom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal kan man avtala om att när en del av ett uppdelat arbetsskift (mom. 4) används för utbildning, kan denna del förläggas så att den börjar genast efter ett 24 timmars arbetsskift. Vid planeringen ska man beakta att vilotiden på 24 timmar då flyttas framåt i motsvarande mån.


mom. 6     

Arbetsgivaren och den anställde kan under ett arbetsskift komma överens om förlängning av arbetsskiftet.


Tillämpningsanvisning

Om ett arbetsskift förlängs genom överenskommelse bör parterna samtidigt komma överens om huruvida de extra timmarna ska ersättas i form av övertidsersättning enligt mom. 8 eller i form av motsvarande ledighet.


mom. 7 Mertidsersättning under söckenhelgsveckor 

Om arbetsgivaren under en söckenhelgsvecka inte kan ge en hel dags kompensationsledighet för söckenhelger och helgdagsaftnar som avses i AKTA kap III § 7 mom. 3, betalas till anställda med full arbetstid för varje sådan söckenhelgsdag eller helgdagsafton

  • vid 24/42 timmars arbetstid i mertidsersättning en oförhöjd timlön som motsvarar en femtedel av veckans genomsnittliga ordinarie arbetstid, om inte något annat följer av bilaga 8.

En oförhöjd timlön också i det fallet att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen har varit ledig från arbetet eller haft semester, sjukledighet eller moderskapsledighet.

mom. 8     Övertidsersättning

Övertidsersättningen bestäms 

  • vid 24/42 timmars arbetstid så att det för övertidsarbete som utförs utöver arbetsskiftet betalas en med 50 % förhöjd lön för de två första timmarna och en med 100 % förhöjd lön för de följande timmarna.

Tillämpningsanvisning

24/42 timmars arbetstidssystem

Arbete mellan arbetsskiften blir i allmänhet övertidsarbete. Om en brandman t.ex. under lediga dagar mellan två arbetsskift inkallas till arbete två olika gånger (6 timmar resp. 4 timmar), och detta arbete blir övertidsarbete, räknas arbetstimmarna för de båda arbetspassen ihop (6 + 4 = 10 timmar). Övertidsersättningen betalas enligt det sammanlagda antalet timmar (för 2 timmar höjs lönen med 50 % och för 8 timmar höjs den med 100 %).


mom. 9 Nattersättning

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas ersättning enligt arbetstidskapitlet i AKTA.


Tillämpningsanvisning

Genom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal kan man avtala om att nattersättning ges i form av ledighet.


mom. 10 Vissa arbetstidsersättningar som kan ingå i den uppgiftsrelaterade lönen

Genom lokala avtal kan man bestämma att separat utbetalda kvälls-, natt-, skift- och lördagsersättningar samt ersättningar för fri beredskap helt eller delvis ska ingå som en fast post i en del av den uppgiftsrelaterade lönen för brand- och räddningspersonal. 

mom. 11 Begränsningar för arbetstidsersättningar 

Begränsningarna för arbetstidsersättningar bestäms enligt AKTA kap. III § 21.

mom. 12 Arbetsdygnets och arbetsveckans början

Ett arbetsdygn beräknas börja vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för 24/42 timmars arbetstid och en arbetsvecka på måndag vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för 24/42 timmars arbetstid.

mom. 13 Semester

Vid semester beräknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i mom. 12. 


Tillämpningsanvisning

1    Bestämning av semester (24/42 timmars arbetstid)

Bestämning av semester vid 24/42 timmars arbetstid, där den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 42 timmar och ett arbetsskift 24 timmar
Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många arbetsskift semestern ska innehålla. (AKTA kap. IV Semester: formel  § 6 mom. 3, avrundning  § 6 mom. 5) 
Arbetsdagarna i genomsnitt under en kalendervecka: 42/24 = 1,75


38 semesterdagar    1,75  38    =    13,3    =    13 arbetsskift
(avrundning nedåt)
    5                
30 semesterdagar    1,75  30    =    10,5    =    11 arbetsskift
(avrundning uppåt)
    5                
28 semesterdagar    1,75  28    =    9,8    =    10 arbetsskift
    5                (avrundning uppåt)

Antalet arbetsskift som ingår i semestern är konstant. Antalet arbetsskift kan inte ändras genom semesterarrangemang. Dessutom är det nödvändigt att rätt antal kalenderdagar antecknas som semestertid. Detta är nödvändigt bland annat för att de arbetstidstillägg som ingår i den ordinarie arbetstiden ska kunna räknas ut när semesterlönen höjs. Det är också nödvändigt att känna till den anställdes faktiska semestertid.
Följande antal kalenderdagar bör ingå i semestern utgående från rätten till semester:
38 semesterdagar    =    semestertid på 52 kalenderdagar*)
30 semesterdagar    =    semestertid på 42 kalenderdagar*)
28 semesterdagar    =    semestertid på 38 kalenderdagar*)
*) Till semestertiden läggs de söckenhelger som infaller på måndag–fredag under semesterperioden. Se mertidsersättning under söckenhelgsveckor i mom. 7 i denna bilaga. 


2 Sparande av semester

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 12 i semesterkapitlet i AKTA. När man inom brandväsendet tillämpar arbetstidsarrangemang som avviker från allmän arbetstid bör man beakta följande:

24/42 timmars arbetstid

Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 42 timmar och längden på ett arbetsskift 24 timmar.

Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 arbetsskift, vilket innebär att maximalt 8 arbetsskift kan sparas av semestern. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där ett arbetsskift på 24 timmar följs av 3 lediga dagar, ska ett arbetsskift som tas ut som sparad ledighet också innefatta 3 lediga dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst  8 x 4 = 32 kalenderdagar sparas.

När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan nämnda moduler.

3 Ytterligare anvisningar

I fallen ovan skjuts även utbetalningen av arbetstidstillägg som höjer semesterlönen upp till den tidpunkt då den sparade semestern tas ut.


Tillämpningsanvisning

1 Bestämning av semester (24/42 timmars arbetstid)

Bestämning av semester vid 24/42 timmars arbetstid, där den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 42 timmar och ett arbetsskift 24 timmar.

Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många arbetsskift semestern ska innehålla. (AKTA kap. IV Semester: formel § 6 mom. 3, avrundning § 6 mom. 5.

Arbetsdagarna i genomsnitt under en kalendervecka: 42/24 = 1,75.

 

38 semesterdagar

 

1,75 x 38
5

 

=

 

13,3

 

=

 

13 arbetsskift (avrundning nedåt)

 

30 semesterdagar

 

1,75 x 30
5

 

=

 

10,5

 

=

 

11 arbetsskift
(avrundning uppåt)

 

28 semesterdagar

 

1,75 x 28
5

 

=

 

9,8

 

=

 

10 arbetsskift
(avrunding uppåt)

Antalet arbetsskift som ingår i semestern är konstant. Antalet arbetsskift
kan inte ändras genom semesterarrangemang. Dessutom är det
nödvändigt att rätt antal kalenderdagar antecknas som semestertid.
Detta är nödvändigt bland annat för att de arbetstidstillägg som ingår
i den ordinarie arbetstiden ska kunna räknas ut när semesterlönen
höjs. Det är också nödvändigt att känna till den anställdes faktiska
semestertid.

Följande antal kalenderdagar bör ingå i semestern utgående från
rätten till semester:

38 semesterdagar    =    semestertid på 52 kalenderdagar  *)
30 semesterdagar    =    semestertid på 42 kalenderdagar *)
28 semesterdagar    =    semestertid 38 kalenderdagar *)
*) Till semestertiden läggs de söckenhelger som infaller på måndag–
fredag under semesterperioden. Se mertidsersättning under söckenhelgsveckor i mom. 7 i denna bilaga.

2 Sparande av semester

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 12 i semesterkapitlet i AKTA. När man inom brandväsendet tillämpar arbetstidsarrangemang som avviker från allmän arbetstid bör man beakta följande:

24/42 timmars arbetstid

Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 42 timmar och längden på ett arbetsskift 24 timmar.

Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 arbetsskift, vilket innebär att maximalt 8 arbetsskift kan sparas av semestern. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där ett arbetsskift på 24 timmar följs av 3 lediga dagar, ska ett arbetsskift som tas ut som sparad ledighet också innefatta 3 lediga dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst 8 × 4 = 32 kalenderdagar sparas.

När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan nämnda moduler.

3 Ytterligare anvisningar

I fallen ovan skjuts även utbetalningen av arbetstidstillägg som höjer semesterlönen upp till den tidpunkt då den sparade semestern tas ut.