Suomeksi

LÄKTA, i kraft från 1.4.2020

Det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) omfattar 17 300 läkare i kommuner och i samkommuner.

Av dem arbetar 10 200 som läkare vid sjukhus och 4 000 som läkare vid hälsocentraler. Cirka 2 500 arbetar som tandläkare och cirka 500 som veterinärer.

Nätpublikation ISBN 978-952-293-726-1

Underteckningsprotokoll till det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 2020–2021

§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.4.2020–28.2.2022.

Efter 28.2.2022 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

2 § Allmänna förhöjningar 

mom. 1 Allmän förhöjning 1.8.2020 i bilaga 1, 4 och 5

Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2020 genom en allmän förhöjning.

Förhöjningen är 1,24 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 1,24 procent.

Tillämpningsanvisning

Arvodena och de individuella tilläggen för innehavare av bitjänst vid univer-sitetssjukhus höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

Allmän förhöjning 1.8.2020 i bilaga 2

Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2020 genom en allmän förhöjning.

Förhöjningen är 1,65 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 1,65 procent.

Allmän förhöjning 1.8.2020 i bilaga 3

Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2020 genom en allmän förhöjning.

Förhöjningen är 1,25 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 1,25 procent.

Tillämpningsanvisning

Arvodena och de individuella tilläggen för innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

mom. 2 Allmän förhöjning 1.4.2021 i bilaga 1, 3–4

Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs1.4.2021 genom en allmän förhöjning.

Förhöjningen är 1,0 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 1,0 procent.

Tillämpningsanvisning

Arvodena och de individuella tilläggen för innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

Allmän förhöjning 1.4.2021 i bilaga 2

Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.4.2021 genom en allmän förhöjning.

Förhöjningen är 1,31 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 1,31 procent.

Allmän förhöjning 1.4.2021 i bilaga 5

De uppgiftsrelaterade lönerna eller därmed jämförbara månadslönerna för tjänsteinnehavare som hör till lönepunkt L5EL4000, L5EL5000 eller L5EL5010 höjs 1.4.2021 genom en allmän förhöjning.

Förhöjningen är 0,72 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,72 procent.

De uppgiftsrelaterade lönerna eller därmed jämförbara månadslönerna för tjänsteinnehavare som hör till lönepunkt L5EL3000 eller som står utanför lönesättningen höjs 1.4.2021 genom en allmän förhöjning.

Förhöjningen är 1,0 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 1,0 procent.

§ 3 Centraliserad pott

KT och JUKO förhandlar senast 28.2.2021 om fördelningen av en centraliserad pott på 0,5 procent i bilaga 1–4. Fördelningen av potten har att göra med den reform av lönesystemet som avtalats i § 11 och den fördelas på nationell nivå.

Om samförstånd inte nås om hur potten ska fördelas, överförs 0,2 procent till den lokala justeringspotten och 0,3 procent används tillförhöjning avde högsta grundlönenivåerna i bilaga 1–4. 

Förhöjningarna enligt § 3–4 är sammanlagt 0,8 procent av lönesummorna i bilagorna 1–4.

I bilaga 5 har en procent använts på central nivå.

§ 4 Lokal justeringspott

mom. 1 Lokal justeringspott 1.4.2021

I bilaga 1–4 är den lokala justeringspotten 0,3 procent av lönesumman för dem som omfattas av bilagan, om inget annat följer av § 3.

mom. 2 Fördelning av den lokala justeringspotten

När den lokala justeringspotten fördelas är syftet att stödja genomförandet av den lönereform som avtalats i § 11. Målet är också att rätta till lokala missförhållanden i lönerna och stödja resultatfrämjande omorganiseringar av verksamheten och uppgifterna.

Den lokala justeringspotten används i första hand för höjning av uppgiftsrelaterade löner. Hos de arbetsgivare där minimibeloppet för det individuella tillägget uppfylls kan potten också användas till individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

mom. 3 Beräkning av den lokala justeringspotten

Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av bilagan.

Till lönesumman räknas samtliga löner som betalats till dem som omfattas av bilagan med undantag för extraordinära löneposter såsom semesterpenningaroch resultatbonus.

mom. 4 Användning av och förhandlingar om den lokala justeringspotten

Arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor.

Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten för höjning av uppgiftsrelaterade löner och för individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

§ 5 Justering av arvoden och ersättningar i euro

Arvodena i euro har höjts på det sätt som framgår av bilaga 1 och 4. Också motsvarande lönedelar som baserar sig på lokala avtal höjs med en förhöjning av motsvarande storlek.

Besöksarvodena i euro i den kommunala veterinärtaxan har höjts 1.1.2021 med 3,04 procent på det sätt som framgår av taxan.

§ 6 Justering av lönesättningarna

Grundlönerna i lönesättningen höjs på det sätt som framgår av bilaga 1–5.

§ 7 Arbetstidsförlängning enligt konkurrenskraftsavtalet

De förlängningar av den ordinarie arbetstiden som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet fortsätter att gälla.

§ 8 Betalning av justerade löner

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. I stora kommuner och samkommuner där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.

De justerade höjningar som baserar sig på arbetstiden betalas från den tidpunkt då justeringarna träder i kraft eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum.

§ 9 Ställningstaganden om arbetshälsa

Parterna har utarbetat ställningstaganden om arbetshälsa, vilka bifogas detta underteckningsprotokoll. I tillämpningsbilaga 1 till den allmänna delen har anvisningarna om arbetsskiftsplaneringen för läkare och tandläkare uppdaterats.

§ 10 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 11 Arbetsgrupper

Finlands Läkarförbund, Finlands Tandläkarförbund och KT förhandlar om de följande skedena i det nya lönesystemet i läkaravtalet (bilaga 1–4). Systemreformen gäller hela lönesystemet och de olika lönefaktorerna. Målet är att utveckla lönesystemet för olika läkargrupper, särskilt med tanke på att kontinuiteteninom primärvården behöver stödjas, och att belöna specialläkare och specialtandläkare enligt deras karriärutveckling. Särskild vikt fästs också vid läkarnas och tandläkarnas ork och arbetshälsa och vid resultatutvecklingen.

Finlands Läkarförbund och KT förhandlar också om en revidering av prestationslönesystemet (särskilt bilaga 1). Reformen kan också innehålla försök. Även Finlands Tandläkarförbund och KT förhandlar om en revidering av prestationslönesystemet (särskilt bilaga 2). Reformen kan också innehålla försök.

Som en del av lönesystemsreformen avtalas om åtgärder enligt § 3–4 i underteckningsprotokollet på det sätt som framgår närmare av bestämmelserna. Dessa ändringar träder i kraft 1.4.2021. Till övriga delar träder ändringarna i kraft 1.3.2022, om inget annat följer av landskapsreformen.

Finlands Veterinärförbund och KT förhandlar om ändringar i lönesystemet för veterinärer med beaktande av slutresultatet från Jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp som dryftatveterinärtjänster (MMM011:00/2020). I samband med att lönesystemet eventuellt ändras förhandlar parterna också om ändringar i arbetstidsbestämmelserna för kommunala tjänsteveterinärer med beaktande av de krav som den nya arbetstidslagen ställer på de praktiserande veterinärernas arbete.

I arbetstidskapitlet i LÄKTA 2020–2021 finns det temporära bestämmelser om förläggningen av den ordinarie arbetstiden. Bestämmelsernas konsekvenser för verksamheten följs upp och utvärderas under avtalsperioden. Som en delav arbetet utförs också ett pilotprojekt med en dygnet-runt-modell som lämpar sig för den specialiserade sjukvården.

§ 12 Arbetsfred

Detta avtal inklusive förpliktelsen om arbetsfred i § 4 i kapitlet IV i det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare gäller till 28.2.2022.

Helsingfors, den 28 maj 2020

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

Bilaga 1 Ställningstagande om arbetshälsa

Bilaga 2 Ställningstagande av KT Kommunarbetsgivarna och Finlands Veterinärförbund

KT, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet: Kontinuiteten i vården är av största vikt vid hälsovårdscentralerna

Arbetsmarknadsparterna är eniga om att kontinuiteten i vården och långvariga patientrelationer förbättrar hälsocentralsarbetets produktivitet, kostnadseffektivitet samt meningsfullhet förenskilda läkare och tandläkare. Arbetsmarknadsparterna uppmanar de lokala aktörerna att stärka de resurser som främjar hälsocentralsarbetet.

Brådska belastar läkarna i den offentliga sektorn

Av de läkare som arbetar vid hälsocentralerna uppger ca 75 procent att ständig brådska eller outförda arbeten skapat en börda för dem åtminstone rätt ofta under det senaste halvåret. För de läkare som arbetar vid sjukhus är motsvarande andel ca 60 procent. (Källa: Lääkärin työolot ja terveys 2019). Också tandläkarna uppger att arbetsmängden är den faktor som mest försämrar välbefinnandet i arbetet. (Källa: TTL: Hammaslääkärien työhyvinvointi Suomessa 2019).

Resurserna, ledningen och arbetsfördelningen i skick

För att hälsocentralsarbetet ska vara resultatrikt och sporra de anställda att orka arbeta, är det nödvändigt att hantera belastningskällorna i arbetet och säkerställa åtminstone följande:

  • Arbetsgivaren ska ha möjlighet och tillräckliga resurser att styra och leda verksamheten. De närmaste chefernas roll är central för att det dagliga arbetet ska vara smidigt.
     
  • Arbetet måste organiseras så att långvariga patientläkarrelationer säkerställs. Det här gynnar särskilt dem som anlitar tjänsterna i stor omfattning.
     
  • I tandläkarnas arbete är det också viktigt att behandlingarna blir klara inom en rimlig tid.
     
  • Med en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan yrkesgrupperna kan man mycket snabbt påverka läkarnas möjligheter att orka i arbetet. Läkarna och tandläkarna har till uppgift att diagnostisera sjukdomar och besluta ombehandlingen av dem. Detta kan inte överföras till andra yrkesgrupper.
     
  • Arbetsfördelningen bör därför utvecklas så att läkarna och tandläkarna sköter uppgifter enligt sin utbildning och sitt kunnande, och så få andra uppgifter som möjligt.
     
  • Onödiga gränser för arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper bör suddas ut både normativt och genom arbetsgivarnas praktiska arbetsplanering.
     
  • Den som tillhandahåller service bör ha möjlighet att rikta tjänsterna på ett ändamålsenligt sätt för att minska skillnaderna i välfärd och hälsa.
     
  • Serviceproducenterna inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren utvecklat olika lågtröskeltjänster och sätt att svara på patienternas vårdbehov för att öka verkningsfullheten. Det här utvecklingsarbetet bör fortsätta.
     
  • Hälsocentralsarbetet bör utvecklas så att patienten beroende på sitt behov avhälsovård kan gå direkt till rätt yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården – sjukskötare, munhygienist, fysioterapeut, hälsovårdare, psykolog, tandläkare eller läkare.
     
  • Ibruktagningen av digital teknik för bedömningen av vårdbehovet bör fortsätta och utvid-gas till eventuella andra funktioner inom primärvården.
     
  • Rätt dimensionerade personalresurser säkerställer en rimlig arbetsbörda så att den ordinarie arbetstiden räcker till för att utföra arbetsuppgifterna och så att läkare och tandläkare kan sköta sina patienter i enlighet med vårdrekommendationerna.
     
  • Tillräckliga möjligheter till fortbildning och konsultation samt stöd till utbildar- och tutorläkare bör tryggas.
     
  • Verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården bör ha fungerande och ändamålsenliga arbetslokaler och arbetsredskap.
     
  • Genom utveckling av bättre fungerande informationssystemen och eliminering av problemen i systemen skulle mycket tid frigöras för läkarnas och tandläkarnas patientarbete. Även flerfaldig journalföring och onödig statistikföring bör elimineras i läkarnas och tandläkarnas arbete.
     
  • En systematisk kompetensutveckling bör göra det möjligt att upprätthålla yrkesskickligheten, lära sig nytt och avancera i karriären samt ge möjlighet till löneutveckling.

Målet att öka den offentliga primärvårdens verkningsfullhet

Hälsocentralsarbetet bör innehålla resurser som främjar välbefinnandet i arbetet och arbetets produktivitet. Genom att stärka dessa resurser kan man få läkar- och tandläkarkåren att stanna kvar i långa anställningsförhållanden och rekryteringen av nya anställda underlättas. Möjligheterna att påverka sitt eget arbete, rättvis behandling på arbetsplatsen och ett gott och innovativt arbetsklimat ärfaktorersom sporrar de anställda att orka i arbetet och stärkerderas engagemang. De här faktorernamöjliggör långvariga patient-läkarrelationer som ökar upplevelsen av att arbetet har betydelse och att det uppskattas i samhället.

Arbetsmarknadsparterna uppmuntrar till att stärka dessa positiva faktorer i arbetet och att genomföra de åtgärder som beskrivs ovan. På så sätt kan man säkerställa att varje finländare får den vård den behöver.

Ställningstagande av KT Kommunarbetsgivarna och Finlands Veterinärförbund: Positiva resurser i de kommunala veterinärernas arbete

Genom detta gemensamma ställningstagande uppmuntrar arbetsmarknadsparterna både arbetsgivarna och veterinärerna att identifiera positiva resurser i veterinärarbetet och satsa på att stärka dem. På så sätt kan man till exempel stödja och underlätta rekrytering, få veterinärerna att stanna kvar i sina anställningsförhållanden och lindra skadliga följder av en alltför stor arbetsbelastning. Man måste vara uppmärksam på faktorer som påverkar hur veterinärerna orkar med sitt arbete. Till exempel jourtjänstgöring och ensamarbetemedförextra belastning.

Det finns många positiva resurser i de kommunala veterinärernas arbete. Sådana är bland annat:

  • konkret hjälp för djur i både det kliniska arbetet och djurskyddsövervakningen
  • skydd av människors hälsa mot sjukdomar som smittar mellan djur och människor och mot andra sjukdomsalstrare eller olägenheter i livsmiljön
  • mångsidigt och meningsfullt arbete
  • mångsidig användning av en bred kompetens
  • arbetsgemenskap.

Åtgärder för att veterinärerna ska orka arbeta

För att hjälpa veterinärerna att orka med sitt arbete kan till exempel följande åtgärder vidtas:

  • jour- och andra arbetsarrangemang som stöder möjligheterna att förena arbete och familjeliv
  • vilotider som stöder återhämtningen från arbetet
  • arbete i par, särskilt för kommunala tillsynsveterinärer, underlättar svåra förvaltningsbeslut och ger möjlighet till att bearbetasvåra upplevelser genast efter en händelse
  • regelbundna träffar mellan kolleger och skapande av enhetlig praxis
  • stöd för unga veterinärer i form av systematisk introduktionspraxis, konsultationsmöjligheter och stöd av en seniorveterinär
  • möjligheter att påverka sitt eget arbete och en rimlig arbetsbörda

Utveckling av veterinärernas kompetens

Veterinärernas kompetensutveckling kan stödjas till exempel genom följande åtgärder:

  • kollegialt stödoch samtal med kolleger
  • regelbunden utbildning i substansfrågor och i frågor som gäller arbetshälsa
  • arbete tillsammans med andra
  • handledning.

I Allmän del

Tillämpningsområde

§ 1 Tillämpningsområde

Detta tjänstekollektivavtal, nedan kallat LÄKTA, tillämpas på läkare och tandläkare inom social-, hälso- och sjukvården samt veterinärer inom veterinärvården, miljö- och hälsoskyddet och miljövården vilka är anställda av en kommun eller samkommun, om inte något annat bestäms här eller i något annat tjänsteeller arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Den terminologi som använts i detta tjänstekollektivavtal och dess bilagor (t.ex. legitimerad läkare, läkare med allmänläkarrättigheter) beskrivs närmare i tillämpningsbilagan till allmänna delen.

§ 2 Tillämpning av avtalet

mom. 1 Hur anställningsvillkoren fastställs

Anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet följer bestämmelserna i detta avtal och i dess bilagor 1–5 samt bestämmelserna för tjänsteinnehavare i gällande allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal (AKTA), så som nedan närmare föreskrivs.

mom. 2 Hur bestämmelserna i AKTA tillämpas

Bestämmelserna i AKTA och detta avtal med bilagor tillämpas så, att en specialbestämmelse i detta avtal eller dess bilaga åsidosätter motsvarande allmänna bestämmelse i AKTA.

Tillämpningsanvisning

Till exempel när förhållandet mellan bestämmelserna i lönekapitlet i AKTA och specialbestämmelserna i bilagorna avgörs kan de som omfattas av detta avtal inte beviljas löneförhöjning eller få lönen sänkt på samma grund med stöd av både en specialbestämmelse i allmänna delen i detta avtal eller en bilaga till detta avtal och en allmän bestämmelse i lönekapitlet i AKTA, utan specialbestämmelsen åsidosätter den allmänna bestämmelsen.

mom. 3 Avtalsbilagorna och deras tillämpningsområden

Bilaga nr

Tillämpningsområde

Bestämmelser

1

Läkare vid hälso-centraler

 

Läkare som arbetar vid hälsocentraler

a) läkare som arbetar inom systemet för primärvård och

b) läkare inom företagshälsovården.

 

 

  • Lönesättning
     
  • Åtgärdsarvoden fö ordinrie arbetstid
     
  • Arvoden för kliniskt mertidsarbete
     
  • Till bilagan hör en separat åtgärdskatalog.

2

Tandläkare vid hälso-centraler

 

Tandläkare som arbetar vid hälsocentraler.

 

  • Lönesättning
     
  • Åtgärdsarvoden
     
  • Besökningsarvoden för kliniskt mertidsarbete och förstahjälpsbesök under ledig tid
     
  • Arvoden för kliniskt mertidsarbete för deltidsarbetande tandläkare
     
  • Ersättning för förstahjälpsbesök under ledig tid
     
  • Till bilagan hör en separat åtgärdskatalog.

3

Sjukhusläkare

 

Läkare som arbetar inom den specialiserade sjukvården och den specialicerade sjukvård som upprätthålls av en hälsocentral.

Tillämpningsanvisning

Bilagan tillämpas på läkare som arbetar vid sjukvårdsdistrikt, specialomsorgsdistrikt eller specialistledda sjukhus som i enlighet med § 4 i lagen om införande av folkhälsolagen överförts att användas i hälsocentralens verksamhet (se Kommunala avtalsdelegationens cirkulär C 4/1981 och C 18/1981). Bilagan tillämpas i samma omfattning också på dem som arbetar vid de specialistledda kretssjukhusen i Pieksämäki och Brahestad och vid Jokilaakso och Honkaharju sjukhus och sjukhuset Lapponia.

 

  • Lönesättning
     
  • Arvoden för läkarutlåtanden
     
  • Innehavare av bitjänst vid unversitetssjukhus.

4

Sjukhus-tandläkare

 

Legitimerade tandläkare som arbetar inom den specialiserade sjukvården.

 

 

  • Lönesättning
     
  • Åtgärdsarvoden för ordinarie arbetstid och kliniskt mertidsarbete
     
  • Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete
     
  • Tillämpning av vissa bestämmelser i kapitel I, II, III och IV samt bilaga 3
     
  • Till bilagan hör en separat åtgärdskatalog.

5

Kommunala veterinärer

 

Legitimerade veterinärer som är anställda av en kommun eller samkommun.

 

Bestämmelserna i § 2 och 4 i bilagan tillämpas även på icke legitimerade visstidsanställda veterinärer.

 

  • Lönesättning
     
  • Kommunala veterinärtaxan
     
  • Ordandet av lediga dagar
     
  • Jourersättningar
     
  • Till bilagan hör en separat veterinärtaxa.

§ 3 Anställningsvillkor för amanuenser

Lönen för en amanuens i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, dvs. en läkarpraktikant, som fullgör sjukhustjänst som ingår i läkarutbildningen och som har full arbetstid bestäms enligt det belopp som anges i § 3 i lönekapitlet i AKTA. Också till övriga delar fastställs anställningsvillkoren enligt bestämmelserna i AKTA, varvid arbetstidssystemet kan följa § 7 eller 9 i arbetstidskapitlet i AKTA.

II Löner

Tillämpliga bestämmelser

§ 1 Tillämpliga bestämmelser i lönekapitlet i AKTA

Förutom LÄKTA tillämpas följande bestämmelser i lönekapitlet i AKTA (kap. II) och dess bilagor:

AKTA
paragraf

AKTA
sakfråga

Undantag från tillämpningen av AKTA

§ 1

 De anställdas rätt till lön

 

  

§ 2

 Grundläggande lönebegrepp

 

§ 4

Deltidslön

Tillämpas inte på veterinärer vars ordinarie arbetstid inte har fastställts i avtalet. Se tillämpningsanvisning 4 i § 3 i allmänna delen till LÄKTA 2014–2016 som gällde till 31.12.2015.

Iakttagande av tidigare lönegrunder i bitjänst.

Anställningsvillkoren för sådana innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus som avses i § 28 i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) följer bilaga 3 § 4 på samma sätt som för sjukhusläkare och sjukhustandläkare med huvudtjänst.
§ 5

Ordinarie lön
(inklusive protokollsanteckningen om bibehållande av års- och fjärrortstillägg)

Ordinarie lön under tjänstledighet för dem som omfattas av bilaga 1–4, se § 3 i lönekapitlet.

Lön som utgör grunden för arbetserfarenhetstillägg för veterinärer, lön under avlönad tjänstledighet, utbildning och utbytesledighet, se § 4 i lönekapitlet.

Semesterlön till dem som omfattas av LÄKTA och grunden för beräkning av semesterpenning, se § 5 i lönekapitlet.

Eventuella årstillägg för veterinärer följer bestämmelserna i det avtal som gällde 15.1.2000.
§ 6 Lönesystemet

 
§ 7 Lönesättning (grundlön) De uppgiftsrelaterade grundlönerna (lönesättningen) för dem som omfattas av detta avtal anges i bilagorna 1–5 till detta avtal och i § 2 i lönekapitlet.
§ 8 Anställda utanför lönesättningen Se tillämpningsanvisningarna i lönebilagorna om dem som står utanför lönesättningen.
§ 9 Fastställande av den uppgiftsrelaterade lönen och sänkning av grundlönen/den uppgiftsrelaterade lönen p.g.a. avsaknad av den utbildning som krävs Se tillämpningsanvisningen. I avtalets lönesättning finns kompletterande närmare anvisningar om bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen.
§ 10 Väsentliga ändringar i uppgifterna  
§ 11 Individuellt tillägg Se bestämmelsen om minimibeloppet för individuellt tillägg i § 6 i lönekapitlet i detta avtal och tillämpningsanvisningen.
§ 12 Arbetserfarenhetstillägg Se § 4 mom. 1 i lönekapitlet i detta avtal angående lön som utgör grunden för arbetserfarenhetstillägget för veterinärer i vissa fall.
§ 13 Resultatbonus  
§ 14 Engångsarvode  
§ 15 Rekryteringstillägg  
§ 16 Språktillägg  
§ 17 Lön för arbetsgivarens representant  
§ 18 Lönebetalning  
§ 19 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad För veterinärer vars ordinarie arbetstid inte har fastställts i avtalet bestäms lönen för en del av månaden som dagslön. Se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 2 i allmänna delen och punkt 5.1 i tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 5 i det LÄKTA 2014–2016 som gällde till 31.12.2015.
§ 20 Arbetsgivarens kvittningsrätt  
§ 21 Lön under avstängning från tjänsteutövning  

Tillämpningsanvisning

Hur den uppgiftsrelaterade lönen bestäms

Den uppgiftsrelaterade lönen för en tjänsteinnehavare som omfattas av läkaravtalet bestäms i första hand enligt arbetets svårighetsgrad. De allmänna värderingsfaktorerna anges i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA. I tillämpningsanvisningen behandlas hur till exempel utbildning, extra uppgifter, ansvar och chefsställning påverkar arbetets svårighetsgrad. I fråga om tillämpningen av lönesättningen och bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen, se även § 7, 8 och 9 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Vid ändringar i arbetsuppgifterna bör tjänsteinnehavarnas arbetsbeskrivningar ses över och arbetsvärderingen göras på nytt. Se punkt 1 i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.

Avsevärda ändringar i uppgifterna och deras eventuella inverkan på tjänsteinnehavarens lön ska diskuteras med tjänsteinnehavaren.

I fråga om bestämningen av lön för personal utanför lönesättningen och anställda i chefsställning, se särskilt § 8 mom. 1 med tillämpningsanvisning i lönekapitlet i AKTA.

Särskilda bestämmelser om löner

§ 2 Lönesättning för läkare vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer från 1.8.2020 och 1.4.2021

Kompetens: för uppgiften lämpliga specialisträttigheter; grundlön

 

1.8.2020

1.4.2021

L0KASVNL

4 762,53

4 810,16

§ 3 Ordinarie lön för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus under avlönad tjänstledighet

Vid avlönad tjänstledighet höjs den ordinarie lönen för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de åtgärds- och besöksarvoden samt arvoden för intyg och utlåtanden enligt detta avtal som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.

Tillämpningsanvisning

Den ordinarie lönen höjs också vid avlönad tjänstledighet under en del av en dag. Som hjälp används då timlön.

§ 4 Lön som utgör grunden för arbetserfarenhetstillägget för veterinärer, lön under avlönad tjänstledighet, utbildning och utbytesledighet

mom. 1

Om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker minskad med 15 %, beräknas erfarenhetstillägget på den med 15 % minskade grundlönen för hygieniker.

mom. 2

Om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker, betalas till veterinären vid avlönad tjänstledighet, utbytesledighet och av arbetsgivaren anvisad eller godkänd utbildning grundlönen för en hygieniker och eventuellt också arbetserfarenhetstillägg, som räknats på grundlönen.

mom. 3

Bestämmelsen tillämpas inte på veterinärmedicine studerande.

Tillämpningsanvisning

Om veterinärens egen ordinarie lön (se definition i AKTA kap. II § 5) är högre än beräknat enligt § 4 mom. 1 eller 2 eller § 5 mom. 3, betalas under tiderna i fråga veterinärens egen ordinarie lön.

Som utbildning som godkänns av arbetsgivaren anses sådan utbildning för vilken veterinären på begäran fått avlönad tjänstledighet för utbildning.

Reservistlön för repetitionsövningar dras av från ovan nämnda lön i enlighet med AKTA kap. V § 11 mom. 1.

§ 5 Semesterlön och grunden för beräkning av semesterpenning

mom. 1

Den ordinarie lön som betalas för semester till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärdsoch besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid. Också semesterersättningen beräknas på lönen enligt denna bestämmelse.

Semesterersättningen, som betalas när anställningen upphör, beräknas på de arvoden och den ordinarie lön som betalats under det kvalifikationsår då anställningen upphör.

mom. 2

Semesterpenningen för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus beräknas på lönen enligt mom. 1.

mom. 3

Om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker, betalas för veterinärens semester denna grundlön för hygieniker och eventuellt ett arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna lön. Också semesterersättningen beräknas på denna lön. Semesterpenningen för veterinärer beräknas på lönen enligt § 4 mom. 1 och på ett eventuellt arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna lön.

Till veterinärmedicine studerande betalas för semester grundlönen för ovan nämnda legitimerade veterinär som är heltidsanställd som hygieniker minskad med 15 % och ett eventuellt arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna lön. Också semesterersättningen beräknas på denna lön.

Tillämpningsanvisning

I enlighet med AKTA kap. IV § 13 mom. 2 multipliceras semesterlönen enligt § 5 mom. 3 eller semesterlönen som beräknats på veterinärens egen ordinarie lön med den genomsnittliga deltidsprocenten under kvalifikationsåret.

Protokollsanteckning

Se AKTA kap. IV § 13 angående bestämning av semesterlönen.

§ 6 Minimibeloppet för individuellt tillägg

Sådana individuella tillägg som avses i § 11 i lönekapitlet i AKTA bör användas i kommunen/samkommunen på årsnivå enligt följande:

  1. för läkare och tandläkare vid hälsocentraler minst 3,5 %
  2. för sjukhusläkare och sjukhustandläkare minst 1,5 %

av den totala summan av de årliga uppgiftsrelaterade lönerna.

Tillämpningsanvisning

Den totala summan av lönerna kan beräknas till exempel på basis av föregående års bokslut. Beloppet räknas ut och kontrolleras en gång per år.

I fråga om beviljande av individuellt tillägg, se § 11 med tillämpningsanvisning i lönekapitlet i AKTA.

En person i chefsställning kan till exempel ha administrativ eller någon annan särskild kompetens som i och för sig inte förutsätts för uppgiften och inte inverkar på uppgiftens svårighetsgrad, men som kan vara till väsentlig nytta i ledarskapsuppgifterna och detta kan då utgöra en grund för individuellt tillägg.

Om en tjänsteinnehavare exempelvis är tutor för personer som genomgår grundutbildning eller fortbildning kan det öka arbetets svårighetsgrad jämfört med andra i samma lönegrupp och detta beaktas då i den uppgiftsrelaterade lönen. Stor framgång i tutorskapet kan däremot utgöra en grund för att bevilja individuellt tillägg. Tutorskapet i sig kan förutsätta extra god yrkesskicklighet i den egentliga uppgiften och dessutom pedagogiska färdigheter och flexibilitet, vilka är typiska grunder för beviljande av individuellt tillägg.

§ 7 Ersättning för utvidgad verksamhet, gäller avtalsperioden 1.4.2020–28.2.2022

mom. 1

Om ett arbetsskift inom den ordinarie arbetstiden för en läkare eller tandläkare infaller måndag–torsdag kl. 17–20 eller fredag kl. 17–18 betalas i ersättning för utvidgad verksamhet:

  • 5–6 % av den uppgiftsrelaterade lönen, om antalet arbetsskift är 1–2
  • 7–9 % av den uppgiftsrelaterade lönen, om antalet arbetsskift är 3–5.

Det kan finnas högst fem sådana arbetsskift under en kalendermånad.

Tillämpningsanvisning

Jour och brådskande mottagningar utgör inte sådant arbete som avses i denna paragraf.

Beloppet av ersättningen för utvidgad verksamhet fastställs med beaktande av hur ofta den ordinarie arbetstiden infaller efter ovan nämnda klockslag.

Ersättningen för utvidgad verksamhet utgör en del av den ordinarie lönen. Arbetserfarenhetstillägg beräknas på summan av den uppgiftsrelaterade lönen och ersättningen för utvidgad verksamhet.

Dessutom betalas kvällsersättning i enlighet med AKTA kap. III § 19 mom. 1.

För timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden betalas mertids- eller övertidsersättning (LÄKTA kap. III § 10).

Prestationsarvoden se bilagorna 1–4.

Det är ändamålsenligt att utreda betalningsgrunderna för ersättningen för utvidgad verksamhet tillsammans med förtroendemannen. På grund av ersättningens natur förs inga officiella lokala förhandlingar.

Den ersättning som avses i denna paragraf gäller inte bilaga 5.

III Arbetstid

Tillämpliga bestämmelser

§ 1 Tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i AKTA

Förutom detta avtal tillämpas även följande bestämmelser i arbetstidskapitlet (kap. III) i AKTA:

AKTA
paragraf

AKTA
sakfråga

Undantag från tillämpningen av AKTA

§ 1

Principen om effektiv användning av arbetstiden

 

§ 3

Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna

 

§ 4 mom. 2

Vissa specialsituationer

 

§ 12

Dygnets början m.m.

 

§ 18 och
§ 19 mom. 1 och 2

Ersättningar för obekväm arbetstid 

Till den som beordrats jour eller utför sådant kliniskt mertidsarbete som avses i bilagorna betalas inte ersättningar enligt AKTA. Se bestämmelserna i bilagorna.

§ 20

Allmänna förutsättningar  för arbetstidsersättning

 

§ 21

Begränsningar för arbetstidsersättning

Till personer i ledande ställning betalas ersättningar för jour och kliniskt mertidsarbete enligt bilagorna. Se § 11 nedan.

§ 27

Utjämningsschema för arbetstiden

Se även bestämmelsen om arbetstidshandlingar i § 15 nedan.

§ 30

Arbetstidsbank

 

§ 31

Flexibel arbetstid

  

§ 32 mom. 1

Villkor för flexibel arbetstid

  

§ 33

Gränser för överskridning eller underskridning av den ordinarie arbetstiden (saldo)

  

§ 34

Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid

Mertids- och övertidsersättningarna bestäms enligt § 8 och 10 i detta kapitel.

§ 35

Anställningens upphörande med flexibel arbetstid

 

Bestämmelser om ordinarie arbetstid

§ 2 Ordinarie arbetstid

mom. 1 Begränsningar som gäller tillämpningen av bestämmelsen

Denna paragraf tillämpas inte på praktiserande veterinärer i bilaga 5.

mom. 2 Full ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden för dem som omfattas av avtalet är 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta timantal per vecka under en arbetsperiod där den ordinarie arbetstiden enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning utjämnas till detta timantal per vecka. Utjämningsperioden kan vara högst 52 veckor.

mom. 3 Den ordinarie arbetstiden under en arbetsvecka eller arbetsperiod där det ingår en söckenhelg

Under de veckor eller arbetsperioder i vilka det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag eller midsommarafton samt under de veckor eller arbetsperioder då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag, är den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod 7 timmar 39 minuter kortare. Om det under samma vecka eller arbetsperiod infaller två eller flera ovan avsedda söckenhelger görs arbetstidsförkortningen för var och en av dessa söckenhelger.

I deltidsarbete minskas arbetstiden under en sådan arbetsvecka eller arbetsperiod så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg nedsätts med den andel av 7 timmar 39 minuter som tjänsteinnehavarens deltidsarbetstid utgör av full arbetstid enligt mom. 2.

Detta moment tillämpas inte om anställningen inte varar en enda sådan full arbetsvecka eller arbetsperiod som avses i mom. 2.

mom. 4 Den ordinarie arbetstiden för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus och andra än praktiserande veterinärer under en avbruten arbetsvecka/arbetsperiod

Om arbetsveckan eller arbetsperioden avbryts för att tjänsteförhållandet börjar eller slutar eller på grund av semester, utbytesledighet, tjänstledighet, deltagande i kurser (tjänstledighet eller tjänstereseförordnande) eller jourledighet, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt följande:

  1. Om avbrottet inte var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med det timantal som har antecknats för avbrottsdagarna i arbetsskiftsförteckningen.
     
  2. Om avbrottet var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter per avbrottsdag, förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag under veckan. För en deltidsanställd tjänsteinnehavare minskas den ordinarie arbetstiden proportionellt så att den för varje avbrottsdag nedsätts med den andel som deltidsarbetstiden utgör av arbetstid enligt mom. 2.
Tillämpningsanvisning

Om avbrottet är känt när arbetsskiftsförteckningen görs upp betraktas måndag–fredag som arbetsdagar oberoende av hur tjänsteinnehavaren arbetar i övrigt. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt mom. 3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetstiden enligt mom. 3 när den står utanför avbrottet.

Med jourledighet avses jourersättning i form av ledighet enligt § 11.

Se dessutom tillämpningsbilagan till arbetstidskapitlet angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen.

Exempel 1

Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den ordinarie arbetstiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter – 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) – 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) –15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter.

Exempel 2
  • En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveckors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänstledigheten, dvs. till 60 timmar.
  • En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 dagar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor.
  • En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjukdagarna.
  • Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning.
Exempel 3

En deltidsanställd tjänsteinnehavare har en ordinarie arbetstid på 90 timmar under en treveckorsperiod (i genomsnitt 30 timmar i veckan = 78,43 % av full arbetstid) 1 . Tjänsteinnehavaren har haft på förhand planerad semester den första veckan2 och två dagar den andra veckan3. Den tredje veckan insjuknar tjänsteinnehavaren oväntat på fredagen, då arbetsskiftet hade varit 6 timmar4. Den ordinarie arbetstiden under arbetsperioden är 90 tim.1 – 30 tim.2 – 6 tim.3 – 6 tim.3 – 6 tim.4 = 42 tim., vilket samtidigt är gränsen för mertidsarbete.

Arbetsperiodens ordinarie arbetstid och gränsen för mertidsarbete beräknas enligt följande: (78,43 % ((3 x 38 tim. 15 min.)1 – 38 tim. 15 min.2 – 7 tim. 39 min.3 – 7 tim. 39 min.3)) – 6 tim.4 = 42 tim. 14 min.

mom. 5 Förläggning av den ordinarie arbetstiden under avtalsperioden 1.4.2020–28.2.2022

Arbetsgivaren beslutar om en ändamålsenlig förläggning av den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20.00 och fredag kl. 7.30–18.00 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver.

Då arbetsgivaren bereder arrangemangen för den ordinarie arbetstiden eller planerar att ändra dem, ska arbetsgivarens representant och förtroendemannen tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbetsarrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid förtroendemannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt.

Tillämpningsanvisning

§ 2 mom. 5 i arbetstidskapitlet gäller 1.4.2020–28.2.2022. Bestämmelsen tillämpas på de läkare och tandläkare som omfattas av bilaga 1–4.

Ordinarie arbetstid kan förläggas före klockan 8 endast om förberedande arbetsuppgifter måste utföras före mottagningen av patienter, kirurgiska ingrepp o.d. kliniskt arbete.

Jour och akutmottagning utgör inte sådant arbete som avses i denna paragraf.

Utgångspunkten för arbetstidsarrangemangen är alltid verksamhetens krav och en dimensionering av tjänsterna enligt behovet. Tjänsteinnehavarnas arbetstider bör också samordnas med arbetstiderna för den övriga personal som behövs och med stödtjänsterna, och även de övriga tillgängliga resurserna (till exempel lokaler och apparatur) bör beaktas. Behovet av tjänster kan förändras och även påverka förläggningen av ordinarie arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden bör i allmänhet fördelas så jämnt som möjligt på arbetsveckans eller arbetsperiodens arbetsdagar, om inte verksamheten eller förhållandet mellan tjänsteinnehavarens arbetstid och lediga
tid kräver något annat.

Någon daglig ordinarie arbetstid har inte fastställts i avtalet och antalet arbetsdagar per vecka kan variera. Om inte verksamheten kräver något annat, ska tjänsteinnehavarnas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan.

För deltidsanställda kan arbetsgivaren ha godkänt en speciell indelning i arbetsperioder och lediga perioder. I så fall ska arbetsperioden vara tillräckligt lång för en utjämning till genomsnittlig arbetstid.

En tjänsteinnehavare har jourskyldighet oberoende av hur den ordinarie arbetstiden är förlagd.

Vilotider och begränsningar av nattarbete

§ 3 Daglig vilotid (måltidsrast och måltidsuppehåll)

mom. 1 Läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus samt andra än praktiserande veterinärer

Tjänsteinnehavarna ska ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, ett måltidsuppehåll då de har möjlighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande vid inrättningen, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som ska utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Om längden på ett arbetspass överstiger 10 timmar, ska tjänsteinnehavaren utöver nämnda rast ges möjlighet till ett måltidsuppehåll på 15–20 minuter under arbetstid efter att ha arbetat i åtta timmar.

Tillämpningsanvisning

Under en måltidsrast som inte räknas in i arbetstiden får en tjänsteinnehavare fritt avlägsna sig från arbetsplatsen, t.ex. från hälsocentralen eller sjukhuset. Tjänsteinnehavaren får däremot inte avlägsna sig från arbetsplatsen under arbetstid – således inte heller under ett måltidsuppehåll som ingår i arbetstiden – utom i ärenden som hör till tjänsteutövningen eller undantagsvis med sin överordnades tillstånd.

Det är inte nödvändigt att bestämma att rasterna (måltidsrasten) ska hållas ett visst klockslag, utan man kan ha till exempel ett sådant arrangemang att rasten hålls mellan vissa klockslag när det är mest ändamålsenligt med tanke på tjänsteuppgifterna, varvid den exakta tidpunkten bestäms av chefen eller tjänsteinnehavaren själv.

mom. 2 Andra som omfattas av avtalet

Den dagliga vilotiden för andra än de tjänsteinnehavare som nämns i mom. 1 ovan och vilkas ordinarie arbetstid anges i avtalet, bestäms enligt § 25 mom. 1 i arbetstidskapitlet i AKTA.

§ 4 Återhämtningspaus

Tjänsteinnehavarna ska dagligen ges en 10 minuter lång paus (till exempel kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Arrangemanget får dock inte medföra störningar i arbetet eller de tjänster som ska utföras. Pausen får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen och inte heller i anslutning till den dagliga vilotiden.

§ 5 Dygnsvila

mom. 1

Under de 24 timmar som följer efter att respektive arbetsskift inletts ska en tjänsteinnehavare ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar.

Tillämpningsanvisning

Dygnsvilan ska i regel ges i enlighet med mom. 1.

I jourförordningen (583/2017) föreskrivs om brådskande vård och jour. Uppfyllandet av dessa förpliktelser kan kräva att dygnsvilan förkortas med beaktande av de tillgängliga resurserna och förutsättningarna i mom. 2 i denna paragraf.

Se § 17 om ledig dag efter arbetsplatsjour.

mom. 2

Dygnsvilan kan i undantagsfall planeras att vara kortare än 11 timmar under följande förutsättningar:

  1. tjänsteinnehavaren har under arbetspasset möjlighet till oavbruten vila i minst 3 timmar mellan kl. 23 och 8 eller
  2. det är fråga om arbetsplatsjour vid en samjour eller en delad arbetsplatsjour till senast kl. 23

och jourarrangemangen och den övriga verksamheten inte annars går att ordna på ett ändamålsenligt sätt.

Arbetsgivarens representant och förtroendemannen ska tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbetsarrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid förtroendemannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt. En översyn görs, om det sker en väsentlig förändring i tillhandahållandet av tjänsterna och detta påverkar arbetsskiftsarrangemangen.

Tillämpningsanvisning

Den oavbrutna vila på 3 timmar som avses i punkt a i detta moment får avbrytas endast om vården av en patient eller bedömningen av en patients vårdbehov ovillkorligen kräver närvaro av läkare och det inte finns någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som kan utföra vården eller bedöma vårdbehovet.

mom. 3

En tjänsteinnehavare ska ges utebliven dygnsvila som ersättande vilotid i samband med följande dygnsvila. Om det inte är möjligt av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, ska den ersättande vilotiden ges så snart som möjligt, dock inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till tiden för fri jour, veckovila eller den dagliga vilotiden.

Exempel (mom. 1)

En läkare arbetar först ordinarie arbetstid på måndag kl. 8.00–15.30 och har sedan kvällsjour kl. 15.30–21.00. Nästa arbetsdag börjar som vanligt på tisdag kl. 8.00. Läkaren har då fått en dygnsvila på 11 timmar mellan klockan 8.00 och 8.00.

Exempel (mom. 1)

En läkare arbetar först ordinarie arbetstid tisdag kl. 8.30–16.00, har sedan fri jour från kl. 16.00 till onsdag kl. 8.30 och arbetar sedan igen ordinarie arbetstid onsdag kl. 8.30–16.00. Den arbetade tiden under den fria jouren ärkl. 16.00–19.00, kl. 21.00–0.00, kl. 1.00–2.00. Dygnsvilan ska uppfyllas mellan kl. 8.30 och 8.30. Under denna tid uppgår vilan till sammanlagt 9,5 timmar, dvs. 1,5 timmar ska ges som ersättande vilotid. Den ges i samband med följande dygnsvila (11 + 1,5 timmar) onsdag kl. 16.00– torsdag kl. 8.30 (16,5 timmar).

Exempel (mom. 2 punkt a)

En förutsättning för att den brådskande vården ska kunna tryggas är att en läkare har arbetsplatsjour. Vid arbetsplatsjour infaller den arbetade tiden i regel i början av jourtjänstgöringen. Efternatten är oftast lugnare och därför förläggs vilotiden på minst 3 timmar dit. Arbetsplatsjouren betraktas dock för alla jourtimmars del som arbetstid. Läkaren arbetar först ordinarie arbetstid måndag kl. 8.00–15.30, har sedan jour från kl. 15.30 till tisdagsmorgonen och slutar arbeta kl. 10.00 efter att ha skrivit rapporter.

Dygnsvilan (11 timmar) måndag–tisdag kl. 8.00–8.00 uteblir helt, trots att läkaren får oavbruten vila i 3 timmar kl. 3.00–6.00. Nästa arbetsdag börjar på onsdag kl. 8.00. Dygnsvilan (11 timmar) efter arbetet på tisdagen och den ersättande vilotiden (11 timmar) för måndagen ges från tisdag kl. 10.00 till onsdag kl. 8.00 (22 timmar).

Exempel (mom. 2 punkt b)

En läkare arbetar först ordinarie arbetstid på måndag kl. 9.00–15.30 och har sedan kvällsjour vid samjouren kl. 15.30–23.00. Nästa arbetsdag börjar på tisdag kl. 8.00. Av dygnsvilan på 11 timmar uteblir 2 timmar. De ges omedelbart i samband med följande dygnsvila (11 timmar + 2 timmar) som börjar tisdag kl. 17.00 och slutar onsdag kl. 7.30 (14,5 timmar).

§ 6 Veckovila

Bestämmelserna i § 24 mom. 1 och 5 i arbetstidskapitlet i AKTA iakttas, om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom primärvården eller den specialiserade sjukvården ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Utöver vad som bestäms i § 24 mom. 3 i arbetstidskapitlet i AKTA kan de som omfattas av avtalet beordras jour eller kallas till arbete under sin veckovila eller under någon annan ledig dag, om detta är motiverat med tanke på en effektiv verksamhet och patientsäkerheten. Till den del veckovilan inte uppfylls har läkarna och tandläkarna dock rätt till ersättning enligt § 24 mom. 4 i arbetstidskapitlet i AKTA. Med läkarens/tandläkarens samtycke kan ersättningen också betalas i pengar.

Tillämpningsanvisning

1 Planering av veckovila

Avtalsbestämmelserna utgår från principen om femdagars arbetsvecka. För att de lediga dagarna ska kunna ges på ett ändamålsenligt sätt ska arrangemangen med lediga dagar beaktas redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp. Lediga dagar är också t.ex. söckenhelger och de ledigheter som beviljats som jourersättning. Man ska t.ex. försöka garantera veckovilan på ett sådant sätt att inte samma läkare åläggs jour under ett helt veckoslut. När arbetsperiodens arbets- och jourarrangemang planeras bör man också i övrigt se till att det i perioden ingår sådana lediga dagar under vilka tjänsteinnehavaren är fri från sina tjänsteåligganden och sin jourplikt.

Med veckovila avses att tjänsteinnehavaren under en kalendervecka ska få en oavbruten ledighet på 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar, under vilken tjänsteinnehavaren inte utför arbete (t.ex. ordinarie arbetstid, arbetad tid under fri jour eller telefonkonsultation eller annan distanskonsultation). Veckovila kan alltså ordnas antingen så att det i varje kalendervecka ingår en oavbruten ledighet på minst 35 timmar eller så att veckovilan är i genomsnitt 35 timmar under en period på 14 dygn, varvid den lediga tiden ska vara minst 24 timmar i en följd under vardera veckan. I så fall är ledigheten under den andra veckan skillnaden mellan antalet lediga timmar den första veckan och de totalt 70 timmar som krävs, t.ex. 24 timmar vecka 1 och 46 timmar vecka 2 eller 30 timmar vecka 1 och 40 timmar vecka 2 (totalt alltså 70 timmar veckovila). Veckovilan på 35 timmar kan bestå av en dygnsvila på 11 timmar och en separat veckovila på minst 24 timmar.

I arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet ingår att bestämma vilketdera veckovilosystem som iakttas. Genomsnittlig veckovila behöver inte vara regel eller fortlöpande praxis, utan veckovilan kan också tillfälligt ges som genomsnittlig. För klarhetens skull rekommenderas ändå att de allmänna principerna för veckovila, bland annat vilket system som i regel tillämpas, skrivs in i de allmänna anvisningarna om uppgörande av arbetsskiftsförteckningarna.

Tjänsteinnehavaren bör på förhand få veta när veckovilan infaller, men den behöver inte märkas ut i arbetsskiftsförteckningen, eftersom den indirekt framgår av tiderna för när arbetsskiften börjar och slutar. Veckovilan kan infalla delvis under föregående och delvis under följande kalendervecka, och den räknas då som veckovila under den kalendervecka då största delen av veckovilan infaller.

Arbetsgivaren har rätt att vid behov ensidigt ändra tidpunkten för en planerad veckovila. Detta kan komma i fråga till exempel då en tjänsteinnehavare måste inkallas till arbete under en planerad veckovila eller jour. Då räknas den längsta sammanhängande erhållna ledigheten som veckovila eller som en del av veckovilan.

Om en tjänsteinnehavare inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester, sjukledighet, någon annan tjänstledighet eller arbetstidsersättning i form av ledig tid, och frånvaron har varat minst 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar i en följd, anses veckovilan ha uppfyllts. Sjukledighet och tillfällig vårdledighet utgör inte sådan veckovila som avses här.

2 Ersättning när veckovilan inte uppfylls

Om en tjänsteinnehavare (som omfattas av arbetstidslagen) blir tvungen att arbeta under sin veckovila betraktas den längsta sammanhängande ledighet som tjänsteinnehavaren fått som veckovila eller som en del av veckovilan, och för den del av veckovilan som inte uppfyllts, dvs. den arbetade tiden under veckovilan, betalas en ersättning enligt AKTA § 24 mom. 4. Om till exempel en ledighet på 24 timmar har planerats och tjänsteinnehavaren under denna ledighet har arbetat först 2 timmar och sedan 1 timme, dvs. sammanlagt 3 timmar, betalas en ersättning för 3 timmar (den tid som använts för arbetet avrundas varken uppåt eller neråt när ersättning betalas). Om en del av den planerade veckovilan återstår efter avbrottet, dvs. efter att arbetet upphört, fortsätter veckovilan (ett avbrott i veckovilan innebär inte att ersättning ska betalas också för den tid som följer efter avbrottet).

§ 7 Nattarbete vid graviditet

Arbetsgivaren ska befria gravida tjänsteinnehavare från nattarbete enligt arbetstidslagen kl. 23.00–6.00 och anvisa tjänsteinnehavaren arbete under annan tid än kl. 23.00–6.00, om nattarbetet enligt ett läkarutlåtande är skadligt för den gravida tjänsteinnehavarens hälsa eller fostrets hälsa och utveckling.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren är skyldig att befria en gravid tjänsteinnehavare från nattarbete.

Efter 28:e graviditetsveckan rekommenderas, med beaktande av tjänsteinnehavarens arbetsförmåga, att tjänsteinnehavaren helt befrias från jourskyldighet. Om det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att befria tjänsteinnehavaren från jour ska hennes jourskift minskas eller förkortas.

Arbetsgivaren kan alltid befria en tjänsteinnehavare från jourskyldigheten eller minska/förkorta jourskiften oberoende av antalet graviditetsveckor, om det är befogat med hänsyn till tjänsteinnehavarens arbetsförmåga och övriga omständigheter.

Överskridande av ordinarie arbetstid

§ 8 Mertids- och övertidsarbete

mom. 1 Definition av mertidsarbete

Mertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens ordinarie arbetstid (§ 2) och som inte är övertidsarbete eller sådant kliniskt mertidsarbete som avses nedan i mom. 3 eller sådan jour som avses i § 9.

mom. 2 Definition av övertidsarbete

Övertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar och som inte är sådant kliniskt mertidsarbete som avses nedan i mom. 3 eller sådan jour som avses i § 9: 38 timmar 15 minuter x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänsteinnehavaren.

mom. 3 Definition av kliniskt mertidsarbete

Med kliniskt mertidsarbete avses sådant kliniskt mottagningsarbete för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral och sådant kliniskt arbete för en heltidsarbetande sjukhustandläkare i huvudtjänst med specialtandläkarkompetens som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden och som inte utförs under den ordinarie arbetstid som antecknats i läkarens/tandläkarens arbetsskiftsförteckning eller under jourtid.

Tillämpningsanvisning

Se § 10 om arbetstidsersättningar.

I läkaravtalet finns inga bestämmelser om sjukhusläkarnas s.k. kliniska mertidsarbete. Också för sjukhusläkare med full arbetstid kan arbetstidsersättningar för s.k. kliniskt mertidsarbete avtalas lokalt i avvikelse från arbetstidsbestämmelserna i läkaravtalet, t.ex. när en läkare utöver sin ordinarie arbetstid utför sådant patientarbete vid sjukhus eller på någon annan plats som arbetsgivaren bestämt (t.ex. vid en hälsocentral) och på förhand har planerats i den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren godkänt.

Den lokala arbetsgivaren beslutar om behovet och ordnandet av kliniskt mertidsarbete och för det kliniska arbetet utarbetas en plan, av vilken bl.a. ska framgå vilka undersökningar och behandlingar som ska utföras som kliniskt arbete, mängden åtgärder och en kostnadsberäkning. Respektive läkare som deltar i detta arbete ska godkänna planen och förbinda sig att genomföra den. Ersättningarna bestäms efter lokala förhållanden och vid behov för enskilda läkare, t.ex. som åtgärdsarvoden eller som helhetsarvoden för ett visst antal åtgärder. I lokalt avtalade ersättningar ingår alla arbetstidsersättningar som betalas till läkare för arbetet och utöver detta betalas inte sådana arbetstidsersättningar som bestämts i läkaravtalet.

§ 9 Grundläggande jourbegrepp i läkaravtalet

mom. 1 Allmän definition på jour

Med jour avses i läkaravtalet att en läkare eller tandläkare på arbetsgivarens beordran vistas på arbetsplatsen eller någon annanstans, redo att vid behov arbeta utom sin ordinarie arbetstid.

Hälso- och sjukvårdsjour innebär brådskande vård och vårdbedömning, som inte kan skjutas upp utan livsfara eller betydande olägenhet för hälsan. (Se 50 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) samt jourförordningen (652/2013) (hänvisningsbestämmelse).)

Arbetsgivaren beslutar om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta.

Tillämpningsanvisning

Jour utöver ordinarie arbetstid hör till varje läkares och tandläkares tjänsteplikter. Vid verkställandet av jourskyldigheten bör särskilt beaktas belastningen i arbete som utförs nattetid samt begränsningarna av jourmängden.

Kommunen eller samkommunen måste se till att det finns tillgång till brådskande vård under alla tider på dygnet. Arbetsgivaren ska årligen med beaktande av vilotiderna bedöma vilka resurser jouren kräver och se till att det finns tillräckligt med läkare för jouren. Arbetsgivaren följer upp de läkarresurser som jouren förutsätter och antalet jourtimmar under veckan och olika tider på dygnet.

Bland annat med tanke på patientsäkerheten och läkarens eller tandläkarens ansvar är det nödvändigt att jourformen (se mom. 2) och den beredskap som den förutsätter fastställs exakt.

En läkare får inte utan sitt samtycke åläggas arbetsplatsjour i över 85 timmar eller mer än fem gånger per månad och inte heller fri jour mer än sex gånger per månad. Om jouren består enbart av fri jour räknas bara antalet jourtillfällen. Vid fri jour räknas en högst 24 timmar lång period som ett jourtillfälle.

Jourgränsen nås när någon av begränsningarna uppfylls (antingen jourtimmarna eller antalet jourtillfällen).

För deltidsanställda tjänsteinnehavare minskas jourskyldigheten om det är möjligt med tanke på verksamheten.

Angående akutläkare, se punkt 2 i tillämpningsbilagan till arbetstidskapitlet.

mom. 2 Jourformer

Arbetsplatsjour

Med arbetsplatsjour avses sådan dygnetruntjour (jour t.ex. från kväll till morgon) eller deldygnsjour (jour t.ex. från kväll till natt) som en läkare har beordrats utföra på arbetsplatsen.

Angående ledig dag efter arbetsplatsjour, se § 17.

Fri jour

Med fri jour avses jour som en läkare har beordrats utföra någon annanstans än på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren fastställer årligen beredskapstiden vid fri jour.

Tillämpningsanvisning

En läkare som beordrats fri jour är skyldig att vara anträffbar per telefon eller på något annat motsvarande sätt och efter kallelse vid behov omedelbart bege sig till arbetsplatsen.

Fri jour kan ändras till arbetsplatsjour eller arbetsplatsjour till fri jour också mitt under kalenderåret, om det sker väsentliga förändringar i jourbehovet.

Om andelen arbetad tid under fri jour överstiger i genomsnitt 50 % på årsnivå, ska jourformen ändras till arbetsplatsjour. Då arbetsgivaren överväger att ändra fri jour till arbetsplatsjour, ska arrangemanget även bedömas enligt bestämmelsen om den maximala arbetstiden (se § 16).

Avvikande arbetsplatsjour

Med avvikande arbetsplatsjour avses jour som en läkare har beordrats utföra på arbetsplatsen och som inte är ovan avsedd arbetsplatsjour. Vid avvikande arbetsplatsjour är andelen arbetad tid liten (cirka 20–40 %), men patientsäkerheten och/eller lagstiftningen (t.ex. mentalvårdslagen, 1116/1990) kräver undantagsvis närvaro på arbetsplatsen.

Tillämpningsanvisning

Vid avvikande arbetsplatsjour utgör alla jourtimmar arbetstid som inräknas i den maximala arbetstiden. Avvikande arbetsplatsjour kan ändras till fri jour eller arbetsplatsjour.

mom. 3 Jourskift

Längden på de jourskift som en läkare beordras kan enligt behov variera mellan några timmar (t.ex. 6–10 timmar) och ett helt dygn (24 timmar). Vid fri jour kan ett jourskift också vara längre. (se t.ex. tilllämpningsanvisningen till § 6 i arbetstidskapitlet).

Exempel

Ett långt jourskift kan pågå från lördag kl. 8.00 till söndag kl. 8.00. Ett jourskift kan också pågå en del av dygnet, t.ex. onsdag kl. 16.00–21.00.

Tillämpningsanvisning

Se § 2 i arbetstidskapitlet angående bestämning av den ordinarie arbetstiden.

mom. 4 Veterinärjour

För jour som beordrats en veterinär betalas ersättningar enligt bilaga 5, men inga andra arbetstidsersättningar.

mom. 5 Tandläkarjour

För tandläkare kan jouren vara antingen arbetsplatsjour som beordrats av arbetsgivaren (bland annat värk- och olycksfallsjour) eller fri jour, dvs. telefonjour. Jouren kan fortsätta längre än vad som bestämts på förhand, om en del av patienterna annars skulle bli utan vård.

Arbetstidsersättningar

§ 10 Ersättning för mertids- och övertidsarbete samt kliniskt mertidsarbete

mom. 1 Mertidsersättning

I mertidsersättning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

mom. 2 Övertidsersättning

Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledighet med motsvarande förhöjning.

mom. 3 Ersättning för kliniskt mertidsarbete

Till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhustandläkare betalas ersättning för kliniskt mertidsarbete enligt respektive bilaga. För sådant mertidsarbete betalas inga andra arbetstidsersättningar.

Tillämpningsanvisning

När det gäller sådant kliniskt mertidsarbete som det finns särskilda bestämmelser om i bilagorna, bestäms ersättningarna för mertidsarbete och övertidsarbete uteslutande utgående från dessa bestämmelser i bilagorna. Det har ingen betydelse att arbetstiden då eventuellt överskrider den i mom. 2 angivna övertidströskeln. På motsvarande sätt betalas till den som beordrats jour enbart de jourersättningar som anges i tabellerna i § 11 oberoende av om den arbetade tiden under fri jour eller antalet timmar vid arbetsplatsjour eller avvikande arbetsplatsjour blir sådant mertids- eller övertidsarbete som avses i denna paragraf. Vid betalning av arbetstidsersättningar behandlas alltså mertidsarbete som avses i bilagorna, jour samt mertids- och övertidsarbete som avses i denna paragraf separat.

Ersättningarna bestäms efter lokala förhållanden och vid behov för enskilda läkare, t.ex. som åtgärdsarvoden eller som helhetsarvoden för ett visst antal åtgärder. I lokalt avtalade ersättningar ingår alla arbetstidsersättningar som betalas till läkare för arbetet och utöver detta betalas inte sådana arbetstidsersättningar som bestämts i läkaravtalet.

§ 11 Jourersättningar

mom. 1 Jourersättningar för arbetsplatsjour

Till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus betalas för varje timme arbetsplatsjour som utförts på beordran av arbetsgivaren utöver den ordinarie arbetstiden och för varje timme arbetad tid under fri jour och avvikande arbetsplatsjour en timlön som höjts med koefficienten enligt tabellen och som beräknats på den ordinarie lönen. Alternativt ges motsvarande ledighet.

Inga andra arbetstidsersättningar betalas för jouren.

 

kl.
0–8

kl.
8–15

kl.
15–18

kl.
18–22

kl.
22–24

måndag

3

–

1,75

1,75

2,5

tisdag–torsdag

2,5

–

1,75

1,75

2,5

fredag

2,5

–

1,75

2,25

3

lördag–söndag*

3

2,25

2,25

2,25

3

*samt helgdagar som infaller någon annan dag, helgdagsaftnar fr.o.m. kl. 18, midsommarafton och julafton som infaller på någon annan dag än söndag. Se exempel 1 och 2.

Tillämpningsanvisning

Med beaktande av läkarnas och tandläkarnas jourbundenhet är det motiverat att en del av jourersättningarna ges i form av ledighet.

Exempel 1

En läkare har jour från tisdag kl. 15.00 till onsdag kl. 8.00. Arbetsgivaren ersätter en del av jouren i form av ledighet och resten i pengar. Läkarens timlön är 33 euro. Antalet faktiska jourtimmar är 17, varav 7 ersätts med en timlön som höjts med 1,75 och 10 med en timlön som höjts med 2,5.

Med förhöjningarna uppgår antalet timmar till sammanlagt 37,25, varav arbetsgivaren ersätter 5 timmar i form av ledighet dagen efter jouren och senare sammanlagt 15 timmar. Därefter återstår 17,25 timmar att ersätta i pengar, vilket blir 569,25 euro.

Exempel 2, jourersättning under söckenhelger

Söckenhelgsersättningarna ges på samma sätt som söndagsersättningarna. En läkare har jour på trettondagen. Trettondagen den 6 januari infaller på en tisdag.

Läkarens jourpass börjar på tisdag kl. 9.00 och slutar onsdag morgon kl. 8.00.

Läkaren får samma ersättningar som på veckoslut, dvs. fram till kl. 22.00 enligt koefficienten 2,25 och från kl. 22.00 till kl. 8.00 på onsdag morgon enligt koefficienten 3.

mom. 2 Ersättningar för fri jour och avvikande arbetsplatsjour

För varje timme fri jour och avvikande arbetsplatsjour betalas minst en grundersättning enligt tabellen nedan.

När procenten för grundersättningen för fri jour och avvikande arbetsplatsjour bestäms lokalt, höjs procenttalen i tabellen nedan beroende på bland annat

  • hur bindande jouren är (den beredskapstid som fastställts för läkaren)
  • jourens belastningsgrad (andelen arbetad tid och upprepningen av perioder med arbetad tid och vilotidens längd mellan perioderna) och
  • hur ofta läkarna har jour (det genomsnittliga antalet jourtillfällen i månaden per läkare som deltar i jouren).

I avvikande arbetsplatsjour är den fastställda beredskapstiden alltid klart kortare än 30 minuter, vilket beaktas vid bestämningen av grundersättningsprocenten.

Veckoslutsersättning betalas för tiden från fredag eller från vardag före söckenhelg/julafton/midsommarafton kl. 18.00 till måndag/nästa vardag kl. 8.00.

Ersättningen beräknas på läkarens/tandläkarens oförhöjda timlön eller alternativt ges motsvarande ledighet.

Tidpunkt

Beredskapstid som faställts för tjänsteinnehavaren

 

Högst 30 minuter

Över 30 minuter

Vardag

25 %

19 %

Veckoslut

36 %

26 %

För arbetad tid betalas en ersättning enligt mom. 1 eller ges motsvarande ledighet. Dessutom betalas åtgärdsarvoden och arvoden för utlåtanden och intyg enligt bilaga 1–3.

Tillämpningsanvisning

Med beredskapstid avses den tid inom vilken den jourhavande efter kallelse ska infinna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta.

Vid fri jour anses den arbetade tiden börja löpa när den jourhavande efter kallelse har infunnit sig på arbetsplatsen klar att genast börja arbeta. Vid avvikande arbetsplatsjour anses den arbetade tiden börja löpa när den jourhavande efter kallelse omedelbart inleder arbetet. Den arbetade tiden upphör när arbetet är slutfört.

Betalning av grundersättning

Grundersättning betalas för varje timme som läkaren eller tandläkaren har haft jour enligt den fastställda jourplanen. Jouren kan fortsätta längre än vad som bestämts på förhand, om en del av patienterna annars skulle bli utan vård. Arbetsgivaren fastställer i efterskott de timmar som överstiger jourplanen.

Vid fri jour kan arbetsgivaren ge läkaren möjlighet att vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet om läkaren inte hinner ta sig från sin normala bostad till arbetsplatsen inom den förutsatta tiden. Det innebär dock inte att den fria jouren därmed blir arbetsplatsjour, utan ersättningarna betalas enligt ersättningarna för fri jour.

mom. 3 Arbetad tid som underskrider en timme

Om den arbetade tiden under fri jour underskrider en timme betalas ersättningen för arbetad tid enligt mom. 1 ändå för en timme. Om det i en och samma timme ingår flera pass arbetad tid som är kortare än en timme eller utöver arbetad tid också telefonkonsultation, betalas för dessa sammanlagt ersättning för högst en timme. Samma timme innebär tiden från den arbetade tidens början och framåt i kronologisk ordning.

mom. 4 Telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour

Tid som använts för telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour betraktas som arbetad tid. För telefon- eller distanskonsultation under fri jour och avvikande arbetsplatsjour ges en ersättning som motsvarar den tid som använts för konsultationen, såvida inte läkaren för samma timme får högst en timmes ersättning enligt ovan.

Med telefonkonsultation och annan distanskonsultation i samband med jour avses överläggningar och anvisningar om vården av en patient, antingen mellan den jourhavande läkaren och en annan jourhavande läkare vid samma sjukhus (i allmänhet s.k. primär- eller bakjourhavande) eller med den person bland vårdpersonalen som närmast är ansvarig för vården av patienten när läkaren inte är på plats, eller med en jourhavande läkare vid ett annat sjukhus eller en hälsocentral.

Ersättning för telefonkonsultation eller annan distanskonsultation betalas inte om läkaren enbart kallas till sjukhuset eller om läkaren, efter att eventuellt ha gett vårdföreskrifter, med anledning av telefonsamtalet beger sig till sjukhuset.

Tillämpningsanvisning

Det bör finnas en tillförlitlig utredning om telefonkonsultationen eller distanskonsultationen (datum, klockslag, namnet på den som begärde konsultation samt konsultationens orsak och längd). För telefon- och annan distanskonsultation ges ersättning för den tid som läkaren använt till att studera journalhandlingarna och till att skriva ner och/eller ge vårdanvisningar (om det tagit t.ex. 16 minuter antecknas denna tid som konsultationens längd och ersättning ges för 16 minuter).

mom. 5 Resekostnadsersättning till jourhavande läkare

Till en jourhavande läkare som har arbetsplatsjour betalas inte ersättning för resekostnader som föranleds av resor mellan jourplatsen och bostaden (är arbetsresa). Om en sådan arbetsresa är längre än läkarens normala arbetsresa till den plats där läkaren arbetar permanent, betalas ersättning för de extra kostnaderna (AKTA bilaga 16 § 2 mom. 2). Hembesök och andra besök av den som har arbetsplatsjour är tjänsteförrättningsresor, som ersätts enligt bilaga 16 i AKTA.

Om en jourhavande läkare under fri jour blir tvungen att till följd av sina tjänsteuppgifter bege sig till hälsocentralen/sjukhuset, ersätts resekostnaderna i den mån de är rimliga (gäller vanligen egen bil eller eventuellt taxi). För resa under jour från en fritidsbostad till arbetsplatsen och tillbaka betalas ersättning högst som från den egentliga bostaden eller hemmet.

På basis av AKTA bilaga 16 § 6 mom. 2 betalas till jourhavande läkare vid en hälsocentral dagtraktamente för tjänsteförrättningsresa i anslutning till jourtjänstgöring, om

  • läkaren under ett jourskift som en myndighet beordrat måste övernatta någon annanstans än i sin bostad
  • tjänsteförrättningsresan sträcker sig längre än 15 km från läkarens bostad och tjänsteställe
  • förutsättningarna för betalning av dagtraktamente uppfylls i övrigt.

Om jourplatsen för en hälsocentralsläkare samtidigt är den plats där läkaren huvudsakligen utövar sin tjänst (huvudsakligt tjänsteställe), betalas inget dagtraktamente. Som ett här avsett huvudsakligt tjänsteställe betraktas också en jourplats där läkaren i medeltal arbetar över 15 % (ca en arbetsdag) av sin ordinarie arbetstid.

§ 12 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet

mom. 1 Uträkning av timlön

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt jourersättning får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad

  1. med 160 (hälsocentralläkare, hälsocentraltandläkare och andra än praktiserande veterinärer)
     
  2. med 163 (sjukhusläkare, sjukhustandläkare).

mom. 2 Uträkning av timlön i deltidsarbete

Timlönen för en deltidsarbetande får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den ordinarie arbetstiden för den deltidsarbetande (deltidsarbetstiden) divideras med den fulla arbetstiden och multipliceras med den i mom. 1 angivna månadslönedivisorn för en anställd med full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Formel för timlön:

 

Timlönen = deltidslönen

 

:

 

(

 

mån.lönedivisorn

 

x

deltidsarbetstiden

 

)

full arbetstid

mom. 3

I andra fall än de som avses i mom. 1 och 2 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används till ordinarie arbete under en månad.

§ 13 Penningersättning och ersättning i form av ledighet

mom. 1 Tidpunkten för penningersättningar

Penningersättning ska betalas senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut.

mom. 2 Ersättning i form av ledighet

Arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i detta avtal ges senast under de tre månader som följer på utgången av den arbetsvecka eller den arbetsperiod som berättigar till ersättning, om inget annat avtalas med tjänsteinnehavaren eller lokalt.

Om den planerade ersättningen i form av ledighet inte har kunnat ges inom denna tid, betalas en penningersättning senast under den kalendermånad som följer efter att tiden för givande av ersättning i form av ledighet gick ut.

Tillämpningsanvisning

Jourersättning i form av ledighet (jourledighet) bör i allmänhet ges som hela arbetsveckor. Då motsvarar 38 timmar 15 minuter jourledighet en veckas ledighet i ordinarie arbetstid. Under en söckenhelgsvecka är jourledigheten mindre i motsvarande grad som den ordinarie arbetstiden är kortare.

Om jourledighet ges för en kortare period än en kalendervecka, iakttas som riktgivande i tillämpliga delar bestämmelserna om en avbruten arbetsvecka i § 2 mom. 4 i arbetstidskapitlet. Under en sådan vecka är den ordinarie arbetstiden en veckas ordinarie arbetstid (38 timmar 15 minuter), under en söckenhelgsvecka kortare enligt söckenhelgsförkortningen, minskad med mängden jourledighet, oberoende av på vilket sätt arbetstiden i respektive vecka har fördelats på de olika arbetsdagarna. Om jourledighet ges efter det att arbetsskiftsförteckningen för veckan ifråga har lagts fram, motsvarar jourledigheten de timmar ordinarie arbetstid som planerats i arbetsskiftsförteckningen. Motsvarande förfarande iakttas under en arbetsperiod.

En del av ersättningen för arbetsplatsjour i form av ledighet bör i mån av möjlighet ges omedelbart under läkarens följande arbetsdag efter jouren (se § 17 om ledig dag efter arbetsplatsjour), om det inte annars är möjligt att ordna dygnsvilan (§ 5).

Ersättning i form av ledighet ges i den tjänst där ledigheten har intjänats eller i en annan tjänst med samma lönenivå vid sjukhuset/hälsocentralen. Om ersättning i form av ledighet inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas penningersättning enligt det tjänstekollektivavtal som gäller vid betalningstidpunkten. Penningersättningen betalas utgående från lönen vid betalningstidpunkten.

Exempel

Arbetsskiftsförteckningen för en hälsocentralläkare görs upp för en treveckorsperiod, och under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren har jourledigt hela den vecka då långfredagen infaller och semester under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller.

Ordinarie arbetstid under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter – 38 timmar 15 minuter (beviljad jourledighet 30 timmar 39 minuter, förkortningen p.g.a. långfredagen är 7 timmar 39 minuter) – 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) – 15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, semesterdagar som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter.

mom. 3 Flyttning av ledighet när tjänsteinnehavaren insjuknar

Om tjänsteinnehavaren insjuknar innan en ledighet som utgör arbetstidsersättning börjar eller under en sådan ledighet, tillämpas samma förfarande som vid flyttning av semester i motsvarande situationer (§ 11 i semesterkapitlet i AKTA), och arbetsgivaren har då rätt till den del av sjukdagpenningen som motsvarar den lön som betalats för sjukdomstiden. Om det efteråt konstateras att sjukdagpenning inte betalas till arbetsgivaren, anses ledigheten som utgör arbetstidsersättning uttagen och förbrukad enligt den ursprungliga bekräftelsen.

§ 14 Ersättning till läkare som inkallas till arbete under sin lediga tid

Till läkare och tandläkare som inkallas till arbete under sin lediga tid kan ersättning för arbetet betalas med iakttagande av § 1 och § 10 mom. 1 och 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal eller i tillämpliga delar bestämmelserna i respektive bilaga, så som närmare bestäms lokalt.

Planering av arbetstiderna

§ 15 Arbetstidshandlingar

mom. 1 Arbetsskiftsförteckning

Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken det framgår hur arbetstiden ska användas under arbetsperioden. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska tjänsteinnehavarna själva eller den förtroendeman som representerar dem ges tillfälle att framföra sin åsikt, om tjänsteinnehavaren eller förtroendemannen begär det. Arbetsskiftsförteckningen ska skriftligt delges tjänsteinnehavaren i god tid och senast en vecka innan arbetsveckan eller arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med tjänsteinnehavarens samtycke eller av grundad anledning.

Tillämpningsanvisning

Av arbetsskiftsförteckningen ska framgå när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren. I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetstiden, även jour som beordrats tjänsteinnehavaren (när jouren börjar och slutar och vilken jourform det är fråga om) och kliniskt mertidsarbete, för att man ska kunna följa bl.a. när den maximala arbetstiden uppnås och bundenheten till arbetet (bl.a. belastningsfaktorer och en rättvis och ändamålsenlig fördelning av arbetsbördan), samt hur lediga dagar förlagts och tagits ut.

När arbetsskiftsförteckningen görs upp gäller samma skyldigheter och principer för deltidsanställda som för heltidsanställda.

Huvudregeln är att en arbetsskiftsförteckning som fastställts och lagts fram ska följas. Om avvikelser från arbetsskiftsförteckningen måste göras, antecknas de eventuella ändringarna i arbetsskiftsförteckningen (därtill kan de dokumenteras separat).

Huruvida det finns en grundad anledning att ändra arbetsskiftsförteckningen prövas från fall till fall. Sådana anledningar är bland annat verksamhetsbetingade skäl, t.ex. patienternas antal, kategori och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. En grundad anledning är också att en tjänsteinnehavare till exempel på grund av sjukdom inte sköter ett arbetsskift eller en jour som tjänsteinnehavaren enligt arbetsskiftsförteckningen skulle få ersättning för i form av ledighet eller att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. En grundad anledning, och ett förfarande som rekommenderas, är att man, om mer arbete än planerat behöver utföras någon dag, i stället kortar av arbetstiden för de övriga arbetsdagarna under arbetsperioden i motsvarande mån om det är möjligt med tanke på verksamheten, så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är det timantal per vecka som anges i § 2 ovan.

Ändringar ska godkännas av den som fastställt arbetsskiftsförteckningen, i brådskande fall i efterskott. Om arbetsskiftsförteckningen nödvändigtvis måste ändras så att den ordinarie arbetstiden ändras till kliniskt mertidsarbete eller mertids-/övertidsarbete, ska tillstånd på förhand inhämtas hos den som fastställt arbetsskiftsförteckningen.

Arbetsgivaren kan inte ersätta arbetsskiftsförteckningen med något annat dokument.

mom. 2 Utjämningsschema för arbetstiden

Om den ordinarie arbetstiden enligt § 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal har ordnats som en arbetsperiod som är längre än en vecka, iakttas bestämmelserna om utjämningsschema för arbetstiden i § 27 i arbetstidskapitlet i AKTA.

Tillämpningsanvisning

Om den arbetsperiod som iakttas är så lång att det är svårt att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela perioden, ska man separat göra upp ett utjämningsschema för arbetstiden enligt § 27 i arbetstidskapitlet i AKTA och fastställa en separat arbetsskiftsförteckning för varje kortare period. Innan arbetsgivaren ändrar längden på arbetsperioden ska arbetsgivaren höra den förtroendeman som företräder tjänsteinnehavarna eller tjänsteinnehavarna själva.

§ 16 Maximal arbetstid

mom. 1 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden

Den uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden som avses i 18 § 1 mom. i arbetstidslagen (872/2019) är 12 månader.

mom. 2 Överskridande av den maximala arbetstiden

Arbetsgivaren och en tjänsteinnehavare som deltar i jourarbetet vid ett sjukhus kan avtala om överskridande av den maximala arbetstiden för högst ett år i taget. Avtalet ska ingås skriftligt. Den maximala arbetstiden för jourhavande tjänsteinnehavare vid sjukhus kan i enlighet med 34 § 5 mom. i arbetstidslagen överskridas i fråga om de timmar som inte utgör arbetad tid.

Om arbetsgivaren planerar att ta i bruk ett arrangemang enligt denna bestämmelse för vissa verksamheter, ska arbetsgivaren ge förtroendemannen tillfälle att framföra sin åsikt om arrangemanget,
behovet av det och villkoren för det avtal som erbjuds tjänsteinnehavarna innan arbetsgivaren ingår avtal med tjänsteinnehavarna.

Förtroendemannen ska ges de uppgifter som behövs för att bedöma behovet av arrangemanget samt tillräckligt med tid att fördjupa sig i förslaget till arrangemanget. Arbetsgivaren och förtroendemannen ska årligen gå igenom det arrangemang som avses i bestämmelsen, varvid förtroendemannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt om ändamålsenligheten hos arrangemanget. Förtroendemannen har rätt att få reda på var skriftliga avtal har ingåtts, hur många avtalen är och vilka villkor de har.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren ska se till att jourfunktionerna är tryggade genom arbetstids- och jourarrangemangen. Arbetsgivaren ska också se till att personalen behandlas jämlikt i planeringen och fördelningen av jourskift. Den maximala arbetstiden kan överskridas endast om jouren inte kan tryggas på något annat sätt.

Arbetsplatsjour på arbetsplatsen, inklusive avvikande arbetsplatsjour, räknas helt och hållet som arbetstid.

Den maximala arbetstid som föreskrivs i 18 § i arbetstidslagen kan under en 12 månaders period uppgå till högst det antal timmar (48 timmar x 48 veckor) som anges i regeringens proposition (RP 158/2018 rd). Till den maximala arbetstiden räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken tjänsteinnehavaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället. Exempelvis vilotider eller arbetstidsersättningar i form av ledighet (t.ex. jourledighet) räknas inte som sådan arbetstid som avses här.

Se § 9 om ändring av jourform.

§ 17 Ledig dag efter arbetsplatsjour

mom. 1

Arbetsgivaren ska för tjänsteinnehavarna ordna en tillräcklig vilotid i enlighet med detta avtal efter att ett arbetspass slutat och följande börjar.

mom. 2

Om en tjänsteinnehavare har haft arbetsplatsjour efter kl. 23.00, ska följande arbetsdag (måndag–fredag) helt eller delvis planeras som ledig genom jourersättning i form av ledighet så att den ordinarie arbetstiden under arbetsdagen i fråga är högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5–2 timmar).

mom. 3

Vilotiden i föregående moment kan utgöra en del av den i § 5 i arbetstidskapitlet avsedda dygnsvilan (mom. 1) eller ersättande vilotid (mom. 3). Ledighet efter jour minskar dock inte dygnsvilan eller den ersättande vilotiden, utan den ska ges i enlighet med § 5 mom. 3.

mom. 4

Om det är fråga om ett jourskift vid en samjour för flera arbetsgivare, bör arbetsgivarna på motsvarande sätt se till att läkaren får en tillräcklig vilotid innan nästa arbetspass börjar.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen baserar sig på arbetarskydds- och patientsäkerhetsskäl. Avsikten med bestämmelsen är att förkorta oavbrutna arbetspass. Vid planering och genomförande av arbets- och joursystemen bör man även i övrigt undvika att oavbrutna arbetspass blir oskäligt långa och medför oskälig bundenhet till arbetet med beaktande av den belastning som arbetsdagen och jourtiden medför. Den belastning som på varandra följande arbets- och jourskift orsakar kan minskas genom att man fördelar arbetspass, ledig tid och olika former av jour enligt en rytm som lokalt anses ändamålsenlig, varvid man kan använda jourersättning i form av ledighet, andra intjänade ledigheter och olika slags arbetsarrangemang som t.ex. arbets- och jourskift av olika längd, spridda arbetstider och kombinationer av alla dessa faktorer (se även tillämpningsanvisningarna för § 2, § 5, § 6, § 10 och § 13 mom. 2 i arbetstidskapitlet och tillämpningsbilagan till arbetstidskapitlet).

V Övriga bestämmelser

§ 1 Övriga tillämpliga bestämmelser i AKTA

Dessutom tillämpas följande kapitel och bilagor i AKTA:

Kap. I § 2 mom. 1 i allmänna delen (avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor), § 3 och 4 i lönekapitlet.
Kap. IV Semester
Grunden för beräkning av semesterlön, semesterersättning och semesterpenning, se LÄKTA lönekapitlet § 5. Angående utbytesledighet, se § 2 nedan.
Kap. V Tjänstledighet
Kap. VI Ersättningar för kostnader och naturaprestationer
Kap. VII Förtroendemän
Kap. VIII Permittering, onbildning till deltidsanställning och anställningens upphörande
Bilaga
16		 Ersättningar för resekostnader

§ 2 Utbytesledighet

Den semesterpenning som avses i § 18 i lönekapitlet i AKTA eller en del av semesterpenningen kan med tjänsteinnehavarens samtycke ges i form av motsvarande ledighet.

Tillämpningsanvisning

Antalet utbytesledighetsdagar utgör 50 % av antalet intjänade semesterdagar enligt tabellerna i § 5 mom. 2 i semesterkapitlet i AKTA. När utbytesledighet beviljas antecknas som utbytesledighet motsvarande antal dagar som för semester, dvs. arbetsdagar (mån–fre förutom söckenhelg). Utbytesledighet som beviljas som en hel vecka fastställs från måndag till söndag (5 dagar utbytesledighet). Ordinarie lön enligt § 5 i lönekapitlet i AKTA betalas för hela utbytesledighetstiden (inte enbart för utbytesledighetsdagarna).

Om hela semesterpenningen tas ut i form av ledighet, betalas ingen semesterpenning. Om bara en del av semesterpenningen tas ut i form av ledighet, avdras från den semesterpenning (euro) som räknats ut enligt § 18 i lönekapitlet i AKTA lönen (semesterpenningen: antalet utbytesledighetsdagar) för så många dagar som tjänsteinnehavaren har utbytesledighet.

Om tjänsteinnehavaren insjuknar innan utbytesledigheten börjar eller under ledigheten, tillämpas samma förfarande som vid flyttning av semester i motsvarande situationer, och arbetsgivaren har då rätt till den del av sjukdagpenningen som motsvarar den lön som betalats för sjukdomstiden.

Exempel

Den ordinarie lönen för en tjänsteinnehavare är enligt § 5 i lönekapitlet i LÄKTA 4 000 euro. Tjänsteinnehavaren har rätt till semester för 8 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i AKTA, utbytesledigheten är således 12 dagar (24 dagar : 2).

Semesterpenningen är 1 920 euro (8 mån. x 6 % x 4 000 euro), vilket innebär att beloppet per utbytesledighetsdag är 160 euro (1 920 euro : 12 dagar utbytesledighet). För tjänsteinnehavaren fastställs 7 dagar utbytesledighet (måndag till följande veckas tisdag) och för den tiden betalas ordinarie lön enligt AKTA kap. II § 5 och den resrterande delen av semesterpenningen (en del som motsvarar 5 dagar utbytesledighet) betalas i pengar. I pengar betalas 800 euro (semesterpenningen 1 920 euro – 7 dagar utbytes-ledighet x 160 euro).

§ 3 Lokal justeringspott

mom. 1 

Detta avtal tillämpas inte till de delar som dess bestämmelser frångåtts genom ett lokalt avtal som är förenligt med § 13 i det kommunala huvudavtalet.

mom. 2  

Genom lokala avtal får man dock inte avtala om en lägre grundlön än den lägsta som ska betalas enligt detta avtal eller avvika från avtalets bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjuk- eller moderskapsledighetsförmåner. Om en inrättning eller verksamhetsenhet, vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning, överförs på en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i AKTA.

mom. 3 

Lokala avtal som ingåtts med stöd av § 25 mom. 3 i allmänna delen i LÄKTA 2007–2009 gäller i enlighet med respektive avtals bestämmelser om giltighetstid.

Tillämpningsanvisning

Tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 1 i allmänna delen i AKTA iakttas i tillämpliga delar.

§ 4 Arbetsfred

mom. 1 

Den som är bunden av detta avtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.

mom. 2 

En förening som är bunden av detta avtal är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller överträder bestämmelserna i avtalet. Denna skyldighet innebär också att föreningen inte får stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få dem att upphöra.

Tillämpningsbilaga till arbetstidskapitlet

Tillämpningsanvisning om arbetsskiftsförteckningar

1 Tider som bör reserveras i arbetsskiftsförteckningen för läkarnas och tandläkarnas olika uppgifter

Då en arbetsskiftsförteckning görs upp ska man beakta vilka uppgiftsområden läkaren eller tandläkaren har och hur mycket tid som behöver reserveras för uppgifterna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp så att den ordinarie arbetstiden räcker till för arbetsuppgifterna.

1.1 Läkare vid hälsocentraler
1.1.1 Mottagningsarbete och övriga uppgifter

För mottagningsarbete ska i arbetsskiftsförteckningen upptas så många timmar i veckan som man antar behövs för mottagningsverksamheten, enligt vad som är möjligt med hänsyn till läkarens övriga uppgifter. Mottagningsarbetet är hälsocentralens viktigaste uppgift.

Man bör beakta att läkare som är i början av karriären kan behöva längre mottagningstider för patienterna.

Läkare som är utbildare eller tutorer ska reserveras tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter.

Förutom för mottagningsarbetet ska i arbetsskiftsförteckningen reserveras tillräckligt med tid för läkarens övriga uppgifter (skolor, rådgivningsbyråer, vårdavdelningar, vård- och omsorgsinrättningar o.s.v.). I den tid som reserveras för hälsorådgivning och skolhälsovård m.m. ska också ingå den tid som behövs för resor från en arbetsplats till en annan.

1.1.2 Intyg och utlåtanden samt övriga skriftliga uppgifter

I arbetsskiftsförteckningen reserveras inte separat tid för utskrivning av intyg under patientbesök. Vid behov reserveras i arbetsskiftsförteckningen tillräckligt med tid för omfattande och tidskrävande utlåtanden och intyg (gäller också intyg och utlåtanden om patienter som undersökts på annan tid än under ordinarie arbetstid). I läkararbetet ingår dessutom att föra patientjournal, vilket endast kan innefatta nödvändig statistikföring.

1.1.3 Kompetensutveckling

Läkarna bör ges tillräckliga möjligheter till fortbildning och konsultation, i synnerhet i början av karriären.

1.1.4 Överläggningar och sammanträden

Arbetsplatsutbildning och överläggningar antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

Sammanträden eller överläggningar som bestämts av en myndighet och som äger rum före kl. 16 räknas till den ordinarie arbetstiden, däremot inte sammanträden som äger rum efter kl. 16, eftersom tjänsteinnehavaren för dessa sammanträden får engångsarvode enligt AKTA kap. II § 14 mom. 2. Sammanträden på grund av förtroendeuppdrag och externa sakkunniguppdrag räknas inte till den ordinarie arbetstiden.

1.2. Tandläkare vid hälsocentraler
1.2.1 Kliniskt mottagningsarbete

Med kliniskt mottagningsarbete avses mottagningsarbete som en tandläkare beordrats att sköta antingen vid en tandklinik eller en rådgivningsbyrå och som omfattar nödvändig undersökning och behandling för att bevara och förbättra hälsotillståndet för patienternas tänder, mun och tuggorgan.

Man bör beakta att tandläkare som är i början av karriären bör ges tillräckliga möjligheter till konsultation och kan behöva längre mottagningstider för patienterna.

Tandläkare som arbetar med utbildning och handledning ska reserveras tillräckligt med tid också för dessa uppgifter.

1.2.2 Annat än kliniskt arbete

I arbetsskiftsförteckningen bör tillräckligt med tid per vecka reserveras för planering av patientarbete, patientadministration, förebyggande av munsjukdomar hos befolkningen, upplysningsarbete och andra uppgifter som inte ingår i det kliniska patientarbetet och som t.ex. gäller läroanstalter, arbetshandledning, planering av mottagningen o.d.

1.2.3 Kompetensutveckling

Tandläkarna ska ges tillräckligt med tid för att metodiskt utveckla yrkeskunskaperna enligt vars och ens behov.

Organisationen bör ha en fungerande praxis för konsultationer.

1.3. Administrativa uppgifter för läkare och tandläkare vid hälsocentraler

Vad som sägs nedan gäller i tillämpliga delar också överläkare/övertandläkare och läkare/tandläkare i motsvarande ställning. I stora enheter är det dock möjligt att en överläkare eller övertandläkare enbart har administrativa uppgifter.

De administrativa uppgifterna koncentreras till en ansvarig eller för en delfunktion ansvarig läkare/tandläkare, och av läkarens/tandläkarens arbetstid reserveras för dessa uppgifter ett tillräckligt antal timmar per vecka, med beaktande av bl.a. hälsocentralens storlek, delfunktionens art och antalet underställda. Även i fråga om de administrativa uppgifterna bör man försöka precisera den tid som ska användas för regelbundet återkommande uppgifter eller andra på förhand kända uppgifter.

Arbetsgivaren bör ge anvisningar om hur många timmar per vecka en ansvarig eller en för en delfunktion ansvarig läkare/tandläkare högst förutsätts använda för administrativa uppgifter. Om mera tid än så används för administrativa uppgifter, måste överskridningen kunna motiveras.

Om en ansvarig läkare/tandläkare temporärt får en specialuppgift (t.ex. att planera en vårdavdelning eller ny tandklinik eller att göra upp ett upphandlingsprogram) bör arbetsgivaren samtidigt besluta hur mycket tid som ska reserveras för uppgiften i arbetsskiftsförteckningen.

1.4 Kliniskt mertidsarbete för läkare/tandläkare vid hälsocentral

Mottagningsarbete som sker i form av mertidsarbete antecknas i allmänhet på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Beroende på patientsituationen kan det förhandsplanerade mertidsarbetet i någon mån underskridas eller överskridas. Eventuella ändringar ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

Utgångspunkten är att den dagliga arbetstiden inleds med ordinarie arbetstid och att mertidsarbete vid behov utförs efter den dagliga ordinarie arbetstidens slut.

I undantagsfall kan mertidsarbete av verksamhetsskäl utföras före den ordinarie arbetstiden (t.ex. rådgivningsmottagning efter kl. 16).

För att kunna garantera en resultatrik verksamhet vid hälsocentralen, är det ändamålsenligt att följa bl.a. effektiviteten i mottagningsverksamheten under ordinarie arbetstid och mertidsarbetstid.

Den mottagningstid som ska reserveras per patient är i allmänhet ungefär lika lång under mertidsarbetstiden som under den ordinarie arbetstiden.

1.5 Sjukhusläkare
1.5.1 Allmänt

I arbetsskiftsförteckningen antecknas med klockslag åtminstone de arbetstider för en läkare som inverkar på den övriga personalens verksamhet. Även sådant arbete som eventuellt inte är bundet vid exakta klockslag bör fastställas så exakt som möjligt. Som sådant arbete kan endast godkännas sjukhus- och poliklinikarbete som är nödvändigt med tanke på verksamheten. Tiden för fullgörande av ordinarie arbetstid som inte är bunden vid exakta klockslag antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Även eventuella s.k. kvällsronder bör antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

1.5.2 Anteckningar om privatmottagning

Utöver den ordinarie arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen mottagningstiderna för eventuell privatmottagning som får skötas vid sjukhuset. En privatmottagning bör i sin helhet hållas utanför läkarens ordinarie arbetstid och jourtjänst.

När medicinska eller andra nödvändiga skäl så kräver och då det utan att störa sjukhusets egen verksamhet är möjligt, kan läkaren dock göra röntgen-, laboratorie-, anestesi- och patologiundersökningar i enlighet med eventuell tidigare praxis under sin arbetstid, under förutsättning att den arbetstid som läkaren använt för undersökningarna ersätts med arbete utanför den ordinarie arbetstiden.

Härvid antecknas i arbetsskiftsförteckningen den arbetstid som använts för privatmottagning samt den motsvarande extra arbetstid vid sjukhuset som ersätter denna tid.

1.5.3 Kliniskt mertidsarbete

Kliniskt mertidsarbete antecknas på förhand i läkarens arbetsskiftsförteckning (se tillämpningsanvisningen för § 10 mom. 3 i arbetstidskapitlet).

2 Akutläkare

Specialister i akutsjukvård (akutläkare) arbetar under alla tider på dygnet vid jourenheter. En faktor som ökar akutläkarnas arbetsbelastning och bundenhet till arbetet är att andelen arbete som utförs under obekväm arbetstid är större än genomsnittet.

När akutläkarnas arbetsskiftsförteckning görs upp bör man se till att det också ingår dagarbete i arbetstiden.

Akutläkarnas arbetsskiftsförteckningar kan göras upp till exempel så att en del av jourersättningarna ges som jourledighet.

Tillämpningsbilaga till allmänna delen

Tillämpningsanvisning om begrepp inom läkaravtalets tillämpningsområde

Rätten att utöva läkar-, tandläkar-, specialistläkar- och specialtandläkaryrket regleras i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994). Med stöd av lagen har förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) utfärdats.

Nedan anges till behövliga delar numret på lagar och förordningar genom vilka lagen eller förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har ändrats.

Rätt eller tillstånd att utöva yrke i Finland beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira efter ansökan I avtalet har följande begrepp använts:

Legitimerad läkare

  • Läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare efter att ha avlagt medicine licentiatexamen i Finland.
     
  • Läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
     
  • Läkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som var legitimerade läkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994 och då hade rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland.
     
  • Läkare med specialisträttigheter jämställs vid tillämpningen av avtalet med legitimerade läkare, men inte tvärtom.

Läkare med specialisträttigheter

  • Läkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har specialisträttigheter enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälsooch sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011) eller enligt 4 § 3 mom. sådan lagen lydde 30.4.2011 (ändrad genom lag 1030/2000), eller som har specialistkompetens enligt 6 § sådan lagen lydde 31.12.2000 eller som beviljats specialisträttigheter när lagen trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen).
     
  • Läkare som har rätt att utöva specialistläkaryrket som legitimerad läkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.

Legitimerad läkare med särskild allmänläkarutbildning (YEK)

Läkare som har avlagt tilläggsutbildningen för läkare inom primärvården före 1.5.2011 eller särskild allmänläkarutbildning efter detta datum och som med stöd av detta har rätt att utöva allmänläkaryrket inom socialskyddssystemet i ett annat EU- eller EES-land utanför Finland.

Bestämmelser om särskild allmänläkarutbildning finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011), förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och i SHM:s förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild allmänläkarutbildning (56/2015).

Läkare

Avser alla de läkare som räknas upp ovan.

Medicine studerande

Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 § och 3 b § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare som har rätt att utöva läkaryrket.

Amanuens

Med amanuenser, dvs. läkarpraktikanter, avses medicine studerande som fullgör den tjänstgöring som krävs inom läkarutbildningen såsom amanuenser i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande (i allmänhet i arbetsavtalsförhållande).

Legitimerad tandläkare

Anmärkning

Odontologie licentiatexamen har ändrats 1.8.2011 så att utbildningen har förlängts med sex månader och i examen har införts fördjupad praktik som ersätter praktiken enligt tidigare praxis.

De som avlagt den nya examen får rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerade tandläkare (s.k. full legitimering) direkt med stöd av sin licentiatexamen.

Reformen gäller automatiskt dem som påbörjat sina odontologiska studier tidigast 1.8.2011. De som påbörjat sina studier tidigare kan börja avlägga examen enligt de nya bestämmelserna tidigast 1.8.2013. De som studerat enligt den gamla examen förutsätts för full legitimering fortfarande utföra praktisk tjänstgöring på nio månader efter att de har avlagt odontologie licentiatexamen. I statsrådets förordning om ändring av 13 och 14 § i statsrådets förordning om universitetsexamina föreskrivs att en studerande dock övergår till att studera enligt denna förordning om han eller hon inte före utgången av 2020 har avlagt examen enligt den förordning som gäller när denna förordning träder i kraft. Det nya och det gamla systemet gäller parallellt till utgången av 2020. Den praktiska tjänstgöringen kan därmed också utföras senare än 2020, men odontologie licentiatexamen måste vara avlagd vid slutet av 2020.

  • Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare efter att ha avlagt odontologie licentiatexamen i Finland. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som trädde i kraft 1.8.2011.
     
  • Tandläkare som efter odontologie licentiatexamen har fullgjort av Valvira godkänd praktisk tjänstgöring som avses i 4 § 2 mom. sådant det lydde till 30.4.2011 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad tandläkare. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som gällde före 1.8.2011.
     
  • Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
     
  • Tandläkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som var legitimerade tandläkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994 och då hade rätt att självständigt utöva tandläkaryrket i Finland.
     
  • Vid tillämpningen av avtalet jämställs tandläkare med specialtandläkarrättigheter nedan med legitimerade tandläkare, men inte tvärtom.

Tandläkare med specialtandläkarrättigheter

  • Tandläkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har specialtandläkarrättigheter enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011) eller enligt lagens 4 § 3 mom. sådant det lydde 30.4.2011 (ändrad genom lag 1030/2000), eller som har specialtandläkarkompetens enligt 6 § sådan den lydde 31.12.2000 eller som beviljats specialtandläkarrättigheter när lagen trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen).
     
  • Tandläkare som har rätt att utöva specialtandläkaryrket som legitimerad tandläkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.

Tandläkare med begränsad legitimation

  • Tandläkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har beviljats rätt enligt 4 § 1 mom. sådant det lydde till 30.4.2011 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare under någon annans ledning och tillsyn. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som gällde före 1.8.2011.
     
  • Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare under någon annans ledning eller tillsyn, eller motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.

Bestämmelser om praktisk tjänstgöring för legitimerade tandläkare ingick i 6 § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, men paragrafen upphävdes genom statsrådets förordning 377/2011. Enligt den sistnämnda förordningen tillämpas ändå 6 §, sådan den lydde när förordningen trädde i kraft, på tandläkare vars odontologie licentiatexamen inte har omfattat en sex månaders fördjupad praktik.

Tandläkare

Avser alla de tandläkare som räknas upp ovan.

Odontologie studerande

  • Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 a eller 3 b § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i tandläkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket.
     
  • Studerande som utför den fördjupade praktik som ingår i examen enligt universitetslagens 40 § 2 mom. 3 punkt som trädde i kraft 1.8.2011. (Lag om ändring av universitetslagen 315/2011)

Legitimerad veterinär

Veterinär som Livsmedelssäkerhetsverket med stöd av lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) har beviljat rätt att verka som legitimerad veterinär.

Specialveterinär

Veterinär som uppfyller de krav som föreskrivs i 42 § i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) (42 § ändrad genom lagarna 301/2006 och 1094/2007) och i 6 § i förordningen om specialveterinärexamen och rätten att vara verksam som specialveterinär (275/2000).

Veterinärmedicine studerande

Studerande som efter fullgjorda studieprestationer enligt 7 § i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) får utöva veterinäryrket temporärt. (7 § ändrad genom lag 301/2006)

Bilaga 1 Läkare vid hälsocentraler

§ 1 a Lönesättningen från 1.8.2020

Läkarens tjänstebeteckning/uppgift


Grundlön, €

1

Överläkare/läkare i motsvarande ställning

Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften

 

L1TK2000

5 274,07

2

Specialläkare/hälsocentralläkare med specialisträttigheter

 

Hälsocentralläkaren har specialisträttigheter lämpliga för uppgiften

 

L1TK5100

4 649,65

3

Övriga hälsocentralläkare

 

3.1

Legitimerad läkare som har genomgått särskild allmänläkarutbildning eller som i sammanlagt minst 3 år har utövat läkaryrket i en tjänst/uppgift som kräver legitimering

 

L1TK5200

3 915,39

I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas AKTA kap. II § 12.
För tillägget godkänns som anställning endast arbete som legitimerad
läkare.

 

3.2

Legitimerad läkare

 

L1TK6100

3 417,91

4

Medicine studerande

 

Medicine studerande, grundlönen är oberoende av vilken läkartjänst/läkaruppgift som den studerande sköter

 

L1TK6200

2 655,23

De minimilöner som träder i kraft 1.4.2021 meddelas senare i ett cirkulär. Se § 11 i underteckningsprotokollet.

Tillämpningsanvisning

1 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för ledningen och chefer

Chefsläkare står utanför lönesättningen. En hälsocentralläkare som förordnats till ansvarig läkare står utanför lönesättningen från det att förordnandet börjar gälla till dess att det upphör, varefter läkarens lön bestäms på nytt enligt den ändrade grunden.

Syftet är att lönen för alla chefer ska stå i rätt proportion till arbetets svårighetsgrad, mängden uppgifter och arbetsresultatet och också i rätt proportion till de underställdas löner. Se punkt 3.3 Chefsställning i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.

En så rättvis lönebildning som möjligt främjar måluppfyllelsen vad gäller gott ledarskap och framgång för hela enheten.

När den uppgiftsrelaterade lönen för ledningen och cheferna bestäms ska man utöver § 7, 8 och 9 i lönekapitlet i AKTA med tillämpningsanvisningar beakta sådana faktorer som påverkar arbetets svårighetsgrad och mängd, t.ex. befolkningsunderlaget, nya skyldigheter och ansvar som uppstår då en ny verksamhetshelhet har bildats av motsvarande enheter i olika kommuner, liksom också att överläkare utöver ledningsuppgiften deltar i patientarbete under ordinarie arbetstid dagtid och att specialiserade sjukvårdstjänster tillhandahålls, om det kan anses befogat med tanke på verksamheten som helhet.

2 Överläkare/läkare i motsvarande ställning

Med en läkare i motsvarande ställning avses en läkare som i fråga om ställning och uppgifter kan jämställas med en överläkare och vars huvuduppgift är att leda.

3 Läkare som ansvarar för en delfunktion

Med en läkare som ansvarar för en delfunktion avses en hälsocentralläkare som har anförtrotts ledningen av en större verksamhetshelhet. Här avses alltså inte arbetsfördelningen mellan läkarna. Läkare som ansvarar för en delfunktion kan ansvara för t.ex. verksamheten och utvecklingen av ett delområde inom en stor kommun/samkommun eller ett samarbetsområde. Genom att utse läkare med ansvar för en delfunktion kan man trygga en tillfredsställande chefsverksamhet och på detta sätt stödja ett gott ledarskap.

Vid bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen för en hälsocentralläkare som utsetts till ansvarig läkare för en delfunktion beaktas extra uppgifter eller extra ansvar enligt § 9 mom. 1 punkt 3.2 i lönekapitlet i AKTA från det att förordnandet börjar gälla till dess att det upphör, varefter läkarens lön bestäms på nytt enligt den ändrade grunden.

4 Förändringar i uppgifterna och arbetsfördelningen

Vid olika omställningar i organisationen, exempelvis vid omfördelning av uppgifter för vårdpersonalen (t.ex. överföring av uppgifter från läkare till sjukskötare) kan genomförandet av förändringen förutsätta att det av läkarna krävs mera utbildning, styrning och handledning av övrig personal än i genomsnitt. I sådana fall ändras också fokus i läkarnas arbetsuppgifter tillfälligt vad gäller förhållandet mellan läkarens mottagnings- och motsvarande patientarbete och annat arbete. Man ska också på förhand uppskatta på vilket sätt och hur länge denna förändring påverkar verksamheten och beakta detta lokalt i läkarnas arbets- och lönearrangemang. Se bestämmelserna och tillämpningsanvisningarna i § 7, 8 och 9 i lönekapitlet i AKTA.

§ 2 Åtgärdsarvoden

mom. 1 Ersättning för åtgärder

För åtgärder som nämns i åtgärdskatalogen för läkare vid hälsocentraler betalas åtgärdsarvoden enligt ersättningstabellen i mom. 2 när åtgärderna utförs under ordinarie arbetstid eller jourtid, och till läkare som arbetar full arbetstid när åtgärderna utförs som kliniskt mertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

Åtgärdsarvode betalas alltid oberoende av var åtgärden utförs, t.ex. på mottagning, vårdavdelning eller rådgivningsbyrå.

mom. 2

Tabell över åtgärdsersättningar från 1.4.2020

Arvoden och
ersättningar
 

Ordinarie
arbetstid

Kliniskt
mertidsarbete

Ordinarie arbetstid efter kl. 18 vardags-kvällar

Arbetsplatsjour, avvikande
arbetsplatsjour och fri jour

Åtgärdsgrupper

€

€

€

€

R 0

2,68

3,50

3,50

3,50

R I, RU I, RR I

7,26

9,50

9,50

9,50

R II, RU II, RR II

10,96

14,50

14,50

14,50

R III, RR III

26,80

35,00

35,00

35,00
Tabell över åtgärdsersättningar från 1.8.2020

Arvoden och
ersättningar
 

Ordinarie
arbetstid

Kliniskt
mertidsarbete

Ordinarie arbetstid efter kl. 18 vardags-kvällar

Arbetsplatsjour, avvikande
arbetsplatsjour och fri jour

Åtgärdsgrupper

€

€

€

€

R 0

2,71

3,54

3,54

3,54

R I, RU I, RR I

7,35

9,62

9,62

9,62

R II, RU II, RR II

11,10

14,68

14,68

14,68

R III, RR III

27,13

35,43

35,43

35,43
Tabell över åtgärdsersättningar från 1.4.2021

Arvoden och
ersättningar
 

Ordinarie
arbetstid

Kliniskt
mertidsarbete

Ordinarie arbetstid efter kl. 18 vardags-kvällar

Arbetsplatsjour, avvikande
arbetsplatsjour och fri jour

Åtgärdsgrupper

€

€

€

€

R 0

2,74

3,58

3,58

3,58

R I, RU I, RR I

7,42

9,72

9,72

9,72

R II, RU II, RR II

11,21

14,83

14,83

14,83

R III, RR III

27,40

35,78

35,78

35,78

mom. 3 Åtgärdsarvoden för kliniskt mertidsarbete till läkare som arbetar deltid

Till en läkare som arbetar deltid betalas för åtgärder som utförs som kliniskt mertidsarbete arvoden enligt åtgärdsarvodena för ordinarie arbetstid i mom. 2 tills läkarens ordinarie arbetstid och kliniska mertidsarbetstid sammanlagt överstiger en heltidsarbetande läkares ordinarie arbetstid.

Temporärt mom. 4

Vid beräkningen av höjningen av den ordinarie lönen enligt § 3 och 5 i lönekapitlet i LÄKTA för kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021, beaktas endast de månader då befolkningen har tillhandahållits primärvårdstjänster som normalt.

§ 3 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete

mom. 1

För varje patient som en läkare med full arbetstid behandlar under kliniskt mertidsarbete betalas besöksarvode enligt ersättningstabellen i mom. 2.

mom. 2

Ersättningstabell från 1.4.2020

Arvoden och ersättningar

Kliniskt
mertidsarbete

Besöksarvoden

€

Patientbesök hos läkaren
a) nattetid och under veckoslut
b) vid någon annan tidpunkt

10,51

Separat besök av läkare hos patient (hembesök)
a) nattetid och under veckoslut
b) vid någon annan tidpunkt

12,91

Över 45 minuter långt patientbesök, tillägg för varje
påbörjad kvartstimme; vid hembesök inräknas restiden
i besökstiden
a) nattetid och under veckoslut
b) vid någon annan tidpunkt


4,42
Ersättningstabell från 1.8.2020

Arvoden och ersättningar

Kliniskt
mertidsarbete

Besöksarvoden

€

Patientbesök hos läkaren
a) nattetid och under veckoslut
b) vid någon annan tidpunkt

10,64

Separat besök av läkare hos patient (hembesök)
a) nattetid och under veckoslut
b) vid någon annan tidpunkt

13,07

Över 45 minuter långt patientbesök, tillägg för varje
påbörjad kvartstimme; vid hembesök inräknas restiden
i besökstiden
a) nattetid och under veckoslut
b) vid någon annan tidpunkt


4,47
Ersättningstabell från 1.4.2021

Arvoden och ersättningar

Kliniskt
mertidsarbete

Besöksarvoden

€

Patientbesök hos läkaren
a) nattetid och under veckoslut
b) vid någon annan tidpunkt

10,75

Separat besök av läkare hos patient (hembesök)
a) nattetid och under veckoslut
b) vid någon annan tidpunkt

13,20

Över 45 minuter långt patientbesök, tillägg för varje
påbörjad kvartstimme; vid hembesök inräknas restiden
i besökstiden
a) nattetid och under veckoslut
b) vid någon annan tidpunkt


4,51

mom. 3 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete till läkare som arbetar deltid

Till en läkare som arbetar deltid betalas för kliniskt mertidsarbete som överstiger läkarens ordinarie arbetstid (deltiden) 50 % av besöksarvodena för kliniskt mertidsarbete i ersättningstabellen i mom. 1 tills den deltidsarbetande läkarens ordinarie arbetstid och kliniska mertidsarbetstid sammanlagt överstiger en heltidsarbetande läkares ordinarie arbetstid.

Anmärkning

Ersättningarna för arbetsplatsjour bestäms enligt § 11 mom. 1 i arbetstidskapitlet.

Grundersättningarna för fri jour och avvikande arbetsplatsjour bestäms enligt § 11 mom. 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal och ersättningarna för arbetad tid enligt § 11 mom. 1.

Bilaga 2 Tandläkare vid hälsocentraler

§ 1 a Lönesättningen från 1.8.2020

Tjänstebeteckning/uppgift

Grundlön €/mån.

1

Övertandläkare/tandläkare i motsvarande ställning

Tandläkaren förutsätts ha specialtandläkarrättigheter lämpliga för uppgiften

 

L2TH2000

4 674,23

2

Specialtandläkare/hälsocentraltandläkare med
specialtandläkarrättigheter

 

Hälsocentraltandläkaren förutsätts ha specialtandläkarrättigheter lämpliga för uppgiften

 

L2TH5100

4 300,02

3

Övriga hälsocentraltandläkare

 

Hälsocentraltandläkaren förutsätts ha rättighet att verka som
legitimerad tandläkare

L2TH5200

3 599,42

4

Övriga tandläkare

 

4.1

Tandläkare med begränsad legitimation, grundlönen är oberoende av vilken tandläkartjänst/tandläkaruppgift tandläkaren sköter

 

L2TH6100

2 604,54

4.2

Odontologie studerande, grundlönen är oberoende av vilken
tandläkartjänst/tandläkaruppgift den studerande sköter

 

L2TH6200

2 248,58

De minimilöner som träder i kraft 1.4.2021 meddelas senare i ett cirkulär. Se § 11 i underteckningsprotokollet.

Tillämpningsanvisning

1 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för ledningen och chefer

Ledande tandläkare står utanför lönesättningen. En hälsocentraltandläkare som förordnats till ansvarig tandläkare står utanför lönesättningen från det att förordnandet börjar gälla till dess att det upphör, varefter tandläkarens lön bestäms på nytt enligt den ändrade grunden.

En person i chefsställning bör ha högre lön än de underställda, om det inte finns någon särskild grundad anledning att avvika från detta. Vid en jämförelse av lönerna beaktas utöver chefens och de underställdas uppgiftsrelaterade löner också åtgärdsarvoden som betalas för ordinarie arbetstid. Målet är att lönen för alla chefer ska stå i rätt proportion till arbetets svårighetsgrad, mängden uppgifter och arbetsresultatet. Se punkt 3.3 Chefsställning i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.

När den uppgiftsrelaterade lönen för ledningen och cheferna bestäms ska man utöver § 7, 8 och 9 i lönekapitlet i AKTA med tillämpningsanvisningar beakta sådana faktorer som påverkar arbetets svårighetsgrad och mängd, t.ex. befolkningsunderlaget eller nya skyldigheter och ansvar som uppstår då en ny verksamhetshelhet har bildats av motsvarande enheter i olika kommuner.

En så rättvis lönebildning som möjligt främjar måluppfyllelsen vad gäller gott ledarskap och framgång för hela enheten.

2 Övertandläkare/tandläkare i motsvarande ställning

Med en tandläkare i motsvarande ställning avses en tandläkare som i fråga om ställning och uppgifter kan jämställas med en övertandläkare och vars huvuduppgift är att leda ett större delområdes verksamhet.

3 Tandläkare som ansvarar för en delfunktion

Med en tandläkare som ansvarar för en delfunktion avses en hälsocentraltandläkare som har anförtrotts ledningen av en större verksamhetshelhet. Här avses alltså inte arbetsfördelningen mellan tandläkarna. Tandläkare som ansvarar för en delfunktion kan ansvara för t.ex. verksamheten och utvecklingen vid en regional tandklinik eller ett odontologiskt delområde inom en stor kommun/samkommun eller ett samarbetsområde. Genom att utse tandläkare med ansvar för en delfunktion kan man trygga en tillfredsställande chefsverksamhet och på detta sätt stödja ett gott ledarskap.

Vid bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen för en hälsocentraltandläkare som utsetts till ansvarig läkare för en delfunktion beaktas extra uppgifter eller extra ansvar enligt § 9 mom. 1 punkt 3.2 i lönekapitlet i AKTA från det att förordnandet börjar gälla till dess att det upphör, varefter tandläkarens lön bestäms på nytt enligt den ändrade grunden.

4 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för tandläkare med särskilt kunnande

Vid bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för en hälsocentraltandläkare med arbetsuppgifter som i högre grad än för övriga tandläkare fokuserar på kompetens inom någon odontologisk specialitet, vård av patienter i en särgrupp eller något annat särskilt ansvar beaktas detta vid arbetsvärderingen enligt § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA. Om det särskilda ansvaret medför att åtgärdsarvodena minskar, ska det kompenseras.

5 Tandläkare med undervisnings- och handledningsuppgifter

Vid bestämningen av lönen för tandläkare med undervisnings- och handledningsuppgifter bör beaktas vilken inverkan undervisnings- och handledningsuppgiften har på arbetets svårighetsgrad. Vid bestämning av lönen ska också åtgärdsarvoden som betalas för ordinarie arbetstid beaktas. En så rättvis lönebildning som möjligt främjar kvaliteten på undervisningen och handledningen.

Tandläkare med undervisnings- och handledningsuppgifter avser tandläkare som undervisar/handleder personer som avlägger odontologie licentiatexamen, ST-tandläkare, personer som fullgör praktisk tjänstgöring och personer som genomgår fördjupad praktik.

I fråga om tutorverksamhetens inverkan på den uppgiftsrelaterade lönen eller det individuella tillägget, se tillämpningsanvisningen för § 6 i lönekapitlet.

Exempel

Exempelvis i fråga om handledning under fördjupad praktik är utgångspunkten att handledningsuppgiftens inverkan på lönen bedöms i arbetsvärderingen och att den således beaktas i den uppgiftsrelaterade lönen. Vid bestämning av lönen ska dessutom åtgärdsarvoden som betalas för ordinarie arbetstid beaktas. Om handledningsuppgiften är tidsbegränsad, betalas uppgiftstillägg för denna tid.

§ 2 Åtgärdsarvoden

mom. 1

För åtgärder som nämns i åtgärdskatalogen för tandläkare vid hälsocentraler betalas åtgärdsarvoden enligt ersättningstabellen till tandläkare när åtgärderna utförs under ordinarie arbetstid eller jourtid och till tandläkare som arbetar full arbetstid när åtgärderna utförs som kliniskt mertidsarbete.

mom 2. Åtgärdsarvoden från 1.1.2019

Arvoden och ersättningar

Ordinarie arbetstid

Kliniskt mertids-arbete

Jour

Första-hjälps-besök

Åtgärdsarvoden

 

Över 30 tim./v. eller vardagar efter kl. 18.00 och under veckoslut*

 

 

 

 

 

 

Åtgärdsgrupper

€

€

€

€

€

TKHL 2

2,10

3,85

3,85

3,85

3,85

TKHL 3

3,99

7,04

7,04

7,04

7,04

TKHL 4

5,07

7,04

7,04

7,04

7,04

TKHL 4 B

8,38

11,63

11,63

11,63

11,63

TKHL 5

11,60

15,85

15,85

15,85

15,85

TKHL 6

16,74

20,74

20,74

20,74

20,74

TKHL 7

28,28

35,07

35,07

35,07

35,07

Tandläkare som ensam utför kliniskt mottagningsarbete (utan assisterande personal)

Ovan nämnda åtgärdsarvoden höjda med 30 %.

 

 

* Se definition på veckoslut i tillämpningsanvisningen för § 3.

Tillämpningsanvisning

För följande åtgärder avviker arvodena i tandläkarnas åtgärdskatalog från beloppen i tabellen ovan: TKHL 223, 224, 227, 301.

Gränsen på 30 timmar för kliniskt arbete ska kontrolleras en gång per vecka. Det rekommenderas att den maximala arbetstiden i kliniskt arbete inte överstiger 7 timmar per dag

mom. 3

Ändringar i datasystem får inte leda till att arvoden enligt läkaravtalet inte betalas i tid eller att de betalas felaktigt. Då ett datasystem byts ut eller stora ändringar görs i ett system ska arbetsgivaren ta i bruk en utbetalning av kalkylerade åtgärdsarvoden tills systemet fungerar, dock för minst 3 månaders tid. De kalkylerade åtgärdsarvodena bestäms på basis av varje tandläkares individuella åtgärdsarvoden. Som grund för kalkyleringen kan användas de åtgärdsarvoden som betalats ut under det föregående kvalifikationsåret. Om en tandläkare inte har varit anställd hos arbetsgivaren under det föregående kvalifikationsåret, betalas som kalkylerat arvode ett genomsnittligt arvode för tandläkare som arbetar hos arbetsgivaren i likartade arbetsuppgifter. Lönebetalningen ska korrigeras i enlighet med läkaravtalet så snart som möjligt.

Tillämpningsanvisning

På dem som omfattas av läkaravtalet tillämpas bestämmelsen om lönebetalning i AKTA kap. II § 18. Paragrafens mom. 1 lyder: ”om betalningen av arvodet förutsätter att en utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning, betalas arvodet senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in.” Om en fordran försenas, uppkommer för löntagaren en sådan räntefordran som omfattas av räntelagen (633/82).

Temporärt mom. 4

Vid beräkningen av höjningen av den ordinarie lönen enligt § 3 och 5 i lönekapitlet i LÄKTA för kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021, beaktas endast de månader då befolkningen har tillhandahållits mun- och tandvårdstjänster som normalt.

§ 3 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete och förstahjälpsbesök under ledig tid

mom. 1 

För varje patient som en tandläkare med full arbetstid behandlar under kliniskt mertidsarbete betalas besöksarvode enligt ersättningstabellen i mom. 2.

mom. 2  Besöksarvoden från 1.1.2019

Arvoden och ersättningar

Kliniskt mertids-arbete

Första-hjälpsbesök

Besöksarvoden

€

€

Patientbesök hos tandläkaren

 

 

a) under veckoslut

a) 9,90

 

b) vid någon annan tidpunkt

b) 9,90

 

Separat besök av tandläkare hos patient

 

 

a) under veckoslut

a) 12,61

 

b) vid någon annan tidpunkt

b) 12,61

 

Besök som tandläkaren gör på hälsocentral eller annan vårdplats under sin lediga tid för att ge första hjälpen

 

 

a) under veckoslut

 

a)   21,60

a1) för följande patienter/samma besök

 

a1)   9,90

b) under någon annan jourtid

 

b)   16,21

b1) för följande patienter/samma besök

 

b1)   4,50

Separat besök av tandläkare hos patient, då besöket varar över 45 minuter. Tillägg för varje påbörjad kvartstimme (i besökstiden inräknas restiden enligt snabbaste rutt)

 

 

a) under veckoslut

a) 4,14

a) 5,23

b) vid någon annan tidpunkt

b) 4,14

b) 4,14

Tandläkare som ensam utför kliniskt mottagningsarbete (utan assisterande personal)

Ovan nämnda besöks-arvoden höjda
med 30 %

 
Tillämpningsanvisning

För varje patient betalas endast ett besöksarvode enligt tabellen, även om flera undersöknings- och behandlingsåtgärder som inverkar på arvodet vidtas under samma besök.

Med veckoslut avses i ovanstående tabell tiden från fredag kl. 18.00 till måndag kl. 8.00, samt från kl. 18.00 vardag före söckenhelg, julafton eller midsommarafton till påföljande vardag kl. 8.00.

Tandläkare gör sällan separata besök hos patienter. Besöken gäller i allmänhet bara patienter som vårdas på vårdinrättning eller vårdavdelning.

Anmärkning

Ersättningarna för arbetsplatsjour bestäms enligt § 11 mom. 1 i arbetstidskapitlet.

Grundersättningarna för fri jour bestäms enligt § 11 mom. 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal och ersättningarna för arbetad tid enligt § 11 mom. 1.

§ 4 Arvoden för kliniskt mertidsarbete för deltidsarbetande tandläkare

Till en tandläkare som arbetar deltid betalas för kliniskt mertidsarbete som överstiger tandläkarens ordinarie arbetstid (deltiden) åtgärdsarvoden enligt arvodena för ordinarie arbetstid och 50 % av besöksarvodena för kliniskt mertidsarbete enligt ersättningstabellen i § 3. Om den sammanlagda ordinarie arbetstiden och mertidsarbetstiden för en deltidsarbetande tandläkare överskrider den ordinarie arbetstiden för en heltidsarbetande tandläkare, betalas för detta överskridande mertidsarbete åtgärds- och besöksarvoden enligt ersättningstabellerna (§ 2 och § 3).

Till en tandläkare som arbetar deltid betalas förhöjningen på 30 % för kliniskt mertidsarbete utan assistans först när den ordinarie arbetstiden och mertidsarbetstiden sammanlagt överstiger en heltidsarbetande tandläkares ordinarie arbetstid.

§ 5 Ersättning för förstahjälpsbesök under ledig tid

För besök som en tandläkare gör under sin lediga tid på en hälsocentral eller annan vårdplats för att ge första hjälpen betalas de besöks- och åtgärdsarvoden som framgår av ersättningstabellerna ovan (§ 2 och § 3). Också ändamålsenliga resekostnader som föranleds av besöket ersätts.

Bilaga 3 Sjukhusläkare

I Löner

§ 1 a Lönesättningen från 1.8.2020

Tjänstebeteckning/uppgift

Grundlön €/mån.

1
Överläkare/läkare i motsvarande ställning

Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften

 

1.1

Överläkare, förvaltningsöverläkare, avdelningsöverläkare vid universitetssjukhus

 

L3SL1100

5 806,27

1.2

Övriga överläkare och biträdande överläkare/läkare i motsvarande ställning

 

L3SL1200

5 274,07

2

Specialläkare, avdelningsläkare

 

Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften

 

L3SL3000

4 649,65

Bestämmelsen tillämpas även på en specialläkare som specialiserar sig i en annan specialitet i det fall att de specialisträttigheter som läkaren har från tidigare är till väsentlig nytta i den nuvarande tjänsten.

 

3.1

En legitimerad läkare som i sammanlagt minst 3 år har utövat läkaryrket i en tjänst/uppgift som kräver legitimering

I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas AKTA kap. II § 12. För tillägget godkänns som anställning endast arbete som legitimerad läkare.

 

L3SL4103

3 915,39

3.2

Legitimerad läkare

 

L3SL4100

3 417,91

4

Medicine studerande

Grundlön, oberoende av vilken läkartjänst/läkaruppgift den studerande sköter

 

L3SL5000

2 549,19

De minimilöner som träder i kraft 1.4.2021 meddelas senare i ett cirkulär. Se § 11 i underteckningsprotokollet.

Tillämpningsanvisning

I fråga om tillämpningen av lönesättningen, se tillämpningsanvisning 1 för § 1 i bilaga 1.

1 Anställda utanför lönesättningen

Tjänsten som chefsöverläkare för ett sjukvårdsdistrikt och tjänsten som chefsläkare i huvudsyssla vid sjukhus står utanför lönesättningen och lönen bestäms av arbetsgivaren. Utanför lönesättningen står också överläkare som är chefsläkare i bisyssla samt resultatansvariga överläkare.

2 Överläkare/läkare i motsvarande ställning

Med en läkare i motsvarande ställning avses en läkare som i fråga om ställning och uppgifter kan jämställas med en överläkare och vars huvuduppgift är att leda.

§ 2 Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtande

Denna bestämmelse tillämpas inte på medicine studerande som avses i § 1 mom. 1 punkt 4.

För läkarintyg och läkarutlåtanden som inte anknyter till vården av en patient, betalas nedan nämnda arvoden till läkaren. En specialist i specialiteten i fråga får arvodet förhöjt med 50 %.

Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden

 Arvode/€

1
Läkarutlåtanden
1.1
Kortfattat utlåtande med beskrivning av sjukdomen, kroppsskadan eller invaliditeten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invaliditetsgrad, behov av medicinering eller annan vård samt om motsvarande omständigheter (t.ex. ett B-utlåtande som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett kortfattat C-utlåtande som ska fogas till en ansökan om pension eller invalidvård)

1.2
Utförligt utlåtande med beskrivning av sjukdomen, kroppsskadan eller invaliditeten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invaliditetsgrad, behov av medicinering eller annan vård, rätt till ersättning samt om livsfara och motsvarande omständigheter (t.ex. ett sådant B-intyg som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett utförligt intyg som är avsett att ges till polis- eller vårdmyndigheter eller till andra myndigheter) eller utförligt tidskrävande utlåtande som är avsett att fogas till pensionsansökan

1.3
Utlåtande om rättshandlingsförmåga (t.ex. för uppgörande av testamente, tillstånd till äktenskap eller för beslut enligt lagen angående förmyndarskap)




 

 

14,19

 

 

 

 


16,22



24,33

2
Läkarintyg och läkarutlåtanden på basis av undersökning och vård av en patient, när intyget eller utlåtandet riktas till den försäkringsanstalt som avses i 29 § i lagen om olycksfallsförsäkring, beroende på intygets eller utlåtandets art
2.1
Vanligt läkarintyg
2.2
Utförligt läkarintyg eller läkarutlåtande
2.3
Ett omfattande och tidskrävande läkarintyg eller läkarutlåtande






10,14

17,74

24,33

Tillämpningsanvisning

För läkarintyg och läkarutlåtanden som anknyter till vården av en patient betalas inget arvode. Läkarintyget eller läkarutlåtandet anknyter till vården av en patient (och berättigar följaktligen inte till arvode), när intyget ges till en patient som vårdas eller undersöks på sjukhus eller poliklinik

  1. för sjukledighet som ansöks hos arbetsgivaren
  2. för intagning på en annan sjukvårdsinrättning
  3. för utförande av sådana medicinska åtgärder som vården kräver (t.ex. avbrytande av havandeskap eller sterilisering).

Till bilaga 1 har fogats ett temporärt § 2 mom. 4 om beräkningen av den ordinarie lönen för kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021. Samma principer iakttas också i fråga om arvoden för intyg och utlåtanden enligt bilaga 3.

II Jour

§ 3 Ersättning för arbetsplatsjour samt för arbetad tid under avvikande arbetsplatsjour och fri jour

Anmärkning

Ersättningarna för arbetsplatsjour bestäms enligt § 11 mom. 1 i arbetstidskapitlet.

Grundersättningarna för fri jour och avvikande arbetsplatsjour bestäms enligt § 11 mom. 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal och ersättningarna för arbetad tid enligt § 11 mom. 1.

III Anställningsvillkor för innehavare av bitjänst

§ 4 Anställningsvillkor för innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus

Anställningsvillkoren för de i 28 § i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) avsedda innehavarna av bitjänst bestäms enligt denna paragraf.

Protokollsanteckning

Vid universitetssjukhus tillämpas fortfarande övergångsbestämmelserna i § 6 mom. 7 i det läkaravtal som gällde 30.11.1994 (§ 6 mom. 7 i bilaga 35 till AKTA 1992–1993).

Tillämpningsanvisning

Här avsedda innehavare av bitjänst har sin huvudtjänst vid ett universitet och innehar därutöver en bitjänst vid ett universitetssjukhus. Bitjänster som överläkare eller biträdande överläkare (professor) står utanför lönesättningen och arvodena bestäms av arbetsgivaren.

mom. 1 Grundlön

Till innehavare av bitjänst betalas minst följande uppgiftsrelaterade lön för sjukhusarbete:

 

 

Peruspalkka €/kk

L3SL9003
 

Specialläkare (biträdande lärare/överassistent)

30 % av grundlönen i bilaga 3 § 1 punkt 2 (specialläkare, avdelningsläkare)

L3SL9004

 

ST-läkare (assistent)
 

20 % av grundlönen i bilaga 3 § 1 punkt 2 (specialläkare, avdelningsläkare)

mom. 2 Arbetserfarenhetstillägg

För innehavare av bitjänst iakttas bestämmelsen om erfarenhetstillägg i § 12 i lönekapitlet i AKTA. Arbetserfarenhetstillägget beräknas på bitjänstinnehavarens uppgiftsrelaterade lön. Som anställning som berättigar till tillägget betraktas även arbete i här avsedda bitjänster.

mom. 3 Individuellt tillägg och uppgiftstillägg

Till en innehavare av bitjänst kan betalas, förutom det tillägg som avses i mom. 2 ovan, ett sådant individuellt tillägg som avses i AKTA och ett separat uppgiftstillägg för extrauppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren utöver de ordinarie uppgifterna. Tilläggen får uppgå till högst 840,94 euro, om inget annat av särskilda skäl bestäms lokalt. Tilläggen utgör ordinarie lön.

mom. 4 Jourersättning

Jourersättningen för innehavare av bitjänst bestäms enligt § 11 mom. 1 och 2 i arbetstidskapitlet, likväl så att såsom månadslön och ordinarie lön som avses i bestämmelserna om ersättning betraktas en ansvarig sjukhusläkares månadslön och ordinarie lön. Vid ersättning för arbetad tid under jour beaktas endast den tid som har använts för sjukhusläkaruppgifter. När arbetad tid under jour ersätts i ledig tid, ges den lediga tiden i form av veckolånga ledigheter. Från läkarens arvode dras då av en motsvarande andel, dvs. per vecka avdras arvodets belopp dividerat med 4,3.

Tillämpningsanvisning

Bitjänstinnehavarnas arbetstid har inte fastställts i avtalet, utan tidigare allmänt omfattad praxis iakttas. Det är inte ändamålsenligt att dela upp universitetstjänsteinnehavarnas arbetstid i dels sjukhusarbete, dels uppgifter som hör till skötseln av tjänsten vid universitetet.

Jourersättningen för innehavare av bitjänst bestäms i allmänhet på samma sätt som för andra sjukhusläkare. Som arbetad tid under jour betraktas endast tid i sjukhusläkaruppgifter. Om en läkare under jourtid utför uppgifter som hänför sig till huvudtjänsten vid universitetet, beaktas den tid som använts för dessa uppgifter inte när den arbetade tiden under jouren ska ersättas.

mom. 5 Semester och sjuk-, moderskaps- och faderskapsledighet

En bitjänstinnehavares semester, semesterpenning, sjukledighet och moderskaps- och faderskapsledighet bestäms på samma sätt som för en sjukhusläkare i huvudtjänst. Som i AKTA avsedd ordinarie lön betraktas den uppgiftsrelaterade lönen i euro som anges i mom. 1 jämte de eventuella tillägg som anges i mom. 2 och 3.

Bilaga 4 Sjukhustandläkare

§ 1 a Lönesättningen från 1.8.2020

Sjukhustandläkarens tjänstebeteckning/uppgift

Grundlön €/mån.

1

Övertandläkare/tandläkare i motsvarande ställning vid
universitetssjukhus

I punkt 1–3 förutsätts tandläkaren ha specialtandläkar-/
specialistläkarrättigheter lämpliga för uppgiften

 

L4SH1000

5 806,27

2

Övriga övertandläkare och biträdande övertandläkare/tandläkare i motsvarande ställning

 

L4SH2000

5 274,07

3

Specialtandläkare

 

L4SH5000

4 649,65

4

ST-tandläkare/läkartandläkare

 

4.1

En legitimerad tandläkare som i sammanlagt minst 3 år har utövat tandläkaryrket i en tjänst/uppgift som kräver legitimering

I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas AKTA kap. II § 12. För tillägget godkänns som anställning endast arbete som legitimerad tandläkare.

 

L4SH7003

3 915,39

4.2

Legitimerad tandläkare

 

L4SH7000

3 417,91

De minimilöner som träder i kraft 1.4.2021 meddelas senare i ett cirkulär, Se § 11 i underteckningsprotokollet.

Tillämpningsanvisning

I fråga om tillämpningen av lönesättningen, se tillämpningsanvisningarna 1 och 2 för § 1 i bilaga 2  och tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 3.

§ 2 Åtgärdsarvoden för ordinarie arbetstid och kliniskt mertidsarbete

Till sjukhustandläkare i huvudtjänst betalas åtgärdsarvode för varje åtgärd som nämns i åtgärdskatalogen för sjukhustandläkare:

Ersättningstabell från 1.8.2020

 

Ordinarie arbetstid

Kliniskt
mertidsarbete

Åtgärdsgrupp

Legitimerade
tandläkare

Tandläkare med
specialtandläkar-
rättigheter

Heltidsarbetande tandläkare med
specialtandläkar-
rättigheter

 

Arvode, €

Arvode, €

Arvode, €

SHL 4

0,89

1,86

14,52

SHL 5

1,07

2,23

19,00

SHL 6

1,35

2,78

28,85

SHL 7

1,79

3,71

28,85

SHL 8

2,66

5,34

51,16

SHL 9

3,20

6,39

53,28

SHL 10

3,73

7,46

58,63

SHL 11

5,34

11,19

69,28

SHL 12

7,67

16,00

93,79

SHL 13

9,71

20,25

–

SHL 14

12,04

25,58

–

SHL 15

17,05

31,97

–

SHL 16

26,89

55,73

–

Ersättningstabell från 1.4.2021

 

Ordinarie arbetstid

Kliniskt
mertidsarbete

Åtgärdsgrupp

Legitimerade
tandläkare

Tandläkare med
specialtandläkar-
rättigheter

Heltidsarbetande tandläkare med
specialtandläkar-
rättigheter

 

Arvode, €

Arvode, €

Arvode, €

SHL 4

0,90

1,88

14,67

SHL 5

1,08

2,25

19,19

SHL 6

1,36

2,81

29,14

SHL 7

1,81

3,75

29,14

SHL 8

2,69

5,39

51,67

SHL 9

3,23

6,45

53,81

SHL 10

3,77

7,53

59,22

SHL 11

5,39

11,30

69,97

SHL 12

7,75

16,16

94,73

SHL 13

9,81

20,45

–

SHL 14

12,16

25,84

–

SHL 15

17,22

32,29

–

SHL 16

27,16

56,29

–

Tillämpningsanvisning

Om flera tandläkare deltar i ett kirurgiskt ingrepp betalas till den huvudansvarige åtgärdsarvoden enligt taxan för tandläkare med specialtandläkarrättigheter, och till de övriga enligt taxan för legitimerade tandläkare.

Utbetalningen av åtgärdsarvode förutsätter att tandläkaren utför åtgärden m.m. helt självständigt och på eget ansvar. Tandläkare i specialiseringsskedet anses kunna arbeta självständigt och på eget ansvar efter en s.k. inlärningsperiod som avtalas lokalt.

Se bilaga 2 § 2 mom. 3 om ändringar i patientdatasystem och bestämning av lönen.

Till bilaga 2 har fogats ett temporärt § 2 mom. 4 om beräkningen av den ordinarie lönen för kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021. Samma principer iakttas även i bilaga 4.

§ 3 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete

Till sådana sjukhustandläkare i huvudtjänst som arbetar full arbetstid och har specialtandläkarrättigheter betalas besöksarvode för varje patient under kliniskt mertidsarbete enligt följande:

 Ersättningstabell från 1.8.2020

Patientbesök

Arvode/€

Patientbesök hos tandläkaren

3,49

Separat besök av tandläkare hos patienten (tandläkaren tillkallas under sin lediga tid efter att ha lämnat arbetsplatsen)

21,98

Ett besök som varar över 45 min., tillägg för varje påbörjad kvartstimme (vid separat besök hos patienten inräknas restiden i besökstiden)

5,51
 Ersättningstabell från 1.4.2021

Patientbesök

Arvode/€

Patientbesök hos tandläkaren

3,52

Separat besök av tandläkare hos patienten (tandläkaren tillkallas under sin lediga tid efter att ha lämnat arbetsplatsen)

22,20

Ett besök som varar över 45 min., tillägg för varje påbörjad kvartstimme (vid separat besök hos patienten inräknas restiden i besökstiden)

5,57

§ 4 Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidskapitlet och bilaga 3

Utöver vad som sägs ovan tillämpas bestämmelserna om jourersättningar i § 9 och 11 i arbetstidskapitlet samt de bestämmelser i bilaga 3 som gäller anställningsvillkoren för innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus.

Här avsedda innehavare av bitjänst är

   

Grundlön €/mån.

L4SH9003

 

Specialtandläkare (biträdande lärare/överassistent/
lektor/avdelningstandläkare)

30 % av grundlönen i bilaga 4
§ 1 punkt 3 (specialtandläkare)
 

L4SH9004

 

ST-tandläkare (assistent)

 

20 % av grundlönen i bilaga 4
§ 1 punkt 3 (specialtandläkare)
 
Tillämpningsanvisning

Angående bitjänster för övertandläkare och biträdande övertandläkare (professorer) utanför lönesättningen, se tillämpningsanvisningen för § 4 i bilaga 3.

Bilaga 5 Kommunala veterinärer

I Löner

§ 1 a Lönesättningen från 1.8.2020

 

Grundlön €/mån.

Tjänstebeteckning/Uppgift

För uppgiften lämplig
specialveterinärexamen

Legitimerad
veterinär

1
Heltidsanställd hygieniker och veterinär som utövar tillsyn

L5EL3000




4 484,43




4 335,17

2
Praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller som ansvarig veterinär *

L5EL4000

  • för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet m.m.
  • för uppgifter vid praktik








4 484,43

2 081,35








4 335,17

1 811,15

3
Annan praktiserande veterinär

 

 

L5EL5010

2 081,35

–

L5EL5000

–

1 811,15

* Angående den tudelade uppgiftsrelaterade lönen i punkt 2, se punkt 4 i tillämpningsanvisningen.

§ 1 b Lönesättningen från 1.4.2021

 

Grundlön €/mån.

Tjänstebeteckning/Uppgift

För uppgiften lämplig
specialveterinärexamen

Legitimerad
veterinär

1
Heltidsanställd hygieniker och veterinär som utövar tillsyn

L5EL3000




4 529,27




4 378,52

2
Praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller som ansvarig veterinär *

L5EL4000

  • för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet m.m.
  • för uppgifter vid praktik








4 529,27

2 096,34








4 378,52

1 824,19

3
Annan praktiserande veterinär

 

 

L5EL5010

2 096,34

–

L5EL5000

–

1 824,19

* Angående den tudelade uppgiftsrelaterade lönen i punkt 2, se punkt 4 i tillämpningsanvisningen.

Tillämpningsanvisning

1 Anställda utanför lönesättningen

Utanför lönesättningen står den som är chef för miljö- och hälsoskyddet, förste stadsveterinär, ledande hygieniker, chef för hälsoövervakningen eller heltidsanställd hygieniker som arbetar som laboratoriechef.

2 Arbetsvärdering och bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen

När en veterinärs uppgiftsrelaterade lön fastställs inom den lönegrupp som ska tillämpas, bör enligt § 9 i lönekapitlet i AKTA bl.a. följande faktorer beaktas i fråga om arbetets svårighetsgrad och mängd:

  • befolkningsunderlaget om arbetet omfattar flera kommuner, och också i övrigt samverkan mellan kommuner, t.ex. då större områden bildas och uppgifter som kräver specialisering kan koncentreras till någon eller några tjänsteinnehavare
  • områdets näringsstruktur (t.ex. antalet industrianläggningar och andra anläggningar som ska övervakas och deras storlek och karaktär), specialuppgifter som anknyter till närbelägen gräns eller hamn
  • antalet och arten av miljö- och hälsoskyddsuppgifter och miljötillståndsärenden, vilken sorts tjänster som säljs till utomstående och hur omfattande denna försäljning är
  • eventuell specialkompetens som veterinären har nytta av i sin tjänsteutövning.

I lönen beaktas och stöds lokalt uppnående av målen i riksomfattande och regionala utvecklingsprojekt och planer, om detta väsentligt inverkar på omfattningen och arten av veterinärernas uppgifter eller medför avgörande omställningar i den inbördes arbetsfördelningen och uppgiftsarrangemangen (se punkt 1 i tillämpningsanvisningarna för § 9 i lönekapitlet i AKTA angående revidering av tjänsteinnehavares uppgiftsbeskrivning och omprövning av arbetets svårighetsgrad i samband med uppgiftsändringar).

3 Heltidsanställd hygieniker

Heltidsanställda hygieniker enligt § 1 punkt 1 omfattas av systemet med helhetslön (uppgiftsrelaterad lön, arbetserfarenhetstillägg och eventuellt individuellt tillägg) och helhetsarbetstid. Deras ordinarie arbetstid är i snitt 38 timmar 15 minuter i veckan (se § 2 mom. 1–4 i arbetstidskapitlet i läkaravtalet). Uppgifterna för heltidsanställda hygieniker består av de övervaknings- och inspektionsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddet som avses i veterinärvårdslagen (765/2009), laboratorieveterinäruppgifter, planering, handledning, rådgivning och information kring miljö- och hälsoskyddet och övriga myndighetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt hygienikern, såsom uppgifter inom djurskyddet, miljö- och hälsoskyddet och bekämpning av djursjukdomar. Huvuduppgifterna för personer i ledande ställning och chefsställning är att leda och planera hälsoövervakningen och att sköta övriga administrativa myndighetsuppgifter.

4 Praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller som ansvarig veterinär

En praktiserande veterinär som avses i § 1 punkt 2 ansvarar i enlighet med en instruktion eller ett myndighetsbeslut för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och andra ovan i punkt 3 nämnda uppgifter och sköter dessutom en veterinärpraktik. Om kommunen/samkommunen inte har någon hel- eller deltidsanställd hygieniker och ingen annan kommun/samkommun har fått i uppdrag att sköta de uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och de övriga uppgifter som enligt gällande lagstiftning ska skötas av en veterinär, anses en av veterinärerna vara verksam i de uppgifter som avses i denna punkt.

Den uppgiftsrelaterade lönen för en sådan veterinär bestäms enligt lönesättningen på basis av den tid som avdelats för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet (övervakning, inspektion m.m., se punkt 3 ovan) och en chefs/en ansvarig veterinärs administrativa myndighetsuppgifter och av den tid som i medeltal används för praktiken (när grundlönen bestäms enligt förhållandet mellan dessa arbetstider utgår man från full arbetstid på 38,25 veckotimmar). Bestämmelsen tillämpas när den arbetstid som bestämts för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och administrativa uppgifter i genomsnitt är 3–33 timmar per vecka. Grundlönen justeras vid behov årligen i motsvarande mån som uppgifterna ändras. Den i bestämmelsen avsedda lönen för praktiserande veterinärer kan också avtalas på något annat sätt mellan kommunen/samkommunen och veterinären.

Exempel

Den arbetstid som bestämts för uppgifter som chef för hälsoövervakningen/ansvarig veterinär och uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet är i genomsnitt 15 timmar 18 minuter per vecka, vilket är 40 % av en arbetstid på 38,25 timmar. Grundlönen bestäms då enligt följande: 40/100 x (grundlönen enligt tabellen, punkten för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet m.m.) + 60/100 x (grundlönen enligt tabellen, punkten för uppgifter vid praktik). Vid bestämningen av grundlönen beaktas i arbetsvärderingen i fråga om miljö- och hälsoskydd m.m. de faktorer som anges i punkt 2.

5 Annan praktiserande veterinär
5.1 Lönesystem och uppgifter

Lönen för övriga praktiserande veterinärer enligt § 1 punkt 3 består av den ordinarie lön som arbetsgivaren betalar och av de arvoden som anges i den kommunala veterinärtaxan. De praktiserande veterinärerna omfattas alltså inte av systemet med helhetslön och deras ordinarie arbetstid har inte bestämts i avtalet. Därför bestäms lönen för vikarier m.fl. för en ofullständig kalendermånad alltid som dagslön oberoende av längden på vikariens anställning (jfr § 19 i lönekapitlet i AKTA).

Tillsyns- och inspektionsuppgifter och andra myndighetsuppgifter

Grundlönen för praktiserande veterinärer enligt § 1 punkt 3 ovan anses utöver tjänsteveterinärernas åligganden enligt veterinärvårdslagen innefatta i genomsnitt 3 timmar i veckan av övervaknings- och inspektionsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och andra myndighetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt.

Också en praktiserande veterinär till vars uppgifter inte i regel hör tillsynsuppgifter enligt 15 § 3 mom. i veterinärvårdslagen och/eller uppgifterna inte ingår i de tre timmar som anges i föregående stycke kan ändå tillfälligt bli tvungen att sköta dessa tillsynsuppgifter. I så fall betalas den praktiserande veterinären timlön för den tid som åtgått för en sådan uppgift inklusive restiden. Till den tid som använts för uppgiften räknas beredning och efterarbete som har direkt anknytning till tillsynsuppgiften.

Timlönen räknas på den lön som bildas antingen av minst grundlönen för en legitimerad veterinär som verkar som heltidsanställd hygieniker och av ett på denna lön beräknat arbetserfarenhetstillägg eller av den uppgiftsrelaterade lönen för en heltidsanställd tillsynsveterinär med motsvarande arbete i kommunen och av ett på denna uppgiftsrelaterade lön beräknat arbetserfarenhetstillägg för ovan nämnda praktiserande veterinär. Divisorn för timarvodet är 160. Till den del som den praktiserande veterinären sköter en sådan tillsynsuppgift under obekväm arbetstid enligt § 1 i arbetstidskapitlet betalas för den tid som använts för uppgiften inklusive restiden ersättningar för obekväm arbetstid enligt bestämmelsen i fråga. Veterinären ska inom den tid som arbetsgivaren förutsätter lämna in en specificerad redogörelse för tillsynsuppgifterna och den tid som använts för dem.

Om en praktiserande veterinärs uppgifter till följd av regionala samarbetsprojekt eller liknande projekt eller lagändringar ändras väsentligt och bestående i fråga om omfattningen av uppgifterna inom miljö- och hälsoskyddet etc. fastställs den uppgiftsrelaterade lönen på nytt med stöd av bestämmelsen om praktiserande veterinärer som tjänstgör som ansvariga veterinärer i § 1 punkt 2 (se tillämpningsanvisning 4 för § 1 ovan).

Arbetsgivaren och veterinären kan också ingå någon annan överenskommelse om lönen för tillsynsuppgifter. Då tillämpas inte bestämmelsen om minimigrundlön i § 1.

Anmärkning

De inkomster som ska beaktas i en kommunalveterinärs pension bestäms i 85 § 5 mom. i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016).

5.2 Vissa arbetsarrangemang för praktiserande veterinärer

Till uppgifterna för praktiserande veterinärer hör i allmänhet förutom veterinärhjälp även myndighetsuppgifter (bl.a. djurskydd, smittsamma sjukdomar, övervakningsuppgifter enligt livsmedelslagen) som kan kräva ett längre sammanhängande arbetspass under arbetsdagen (vardagar dagtid) och/eller som det är motiverat att försöka förlägga till vissa på förhand bestämda tider. Med tanke på dylika situationer kan man t.ex. avtala inom kommunen/samkommunen eller mellan kommuner som hör till en jourring e.d. att sjukbesök vid brådskande sjukdomsfall under en viss tid styrs till andra veterinärer inom området. Dessa arbetsarrangemang ordnas mellan veterinärerna enligt reciprocitetsprincipen. Det är alltså inte fråga om veterinärjour som gäller veterinärvård för vilken jourersättning betalas.

5.3 Vissa jourhavande veterinärer

Med vissa jourhavande veterinärer avses andra veterinärer än kommunens/samkommunens veterinärer eller veterinärer som hör till en avtalad jourring. Utgångspunkten är att sådana veterinärer anställs, beroende på uppgifterna, i tidsbegränsade tjänste- och arbetsavtalsförhållanden (t.ex. jourhavande veterinärer för ett veckoslut eller för något annat jourskift). Uppgifter där offentlig makt utövas kan skötas endast i tjänsteförhållande.

I fråga om lönen för veterinärer som enbart deltar i veterinärjouren finns inga avtalsbestämmelser. Ofta betalas grundersättning för jour enligt § 6 och dessutom har de rätt till arvoden enligt taxan, men arvodesgrunderna kan variera.

§ 2 Kommunala veterinärtaxan

mom. 1

Praktiserande veterinärer har rätt att för veterinärhjälp som de ger och för intyg som de utfärdar ta ut arvoden av djurets ägare eller innehavare enligt gällande kommunala veterinärtaxa.

mom. 2

En heltidsanställd hygieniker som utöver sin ordinarie arbetstid har ålagts att delta i jour som gäller veterinärvård har rätt att ta ut arvoden enligt den taxa som avses i mom. 1.

Tillämpningsanvisning
1 Grunden för taxan

Den kommunala veterinärtaxan grundar sig på bestämmelserna i 19 § i veterinärvårdslagen och 2 § i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal. Kommunala arbetsmarknadsverket och FOSU rf avtalar om arvodena i taxan. Den kommunala veterinärtaxan tillämpas normalt också i de fall då kommunen på basis av 22 § i veterinärvårdslagen ersätter nyttodjurets ägare eller innehavare för en del av de resekostnader, besöksavgifter och åtgärdsavgifter som anges i taxan.

2 Resekostnader

Resekostnaderna vid sådan veterinärhjälp som avses i den kommunala veterinärtaxan betalas av djurägaren i enlighet med § 7 mom. 3 i taxan. Är det fråga om en tjänste- eller tjänsteförrättningsresa som inte gäller sådan veterinärhjälp som anges i taxan, betalas resekostnadsersättningarna enligt bilaga 16 (ersättningar för resekostnader) i AKTA.

3 Heltidsanställda hygieniker

Om en heltidsanställd hygieniker utanför sin ordinarie arbetstid, t.ex. när en praktiserande veterinär är förhindrad, blir tvungen att göra ett besök av förstahjälpskaraktär e.d. har hygienikern rätt att ta ut de arvoden som anges i veterinärtaxan av djurets ägare. Den ordinarie arbetstid som åtgått för besöket behöver därför inte arbetas in, men rätten till arbetstidsersättningar enligt arbetstidskapitlet läkaravtalet uppstår först när den ordinarie arbetstiden för den heltidsanställda hygienikern har överskridits.

Arbetstidsersättningar betalas inte heller när en hygieniker utanför sin ordinarie arbetstid blir tvungen att utföra ett besök av förstahjälpskaraktär e.d. för vilket hygienikern har rätt att ta ut de arvoden som anges i taxan av djurets ägare.

II Vilotider

§ 3 Veckovila

mom. 1 Övergångsbestämmelse

De nya bestämmelserna om veckovila träder i kraft 1.1.2021.

mom. 2 

Veterinärens arbete organiseras med femdagars arbetsvecka som grund, om detta är möjligt med tanke på att veterinärvårdens funktioner ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. 

mom. 3 

Veterinärens tjänsteutövningsskyldighet ska ordnas så att tjänsteinnehavaren en gång per kalendervecka får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Veckovilan får ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en period av 14 dygn. Tjänsteinnehavaren ska dock få en oavbruten ledighet på minst 24 timmar i veckan. 

mom. 4

Veckovilan genomförs med hjälp av jourledigheter enligt § 4, om den inte kan ordnas på annat sätt. 

mom. 5 

På veterinärer tillämpas inte den bestämmelse om ersättning för förlust av ledighet per vecka som anges i § 6 i arbetstidskapitlet i detta avtal.

mom. 6

Med veterinärens medgivande kan arbetet temporärt arrangeras på något annat sätt än vad som anges ovan i denna paragraf.

Tillämpningsanvisning

Femdagars arbetsvecka innebär att en veterinär i regel arbetar tjänstetid alla vardagar (må–fr) i månaden, se 11 § i veterinärvårdslagen (765/2009) (hänvisningsbestämmelse). 

Med veckovila avses att tjänsteinnehavaren under en kalendervecka ska få en oavbruten ledighet på i genomsnitt 35 timmar, under vilken tjänsteinnehavaren inte utför arbete. Om en tjänsteinnehavare inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av en söckenhelg, semester eller någon annan tjänstledighet, och ledigheten uppfyller kravet på veckovila enligt mom. 2, anses veckovilan ha uppfyllts. Sjukledighet och tillfällig vårdledighet utgör inte sådan veckovila som avses här. 

Beviljandet av veckovila som avses i avtalet görs möjligt genom sådana veckosluts- och vardagsjourarrangemang som är ändamålsenliga med tanke på veterinärvården samt vid behov genom vikariearrangemang. Utgångspunkten är att lediga dagar beviljas genom vardags- och veckoslutsjourarrangemang enligt reciprocitetsprincipen så, att kommunens/samkommunens egna veterinärer sköter varandras uppgifter utan vikarier och utan särskild ersättning.

§ 4 Veterinärers jourledighet

De nya bestämmelserna om jourledighet träder i kraft 1.1.2021.

Om en veterinär har jour under ett veckoslut, får veterinären en jourledighet per 32 jourtimmar som utförs under ett och samma veckoslut. Om en veterinär har jour ett helt veckoslut (fredag kl. 16.00 – måndag kl. 8.00), får veterinären två lediga dagar. Jourledigheterna ska förläggas så att veckovilan enligt § 3 mom. 3 uppfylls. 

För jour under långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton samt dagar då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag får en veterinär en jourledighet för varje hel söckenhelgsjour.  

Veterinärerna får en jourledighet per 64 jourtimmar som ersatts som vardagsjour.

Tillämpningsanvisning

Med jourledighet avses att veterinären är befriad från sin tjänsteplikt och jourskyldighet. Jourledigheterna ska förläggas så att veckovilan enligt § 3 uppfylls. För veterinärer innebär jourledighet inte att jourersättningarna byts till ledig tid. 

När veterinärvårdens funktioner och jourverksamhet organiseras bör man se till att veterinärernas bundenhet till arbetet inte blir oskälig med tanke på arbetsbelastningen och arbetshälsan. 

Det rekommenderas att veterinärer har jour högst var femte vardag och vart femte veckoslut.

När en utomstående veterinär behövs för skötseln av uppgifterna kan en sådan veterinär anställas som tjänsteinnehavare för viss tid eller i arbetsavtalsförhållande. Se 87 § 2 mom. i kommunallagen (410/2015) angående anställning i ett tjänsteförhållande utan att en tjänst inrättats. 
 
Arbetsgivaren ska befria gravida tjänsteinnehavare från nattarbete kl. 23.00–6.00 och anvisa tjänsteinnehavaren arbete under annan tid än kl. 23.00–6.00, om jour nattetid enligt ett läkarutlåtande är skadligt för den gravida tjänsteinnehavarens hälsa eller fostrets hälsa och utveckling.

Efter 28:e graviditetsveckan rekommenderas, med beaktande av vete-rinärens arbetsförmåga, att veterinären helt befrias från jourskyldighet.  Om det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att befria tjänsteinnehavaren från jour ska hennes jourskift minskas eller förkortas. 

Arbetsgivaren kan alltid befria en tjänsteinnehavare från jourskyldigheten eller minska/förkorta jourskiften oberoende av antalet graviditetsveckor, om det är befogat med hänsyn till tjänsteinnehavarens arbetsförmåga och övriga omständigheter.

De i detta avtal avsedda lediga dagarna ska ges i form av ledighet, och penningersättning kan inte ges i stället. Om de lediga dagarna inte tas ut t.ex. på grund av att veterinärens tjänsteförhållande avslutas, betalas penningersättning inte för de outtagna lediga dagarna.  

Då veckovilan har uppfyllts, kan de återstående lediga dagarna hållas vid en tidpunkt som är ändamålsenlig med hänsyn till veterinärvårdens funktioner. Antalet lediga dagar får dock uppgå till högst 20. Arbetsgivaren ska se till att jourledigheterna tas ut inom rimlig tid, så att det inte samlas mer än 20 dagar. 

§ 5 Övergångsbestämmelse 

De lediga dagar som intjänats i enlighet med bilaga 5 § 3 mom. 2 i LÄKTA 2018–2019 ändras till sådana jourledighetsdagar som avses i § 4. De dagar som överstiger 20 dagar måste tas ut senast 31.12.2020, om detta är möjligt med tanke på att veterinärvårdens funktioner ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

III Jour

§ 6 Jourersättningar

Grundersättning

Till en veterinär som beordrats jour som gäller veterinärvård betalas i grundersättning för jour för varje jourtimme:

  1. från fredag kl. 16.00 till måndag kl. 8.00 och från vardag som föregår söckenhelg, julafton och midsommarafton kl. 16.00 till följande vardag kl. 8.00 (s.k. helgjour) 31 %
  2. under övrig tid (s.k. vardagsjour) 18 %

av den oförhöjda timlönen, som beräknas genom att grundlönen för en legitimerad veterinär som arbetar som praktiserande veterinär enligt § 1 punkt 3 multipliceras med 1,8.

Tillämpningsanvisning

Betalning av jourersättning förutsätter ett jourarrangemang som den behöriga kommunala myndigheten fastställt och godkänt.

Till exempel för en självständighetsdag som infaller på en torsdag betalas i avtalet nämnd s.k. helgjourersättning från onsdagskvällen före självständighetsdagen till fredagsmorgonen efter självständighetsdagen.

För veterinärers jourtid betalas inte arbetstidsersättningar enligt den allmänna delen i detta avtal.

Åtgärdskatalog för läkare vid hälsocentraler

Allmänna anvisningar

1
I denna åtgärdskatalog finns en fullständig förteckning över de åtgärder för vilka det enligt läkaravtalet betalas åtgärdsarvode till läkare vid hälsocentraler.

2 
Åtgärdsarvoden betalas för åtgärder som läkaren personligen utfört, oberoende av var läkaren har utfört åtgärden (t.ex. på läkarmottagning, vårdavdelning eller rådgivningsbyrå).

3 
Varje kirurgisk åtgärd inklusive de tilläggsåtgärder som i regel ingår i operationen utgör en helhet. Arvode betalas därför inte separat för tilläggsåtgärder. Om det i samband med en undersökning, behandling eller åtgärd i regel utförs någon anknytande undersökning, behandling eller åtgärd, betalas arvode enligt den högsta åtgärdsgrupp som ingår i åtgärdshelheten.

Exempel

Sålunda utgör byte av spiral endast en åtgärd oberoende av vilka andra åtgärder som utförs i anknytning till bytet.

4 
För olika åtgärder, t.o.m. inom samma arvodesgrupp, betalas separat arvode för varje åtgärd. För åtgärder av samma slag (t.ex. suturering av två sår) betalas endast ett arvode.

5 
För åtgärder och undersökningar som företas som massundersökningar betalas inte något arvode (t.ex. ögontrycksmätning eller mammografi).

6 
Till en läkare som innehar specialläkartjänst betalas inte arvode för åtgärder som är rutinundersökningar för specialiteten i fråga.

Tillämpningsanvisning

För t.ex. åtgärderna 101 och 102 betalas arvode till en specialist endast om det gäller en undersökning som är avsevärt mer omfattande och mer krävande än en rutinundersökning.

7 
För de radiologiska åtgärderna RU I 101–RU I 106 och RU II 201 betalas arvode till alla andra läkare vid hälsocentraler utom röntgenläkare. För de radiologiska åtgärderna RR I 101–RR III 305 betalas arvode endast till röntgenläkare vid hälsocentraler.

Tillämpningsanvisning

Åtgärderna RU I 101–RU I 106 hör antingen till en röntgenläkares rutinundersökningar (se punkt 6 ovan) eller ingår i röntgenläkarnas egen RR-klassifikation.

8 
Chefläkaren bör styra och övervaka den praktiska tillämpningen av åtgärdssystemet och vid behov informera avtalsparterna.

Åtgärdskatalog

Åtgärdsgrupper R 0–R III

Tillämpliga för samtliga läkare vid hälsocentraler med beaktande av de allmänna anvisningarna ovan

R 0

Ersättningsgilla åtgärder

001

Vårdanvisningar som läkaren ger patienten per telefon eller elektroniskt och sedan skriver in i journalsystemet

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärden ersätter i regel ett besök på mottagningen. Åtgärdsarvodet betalas inte om patienten omedelbart efter samtalet söker vård. Åtgärden ersätts inte om anvisningen ges via en annan person, utom när patienten t.ex. på grund av ålder, förmåga att förstå, språkproblem eller handikapp inte själv förmår sköta sina ärenden. Med denna åtgärd avses inte intern konsultation mellan vårdpersonal.

002

Konsultation som läkaren ger till en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i vilken ingår en vårdanvisning som ska skrivas in i journalsystemet.

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärden ersätter i regel ett besök på mottagningen. Åtgärdsarvode betalas inte om patienten till följd av konsultationen omedelbart efter samtalet söker läkarvård. Man bör i journalen kunna finna konsultationssvaret och en anteckning om den konsulterade läkare som ersättningen betalas till. Användningen av åtgärdskoden grundar sig på förändringar i uppgifts- och arbetsfördelningen för yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården. Förändringarna kan basera sig på lagändringar, organisationsreformer eller bättre utnyttjande av servicebehov och personalens kompetens för att service- och personalstrategier ska kunna genomföras.

R I

Ersättningsgilla åtgärder

101

Synundersökning med ögonbottenundersökning

Tillämpningsanvisning

 

Med undersökningen avses en synundersökning med ögonbottenundersökning som utförs av läkare. Undersökningen utgör en ersättningsgill åtgärd endast om patienten anför symtom i anslutning till synfel eller ögonsjukdom eller om den utförs med samma grundlighet som t.ex. vid årlig kontroll av diabetiker. Denna åtgärdskod används också när ett skriftligt utlåtande utgående från bilder av ögonbottnen ges.

102

Hörselundersökning jämte stämgaffelundersökning

Tillämpningsanvisning

 

Med åtgärden avses en grundlig hörselundersökning utförd av en allmänläkare. Undersökningen utgör en ersättningsgill åtgärd då patienten anför symtom som hänför sig till fel på hörseln eller en öronsjukdom. I hörselundersökningen ingår konstaterande av otologisk status och kontroll med viskstämma eller tolkning av audiogram.

103

Grundlig neurologisk undersökning

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärden innebär en grundlig neurologisk undersökning utförd av en allmänläkare. Undersökningen är ersättningsgill endast då den utförs efter att patienten klagat över neurologiska symptom eller då det är motiverat att misstänka att orsaken till patientens symtom kräver neurologisk utredning eller då undersökningen av någon annan orsak utförs med motsvarande grundlighet. Åtgärden är dock inte ersättningsgill när det gäller vägledande neurologiska undersökningar som utförs t.ex. i samband med undersökning för körkort.

105

Helhetsbedömning av kardiorespiratorisk status med laboratorieundersökning

Tillämpningsanvisning

 

Med undersökningen avses t.ex. årlig grundlig undersökning av en patient med hjärt- eller lungsjukdom eller årlig kontroll av blodtryckspatienter. Undersökningen är ersättningsgill endast när den också omfattar tolkning av EKG, thorax-rtg, lungfunktionstest och/eller laboratorieprov. Undersökningen är ersättningsgill även i sådana fall där man i ett akut skede måste utföra en grundlig klinisk undersökning av en patient som lider av en hjärt- eller lungsjukdom och ovan nämnda undersökningar kan utföras och tolkas.

106

Lätt kirurgi, revision och suturering

Tillämpningsanvisning

 

Bedömning av huruvida suturering av sår är en åtgärd som hör till R I 106 eller R II 206 görs från fall till fall med hänsyn till den tid som åtgår och åtgärdens svårighetsgrad. Om de ytliga operationerna helt klart gäller olika saker och det åtgår avsevärt med tid till att sköta dem och patienten t.ex. måste förberedas två gånger för åtgärden, kan två arvoden uppbäras för åtgärder inom denna grupp.

Denna åtgärdskod används också när det gäller revision av bensår.

107

Incision i lokalbedövning

108

Avlägsnande av skräp ur ögat i lokalbedövning

109

Spolning och rensugning av örongång

Tillämpningsanvisning

 

Denna åtgärdskod används också vid spolning, rensugning och tamponering i samband med svår inflammation av ytterörat.

110

Paracentes

Tillämpningsanvisning

 

Paracentes räknas som en enda åtgärd, även om den utförs i båda öronen.

111

Maxillarpunktion

Tillämpningsanvisning

 

Maxillarpunktion utgör en enda åtgärd, även om den utförs på båda sidorna. För åtgärden uppbärs arvode också i de fall då en sköljning med lavationsspets görs på en antrostomipatient.

113

Nagel- och nagelvallsoperationer i lokalbedövning

114

Annan injektionsbehandling än i muskler eller under huden

Tillämpningsanvisning

 

T.ex. injicering av läkemedel i leder. Om en reumatiker på samma gång behandlas i flera små leder, är det fråga om endast en åtgärd. Också injektioner i mjukdelar för att t.ex. dämpa en infektion i ett senfäste är åtgärder som berättigar till ersättning.

116

Gipsning

117

Planerade terapibesök vid psykisk störning (t.ex. familjeterapi)

Tillämpningsanvisning

 

Med planerade terapibesök vid psykisk störning avses besök som i förväg avtalats med patienten för en viss målinriktad vård eller för planering av vård.

118

Konsultation jämte undersökning av patient

Tillämpningsanvisning

Med åtgärden avses situationer där t.ex. en yngre och mer oerfaren läkare rådfrågar en äldre kollega om vården av en patient och den konsulterade läkaren själv utför undersökningen av patienten. Man bör i journalen kunna finna anteckningar om den konsulterade läkare som ska arvoderas samt konsultsvaret.

119

Implantation av medicinkapsel under huden

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärdskoden gäller närmast preventiv- och antabuskapslar.
Att avlägsna t.ex. en preventivkapsel är också en åtgärd som räknas hit.

120

Inledning av intravenös vätskebehandling

Tillämpningsanvisning

 

Med åtgärden avses beslut om att inleda intravenös vätskebehandling inklusive eventuell medicinering.

121

Koagulationsbehandling (gäller näsans slemhinnor, livmodermunnen, ytliga hudförändringar)

123

Gynekologisk undersökning inklusive cellprov

Tillämpningsanvisning

 

Med cellprov som hör till undersökningen avses i främsta hand pap smear. Cellprov vid screeningförfarande och cellprov som utförs rutinmässigt av mödravårdscentralerna ersätts dock inte inom ramen för denna kod. Cellprovet är en ersättningsgill åtgärd också då den utförs av läkare för att få GC-prov i sådana fall där läkaren också mikroskoperar provet.

124

Akupunktur

126

Ögontrycksmätning

127

Undersökning av stämbanden

Tillämpningsanvisning

 

Med undersökning av stämbanden avses t.ex. undersökning av stämbandens ställning, rörelser och struktur genom indirekt laryngoskopi.

128

Reposition av luxerad led

129

Inläggning av spiral

130

Tamponad (i näsan eller i örat)

131

Avlägsnande av polyp

132

Avlägsnande av främmande kropp ur kroppsöppning

133

Otomikroskopering med hjälp av öronmikroskop

134

Finnålsbiopsi

136

Blåspunktion

137

Ledpunktion

139

Grundlig undersökning av skelning

141

Icke operativ behandling av hemorrojder (ligatur, kryokirurgi, trombolytiska injektioner)

143

Utredning och bedömning av fysisk, psykisk och social funktionsförmåga samt planering av vården och uppgörande av vårdplan.

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärden förutsätter i allmänhet att läkaren undersöker patienten. Åtgärden blir aktuell t.ex. vid bedömning och/eller planering av läkemedelsbehandling och övrig behandling som helhet för en person med flera sjukdomar, utredning och/eller planering av vårdplats/fortsatt vårdplats för en äldre patient och vid uppgörande av en vårdplan enligt patientlagen. Åtgärden resulterar i behövliga anmärkningar i journalen och/eller ett särskilt intyg/utlåtande.

145

Klinisk (rättsmedicinsk) undersökning av levande person

Tillämpningsanvisning

 

Undersökningen kommer i fråga t.ex. vid undersökning av yttre skador förorsakade av misshandel.

146

Första besök på rådgivningsbyrå för mödravård

Tillämpningsanvisning

 

Till besöket hör alltid en bedömning av patientens hälsotillstånd och bestämning av hur långt graviditeten framskridit. Ytterligare ingår vanligtvis en allmän kartläggning av riskerna i samband med graviditeten, upplysning om screening samt om tobak och alkohol, råd om kost och motion o.s.v.

147

Sista kontroll på rådgivningsbyrån innan ett barn börjar skolan

Tillämpningsanvisning

 

Kontrollen görs vid 4 års ålder och i den ingår en uppskattning av den psykiska och fysiska utvecklingsnivån samt de sociala färdigheterna och eventuell planering av nödvändiga stödåtgärder. Stöd ges för relationen mellan barn och föräldrar och för barnets frigörelse till självständighet. Vid uppfostringsproblem ges råd samt anvisas vård.

148

Kontroll som hör till skol- och studerandehälsovården jämte utlåtande

Tillämpningsanvisning

 

Kontrollen görs i slutskedet av skolgången. I samband med kontrollen kan ett grundat ställningstagande eller utlåtanden om elevens lämplighet för planerat yrkesval eller ett s.k. friskintyg för ungdomar ges.

149

Påbörjande av hormonell substitutionsterapi för kvinnor/män

Tillämpningsanvisning

 

Med åtgärden avses ett besök under vilket det görs en klinisk undersökning för att utreda möjlig nytta och eventuella skadeverkningar av vården. Det görs upp en plan för vården och uppföljningen.

150

Undersökning av blodcirkulationen med dopplerultraljud

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärdskoden används t.ex. vid undersökning av artärpulsen hos en diabetiker eller bensårsetiologi.

151

Inledande av demensmedicinering för dement patient

Tillämpningsanvisning

 

Med åtgärden avses ett besök där läkaren gör en klinisk undersökning av en patient med en demenssjukdom (Alzheimers sjukdom, demens associerad med Parkinsons sjukdom) som behandlas med läkemedel samt en utredning av eventuella indikationer av läkemedelsbehandlingen och eventuella fördelar och nackdelar med behandlingen. I åtgärden ingår även planering av vården och överenskommelse om den fortsatta uppföljningen.

Till specialistläkare inom neurologi och geriatri ska för åtgärden ges ersättning i fråga om beslut som gäller inledande av läkemedelsbehandling. Denna åtgärdskod används dock inte om läkaren samtidigt skriver ett utlåtande om rätt till ersättning för läkemedelsbehandlingen (R II 225).

Ersättning för åtgärden ska också ges till andra läkare vid hälsocentralen i samband med bedömning och beslut som gäller ändring av läkemedelsbehandling (intensifiering eller byte av behandling, inledande av kombinerad behandling, avslutande av onödig läkemedelsbehandling).

 

R II

Ersättningsgilla åtgärder

201

Utredning och bedömning av fysisk, psykisk och social funktionsförmåga samt anslutande vårdplanering

Tillämpningsanvisning

 

Med åtgärden avses omfattande utredning av funktionsförmågan och av vårdbehovet samt uppgörande av anslutande vårdplan. Denna åtgärdskod används i motsvarande situationer som R I 143 när åtgärden till svårighetsgrad och tidsåtgång motsvarar åtgärden RII. Åtgärdskoden kan användas t.ex. då läkaren överväger att utfärda ett MT 1-utlåtande (observationsremiss M I) eller vid bedömning av eventuellt omhändertagande av barn.

202

Övergripande bedömning av rehabiliteringsbehov

Tillämpningsanvisning

 

Med åtgärden avses en omfattande bedömning av patientens funktionsförmåga. I anslutning till bedömningen görs i allmänhet en rehabiliteringsplan upp med t.ex. annan rehabiliteringspersonal som hjälp. Undersökningar och utlåtanden som behövs för rehabilitering av krigsveteraner räknas till denna grupp, såvida de görs på grundval av anvisningar som utfärdats av en myndighet och om kriterierna för uttagning till sådan rehabilitering i första hand är medicinska. I annat fall används åtgärdskod R I 143.

203

Bedömning av arbetsförmåga

Tillämpningsanvisning

Med bedömning av arbetsförmåga avses en omfattande, grundlig bedömning av arbetsförmågan, oberoende av slutresultatet. Åtgärden kommer inte i fråga vid kort sjukskrivning med t.ex. läkarintyg A. Rutinmässig kontroll av nyanställda är inte heller en här avsedd åtgärd. Som åtgärd räknas inte heller t.ex. undersökningar för utredning av värnpliktigas tjänstgöringsduglighet eller för sedvanliga T-intyg. En bedömning av arbetsförmågan med ett E-intyg är en åtgärd som räknas hit endast om den kräver grundliga undersökningar och motiveringar.

204

Bedömning av operabilitet

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärden kommer i fråga t.ex. i situationer då man av hälsocentralläkaren på förhand begär en bedömning av operabiliteten inför en ögonoperation.

206

Behandling av stora sår

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärden avser situationer som gäller vård av sår med t.ex. svåra och arbetsdryga revisioner samt suturering skiktvis av djupare vävnadslager eller vård av sår som tar lång tid i anspråk.

207

Djupa biopsier eller subkutana operationer

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärdskoden kan användas t.ex. då tumörer under huden avlägsnas eller sug- eller provskrapning görs, om de inte sker i operationssal eller liknande, varvid åtgärdskoden R III 301 ska användas.

208

Arbets-EKG

Tillämpningsanvisning

Arbetsprov räknas som en här avsedd åtgärd i situationer då läkaren själv övervakar och tolkar undersökningen.

210

Allergiutredning

Tillämpningsanvisning

 

Läkares bedömning av allergiutredning jämte rekommendation för fortsatt behandling.

211

Benmärgspunktion

212

Utrymning av kroppshåla (gäller lungor, mage)

216

Hjärt-lungräddning

Tillämpningsanvisning

 

Alla läkare som deltagit i en återupplivning ska ersättas för åtgärden förutsatt att det finns anteckningar i handlingarna, åtminstone i återupplivningsberättelsen, om att läkaren deltagit i upplivningen. Denna åtgärdskod används också vid elektrisk rytmkonvertering.

217

Hudtransplantation

219

Insättning av tympanostomirör

222

Insättning av perkutan blåskateter

223

Reposition av parafimos

224

Fastställande av dödsorsak

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärden innebär inte endast undertecknande av dödsattest, utan också utredning av dödsorsak enligt anvisningar och bestämmelser. Ersättning för åtgärden kommer inte i fråga t.ex. i terminalskedet hos cancerpatienter. Då är dödsorsaken redan på förhand känd och döden är att vänta.

225

Bedömning av behovet av varaktig läkemedelsbehandling jämte utlåtande

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärden kommer i fråga då man gör en bedömning och skriver ett utlåtande för helt eller delvis ersättningsgilla mediciner.

226

Undersökning av berusningstillstånd

Tillämpningsanvisning

 

Med undersökning av berusningstillstånd avses klinisk undersökning för bedömning av berusningsgrad eller påverkan av narkotiska medel. Om klinisk bedömning inte görs utan endast blodprov tas, används åtgärdskoden R I 120. Om läkaren utför både en klinisk undersökning av berusningstillståndet och tar blodprov, ersätts åtgärden endast enligt denna åtgärdsgrupp.

227

Endoskopier

Tillämpningsanvisning

 

Med endoskopisk undersökning avses t.ex. gastroskopi, rektoskopi, rektosigmoideoskopi och koloskopi. Enbart proktoskopi ersätts endast om undersökningen till svårighetsgrad och tidsåtgång motsvarar R II-nivån.

228

Bakre tamponad vid näsblödning

Tillämpningsanvisning

 

Anläggning av bakre tamponad ersätts oberoende av om den anläggs med gasvävskompresser eller med ballongkatetrar.

230

Sondering av tårkanaler

231

Reposition och gipsning av benbrott

233

Inläggning av kanyl i central ven

 

R III

Ersättningsgilla åtgärder

301 *)

Operationer och motsvarande åtgärder
som görs i operationssal och som fordrar antingen central ledningsanestesi eller rektal, intramuskulär eller intravenös anestesi, kort inhalationsanestesi eller omfattande infiltrationsanestesi.

303

Hembesök i terminalskede

Tillämpningsanvisning

 

Med åtgärden avses ett hembesök som en läkare gör hos en svårt sjuk patient i terminalskedet. Utöver detta arvode betalas inget besöksarvode enligt bilaga 1.

304

Sjuktransport som kräver läkares närvaro

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärden avser situationer då en läkare på grund av patientens kritiska tillstånd måste övervaka förflyttningen till en annan vårdplats.

305

Trombolytisk behandling vid hjärtinfarkt

Tillämpningsanvisning

 

Med åtgärden avses vid hälsocentral diagnostiserad hjärtinfarkt samt trombolytisk behandling.

*) Läkare vid hälsocentral betalas utöver arvode för ovan nämnda åtgärder även arvode för ultraljudsundersökning.

Åtgärdsgrupper RU I–RU II
Radiologiska åtgärder tillämpliga för andra läkare vid hälsocentraler än röntgenläkare
RU I
Ersättningsgilla åtgärder

101

Allmän undersökning av bukens övre del

102

Allmän undersökning av bukens nedre del

103

Undersökning av resturin

104

Bedömning av spirals läge

105

Fastställande av graviditet i tidigt skede

106

Individuell mätning
RU II
Ersättningsgilla åtgärder

201

Ultraljudsundersökning av hjärtat

Tillämpningsanvisning

 

Åtgärden förutsätter en specialists kunskaper om ultraljudsundersökning av hjärta.

 

Åtgärdsgrupper RR I–RR III
Radiologiska åtgärder tillämpliga för röntgenläkare vid hälsocentraler
RR I
Ersättningsgilla åtgärder

101

Skoliosutredning

102

Provocerad belastning av led

103

Hypofarynx

104

Dubbelkontraströntgen av esofagus

105

Dubbelkontraströntgen av magsäcken

106

Utredning av passagehinder i tunntarmen

107

Urografi

108

Akut urografi

109

Miktionscystografi

110

Ultraljudsundersökning av bukens övre del

111

Ultraljudsundersökning av bukens nedre del

112

Ultraljudsundersökning av halsregionen

113

Ultraljudsundersökning av leder

114

Ultraljudsundersökning av muskler och senor

115

Ultraljudsundersökning av mjukdelsresistenser

116

Ultraljudsundersökning av urinorgan

117

Ultraljudsundersökning av testiklar

118

Ultraljudsundersökning av prostata

119

Ultraljudsundersökning av njurar

120

Ultraljudsundersökning av sköldkörtel

121

Ultraljudsundersökning av spottkörtel
RR II
Ersättningsgilla åtgärder

201

Provocerad belastning av flera leder

202

Fistelografi

203

Mammografi

204

Krävande dubbelkontraströntgen av magsäcken

206

Finnålsbiopsi av ytliga organ med ultraljudsassistans

207

Ultraljudsundersökning av bröstkörtlar

208

Ultraljudsundersökning av vener i extremiteterna

209

Ultraljudsundersökning av hjärtat

210

Venografi i nedre extremiteter
RR III
Ersättningsgilla åtgärder

301

Artrografi

302

Kolonröntgen med dubbelkontrast

303

Lumbal myelografi

304

Krävande ultraljudsundersökning av buken

305

Undersökning av tunntarm med dubbelkontrast

Åtgärdskatalog för tandläkare vid hälsocentraler 1.1.2021

Allmänna anvisningar

  1. Åtgärdsarvode betalas i samband med besök för varje i åtgärdskatalogen nämnd åtgärd som tandläkaren utför, om inget annat anges vid respektive åtgärd.

  2. Alla åtgärder som är nödvändiga för utförandet av en åtgärd ingår i åtgärden, om de inte nämns separat i åtgärdskatalogen.

  3. Särskilt viktigt är att den tid som används för behandling av patienten och de utförda åtgärderna står i rätt proportion till varandra.

  4. Med tandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena avses specialtandläkare inom klinisk tandvård, oralkirurgi eller ortodonti.

Åtgärdskatalog

(TKHL = åtgärdsgrupp)

TKHL

Ersättningsgilla åtgärder

TKHL 2

204

 

Ortodontisk planering
Skriftlig vårdplan för ortodontisk behandling med enkel apparatur (kryssdrag, slipningar).

205
 

Premedicinering
Im-, iv-, pr- och po-medicinering jämte övervakning av patienten efter behandlingen.

212

 

Partiell extraktion av tand, hemisektio
T.ex. extraktion av en rot från tand med flera rötter.
Hemisektion av tand med flera rötter. Rotbehandling ingår inte.

214

 

Parodontologisk behandling, mycket begränsad eller begränsad
Högst 20 min.

217


 

Tandextraktion
Gäller borttagning av mjölktand endast då motsvarande anlag till permanent tand saknas. Innefattar också eventuella senare besök och åtgärder med anledning av extraktionen.

219

Pulpotomi

222

Fyllning på en yta

223

 

 

Individuell ortodontisk screeningundersökning
Bedömning av om ortodontisk behandling behövs och om sådan ska ges på mottagningstid som reserverats för patienten för just denna åtgärd. Arvodet betalas till endast en tandläkare åt gången. Hälften av arvodet för grupp 2 betalas.

224
 

Bedövning
Per besök. Hälften av arvodet för grupp 2 betalas.

226
 

Kort delundersökning eller annan tidsmässigt motsvarande undersökning
T.ex. återkontroll av riskpatient och efterkontroll av olycksfallspatient.

227
 

Cementerad ring, per tand
Hälften av arvodet för grupp 2 betalas.

229

 

Åtgärd eller kontroll i samband med ortodontisk behandling, begränsad
T.ex. separering, kort kontroll av löstagbar apparatur, extraoralt drag eller retentionstråd utan åtgärder.

230
 

Bettfysiologisk behandling, begränsad
Högst 10 min.

231
 

Sammanbindning av tänder med fyllningsmaterial
Åtgärden utgör en helhet.

TKHL 3

 

301

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 





 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalundersökning av mun och tänder

Åtgärden omfattar undersökning av tuggsystemet (bl.a. tänder, stödjevävnader och slemhinnor)  samt diagnos. I samband med besöket utförs även nödvändiga förebyggande åtgärder, för vilka tandläkaren inte får något särskilt arvode.

Arvodet bestäms enligt följande:
Patientens ålder på undersökningsdagen Ordinarie arbetstid Kliniskt mertidsarbete

 

 

Över 30 tim./v. eller vardagar efter kl. 18.00 och under veckoslut

 
0–5 år

1,98

3,51

3,51
6–21 år

3,96

7,01

7,01
22–40 år

7,93

14,00

14,00
41–63 år

9,90

17,51

17,51
minst 64 år

11,89

21,01

21,01
Tillämpningsanvisning

Om en patients individuella undersökningsintervall på grund av sjukdomsfrekvens har fastställts vara längre än ett år, betalas arvodet årligen retroaktivt för det år då en undersökning har utförts men också för tiden mellan undersökningarna (arvode för mellanår) till den tandläkare som utfört den nya undersökningen.

Arvode för s.k. mellanår kommer i fråga om tandläkaren fastställer undersökningsintervallen för en patient som inte behöver en undersökning varje år. Ett villkor för betalning av arvodet är att det finns en individuell vård-plan, att nästa undersökningstidpunkt är bestämd samt att den äger rum. I syfte att säkerställa en enhetlig praxis bland tandläkarna ska man på lokal nivå utarbeta skriftliga anvisningar bl.a. om hur följande undersökningstidpunkt registreras och det tidsintervall som iakttas lokalt. 

Arvodet betalas så länge patienten får vård hos tandläkaren. Tidpunkterna för undersökningarna följs i betalningen av arvoden.

Arvodet för s.k. mellanår bestäms enligt patientens ålder då det individu-ella undersökningsintervallet fastställdes. 

303



 

Undersökning inom ett specialområde
Undersökningen används t.ex. som underlag för rekonstruktion av bettet eller proportionerna i bettet och/eller behandling av stödjevävnaderna. Grundar sig förutom på klinisk undersökning också på t.ex. röntgenundersökning, mikrobiologisk undersökning och/eller gipsmodeller, t.ex. undersökningar som hänför sig till olika specialområden.

305




 

Konsultation eller utlåtande

Omfattar vårdanvisningar och/eller skriftligt utlåtande. Ett villkor för betal-ning av konsultationsarvode är att den tandläkare som ger vårdanvisning-arna antecknar dem i patientjournalerna. Ett utlåtande om en röntgenun-dersökning ska omfatta hela tanduppsättningen. Om ett utlåtande ges om flera röntgenbilder på en gång, betalas arvodet endast en gång. Även utlåtanden till försäkringsanstalten och myndigheterna ingår i åtgärden.

Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

307

Skriftlig vårdplan för remitterad patient

308

 

Biopsi
Gäller endast om biopsin utförs som en separat åtgärd. Även redogörelse av resultatet för patienten och eventuell remiss till fortsatt behandling ingår.

309


 

Planering av ortodontisk eller protetisk behandling
Planering av avtagbar/fast ortodontisk apparatur eller protetisk konstruktion inklusive skriftlig vårdplan och vid ortodontisk behandling avtryck för apparatur. Högst 20 min.

310

Inprovning av löstagbar apparatur, patienthandledning eller aktivering av apparatur.

311


 

Vårdplan för totalundersökning av mun och tänder
Åtgärden omfattar en skriftlig vårdplan med eventuella kostnadskalkyler samt en plan för korrigerande, förebyggande och uppföljande tandvård samt egenvård.

312

 

Åtgärd eller kontroll i samband med ortodontisk behandling
T.ex. liten aktivering av fast apparatur/åtgärder utan lösgöring av bågen, justering av extraorala drag, liten aktivering av helix i munnen.

313



 

Reparation eller rebasering av tandprotes
Reparation eller rebasering av tandprotes utan avtryck. Också sådan reparation som tandläkaren själv utför på mottagningen. Slipning av proteskant för läkning av skavsår ingår i andra åtgärder i denna bilaga. Exempelvis provisorisk rebasering för immediatprotes eller annan provisorisk rebasering.

314






 

Utvärdering av vårdrespons

Utvärdering av stödjevävnads- och kariesbehandling i förhållande till fynden under totalundersökningen och förändringarna i dem.

Utifrån utvärderingen bestäms intervallerna för uppföljningen med beaktande av hur väl egenvården fungerar.

Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

315
 

Insättning av miniskruvar
Kirurgisk insättning av miniskruvar. Betalas per skruv.

TKHL 4

402

 

Fyllning av två eller tre ytor
Fyllningen omfattar en betydande del av två eller tre tandytor. Koden omfattar eventuell underfyllning.

405

 

Frenulumplastik
Operation(er) med olika kirurgiska metoder för förlängning av slemhinneband, per besök.

406

 

Borttagning av tumör i munslemhinnan
Excision(er) av leukoplaki, lichen, verruca e.dyl., per besök.

407
 

Excision av gingivaförändring
T.ex. borttagning av hyperplasi. Åtgärden 20–30 min.

409




 

Planering av bettfysiologisk behandling och/eller stödjevävnadsbehandling
Skriftlig vårdplan som baserar sig på klinisk undersökning och/eller röntgenundersökning samt eventuell mikrobiologisk undersökning och analys av gipsmodeller.

Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

410
 

Enklare hård- och/eller mjukvävnadsplastik
Kirurgisk plastik av hård- och/eller mjukvävnader, per besök.

413















 

Åtgärder vid besök för medelsvår ortodontisk behandling

Inprovning, slipning eller justering av aktivator eller motsvarande apparatur samt patienthandledning.

Tillverkning av fast apparatur/käke, högst 6 bracketter.

Lösgöring och/eller aktivering och fastsättning av båge för fast apparatur.

Fastsättning av fabriks- eller laboratorieframställd lingual- eller palatinalbåge med etsning eller cementering.

Av tandläkaren framställd lingual-, palatinal- eller annan båge med lödningar.

Inprovning av ansiktsbåge till extraoralt drag och/eller dragsystem samt patienthandledning.

Av tandläkaren utförd reparation av ortodontisk apparatur.

416






 

Undersökning inom specialområde, medelsvår

Denna kod tillämpas på specialtandläkare inom kliniska specialiteter och sådana hälsocentraltandläkare som saknar specialkompetens, men som under ca en tredjedel av sin arbetstid utför sådana åtgärder. Grundar sig förutom på klinisk undersökning också på röntgenundersökning och/eller gipsmodeller.

Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

420

 

Telefonrådgivning till patient som behöver första hjälpen

Avser telefonrecept och/eller råd per telefon under tjänstetid eller fritid.

421

Fyllning av rotkanal, tand med en rotkanal

423

Fyllning på en yta, tillverkad utanför munnen

427
 

Besök för bettfysiologisk behandling
Högst 20 min.

428
 

Planering av ortodontisk eller protetisk behandling, krävande
Skriftlig arbetsplan ingår. Högst 30 min.

429




 

Utlåtande om röntgenundersökning, krävande

Ett utlåtande om röntgenundersökning som är mer krävande än normalt. T.ex. ett utlåtande om CBCT-undersökningar av tänder och käkar (en käkhalva).

Till en specialtandläkare med inriktning på odontologisk radiologi betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

430

 

Insättning av mini-implantat

Betalas per implantat endast vid stabilisering av helprotes för underkäke.

TKHL 4B

451
 

Fyllning på två ytor, tillverkad utanför munnen
Fyllningen ersätter en betydande del av två av tandens ytor.

453
 

Uttagning och återcementering av tandkrona eller mindre bro

455
 

Upprensning och preparation av rotkanal, tand med en kanal
Omfattar upprensning av rotkanal, mätning av kanalens längd samt preparation.

456










 

Undersökning av patient i brådskande behov av första hjälpen

Med patient i brådskande behov av första hjälpen avses en patient som tas emot på mottagningen i egenskap av en patient som behöver första hjälpen inom cirka ett dygn efter att patienten kontaktat hälsocentralen. Utöver nödvändiga undersökningar ingår också åtgärder inom första hjälpen som kan betraktas som mindre omfattande, t.ex. slipning av vass kant på fyllning, tand eller protes. Öppnande och medicinering av tand, öppnande eller punktion av ytlig abscess under huden eller slemhinnan, borttagning av synligt främmande föremål i slemhinna, tandköttsficka eller mellan tänderna, stillande av blodflöde och/eller andra motsvarande åtgärder, per besök.

Eventuell hänvisning till fortsatt vård ingår.

457







 

Planering inom ett specialområde, krävande

Med krävande planering inom ett specialområde avses en vårdplan som grundar sig på TKHL 516 och som utförs av specialtandläkare inom kliniska specialiteter eller av en hälsocentraltandläkare som utför dessa uppgifter vid hälsocentralen.

Om flera tandläkare deltar i planeringen är åtgärdskoden TKHL 457 för vårdplaneringens ansvarige tandläkare och TKHL 305 för de övriga tandläkarna.

Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

458

Fyllning av rotkanaler, tand med två rotkanaler

460
 

 

Parodontologisk behandling

T.ex. avlägsnande av tandsten, kyrettage eller behandling av djupa tandköttsfickor. Minst 20 min.

461
 

Bettfysiologisk behandling, krävande
Högst 30 min.

462

 

Planering av ortodontisk eller protetisk behandling, mycket krävande
T.ex. analys med hjälp av ansiktsbåge och bettregistrering.
Skriftlig arbetsplan ingår. Över 30 min.

463

Tillverkning av fast apparatur/käke, minst 7 bracketter

464


 

Besök för protetiskt arbete
Innefattar omfattande preprotetiska åtgärder, precisionsavtryck, bettanalys med hjälp av ett schema eller inprovning av bro eller protes med skelett i anknytning till avtagbar och fast protetik, för varje besök.

465
 

Icke operativ extraktion av tand, krävande
Innefattar åtskiljning av rötter i tand med flera rötter

466

Båge för fast apparatur, enkel eller formbar

467
 

Tillverkning och tillfällig fastsättning av provisorisk tand- eller implantburen bro som görs på mottagningen

468



 

 

 

Restaurering av tandkrona för rotbehandling eller annan motsvarande stödåtgärd för rotbehandling av en tand

Vid stor brist på tandmaterial lagning med en tillfällig eller slutlig fyllning före rotbehandling.

Innefattar t.ex. borttagning av gammal tandfyllning och konstruktion av en tandpelare eller en omfattande och krävande tandfyllning för isolering av tanden under rotbehandling.

TKHL 5

503

 

Avlägsnande av oral mjukdelstumör eller torii
Avlägsnande av ytlig tumör under slemhinnan (t.ex. lipom, papillom, mucocele osv.) per besök.

505
 

Excision av gingivaförändring, krävande
T.ex. omfattande gingivektomi, 30–60 min.

507


 

Fixering av luxationsskadad tand eller behandling av tandfraktur eller transplantation av tand
Används då tand reponeras eller vid fixering av rotfraktur. Koden antecknas en gång per varje sådan skadad tand.

510



 

Reparation eller rebasering av tandprotes, krävande

Protesreparation eller rebasering av protes som förutsätter avtryck. Inkluderar behövliga efterkontroller jämte åtgärder.

Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

513

Fixation av käkfraktur

514
 

Partiell krona eller fullkrona av fyllningsmaterial
Fyllningen ersätter en betydande del av minst fyra av tandens ytor.

516






 

Undersökning inom specialområde, krävande

Med krävande undersökning inom ett specialområde avses en krävande och omfattande klinisk undersökning utförd av specialtandläkare inom kliniska specialiteter eller av en hälsocentraltandläkare som utför dessa uppgifter vid hälsocentralen. Till undersökningen ska ansluta sig en diagnos som bl.a. grundar sig på modell- och/eller röntgenanalys och/eller funktions- och ansiktsanalys.

Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

517
 

Inhalationssedation
Innefattar inhalationssedation under ett besök jämte behövlig övervakning efter behandlingen.

518

Båge för fast ortodontisk apparatur, krävande

519










 

Slutgranskning av patient i specialtandläkares vård med tillhörande skriftlig epikris. Vid ortodontisk behandling betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

Tillämpningsanvisning

Denna kod tillämpas på tandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena och hälsocentraltandläkare som saknar specialistkompetens, men som under cirka en tredjedel av sin arbetstid utför sådana uppgifter.

Koden används inte vid operativ extraktion av icke erupterad eller delvis erupterad tand.

520








 

Förberedelse av svårbehandlad patient

I syfte att säkerställa en enhetlig praxis bland tandläkarna ska man på lokal nivå utarbeta skriftliga anvisningar.

Då kod TKHL 520 används i sådana fall kan andra åtgärdskoder i denna bilaga användas samtidigt.

För patienter på en vård- eller omsorgsinrättning och patienter som stadigvarande vårdas på en hälsocentrals vårdavdelning betalas arvodet multiplicerat med 1,5 oberoende av var tandvården ges.
521

Behandling av svår störning i tandens hårdvävnad
T.ex. AI, DI, MIH. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

523
 

Upprensning och preparation av rotkanaler, tand med två kanaler
Omfattar upprensning av rotkanaler, mätning av kanalernas längd samt preparation.

524

 

Avslutande åtgärder i samband med ortodontisk behandling
Innefattar balanserande bettslipning och slipning av interdentala ytor.

525
 

Uttagning, reparation och återcementering/återfastsättning av bro
Över 30 min.

526
 

Bettfysiologisk behandling, mycket krävande
Över 30 min.

528





 

Utlåtande om röntgenundersökning, mycket krävande
T.ex. utlåtande om CBCT-undersökningar av tänder och käkar (två eller flera käkhalvor) eller ett annat mycket krävande utlåtande som baserar sig på flera olika röntgenundersökningar.

Till en specialtandläkare med inriktning på odontologisk radiologi betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

529

 

Tillverkning av styrskena för protetisk åtgärd
Inkluderar tagning av avtryck, inprovning och markering av de planerade implantatställena.

530

 

Fastsättning av resinfästad tandbro tillverkad utanför munnen
Omfattar mellandelar och yt- eller inlay-fastsättning och/eller fastsättning i fåra på stödtänderna. Koden antecknas endast en gång, oberoende av hur många saknade tänder som ersätts.

531

Fyllning av rotkanaler, tand med tre eller fler rotkanaler.

532

 

Fyllning på minst tre ytor, tillverkad utanför munnen
Fyllningen ersätter en betydande del av minst tre av tandens ytor. Innefattar framtandsfasad som når över incisalkanten.

TKHL 6

601

 

Plattprotes
Inkluderar också nödvändiga efterkontroller inklusive åtgärder.
Åtgärden avser också provisoriska delproteser.

602
 

Pontic i tandbro
Om mellanlederna är t.ex. två, antecknas koden två gånger.

603


 

Partiell krona eller fullkrona, krävande
Tandkronan ska helt bestå av fyllningsmaterial.
Åtgärden förutsätter svåra arbetsförhållanden eller t.ex. användning av kopparring.

605
 

Excision av gingivaförändring, omfattande och krävande
T.ex. omfattande gingivektomi. Över 60 min.

606

Parodontal flap-operation

607


 

Tandextraktion
Bl.a. operativ extraktion av icke-erupterad eller delvis erupterad tand. Förutsätter extraktion av tand genom snitt och eventuellt extraktion av tand/rot genom borrning av tand och/eller ben samt suturering av sår.

609

 

Parodontologisk behandling, långvarig
T.ex. avlägsnande av tandsten, omfattande och krävande kyrettage eller behandling av djupa tandköttsfickor. Minst 30 min.

610

 

Upprensning och preparation av rotkanaler, tand med tre kanaler
Omfattar upprensning av rotkanaler, mätning av kanalernas längd samt preparation.

611
 

Rotspetsresektion eller fenestration av cysta
Rotbehandling ingår inte i åtgärden.

TKHL 7

701


 

Parodontologisk behandling, komplicerad sjukdom samt komplicerad sjukdom – omfattande och krävande/mycket krävande
Behandling av djupa tandköttsfickor (över 6 mm) eller furkationer som kräver speciella åtgärder, över 30 min.

702

 

Krävande parodontal flap-operation och replantation och/eller gingivatransplantation
Vid flap-operation mmråde med minst 4 tänder.

703
 

Implantatburen eller implantat- och slemhinneburen helprotes eller delprotes

704

Partiell tandprotes med gjutet skelett

705

Insättning av tandimplantat

706

Framställning och inprovning av bettskena eller sömnapnéskena.

707

På mottagningen tillverkad bro (en broenhet)

709

 

Sammanbindning av tänder med infattad eller ytfixerad förstärkning
Åtgärden utgör en helhet

710
 

Parodontologisk behandling, mycket långvarig
Minst 45 min.

711

Tandkrona

712
 

Operativ extraktion av tand, krävande
T.ex. djupt liggande icke-erupterad tand.

713

Slemhinneburen helprotes, krävande

714
 

Rotspetsresektion av tand med flera rötter eller exstirpation av käkcysta
Rotbehandling ingår inte i åtgärden.

715

 

Upprensning och preparation av rotkanaler i tand med fyra eller flera rotkanaler, mycket krävande
Omfattar upprensning av rotkanaler, mätning av kanalernas längd samt preparation.

716




 

Extra åtgärd vid krävande rotbehandling
En krävande rotkanalsåtgärd som görs via rotkanalen, såsom avlägsnande av ett främmande föremål ur rotkanalen, reparation av kanalperforation eller inre resorption eller tillslutning av en öppen rotspets eller öppning/sökning av förträngda rotkanaler. Åtgärden kräver ofta mikroskop och ett separat besök. Arvodet betalas per besök.

717
 

Friläggning av tand
Friläggning av intraossealt belägen tand.

718
 

Krävande rotfyllning
Förutsätter specialinstrument eller specialteknik.

Åtgärdskatalog för sjukhustandläkare

Åtgärdsgrupp (SHL)

Ersättningsgilla åtgärder
 

Undersökningar och planering

4

Kontrollbesök eller eftergranskning

11

Slutgranskning av patient i specialtandläkares vård med tillhörande skriftlig epikris

6

Slätröntgen, kontrast-, ultraljuds- och MR-undersökning jämte skriftligt utlåtande

9

Skriftligt utlåtande av en specialtandläkare om vävnadsprov (fr.o.m. 1.1.2015).

6–8

Planering av vård, fortsatt vård eller uppföljning

9

Undersökning inom ett specialområde

10

 

Ortognatisk eller annan vårdplanering av flera läkare.
Betalas till varje tandläkare per specialområde som deltar i planeringen.

12

Planering av vård inom ett specialområde

13

Salivundersökningar och specialundersökning av mun och käkar, t.ex. käkledsartroskopi

Åtgärder i tänderna

5–6

Tandextraktion/tand

6

Öppning och dränering av dental abscess

6–8

Insättning av implantatdistans

7

Kirurgisk friläggning av tand

8–11

Kirurgisk extraktion av tand/tand

8–10

Rotspetsresektion

11

Insättning av implantat/implantat

13

Tandsanering och vård under anestesi/infektionsskydd

Åtgärder i tandköttet, slemhinnorna eller alveolartskottet

6

Slemhinnebiopsi

5

Avlägsnande av slemhinneförändring (excision, kryo, laser)/suturering av litet sår

8–12

Alveolarutskottsplastik som preprotetisk åtgärd (även sulcus- och munbottenplastik)

13

Alveolarutskottsplastik med hud-/slemhinnetransplantat

14

Alveolarutskottsplastik med ben eller alloplastiskt material

Åtgärder i käkbenet

10

Benbiopsi eller explorativ operation

8, 11

Fenestration eller exstirpation av cysta

8–9

Benplastik (torus, linea mylohyoidea e.d.)

13–14, 16

Exstirpation av tumör

15

Resektion eller avlägsnande av underkäke

15

Resektion eller avlägsnande av överkäke

Ortognatiska, käkledskirurgiska och rekonstruktiva åtgärder

11

Snabb kirurgisk expandering av överkäke

11

Tagning av transplantat (ben, hud e.d.)

12–13

Öppen eller sluten kondylotomi av underkäke eller koronoidektomi

13

Segmentosteotomi på underkäke

13

Genioplastik

13

Behandling av sömnapné

13–14

Käkledsplastik

14

Ramusosteotomi på underkäke

14

Korpusosteotomi eller –ostektomi på underkäke

14

Segmentosteotomi på överkäke

14

Åtgärd på käkledens disk

15–16

Rekonstruktion genom mikrovaskulärt transplantat

14–16

Käkbens- och/eller ansiktsbensplastik med ben eller alloplastiskt material

15

Le Fort I-osteotomi

15

Rekonstruktion av underkäke

15

Rekonstruktion av överkäke

16

Le Fort II och/eller III-osteotomi

16

Kombinerad överkäks- och underkäksosteotomi

16

Käkledsplastik med ben- eller annat transplantat

Rekonstruktiva ingrepp vid gomspalt

15

Läpplastik eller läpprekonstruktion p.g.a. gomspalt

15

Gomrekonstruktion

15

Rekonstruktion vid submukös gomspalt

15

Bentransplantation i överkäke

15

Tillslutning av fistel i gommen

15

Kirurgisk korrigering av alveolarbåge

Åtgärderna i läpparna eller gommen

9–11

Plastikoperation av oronasal eller oroantral fistel

10

Excision av lokal gomförändring

11

Avlägsnande av tumör i gommen

12

Exstirpation av läpptumör

13–14

Läppresektion och/eller läpplastik

Åtgärderna i tungan eller munbottnen

6

Tungbandsplastik

8

Dränering av munbottenabscess

11

Tungplastik

13

Avlägsnande av tung- eller munbottentumör

14

Hemiglossektomi

14–15

Dränering av djup halsinfektion

Åtgärderna i salivkörtlarna

10–11

Sialolitotomi

11

Avlägsnande av submandibularkörtel

9, 13, 15

Avlägsnande eller exploration av lokal förändring (t.ex. ranula eller mukocele)

Åtgärderna i huvud- och halsregionen vid färska skador

Åtgärder med anledning av skador i käken och tänderna

8, 10

Behandling av tandfraktur och/eller tandluxation (även replantat)

8–10

Reposition och fixation av alveolarbensfraktur

11

Trakeostomi

12–15

Revision och suturation av mjukdelsskador

13

Sluten reposition och immobilisation av underkäksfraktur

13–15

Halsdissektion

14

Reposition och osteosyntes (och immobilisation) av underkäke

14–15

Behandling av Le Fort I och II-fraktur

15

Behandling av Le Fort III-fraktur

Åtgärder vid andra frakturer i ansiktsregionen

11–14

Höjning av fragment i zygoma-maxilla-regionen, behandling av fraktur i orbitaregionen

11–13

Avlägsnande av osteosyntes- eller fixationsmaterial

16

Behandling av multipel ansikts- och/eller käkfraktur eller öppen reposition av näsfraktur

Ortodontisk behandling

4–6

Besök för ortodontisk behandling

4–8

Justering av båge eller annan fast apparatur

5–7

Aktivering av båge i fast apparatur (tillämpas inte vid framställning av apparaturen)

7

Avlägsnande av fast apparatur/käke

6

Inprovning av avtagbar apparatur

8

 Inprovning och aktivering av funktionell apparatur

9–11

Framställning av fast apparatur/käke

Klinisk tandvård

Åtgärder i tändernas stödjevävnader

5–9

Parodontologisk behandling/besök

6–8

Parodontal fixation

10–14

Parodontal kirurgi

10–14

Behandling av komplicerad parodontit

Reparativ behandling av karies

5–8

Fyllning

9

Krona eller stiftförankrad pelare av fyllningsmaterial

Rotbehandlingsåtgärder

5–9

Upprensning och/eller preparation av rotkanaler/fyllning/kanal

6–7

Medicinering/tand/besök

Bettfysiologisk behandling

6–9

Bettfysiologisk behandling omfattar bl.a. bettslipning samt behandling av funktionella störningar och smärta.

11–12

Tillverkning och inprovning av bettskena

Protetisk behandling

8

Preprotetisk behandling av munhålan

8

Tillfällig krona/bro

8–12

Reparation av protes/avtagbar apparatur

10

Precisionsfastsättning av protes/protesenhet

11

Tandkrona/broenhet eller gjuten eller keramisk fyllning

11

Resinretinerad bro / skena

12

Tillverkning av partiell protes eller helprotes

15

Resektionsprotes / epites

10–15

Implantatburen protes