Suomeksi

LÄKTA, i kraft från 1.2.2017

Det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) omfattar 17 000 läkare i kommuner och i samkommuner.

Av dem arbetar 9 800 som läkare vid sjukhus och 4 100 som läkare vid hälsocentraler. Cirka 2 500 arbetar som tandläkare och cirka 500 som veterinärer.

Nätpublikation ISBN 978-952-293-445-1

Den tryckta boken kan beställas i nätbokhandeln

Underteckningsprotokoll till det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 2017

§ 1 Verkställande av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet i kommunsektorn

Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat 29.2.2016 om konkurrenskraftsavtalet inom tillämpningsområdet för det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare.

§ 2 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta tjänstekollektivavtal är i kraft 1.2.2017–31.1.2018.

Efter 31.1.2018 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligen sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

§ 3 Ändringar i anställningsvillkoren

Med anledning av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat om konkurrenskraften görs det inga ändringar i lönerna eller andra kostnadspåverkande ändringar i anställningsvillkoren, med undantag av de strukturella ändringar som avtalats i § 4 och 5 i detta underteckningsprotokoll.

§ 4 Strukturella ändringar enligt de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat

mom. 1 Minskning av semesterpenningen

I det särskilda tjänste- och arbetskollektivavtal som undertecknades 31.5.2016 har det avtalats om en minskning av semesterpenningarna med 30 procent från nuvarande nivå för kvalifikationsåren 2016–2017 och 2017–2018 samt 2018–2019, vilket de centrala arbetsmarknadsorganisationerna kom överens om i förhandlingsresultatet om konkurrenskraftsavtalet.

Det särskilda tjänste- och arbetskollektivavtalet finns i bilaga 1 till underteckningsprotokollet.

I bilaga 2 till underteckningsprotokollet finns det ett avtal om utbyte av semesterpenningen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019 mot ledighet enligt § 24 i allmänna delen i läkaravtalet.

mom. 2 Förlängning av arbetstiden

I detta tjänstekollektivavtal har det avtalats om en förlängning av den årliga arbetstiden med i genomsnitt 24 timmar utan ändringar i inkomstnivån, vilket centralorganisationerna kom överens om i förhandlingsresultatet om konkurrenskraftsavtalet.

Den ordinarie arbetstiden för personal som omfattas av det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare bestäms enligt § 12 i allmänna delen.

Söckenhelgsförkortningen enligt läkaravtalet har ändrats (allmänna delen § 12 mom. 3).

Tillämpningsanvisning

Ändringen i den ordinarie arbetstiden träder i kraft 1.2.2017 eller vid ingången av den fulla vecka eller arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum.

§ 5 Timlönedivisor

Timlönedivisorerna för läkaravtalet framgår av § 19 i avtalet.

Övergångsbestämmelse

Bestämmelsen om timlönedivisorn för hälsocentralläkare, hälsocentraltandläkare och andra än praktiserande veterinärer tillämpas ända till 31.12.2018.

§ 6 Husläkare

Bestämmelserna om husläkare i det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 2014–2016 (första upplagan) gäller tills social- och hälsovårdsreformen träder i kraft.

De gällande lönebestämmelserna framgår av bilaga 3 till underteckningsprotokollet.

§ 7 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar under avtalsperioden principerna för fortlöpande förhandlingar i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 8 Arbetsgrupper

Finlands Läkarförbund, Finlands Tandläkarförbund, Finlands Veterinärför-bund och Kommunala arbetsmarknadsverket förhandlar om behovet av ändringar i anställningsvillkoren med anledning av social- och hälsovårdsreformen. Avsikten är att bestämmelserna ska förhandlas fram så att de kan införas i avtalet 1.2.2017, men senast så att landskapens temporära förvaltning kan använda dem i planeringen av verksamheten från 1.7.2017.

Det har upprättats en promemoria om det kommande arbetstidssystemet för läkare och tandläkare. Promemorian ersätter § 10 i underteckningsprotokollet till det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 1.1.2016–31.1.2017. Promemorian finns i bilaga 4 till detta underteckningsprotokoll.

Avtalsparterna följer tillsammans upp och bedömer förändringarna i joursystemet till följd av omstruktureringen av social- och hälsovårdssystemet samt hur de övriga principerna i arbetstidspromemorian uppfyllts.

§ 9 Framtida lönemodeller i läkaravtalet

I bilagorna till underteckningsprotokollet finns de promemorior om lönesystemet för läkare och tandläkare som upprättades i juni 2015.

§ 10 Arbetsfred

Detta avtal inklusive förpliktelsen om arbetsfred i § 28 i allmänna delen i det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare gäller till 31.1.2018.

§ 11 Förfall

Förutsättningen för att detta kollektivavtal ska träda i kraft är att alla centrala arbetsmarknadsorganisationer 13.6.2016 konstaterar att det förhandlingsresultat som centralorganisationerna nådde 29.2.2016 om ett konkurrenskraftsavtal har en tillräcklig täckningsgrad och att centralorganisationerna undertecknar konkurrenskraftsavtalet.

Helsingfors den 31 maj 2016

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

Bilaga 1
Tjänste- och arbetskollektivavtal om semesterpenningen för
kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019

Bilaga 2
Tjänstekollektivavtal om utbyte av semesterpenningen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019 mot ledighet

Bilaga 3
Husläkarnas lönesättning, den nedre och övre gränsen för befolkningsdelen, ersättningar för åtgärder och besök

Bilaga 4
Läkarnas och tandläkarnas framtida arbetstidssystem

Bilaga 5
Promemorior från juni 2015 om det framtida lönesystemet förläkare och tandläkare

Tjänste- och arbetskollektivavtal om semesterpenningen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019

§ 1

mom. 1

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på personal som omfattas av

det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,
det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal,
det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare,
det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal samt
det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade.

mom. 2

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på semesterpenningen för de kvalifikationsår som anges i § 2, oberoende av vad som bestäms i de kollektivavtal som anges i mom. 1.

§ 2

mom. 1

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på semesterpenning som tjänats in för kvalifikationsåren 2016–2017 och 2017–2018.

mom. 2

I fråga om kvalifikationsåret 2018–2019 tillämpas konkurrenskraftsavtalet, enligt vilket semesterpenningarna för offentliga sektorn (staten, kommunerna, kyrkan, FPA, Keva och Finlands Bank) skärs ner med 30 procent från den nuvarande nivån. Nedskärningen gäller semesterpenningar för semestrar som tjänats in under de kvalifikationsår som går ut 2017–2019.

§ 3 En tjänsteinnehavare eller arbetstagare tjänar för varje full kvalifikationsmånad in en semesterpenning på

4,2 % i de fall som avses i kap. IV § 5 mom. 2 punkt 1 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,
3,5 % i de fall som avses i kap. IV § 5 mom. 2 punkt 2 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,
2,8 % i de fall som avses i kap. IV § 5 mom. 2 punkt 3 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,

av den ordinarie månadslönen för den juli månad som följer efter kvalifikationsåret.

§ 4

Enligt § 55 mom. 2 i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade beräknas semesterlönen i fråga om semester för de kvalifikationsår som anges i § 2 ovan genom att man multiplicerar den enligt TIM-AKA § 35 mom. 1 beräknade medeltiminkomsten med 1,35 eller, i de fall som avses i § 55 mom. 5 stycke 2 och mom. 6 stycke 2, med 0,35.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på beräkningen av semesterlönen enligt arbetskollektivavtalet för timavlönade oberoende av när den semester som tjänats in för kvalifikationsåren enligt § 2 tas ut.

§ 5

För timlärare som omfattas av bilaga 11 (Konstskolor för barn och unga, § 10 mom. 3), bilaga 12 (Medborgarinstitut, § 16) eller bilaga 13 (Folkhögskolor, § 13) i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal bestäms semesterpenningen (när villkoren för semesterpenning uppfylls) enligt följande:

35 % x

Semesterersättning

för arbetsåret

Månader med 14 arbetsdagar eller
35 undervisningstimmar

Antalet anställningsmånader

§ 6

Detta avtal gäller också semesterpenning som betalas i samband med semesterersättning.

§ 7

Den som är bunden av detta avtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.

§ 8

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.2.2017–30.9.2019. Avtalet kan inte sägas upp. Om semesterpenning enligt § 2 i detta avtal betalas efter att avtalet gått ut, bestäms semesterpenningen enligt § 3.

§ 9

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal har inga efterverkningar.

§ 10 Förfall

Helsingfors den 31 maj 2016

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS

UTBILDADE FOSU RF

KOMMUNFACKETS UNION RF

KOMMUNSEKTORNS UTBILDADE VÅRDPERSONAL KOHO RF

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

Tjänstekollektivavtal om utbyte av semesterpenningen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019 mot ledighet

§ 1

Detta tjänstekollektivavtal tillämpas på personal som omfattas av det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare.

§ 2

mom. 1

Detta tjänstekollektivavtal tillämpas på utbyte av semesterpenning som tjänats in för kvalifikationsåren 2016–2017 och 2017–2018 mot ledighet.

mom. 2

§ 3

Antalet utbytesledighetsdagar utgör 35 % av antalet intjänade semesterdagar enligt tabellerna i § 5 mom. 2 i semesterkapitlet i AKTA.

§ 4

§ 5

Detta tjänstekollektivavtal är i kraft 1.2.2017–30.9.2019. Avtalet kan inte sägas upp. Om semesterpenningar för kvalifikationsåren i § 2 i detta avtal byts ut mot ledighet och ledigheten tas ut efter att detta avtal upphört att gälla, bestäms antalet utbytesledighetsdagar enligt § 3.

§ 6

Detta tjänstekollektivavtal har inga efterverkningar.

§ 7 Förfall

Helsingfors den 31 maj 2016

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

Husläkarnas lönesättning, den nedre och övre gränsen för befolkningsdelen, ersättningar för åtgärder och besök

Läkarens tjänstebeteckning/uppgift	Husläkare Grundlön, €
1 Överläkare/läkare i motsvarande ställning Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften
L1VV2001	4 313,34
2 Specialläkare/hälsocentralläkare med specialisträttigheter
Hälsocentralläkaren har specialisträttigheter lämpliga för uppgiften
L1VV3001	3 455,05
3 Övriga hälsocentralläkare
3.1 Legitimerad läkare som har genomgått särskild allmänläkarutbildning eller som i sammanlagt minst 3 år har utövat läkaryrket i en tjänst/uppgift som kräver legitimering
L1VV3002	2 908,19
I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas AKTA kap. II § 12. För tillägget godkänns som anställning endast arbete som legitimerad läkare.
3.2 Legitimerad läkare
L1VV4000	2 788,17

Nedre och övre gräns för befolkningsdelen i en husläkares lön
Enligt bilaga 1 § 2 mom. 1 i LÄKTA 2014–2016 (1–2 upplagan) är befolkningsdelen i en husläkares lön från 1.1.2016 1,89–2,23 euro per månad för varje person som hör till husläkarens basansvarsbefolkning.

Tabell över husläkarnas åtgärdsersättningar från 1.1.2016

Arvoden och ersättningar	Dagtid för husläkare	Arbetsplats- jour	Avvikande arbetsplatsjour och fri jour
Åtgärdsgrupper	€	€	€
R 0	2,68	2,68	3,03
R I, RU I, RR I	7,26	7,26	8,21
R II, RU II, RR II	10,96	10,96	13,57
R III, RR III	26,80	26,80	30,76

Husläkarnas besöksarvoden från 1.1.2016

Arvoden och ersättningar	Husläkare (ej jourtid)
Besöksarvoden	€
Patient som hör till basansvarsbefolkningen besöker sin husläkare	–
Patient som hör till basansvarsbefolkningen besöker någon annan husläkare än sin egen 1) då patientens husläkare har semester, jourledigt, tjänstledigt eller deltar i utbildning som arbetsgivaren anvisat 2) vid någon annan tidpunkt	1) 5,31–6,30 2) –
Patient som inte hör till basansvarsbefolkningen besöker husläkaren	5,31–6,30
Separat besök av läkare hos patient då sträckan mellan läkarmottagningen och patientens hem är a) högst fem kilometer b) mer än fem kilometer	a) 14,62 b) 21,04

Läkarnas och tandläkarnas framtida arbetstidssystem

Lösningar i enlighet med konkurrenskraftsavtalet i läkaravtalet

Ordinarie arbetstid

I förhandlingsresultatet om konkurrenskraftsavtalet beträffande den årliga förlängningen av arbetstiden med i genomsnitt 24 timmar utan att de årliga inkomsterna förändras har man kommit överens om följande: Den ordinarie arbetstiden för hälsocentralläkare och tandläkare vid hälsocentraler samt för andra än praktiserande veterinärer är den samma som för sjukhusläkare och sjukhustandläkare i det läkaravtal som träder i kraft 1.2.2017. Dessutom har söckenhelgsförkortningens värde ändrats.

Arbetstidsbank

En arbetstidsbank är ett alternativ i utbudet av flexibla arbetstider och arbetstidssystem. Syftet med systemet är att främja ändamålsenliga arrangemang, produktivitet och konkurrenskraft och att beakta personalens arbetstidsönskemål till exempel när det gäller att förena arbete och familjeliv/fritid, vilket ökar trivseln i arbetet och förbättrar arbetshälsan.

Med arbetstidsbank avses frivilliga arrangemang för samordning av arbetstid och fritid som innebär att man genom lokala avtal kan spara penningförmåner som omvandlats till ledigheter och kombinera dem under en längre tidsperiod med beaktande av hälso- och sjukvårdstjänsterna och personalsituationen.

En bestämmelse om arbetstidsbanker med anvisningar träder i kraft 1.2.2017.

Det framtida arbetstidssystemet och iakttagelser om lönesättningen i läkaravtalet

Finlands Läkarförbund, Tandläkarförbundet och KT har i enlighet med underteckningsprotokollet till LÄKTA 2014–2016 för den andra perioden förhandlat fram en ändamålsenlig framtida löne- och arbetstidsmodell för läkarna. I juni 2015 utarbetades s.k. stegmärkespromemorior om de framtida lönebestämmelserna för läkare och tandläkare. Förhandlingarna har ännu inte slutförts.

Löne- och arbetstidssystemen för kommunala veterinärer utvecklas inom ramen för fortlöpande förhandlingar med beaktande av hur verksamheten är organiserad också i landskapen.

Lönesättning

Arbetstiderna förenhetligas i syfte att uppfylla konkurrenskraftsavtalets förpliktelser och det ger upphov till osynkroniserade lönesättningar.

Målet är att lönesättningen för de olika läkargrupperna förenhetligas i de bestämmelser som börjar tillämpas 1.1.2019. De nuvarande separata lönesättningarna som ingår i bilagorna slopas och i fortsättningen tillämpas enhetliga lönesättningsbestämmelser på alla läkare och tandläkare. Ändringen i lönesättningen påverkas förutom av förenhetligandet av arbetstiden också av eventuella ändringar i lönesättningens struktur.

Det finns stegmärkespromemorior från juni 2015 om utvecklingen av lönesystemet.

Läkarnas och tandläkarnas ordinarie arbetstid

Ett förenhetligande av arbetstiderna är nödvändigt för att läkargrupperna ska bemötas likvärdigt. En gemensam ordinarie arbetstid främjar en rättvis arbetsfördelning, landskapets lönepolitik och likvärdigt bemötande av de olika läkargrupperna.

I framtiden kommer det att bli vanligare med förflyttningar mellan olika enheter inom offentliga koncerner. En enhetlig arbetstid gör det lättare för en läkare/tandläkare att flytta från en enhet till en annan.

Lokala avtal, exempelvis avtal om kliniskt mertidsarbete och om att förkorta köerna sägs upp så att de upphör att gälla senast vid överföringen till landskapen.

I fråga om mertidsarbete för deltidsanställda är ambitionen att det ska bli rättvisare och mer ändamålsenligt. De olika arbetstidsformerna i läkaravtalet (mertidsarbete, övertidsarbete, kliniskt mertidsarbete) ses över och om möjligt förenklas systemet vid övergången till läkaravtalet för landskapen.

Alternativa metoder för att jämna ut arbetstiden för läkare och tandläkare

Arbetstidsutjämning för läkare och tandläkare till genomsnittlig ordinarie arbetstid går att ordna även med en utjämningsperiod. Den längsta utjämningsperioden är ett kalenderår och den kortaste två kalenderveckor. Det är fortfarande obligatoriskt att göra upp en ar-betsskiftsförteckning för läkarna och tandläkarna.

För landskapskoncernen behövs det ett ändamålsenligt gemensamt system och program för arbetstidskontroll.

Flexibel arbetstid

På läkare, tandläkare och andra än praktiserande veterinärer tillämpas 13 § i arbetstidslagen, enligt vilken arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om flexibel arbetstid på de sätt som framgår närmare av bestämmelsen. Arbetsgivaren ska ändå iaktta förpliktande bestämmelser i läkaravtalet om arbetstiden för läkare, tandläkare och andra än praktiserande veterinärer.

Som ordinarie arbetstid enligt 13 § 2 mom. i arbetstidslagen betraktas den ordinarie ar-betstid som tillämpas inom verksamheten i fråga.

När flexibel arbetstid övervägs finns det skäl att utreda om sådan arbetstid lämpar sig för arbetet i fråga.

I läkaravtalet för landskapen kommer det att finnas bestämmelser om flexibel arbetstid.

Andra mekanismer för samordning av arbete och fritid

De som deltar i jour kommer fortfarande att ha jourledighet och alla läkargrupper kommer att ha möjlighet att avtala med arbetsgivaren om att byta ut semesterpenningen mot ledig tid.

Jour

Joursystemet ändrades år 2015 på grund av kraven i jourförordningen som då trädde i kraft. Förordningen förutsatte att krävande jourvård koncentreras till sjukhus där jourverksamheten uppfyller de krav som ställs i förordningen. Jouren har alltså koncentrerats till större jourenheter. Också jourskift har blivit aktivare än tidigare då patientströmmarna koncentrerats. Likaså påverkar den nya specialiteten akutsjukvård jourpraxis och planeringen av jouren.

Regeringen drog 7.11.2015 upp riktlinjer för vård- och landskapsreformen som innebar att ”antalet enheter med omfattande jourtjänster dygnet runt (centralsjukhus och till dessa anslutna enheter för krävande socialjour) är 12. De övriga nuvarande centralsjukhusen fortsätter som enheter med snävare heldygnsjourverksamhet, som stöds av ett nätverk med 12 sjukhusenheter med omfattande jourverksamhet och akutsjukvården. På detta sätt säkerställs att heldygnsjourtjänster och andra tjänster på specialiseringsnivå är tillgängliga i landets olika delar trots avstånd och regionala särdrag”.

Jourförordningen och hälso- och sjukvårdslagen kommer att ändras 1.1.2017. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen är som bäst på remiss. *)

*) SHM:s begäran om utlåtande STM053:00/2015 19.5.2016, lagen och förordningen träder i kraft 1.1.2017.

Jourskyldighet i landskapen

Jourskyldigheten för en läkare i tjänsteförhållande baserar sig på läkaravtalet. Dessutom kan en tjänsteman eller tjänsteinnehavare enligt 5 § 3 momentet i arbetstidslagen inte vägra delta i beredskap om beredskapen är nödvändig på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl. Samma förpliktelser gäller övertidsarbete.

Från och med 1.1.2019 arbetar läkare som utövar offentlig makt i landskapens tjänst i tjänsteförhållande som hittills. Läkare i tjänsteförhållande arbetar också inom den specialiserade sjukvården. Däremot flyttas antagligen huvuddelen av de läkare och tandläkare som tillhandahåller tjänster på basnivå (välfärdscenter/hälsocentraler) till landskapskoncernens dotterbolag (så kallade produktionsaktiebolag) på grund av kraven i lagstiftningen om valfrihet. Det betyder att många yrkesutbildade i fortsättningen är anställda i arbetsavtalsförhållande. Då ska man avtala om jourskyldighet i arbetsavtalet om det inte bestäms annorlunda exempelvis genom speciallagstiftning.

Det är ändå av största vikt att de jourhavande oberoende av arbetsgivare deltar i jourskift i alla produktionsenheter där jour ordnas. Jourbördan behöver fördelas mellan de jourhavande så att den jourverksamhet på basnivå som är nödvändig med tanke på tjänsterna kan skötas. **)

**) Valfrihetens omfattning och former klarnar senare.

Definitionen på jour

Jouren har definierats ur verksamhetssynpunkt i hälso- och sjukvårdslagen, där det finns bestämmelser om brådskande vård i 50 §. Med brådskande vård avses omedelbar bedömning och behandling som inte kan skjutas upp utan att sjukdomen förvärras eller kroppsskadan försvåras och som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Jourenheten ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens för att vårdkvaliteten och patientsäkerheten ska tillgodoses.

Med jour avses i läkaravtalet brådskande vård enligt hälso- och sjukvårdslagen om vars organisering kommunen eller samkommunen (i fortsättningen landskapet) beslutar utgående från befolkningens behov av service. Brådskande vård kan genomföras som en del av mottagningsverksamheten inom ramen för primärvården, poliklinikverksamheten inom den specialiserade sjukvården eller i samband med samjour.

Gränsdragningen mellan jour och ordinarie arbetstid

I landskapens serviceverksamhet kan läkarnas och tandläkarnas ordinarie arbetstider periodiseras mer flexibelt på det sätt som befolkningens behov av service förutsätter. Läkarnas ordinarie arbetstid kan tidsmässigt sammanfalla med verksamhetsenhetens jourverksamhet (exempelvis mottagningsverksamheten för patienter som bokat tid).

Avsikten med en mer flexibel förläggning av arbetstiden är inte att ändra på betalningsgrunderna för jourersättningar (tidpunkterna för när betalningen av ersättningarna börjar och slutar).

Arbetsgivaren beslutar om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta. I läkaravtalet är den tidpunkt då jouren inleds inte bunden till ett visst klockslag. För jour som arbetsgivaren beordrat utöver ordinarie arbetstid betalas läkarna ersättningar enligt § 14 i det nuvarande läkaravtalet (tabell).

Olika jourformer i landskapen

Arbetsplatsjour är antingen dygnetruntjour eller deldygnsjour. I den här jourformen har läkaren beordrats ha jour på arbetsplatsen. Till jourformen hör också inplanering av en ledig dag efter jouren.

En annan jourform är fri jour. Med fri jour avses jour som en läkare har beordrats utföra någon annanstans än på arbetsplatsen (t.ex. telefonjour). Den jourhavande är skyldig att vara anträffbar och efter kallelse vid behov omedelbart bege sig till arbetsplatsen .

Avvikande arbetsplatsjour (aktivitetsgrad cirka 20–40%) är en ovanlig jourform. Avtalsparterna granskar jourformens ändamålsenlighet vid övergången till landskapen.

Promemorior från juni 2015 om det framtida lönesystemet för läkare och tandläkare

Framtida lönebestämmelser för läkare

Nuvarande system

I kommunsektorn består läkarnas lön av flera lönedelar. Bärande delar i lönesystemet är den uppgiftsrelaterade lönen, arbetserfarenhetstillägget och det individuella tillägget. Läkarnas inkomster per månad påverkas ändå också av de olika läkargruppernas egna lönebestämmelser. Hälsocentralläkarna får åtgärdsarvoden och besöksarvoden. I lönebestämmelserna för läkarna inom den specialiserade sjukvården ingår arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden. De månatliga arvodena varierar mycket mellan olika läkare och läkargrupper och utgör från några procent till ungefär 20 procent av inkomsterna för ordinarie arbetstid. I och med att även många lokala avtal har bestämmelser om arvoden, kan deras andel av inkomsterna stiga till rentav 40 procent.

För en del av läkarna påverkas de totala inkomsterna också av jourersättningar. I läkaravtalet 2014–2016 genomgick jourbestämmelserna en omfattande revidering. De nya bestämmelserna trädde i kraft 1.1.2015.

Förändringar i verksamhetsmiljön

Social- och hälsovården står inför stora förändringar. Enligt Sipiläs regeringsprogram ska social- och hälsovården bygga på högst 19 självstyrande områden som är större än kommuner. Integrationen inom vården syns redan nu bland annat i form av centraliserade jourenheter och förnyade serviceprocesser. I framtiden blir det svårare att dra en gräns mellan hälsocentralernas och sjukhusens tjänster. Verksamhetsmiljön är inte längre lika avgörande för innehållet i läkarnas arbete. I fortsättningen är arbetsgivarna allt oftare serviceproducenter som ersätter de nuvarande kommunala aktörerna.

Bestämmelserna om husläkare slopas

Avtalsparterna har kommit överens om att bestämmelserna om husläkare slopas i avtalet 1.1.2016 genom övergångsbestämmelser. Avtalsbestämmelserna om husläkare gäller tills social- och hälsovårdsreformen träder i kraft. Till dess kan bestämmelserna om husläkare i LÄKTA 2014–2016 (första upplagan och andra upplagan, som endast finns på webben) följas. Bestämmelserna finns inte längre med i den tredje upplagan som utkommer endast som nätpublikation.

När systemet med befolkningsansvar frångås kan anvisningarna i husläkarhandboken användas.

Modeller för mållön i läkaravtalet

Finlands Läkarförbund och KT har i enlighet med underteckningsprotokollet till LÄKTA 2014–2016 förhandlat om en ändamålsenlig löne- och arbetstidsmodell för läkarna inom primärvården och om lönebestämmelserna för specialistläkarna. Förhandlingarna har ännu inte slutförts. I detta skede vill avtalsparterna ändå uppmärksamma vissa aspekter i revideringen av lönemodellerna. I helhetsuppgörelsen behandlas också arbetstidsbestämmelserna i läkaravtalet.

Indelningen av läkaravtalet i separata bilagor för hälsocentralläkare och sjukhusläkare behöver ses över. Lönemodellerna bör utgå från skillnaderna i läkarnas arbetsuppgifter. Modellerna bör snarare beakta arbetsuppgifternas särdrag än var arbetet utförs. Lönemodellerna borde kunna tillämpas i alla verksamhetsenheter inom den offentliga hälso- och sjukvården.

I avtalsparternas arbetsgrupper har lönemodellerna behandlats som två helheter. I den ena modellen ingår förutom en uppgiftsrelaterad lön, ett arbetserfarenhetstillägg och en eventuell individuell lönedel också en lönedel som innehåller prestationslön. Prestationslönen skulle basera sig på en i avtalet fastställd klassificering av svårighetsgraden, dvs. gradering (exempelvis normal, krävande och mycket krävande). I den andra modellen bestäms lönen primärt utifrån arbetets svårighetsgrad, arbetserfarenheten och en eventuell individuell lönedel. Också denna lönemodell möjliggör försök på arbetsplatsen, till exempel bestämmelser om prestationslön för grupper av specialistläkare.

De nya lönebestämmelserna i läkaravtalet ersätter lönedelarna i LÄKTA 2014–2016, exempelvis besöksarvodena.

Avsikten är att de anställda som omfattas av läkaravtalet överförs till de nya lönemodellerna så att arbetsgivaren på enhetsnivå väljer den modell som lämpar sig bäst för det arbete som ska utföras.

De nya lönemodellerna är tänkta att införas i avtalet 1.2.2017, dvs. i god tid före social- och hälsovårdsreformen. Avtalsparterna strävar efter att minska behovet av lokala lönesystem samt att ge ramar för och stödja eventuella lokala avtal i nya arbetsgivarenheter och när sådana enheter bildas.

Det framtida lönesystemet för tandläkarna

Tandläkarnas lönesystem

Beskrivning av nuläget

I kommunsektorn består tandläkarnas lön av flera lönedelar. Centrala, med övriga läkargrupper gemensamma delar i lönesystemet är den uppgiftsrelaterade lönen, arbetserfarenhetstillägget och det individuella tillägget. De månatliga inkomsterna påverkas ändå i hög grad också av de olika läkar- och tandläkargruppernas egna lönebestämmelser.

Tandläkarna vid såväl hälsocentraler som sjukhus betalas åtgärdsarvode för ordinarie arbetstid, men åtgärdsklassifikationen, arvodesbeloppen och arvodenas andel av månadsinkomsterna avviker betydligt från varandra. För tandläkare som utför kliniskt arbete är åtgärdsarvodenas andel av den ordinarie arbetstiden cirka 10 % vid sjukhus och cirka 20 % vid hälsocentraler. Variationen mellan individer är relativt stor och som mest kan åtgärdsarvodenas andel överstiga en tredjedel av inkomsterna för ordinarie arbetstid. Tandläkarnas specialiteter inverkar på fördelningen av arvoden – liksom också på fördelningen av åtgärder. Också inverkan av bland annat obekväm arbetstid och ensamarbete syns i arvodena.

Tandläkarnas lön för ordinarie arbetstid bestäms i regel enligt läkaravtalet och det har knappast alls ingåtts några lokala avtal som avviker från lönesystemet.

För en del av tandläkarna påverkas de totala inkomsterna också av jourersättningar och ersättningar för kliniskt mertidsarbete. Ersättningarna för kliniskt mertidsarbete har i allmänhet avtalats lokalt.

De nya jourbestämmelserna i läkaravtalet trädde i kraft 1.1.2015. I fråga om ersättningarna för arbetsplatsjour utvidgas reformen till att gälla tandläkare vid hälsocentraler 1.1.2016. Ersättningarna för arbetsplatsjour och arbetad tid under fri jour har ändå i allmänhet avtalats lokalt eller också har jouren lagts ut helt och hållet.

Förändringar i verksamhetsmiljön

Social- och hälsovården står inför stora förändringar. Enligt Sipiläs regeringsprogram ska social- och hälsovården bygga på högst 19 självstyrande områden som är större än kommuner. Integrationen inom vården syns redan nu bland annat i form av centraliserade jourenheter och förnyade serviceprocesser. I framtiden blir det svårare att dra en gräns mellan hälsocentralernas och sjukhusens tjänster. Verksamhetsmiljön är inte längre lika avgörande för innehållet i tandläkarnas arbete. I fortsättningen är arbetsgivarna allt oftare serviceproducenter som ersätter de nuvarande kommunala aktörerna.

Lönemodeller för tandläkarna

I den nya verksamhetsmiljön behöver läkaravtalets indelning i skilda bilagor enligt tandläkarnas arbetsställe ses över. Lönemodellerna borde kunna beakta olikheter i tandläkarnas arbetsuppgifter och särdragen i det arbete som utförs – snarare än var det utförs. Det är tänkt att lönemodellerna ska tillämpas i alla verksamhetsenheter inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Finlands Tandläkarförbund och KT har avtalat om en arbetsgrupp som ska förhandla om lönebestämmelserna för tandläkarna.

KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund utreder och förhandlar om de övriga ändringar i anställningsvillkoren som behövs med anledning av social- och hälsovårdsreformen. En central del av arbetsgruppens arbete är att se över arbetstidsbestämmelserna.

Helsingfors den 23 juni 2015

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET FINLANDS TANDLÄKARFÖRBUND

Allmän del

I Tillämpningsområde

§ 1 Tillämpningsområde

Detta tjänstekollektivavtal, nedan kallat LÄKTA, tillämpas på läkare och tandläkare inom social-, hälso- och sjukvården samt veterinärer inom veterinärvården, miljö- och hälso-skyddet och miljövården vilka är anställda av en kommun eller samkommun, om inte något annat bestäms här eller i något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Den terminologi som använts i detta tjänstekollektivavtal och dess bilagor (t.ex. legitimerad läkare, läkare med allmänläkarrättigheter) beskrivs närmare i tillämpningsbilaga 2 till allmänna delen.

§ 2 Tillämpning av avtalet

mom. 1 Hur anställningsvillkoren fastställs

Anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet följer bestämmelserna i detta avtal och i dess bilagor 1–5 samt bestämmelserna för tjänsteinnehavare i gällande allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal (AKTA), så som nedan närmare föreskrivs.

mom. 2 Hur bestämmelserna i AKTA tillämpas

Bestämmelserna i AKTA och detta avtal med bilagor tillämpas så, att en specialbe-stämmelse i detta avtal eller dess bilaga åsidosätter motsvarande allmänna bestämmelse i AKTA.

Tillämpningsanvisning

Till exempel när förhållandet mellan bestämmelserna i lönekapitlet i AKTA och specialbestämmelserna i bilagorna avgörs kan de som omfattas av detta avtal inte beviljas löneförhöjning eller få lönen sänkt på samma grund med stöd av både en specialbestämmelse i allmänna delen i detta avtal eller en bilaga till detta avtal och en allmän bestämmelse i lönekapitlet i AKTA, utan specialbestämmelsen åsidosätter den allmänna bestämmelsen.

mom. 3 Avtalsbilagorna och deras tillämpningsområden

Bilaga nr

Tillämpningsområde

Bestämmelser

Läkare vid hälso-

centraler

Läkare som arbetar vid hälsocentraler

a) läkäre som arbetar inom systemet för primärvård och

b) läkare inom företagshälsovården

Lönesättning

Åtgärdsarvoden för ordinarie

arbetstid

Arvoden för kliniskt mertids-

arbete

Till bilagan hör en separat

åtgärdskatalog.

Tand-

läkare vid hälso-

centraler

Tandläkare som arbetar vid hälsocentraler.

Lönesättning

Åtgärdsarvoden

Besöksarvoden för klininskt mertidsarbete och försthjälps-

besök under ledig tid

Arvoden för kliniskt mertidsarbete för deltidsarbetande tandläkare

Ersättning för förstahjälpsbesök under ledig tid

Till bilagan hör en separat

åtgärdskatalog.

Sjukhus-

läkare

Läkare som arbetar inom den specialiserade sjukvården och den specialiserade sjukvård som upprättshålls av en hälsocentral.

Tillämpningsanvisning

Bilagan tillämpas på läkare som arbetar vid sjukvårdsdistrikt, specialomsorgsdistrikt eller specialistledda sjukhus som i enlighet med 4 § i lagen om införande av folkhälsolagen överförts att användas i hälsocentralens verksamhet (se Kommunala avtalsdelegationens cirkulär C 4/1981 och C 18/1981). Bilagan tillämpas i samma omfattning också på dem som arbetar vid de specialistledda kretssjukhusen i Pieksämäki och Brahestad och vid Jokilaakso och Honkaharju sjukhus och sjukhuset Lapponia.

Lönesättning

Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden

Innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus

Sjukhus-

tand-

läkare

Legitimerade tandläkare som arbetar inom den specialiserade sjukvården.

Lönesättning

Åtgärdsarvoden för ordinarie

arbetstid och kliniskt mertids-

arbete

Besöksarvoden för klininskt mertidsarbete

Tillämpning av vissa bestämmelser i allmänna delen och bilaga

Till bilagan hör en separat

åtgärdskatalog.

Kommu-
nala

veteri-

närer

Legitimerade veterinärer som är anställda av en kommun eller samkommun.

Bestämmelserna i § 2 och 4 i bilagan tillämpas även på icke legitimerade visstidsanställda veterinärer.

Lönesättning

Kommunala veterinärtaxan

Ordnandet av lediga dagar

Jourersättningar

Till bilagan hör en separat

kommunal veterinärtaxa.

§ 3 Övergångsbestämmelse för husläkare

Avtalsbestämmelserna om husläkare gäller tills social- och hälsovårdsreformen träder i kraft. Till dess kan avtalsbestämmelserna om husläkare i allmänna delen och bilaga 1 i LÄKTA 2014–2016 tillämpas.

§ 4 Anställningsvillkor för amanuenser

Lönen för en amanuens i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, dvs. en läkarpraktikant, som fullgör sjukhustjänst som ingår i läkarutbildningen och som har full arbetstid bestäms enligt det belopp som anges i § 3 i lönekapitlet i AKTA. Också till övriga delar fast-ställs anställningsvillkoren enligt bestämmelserna i AKTA, varvid arbetstidssystemet kan följa § 7 eller 9 i arbetstidskapitlet i AKTA.

II Löner

§ 5 Tillämpliga bestämmelser i lönekapitlet i AKTA

Förutom LÄKTA tillämpas följande bestämmelser i lönekapitlet i AKTA (kap. II) och dess bilagor:

AKTA paragraf	AKTA sakfråga	Undantag från tillämpningen av AKTA
§ 1	De anställdas rätt till lön
§ 2	Grundläggande lönebegrepp
§ 4	Deltidslön	Tillämpas inte på veterinärer vars ordinarie arbetstid inte har fastställts i avtalet. Se tillämpningsanvisning 4 i § 3 i allmänna delen till LÄKTA 2014–2016 som gällde till 31.12.2015. Iakttagande av tidigare lönegrunder i bitjänst Anställningsvillkoren för sådana innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus som avses i 28 § i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) följer bilaga 3 § 4 på samma sätt som för sjukhusläkare och sjukhustandläkare med huvudtjänst.
§ 5	Ordinarie lön (inklusive protokollsanteckningen om bibehållande av års- och fjärrortstillägg)	Ordinarie lön under tjänstledighet för dem som omfattas av bilaga 1–4, se allmänna delen § 7. Lön som utgör grunden för arbetserfarenhetstillägg för veterinärer, lön under avlönad tjänstledighet, utbildning och utbytesledighet, se allmänna delen § 8. Semesterlön till dem som omfattas av LÄKTA och grunden för beräkning av semesterpenning, se allmänna delen § 9. Eventuella årstillägg för veterinärer följer bestämmelserna i det avtal som gällde 15.1.2000.
§ 6	Lönesystemet
§ 7	Lönesättning (grundlön)	De uppgiftsrelaterade grundlönerna (lönesättningen) för dem som omfattas av detta avtal anges i bilagorna 1–5 till detta avtal och i § 6 i allmänna delen.
§ 8	Anställda utanför lönesättningen	Se tillämpningsanvisningarna i lönebilagorna om dem som står utanför lönesättningen.
§ 9	Fastställande av den uppgiftsrelaterade lönen och sänkning av grundlönen/den uppgiftsrelaterade lönen p.g.a. avsaknad av den utbildning som krävs	Se tillämpningsanvisningen. I avtalets lönesättning finns kompletterande närmare anvisningar om bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen.
§ 10	Väsentliga ändringar i uppgifterna
§ 11	Individuellt tillägg	Se bestämmelsen om minimibeloppet för individuellt tillägg i § 10 i allmänna delen och tillämpningsanvisningen.
§ 12	Arbetserfarenhetstillägg	Se den allmänna delen § 8 mom. 1 i detta avtal angående lön som utgör grunden för arbetserfarenhetstillägget för veterinärer i vissa fall.
§ 13	Resultatbonus
§ 14	Engångsarvode
§ 15	Rekryteringstillägg
§ 16	Språktillägg
§ 17	Lön för arbetsgivarens representant
§ 18	Lönebetalning
§ 19	Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad	För veterinärer vars ordinarie arbetstid inte har fastställts i avtalet bestäms lönen för en del av månaden som dagslön. Se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 2 i allmänna delen och punkt 5.1 i tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 5 i det LÄKTA 2014–2016 som gällde till 31.12.2015.
§ 20	Arbetsgivarens kvittningsrätt
§ 21	Lön under avstängning från tjänsteutövning

Tillämpningsanvisning

Hur den uppgiftsrelaterade lönen bestäms

Den uppgiftsrelaterade lönen för en tjänsteinnehavare som omfattas av läkaravtalet bestäms i första hand enligt arbetets svårighetsgrad. De allmänna värderingsfaktorerna anges i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA. I tillämpningsanvisningen behandlas hur till exempel utbildning, extra uppgifter, ansvar och chefsställning påverkar arbetets svårighetsgrad. I fråga om tillämpningen av lönesättningen och bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen, se även § 7, 8 och 9 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Vid ändringar i arbetsuppgifterna bör tjänsteinnehavarnas arbetsbeskrivningar ses över och arbetsvärderingen göras på nytt. Se punkt 1 i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA. Avsevärda ändringar i uppgifterna och deras eventuella inverkan på tjänsteinnehavarens lön ska diskuteras med tjänsteinnehavaren.

I fråga om bestämningen av lön för personal utanför lönesättningen och anställda i chefsställning, se särskilt § 8 mom. 1 med tillämpningsanvisning i lönekapitlet i AKTA.

§ 6 Lönesättning för läkare vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer från 1.1.2016

Kompetens: för uppgiften lämpliga specialisträttigheter; grundlön

	1.1.2016
L0KASVNL	4 492,87

§ 7 Ordinarie lön för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus under avlönad tjänstledighet

Vid avlönad tjänstledighet höjs den ordinarie lönen för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de åtgärds- och besöksarvoden samt arvoden för intyg och utlåtanden enligt detta avtal som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.

Tillämpningsanvisning

Den ordinarie lönen höjs också vid avlönad tjänstledighet under en del av en dag. Som hjälp används då timlön.

§ 8 Lön som utgör grunden för arbetserfarenhetstillägget för veterinärer, lön under avlönad tjänstledighet, utbildning och utbytesledighet

mom. 1

mom. 2

Om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker, betalas till veterinären vid avlönad tjänstledighet, utbytesledighet och av arbetsgivaren anvisad eller godkänd utbildning grundlönen för en hygieniker och eventuellt också arbetserfarenhetstillägg, som räknats på grundlönen.

mom. 3

Bestämmelsen tillämpas inte på veterinärmedicine studerande.

Tillämpningsanvisning

Om veterinärens egen ordinarie lön (se definition i AKTA kap. II § 5) är högre än beräknat enligt § 8 mom. 1 eller 2 eller § 9 mom. 3, betalas under tiderna i fråga veterinärens egen ordinarie lön.

Som utbildning som godkänns av arbetsgivaren anses sådan utbildning för vilken veterinären på begäran fått avlönad tjänstledighet för utbildning.

Reservistlön för repetitionsövningar dras av från ovan nämnda lön i enlighet med AKTA kap. V § 12 mom. 1.

§ 9 Semesterlön och grunden för beräkning av semesterpenning

mom. 1

Den ordinarie lön som betalas för semester till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid. Också semesterersättningen beräknas på lönen enligt denna bestämmelse.

Semesterersättningen, som betalas när anställningen upphör, beräknas på de arvoden och den ordinarie lön som betalats under det kvalifikationsår då anställningen upphör.

mom. 2

Semesterpenningen för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus beräknas på lönen enligt mom. 1.

mom. 3

Om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker, betalas för veterinärens semester denna grundlön för hygieniker och eventuellt ett arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna lön. Också semesterersättningen beräknas på denna lön. Semesterpenningen för veterinärer beräknas på lönen enligt § 8 mom. 1 och på ett eventuellt arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna lön.

Till veterinärmedicine studerande betalas för semester grundlönen för ovan nämnda legitimerade veterinär som är heltidsanställd som hygieniker minskad med 15 % och ett eventuellt arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna lön. Också semesterersättningen beräknas på denna lön.

Tillämpningsanvisning

I enlighet med AKTA kap. IV § 13 mom. 2 multipliceras semesterlönen enligt § 9 mom. 3 eller semesterlönen som beräknats på veterinärens egen ordinarie lön med den genomsnittliga deltidsprocenten under kvalifikationsåret.

Protokollsanteckning

Se AKTA kap. IV § 13 (nya mom. 2) angående bestämning av semesterlönen.

§ 10 Minimibeloppet för individuellt tillägg

Sådana individuella tillägg som avses i § 11 i lönekapitlet i AKTA bör användas i kommunen/samkommunen på årsnivå enligt följande:

1 för läkare och tandläkare vid hälsocentraler minst 3,5 %
2 för sjukhusläkare och sjukhustandläkare minst 1,5 %

av den totala summan av de årliga uppgiftsrelaterade lönerna, varvid den totala summan av den uppgiftsrelaterade lönen i detta fall omfattar också eventuella befolkningsdelar för husläkare.

Tillämpningsanvisning

Den totala summan av lönerna kan beräknas till exempel på basis av föregående års bokslut. Beloppet räknas ut och kontrolleras en gång per år.

I fråga om beviljande av individuellt tillägg, se § 11 med tillämpningsanvisning i lönekapitlet i AKTA.

En person i chefsställning kan till exempel ha administrativ eller någon annan särskild kompetens som i och för sig inte förutsätts för uppgiften och inte inverkar på uppgiftens svårighetsgrad, men som kan vara till väsentlig nytta i ledarskapsuppgifterna och detta kan då utgöra en grund för individuellt tillägg.

Om en tjänsteinnehavare exempelvis är tutor för personer som genomgår grundutbildning eller fortbildning kan det öka arbetets svårighetsgrad jämfört med andra i samma lönegrupp och detta beaktas då i den uppgiftsrelaterade lönen. Stor framgång i tutorskapet kan däremot utgöra en grund för att bevilja individuellt tillägg. Tutorskapet i sig kan förutsätta extra god yrkesskicklighet i den egentliga uppgiften och dessutom pedagogiska färdigheter och flexibilitet, vilka är typiska grunder för beviljande av individuellt tillägg.

III Arbetstid och arbetstidsersättningar

§ 11 Tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i AKTA

Förutom detta avtal tillämpas även följande bestämmelser i arbetstids-kapitlet (kap. III) i AKTA:

AKTA paragraf	AKTA sakfråga	Undantag från tillämpningen av AKTA
1 §	Principen om effektiv användning av arbetstiden
3 §	Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna
4 §:n 2 mom.	Vissa specialsituationer
13 §	Dygnets början m.m.
19 § ja 20 §:n 1 ja 2 mom.	Ersättningar för obekväm arbetstid	Till den som beordrats jour eller utför sådant kliniskt mertidsarbete som avses i bilagorna betalas inte ersättningar enligt AKTA. Se bestämmelserna i bilagorna.
21 ja 22 §	Allmänna förutsättningar och begränsningar för arbetstidsersättning
23 §	Arbetstidsersättningar till dem som är i ledande eller självständig ställning	Till personer i ledande eller självständig ställning betalas ersättningar för jour och kliniskt mertidsarbete enligt bilagorna. Se § 14 nedan.
29 §	Utjämningsschema för arbetstiden	Se även bestämmelsen om arbetstidshand-lingar i § 18 nedan.
32 §	Arbetstidsbank

§ 12 Ordinarie arbetstid

mom. 1 Begränsningar som gäller tillämpningen av bestämmelsen

Denna paragraf tillämpas inte på praktiserande veterinärer i bilaga 5.

mom. 2 Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden för dem som omfattas av avtalet är 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta timantal per vecka under en arbetsperiod där den ordinarie arbetstiden enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning utjämnas till detta timantal per vecka. Utjämningsperioden kan vara högst ett år.

mom. 3 Den ordinarie arbetstiden under en arbetsvecka eller arbetsperiod där det ingår en söckenhelg

Under de veckor eller arbetsperioder i vilka det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag eller midsommarafton samt under de veckor eller arbetsperioder då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag, är den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod 7 timmar 15 minuter kortare. Om det under samma vecka eller arbetsperiod infaller två eller flera ovan avsedda söckenhelger görs arbetstidsförkortningen för var och en av dessa söckenhelger.

I deltidsarbete minskas arbetstiden under en sådan arbetsvecka eller arbetsperiod så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg nedsätts med den andel av 7 timmar 15 minuter som tjänsteinnehavarens deltidsarbetstid utgör av full arbetstid enligt mom. 2.

Detta moment tillämpas inte om anställningen inte varar en enda sådan full arbetsvecka eller arbetsperiod som avses i mom. 2.

mom. 4 Den ordinarie arbetstiden för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus under en avbruten arbetsvecka/arbetsperiod

Om en läkares eller tandläkares arbetsvecka eller arbetsperiod avbryts för att tjänsteförhållandet börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet, deltagande i kurser (tjänstledighet eller tjänstereseförordnande) eller jourledighet, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt följande:

Om avbrottet inte var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med det timantal som har antecknats för avbrottsdagarna i arbetsskiftsförteckningen.
Om avbrottet var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 15 minuter för den första avbrottsdagen under veckan och med 7 timmar 45 minuter för de följande avbrottsdagarna, förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag under veckan.

Exempel

Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den ordinarie arbetstiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) - 7 timmar 15 minuter (annandag påsk) -15 timmar (7 timmar 15 minuter + 7 timmar 45 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 54 timmar 15 minuter.

Tillämpningsanvisning

Arbetstiden för en deltidsanställd under en avbruten arbetsvecka/arbetsperiod

För deltidsanställda finns inga bestämmelser om avbrutna arbetsveckor eller avbrutna arbetsperioder som är relaterade till deltidsarbetstiden, utan på dem tillämpas samma bestämmelser som gäller dem som har full arbetstid så att arbetstiden för en deltidsanställd under en avbruten period kan vara högst densamma som den anställdes deltidsarbetstid och högst densamma som arbetstiden för en anställd med full arbetstid enligt ovan nämnda bestämmelser för en avbruten period. Med tanke på likabehandling och av praktiska skäl minskas ändå arbetstiden när arbetsskiftsförteckningen görs upp i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid. Se dessutom punkt 4 i tillämpningsbilaga 1 till allmänna delen angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen för en deltidsanställd.

Exempel

En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveckors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänstledigheten, dvs. till 60 timmar.
En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 dagar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor.
En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Arbetstiden under perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjukdagarna.
Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg. Arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning.

§ 13 Grundläggande jourbegrepp i läkaravtalet

mom. 1 Allmän definition på jour

Med jour avses i läkaravtalet att en läkare eller tandläkare på arbetsgivarens beordran vistas på arbetsplatsen eller någon annanstans, redo att vid behov arbeta utom sin ordinarie arbetstid.

Hälso- och sjukvårdsjour innebär brådskande vård och vårdbedömning, som inte kan skjutas upp utan livsfara eller betydande olägenhet för hälsan. (Se 50 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) samt jourförordningen (652/2013) (hänvisningsbestämmelse).)

Arbetsgivaren beslutar om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta.

Tillämpningsanvisning

Jour utöver ordinarie arbetstid hör till varje läkares och tandläkares tjänsteplikter.

Kommunen eller samkommunen måste se till att det finns tillgång till brådskande vård under alla tider på dygnet. Arbetsgivaren ska årligen bedöma vilka resurser jouren kräver och se till att det finns tillräckligt med läkare för jouren. Arbetsgivaren följer upp de läkarresurser som jouren förutsätter och antalet jourtimmar under veckan och olika tider på dygnet.

Bland annat med tanke på patientsäkerheten och läkarens eller tandläkarens ansvar är det nödvändigt att jourformen (se mom. 2) och den beredskap som den förutsätter fastställs exakt.

Fri jour kan ändras till arbetsplatsjour eller arbetsplatsjour till fri jour också mitt under kalenderåret, om det sker väsentliga förändringar i jourbehovet. Likaså kan avvikande jour ändras till fri jour eller arbetsplatsjour.

En läkare borde inte utan sitt samtycke åläggas arbetsplatsjour i över 85 timmar eller mer än fem gånger per månad och inte heller fri jour mer än sex gånger per månad. Om jouren består enbart av fri jour räknas bara antalet jourtillfällen. Vid fri jour räknas en högst 24 timmar lång period som ett jourtillfälle.

Jourgränsen nås när någon av begränsningarna uppfylls (antingen jourtimmarna eller antalet jourtillfällen). Med den förtroendeman som företräder läkarna kan också lokalt avtalas att läkarnas jourbundenhet begränsas på något annat sätt. Om en läkare regelbundet åläggs jour oftare än vad som sägs ovan, ska förhandlingar föras med förtroendemannen om hur en oskälig jourbelastning ska kunna undvikas.

Efter 28:e graviditetsveckan rekommenderas med beaktande av tjänsteinnehavarens arbetsförmåga att tjänsteinnehavaren helt befrias från jourskyldighet. Om det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att befria tjänsteinnehavaren från jour ska tjänsteinnehavarens jourskift minskas eller förkortas.

För deltidsanställda tjänsteinnehavare minskas jourskyldigheten om det är möjligt med tanke på verksamheten.

Angående akutläkare, se punkt 7 i tillämpningsbilaga 1.

mom. 2 Jourformer

Arbetsplatsjour

Med arbetsplatsjour avses sådan dygnetruntjour (jour t.ex. från kväll till morgon) eller deldygnsjour (jour t.ex. från kväll till natt) som en läkare har beordrats utföra på arbetsplatsen.

Angående ledig dag efter arbetsplatsjour, se § 21.

Fri jour

Med fri jour avses jour som en läkare har beordrats utföra någon annanstans än på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren fastställer årligen beredskapstiden vid fri jour.

Tillämpningsanvisning

En läkare som beordrats fri jour är skyldig att vara anträffbar per telefon eller på något annat motsvarande sätt och efter kallelse vid behov omedelbart bege sig till arbetsplatsen.

Avvikande arbetsplatsjour

Med avvikande arbetsplatsjour avses jour som en läkare har beordrats utföra på arbetsplatsen och som inte är ovan avsedd arbetsplatsjour. Vid avvikande arbetsplatsjour är andelen arbetad tid liten (cirka 20–40 %), men patientsäkerheten och/eller lagstiftningen (t.ex. mentalvårdslagen, 1116/1990) kräver undantagsvis närvaro på arbetsplatsen.

mom. 3 Jourskift

Längden på de jourskift som en läkare beordras kan enligt behov variera mellan några timmar (t.ex. 6–10 timmar) och ett helt dygn (24 timmar). Vid fri jour kan ett jourskift också vara längre. Utgångspunkten är att samma läkare får ha jour i högst 24 timmar i följd (se t.ex. tillämpningsanvisningen för § 20 i allmänna delen).

Exempel

Ett långt jourskift kan pågå från lördag kl. 8.00 till söndag kl. 8.00. Ett jourskift kan också pågå en del av dygnet, t.ex. onsdag kl. 16.00–21.00.

Tillämpningsanvisning

Se § 12 i allmänna delen angående bestämning av den ordinarie arbetstiden.

mom. 4 Veterinärjour

För jour som beordrats en veterinär betalas ersättningar enligt bilaga 5, men inga andra arbetstidsersättningar.

mom. 5 Tandläkarjour

För tandläkare kan jouren vara antingen arbetsplatsjour som beordrats av arbetsgivaren (bland annat värk- och olycksfallsjour) eller fri jour, dvs. telefonjour. Jouren kan fortsätta längre än vad som bestämts på förhand, om en del av patienterna annars skulle bli utan vård.

§ 14 Jourersättningar

mom. 1 Jourersättningar för arbetsplatsjour

Till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus betalas för varje timme arbetsplatsjour som utförts på beordran av arbetsgivaren utöver den ordinarie arbetstiden och för varje timme arbetad tid under fri jour och avvikande arbetsplatsjour en timlön som höjts med koefficienten enligt tabellen och som beräknats på den ordinarie lönen. Alternativt ges motsvarande ledighet.

Inga andra arbetstidsersättningar betalas för jouren.

	kl. 0–8	kl. 8–15	kl. 15–18	kl. 18–22	kl. 22–24
måndag	3	–	1,75	1,75	2,5
tisdag–torsdag	2,5	–	1,75	1,75	2,5
fredag	2,5	–	1,75	2,25	3
lördag–söndag*	3	2,25	2,25	2,25	3

* samt helgdagar, helgdagsaftnar fr.o.m. kl. 18, midsommarafton och julafton som infaller på någon annan dag än söndag

Protokollsanteckning

LÄKTA 2014–2016 bilaga 2 § 5, som gäller ersättningar för arbetsplatsjour, är i kraft till 31.12.2015.

Tillämpningsanvisning

Avsikten med ändringarna i ersättningsgrunderna är inte att ändra lokalt tillämpade inledningstidpunkter för jouren. Ersättningarna betalas från den tidpunkt då jouren inleds. Om jouren på vardagar börjar till exempel kl. 14.30, höjs timlönen då med koefficienten 1,75.

Med beaktande av läkarnas och tandläkarnas jourbundenhet är det motiverat att en del av jourersättningarna ges i form av ledighet.

Exempel

En läkare har jour från tisdag kl. 15.00 till onsdag kl. 8.00. Arbetsgivaren ersätter en del av jouren i form av ledighet och resten i pengar. Läkarens timlön är 33 euro. Antalet faktiska jourtimmar är 17, varav 7 ersätts med en timlön som höjts med 1,75 och 10 med en timlön som höjts med 2,5. Med förhöjningarna uppgår antalet timmar till sammanlagt 37,25, varav arbetsgivaren ersätter 5 timmar i form av ledighet dagen efter jouren och senare sammanlagt 15 timmar. Därefter återstår 17,25 timmar att ersätta i pengar, vilket blir 569,25 euro.

Exempel på jourersättning under söckenhelger

Söckenhelgsersättningarna ges på samma sätt som söndagsersättningarna.

En läkare har jour på trettondagen. Trettondagen den 6 januari infaller på en tisdag.

Läkarens jourpass börjar på tisdag kl. 9 och slutar onsdag morgon kl. 8.

Läkaren får samma ersättningar som på veckoslut, dvs. fram till kl. 22 enligt koefficienten 2,25 och från kl. 22 till kl. 8 på onsdag morgon enligt koefficienten 3.

mom. 2 Ersättningar för fri jour och avvikande arbetsplatsjour

För varje timme fri jour och avvikande arbetsplatsjour betalas minst en grundersättning enligt tabellen nedan. Ersättningen beräknas på läkarens/tandläkarens oförhöjda timlön eller alternativt ges motsvarande ledighet.

Veckoslutsersättning betalas för tiden från fredag eller från vardag före söckenhelg/julafton/midsommarafton kl. 18.00 till måndag/nästa vardag kl. 8.00.

Tidpunkt	Beredskapstid som fastställts för tjänsteinnehavaren
	Högst 30 minuter	Över 30 minuter
Vardag	25 %	19 %
Veckoslut	36 %	26 %

För arbetad tid betalas en ersättning enligt mom. 1 eller ges motsvarande ledighet. Dessutom betalas åtgärdsarvoden och arvoden för utlåtanden och intyg enligt bilaga 1–3.

I avvikande arbetsplatsjour är den fastställda beredskapstiden alltid klart kortare än 30 minuter, vilket beaktas vid bestämningen av grundersättningsprocenten.

Tillämpningsanvisning

Med beredskapstid avses den tid inom vilken den jourhavande efter kallelse ska infinna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta.

När procenten för grundersättningen för fri jour och avvikande arbetsplatsjour bestäms lokalt, höjs procenttalen i tabellen ovan beroende på bland annat

hur bindande jouren är (den beredskapstid som fastställts för läkaren),
jourens belastningsgrad (andelen arbetad tid och upprepningen av perioder med arbetad tid och vilotidens längd mellan perioderna) och
hur ofta läkarna har jour (det genomsnittliga antalet jourtillfällen i månaden per läkare som deltar i jouren).

Vid fri jour anses den arbetade tiden börja löpa när den jourhavande efter kallelse har infunnit sig på arbetsplatsen klar att genast börja arbeta. Vid avvikande arbetsplatsjour anses den arbetade tiden börja löpa när den jourhavande efter kallelse omedelbart beger sig iväg till arbetet. Den arbetade tiden upphör när arbetet är slutfört.

Betalning av grundersättning

Grundersättning betalas för varje timme som läkaren eller tandläkaren har haft jour enligt den fastställda jourplanen. Jouren kan fortsätta längre än vad som bestämts på förhand, om en del av patienterna annars skulle bli utan vård. Arbetsgivaren fastställer i efterskott de timmar som överstiger jourplanen.

Ovan nämnda grundersättningar betalas också till deltidsanställda läkare, till legitimerade läkare som saknar särskild allmänläkarutbildning, till tandläkare med begränsad legitimation och till medicine och odontologie studerande.

Vid fri jour kan arbetsgivaren ge läkaren möjlighet att vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet om läkaren inte hinner ta sig från sin normala bostad till arbetsplatsen inom den förutsatta tiden. Det innebär dock inte att den fria jouren därmed blir arbetsplatsjour, utan ersättningarna betalas enligt ersättningarna för fri jour.

Protokollsanteckning (bilaga 1)

Om den grundersättning för jour som betalas till tjänsteinnehavaren enligt det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 2007–2009 har varit större än den grundersättning för jour som anges i mom. 2, ska till tjänsteinnehavaren betalas minst en grundersättning enligt ovan nämnda avtal så länge som tjänsteinnehavarens anställning fortsätter utan avbrott i samma eller motsvarande tjänst och tjänsteinnehavaren har jour i samma eller motsvarande jourenhet.

Protokollsanteckning (bilaga 2)

Arbetsgivaren ska följa vilken andel det aktiva arbetet utgör av jourtjänstgöring på arbetsplatsen för en tandläkare vid hälsocentral. Om den ersättning för hälsocentralsjour (inkl. grundersättningar, åtgärds- och besöksarvoden och garantilön) som betalats till en tandläkare enligt LÄKTA 2007–2009 överstiger det sammanlagda beloppet av ersättningen för aktiv jour enligt § 5 i bilaga 2 och åtgärds- och besöksarvodena för tiden i fråga, tillämpas under den innevarande avtalsperioden en garantilön enligt § 5 mom. 2 i bilaga 2 till det nämnda avtalet, förutsatt att tandläkarens anställning fortsätter utan avbrott i samma eller motsvarande tjänst.

mom. 3 Arbetad tid som underskrider en timme

Om den arbetade tiden under fri jour underskrider en timme betalas ersättningen för arbetad tid enligt mom. 1 ändå för en timme. Om det i en och samma timme ingår flera pass arbetad tid som är kortare än en timme eller utöver arbetad tid också telefonkonsultation, betalas för dessa sammanlagt ersättning för högst en timme. Samma timme innebär tiden från den arbetade tidens början och framåt i kronologisk ordning.

mom. 4 Telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour

Tid som använts för telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour betraktas som arbetad tid. För telefon- eller distanskonsultation under fri jour och avvikande arbetsplatsjour ges en ersättning som motsvarar den tid som använts för konsultationen, såvida inte läkaren för samma timme får högst en timmes ersättning enligt ovan.

Med telefonkonsultation och annan distanskonsultation i samband med jour avses överläggningar och anvisningar om vården av en patient, antingen mellan den jourhavande läkaren och en annan jourhavande läkare vid samma sjukhus (i allmänhet s.k. primär- eller bakjourhavande) eller med den person bland vårdpersonalen som närmast är ansvarig för vården av patienten när läkaren inte är på plats, eller med en jourhavande läkare vid ett annat sjukhus eller en hälsocentral.

Ersättning för telefonkonsultation eller annan distanskonsultation betalas inte om läkaren enbart kallas till sjukhuset eller om läkaren, efter att eventuellt ha gett vårdföreskrifter, med anledning av telefonsamtalet beger sig till sjukhuset.

Tillämpningsanvisning

Det bör finnas en tillförlitlig utredning om telefonkonsultationen eller distanskonsultationen (datum, klockslag, namnet på den som begärde konsultation samt konsultationens orsak och längd). För telefon- och annan distanskonsultation ges ersättning för den tid som läkaren använt till att studera journalhandlingarna och till att skriva ner och/eller ge vårdanvisningar (om det tagit t.ex. 16 minuter antecknas denna tid som konsultationens längd och ersättning ges för 16 minuter).

mom. 5 Resekostnadsersättning till jourhavande läkare

Till en jourhavande läkare som har arbetsplatsjour betalas inte ersättning för resekostnader som föranleds av resor mellan jourplatsen och bostaden (är arbetsresa). Om en sådan arbetsresa är längre än läkarens normala arbetsresa till den plats där läkaren arbetar permanent, betalas ersättning för de extra kostnaderna (AKTA bilaga 16 § 2 mom. 2). Hembesök och andra besök av den som har arbetsplatsjour är tjänsteförrättningsresor, som ersätts enligt bilaga 16 i AKTA.

Om en jourhavande läkare under fri jour blir tvungen att till följd av sina tjänsteuppgifter bege sig till hälsocentralen/sjukhuset, ersätts resekostnaderna i den mån de är rimliga (gäller vanligen egen bil eller eventuellt taxi). För resa under jour från en fritidsbostad till arbetsplatsen och tillbaka betalas ersättning högst som från den egentliga bostaden eller hemmet.

På basis av AKTA bilaga 16 § 6 mom. 2 betalas till jourhavande läkare vid en hälsocentral dagtraktamente för tjänsteförrättningsresa i anslutning till jourtjänstgöring, om

läkaren under ett jourskift som en myndighet beordrat måste övernatta någon annanstans än i sin bostad
tjänsteförrättningsresan sträcker sig längre än 15 km från läkarens bostad och tjänsteställe
förutsättningarna för betalning av dagtraktamente uppfylls i övrigt.

Om jourplatsen för en hälsocentralsläkare samtidigt är den plats där läkaren huvudsakligen utövar sin tjänst (huvudsakligt tjänsteställe), betalas inget dagtraktamente. Som ett här avsett huvudsakligt tjänsteställe betraktas också en jourplats där läkaren i medeltal arbetar över 15 % (ca en arbetsdag) av sin ordinarie arbetstid.

§ 15 Mertids- och övertidsarbete

mom. 1 Definition av och ersättning för kliniskt mertidsarbete

Med kliniskt mertidsarbete avses sådant kliniskt mottagningsarbete för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral och sådant kliniskt arbete för en heltidsarbetande sjukhustandläkare i huvudtjänst med specialtandläkarkompetens som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden och som inte utförs under den ordinarie arbetstid som antecknats i läkarens/tandläkarens arbetsskiftsförteckning eller under jourtid. Till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhustandläkare betalas ersättning för kliniskt mertidsarbete enligt respektive bilaga. För ovan avsett mertidsarbete betalas inga andra arbetstidsersättningar.

mom. 2 Definition av och ersättning för annat mertidsarbete

Annat mertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens ordinarie arbetstid och som inte är övertidsarbete eller sådant kliniskt mertidsarbete som avses ovan i mom. 1 eller sådan jour som avses i § 13. I mertidsersättning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

mom. 3 Definition av och ersättning för annat övertidsarbete

Annat övertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar och som inte är sådant kliniskt mertidsarbete som avses i mom. 1 ovan eller sådan jour som avses i § 13: 38 timmar 15 minuter x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänsteinnehavaren. Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledighet med motsvarande förhöjning.

Tillämpningsanvisning

När det gäller sådant kliniskt mertidsarbete som det finns särskilda bestämmelser om i bilagorna, bestäms ersättningarna för mertidsarbete och övertidsarbete uteslutande utgående från dessa bestämmelser i bilagorna. Det har ingen betydelse att arbetstiden då eventuellt överskrider den i mom. 3 angivna övertidströskeln. På motsvarande sätt betalas till den som beordrats jour enbart de jourersättningar som anges i tabellen i § 14 mom. 1 oberoende av om den arbetade tiden under jouren blir sådant mertids- eller övertidsarbete som avses i denna paragraf. Vid betalning av arbetstidsersättningar behandlas alltså mertidsarbete och jour som avses i bilagorna separat från s.k. annat mertids- och övertidsarbete som avses i denna paragraf.

I läkaravtalet finns inga bestämmelser om sjukhusläkarnas s.k. kliniska mertidsarbete. Också för sjukhusläkare med full arbetstid kan arbetstidsersättningar för s.k. kliniskt mertidsarbete avtalas lokalt i avvikelse från arbetstidsbestämmelserna i läkaravtalet, t.ex. när en läkare utöver sin ordinarie arbetstid utför sådant patientarbete vid sjukhus eller på någon annan plats som arbetsgivaren bestämt (t.ex. vid en hälsocentral) och på förhand har planerats i den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren godkänt.

Den lokala arbetsgivaren beslutar om behovet och ordnandet av kliniskt mertidsarbete och för det kliniska arbetet utarbetas en plan, av vilken bl.a. ska framgå vilka undersökningar och behandlingar som ska utföras som kliniskt arbete, mängden åtgärder och en kostnadsberäkning. Respektive läkare som deltar i detta arbete ska godkänna planen och förbinda sig att genomföra den. Ersättningarna bestäms efter lokala förhållanden och vid behov för enskilda läkare, t.ex. som åtgärdsarvoden eller som helhetsarvoden för ett visst antal åtgärder. I lokalt avtalade ersättningar ingår alla arbetstidsersättningar som betalas till läkare för arbetet och utöver detta betalas inte sådana arbetstidsersättningar som bestämts i läkaravtalet.

§ 16 Ersättning till läkare som inkallas till arbete under sin lediga tid

Till läkare och tandläkare som inkallas till arbete under sin lediga tid kan ersättning för arbetet betalas med iakttagande av § 11 och § 15 mom. 2 och 3 i allmänna delen i detta avtal eller i tillämpliga delar bestämmelserna i respektive bilaga, så som närmare bestäms lokalt.

§ 17 Granskningsperiod för det maximala antalet övertidstimmar

Kalenderåret används som en sådan period för det maximala antalet övertidstimmar som avses i 19 § 1 mom. i arbetstidslagen. Till övriga delar tillämpas bestämmelsen i 19 § i arbetstidslagen.

Tillämpningsanvisning

Till det maximala antalet övertidstimmar enligt 19 § i arbetstidslagen räknas arbete som utförts på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar:

40 timmar x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänsteinnehavaren. När man räknar ut den tid som ska hänföras till det maximala antalet övertidstimmar beaktas den tid som uttryckligen använts för arbete. Exempelvis vilotider eller arbetstidsersättningar i ledig tid (t.ex. jourledighet) räknas inte här som sådan arbetstid, inte heller t.ex. tid som åtgått till utbildning eller förtroendemannauppdrag, inte ens om de sköts under ordinarie arbetstid. Av jourtid beaktas som här avsedd arbetstid den arbetade tiden.

§ 18 Arbetstidshandlingar

Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken det framgår hur arbetstiden ska användas under arbetsperioden. Arbetsskiftsförteckningen ska skriftligt delges tjänsteinnehavaren i god tid och senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med tjänsteinnehavarens samtycke eller av grundad anledning.

Beträffande utjämningsschemat för arbetstiden iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i § 29 i arbetstidskapitlet i AKTA.

Tillämpningsanvisning

Se tillämpningsbilaga 1 till allmänna delen om hur arbetsskiftsförteckningen görs upp och ändras m.m.

IV Vilotider

§ 19 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet

Uträkning av timlön
mom. 1

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt jourer-sättning får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad

med 160 (hälsocentralläkare, hälsocentraltandläkare och andra än praktiserande veterinärer)
med 163 (sjukhusläkare, sjukhustandläkare).

Uträkning av timlön i deltidsarbete
mom. 2

Timlönen för en deltidsarbetande får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den ordi-narie arbetstiden för den deltidsarbetande (deltidsarbetstiden) divideras med den fulla arbetstiden och multipliceras med den i mom. 1 angivna månadslönedivisorn för en anställd med full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Formel för timlön:

Timlönen = deltidslönen

(

mån. lönedivisorn

deltidsarbetstiden

)

full arbetstid

mom. 3

I andra fall än de som avses i mom. 1 och 2 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används till ordinarie arbete under en månad.

Tidpunkten för ersättningar
mom. 4

Penningersättning ska betalas senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. I fråga om ersättning i form av ledighet, se § 22 i allmänna delen i LÄKTA.

Tillämpningsanvisning

I AKTA kap. III § 23 mom. 1 finns en särskild bestämmelse om tid-punkten för arbetstidsersättningar till dem som är i ledande eller självständig ställning.

§ 20 Ledighet per vecka

Bestämmelserna i § 26 mom. 1 och 5 i arbetstidskapitlet i AKTA iakttas, om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom primärvården eller den specialiserade sjukvården ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Utöver vad som bestäms i § 26 mom. 3 i arbetstidskapitlet i AKTA kan de som omfattas av avtalet beordras jour eller kallas till arbete under sin veckoledighet eller under någon annan ledig dag, om detta är motiverat med tanke på en effektiv verksamhet och patientsäkerheten. Till den del ledigheten per vecka inte uppfylls har läkarna och tandläkarna dock rätt till ersättning enligt § 26 mom. 4 i arbetstidskapitlet i AKTA. Om det finns en verksamhetsbetingad anledning som gör det nödvändigt att betala ersättningen i pengar, är detta möjligt också utan läkarens/tandläkarens samtycke.

Tillämpningsanvisning

1 Planering av ledighet per vecka

Avtalsbestämmelserna utgår från principen om femdagars arbetsvecka. För att de lediga dagarna ska kunna ges på ett ändamålsenligt sätt ska arrangemangen med lediga dagar beaktas redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp. Lediga dagar är också t.ex. söckenhelger och de ledigheter som beviljats som jourersättning. Man ska t.ex. försöka garantera ledigheten per vecka på ett sådant sätt att inte samma läkare åläggs jour under ett helt veckoslut. När arbetsperiodens arbets- och jourarrangemang planeras bör man också i övrigt se till att det i perioden ingår sådana lediga dagar under vilka tjänsteinnehavaren är fri från sina tjänsteåligganden och sin jourplikt.

Med ledighet per vecka avses att tjänsteinnehavaren under en kalendervecka ska få en oavbruten ledighet på 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar, under vilken tjänsteinnehavaren inte utför arbete (t.ex. ordinarie arbetstid, arbetad tid under fri jour eller telefonkonsultation eller annan distanskonsultation). Ledigheten per vecka kan alltså ordnas antingen så att det i varje kalendervecka ingår en oavbruten ledighet på minst 35 timmar eller så att ledigheten är i genomsnitt 35 timmar under en period på 14 dygn, varvid ledigheten ska vara minst 24 timmar i en följd under vardera veckan. I så fall är ledigheten under den andra veckan skillnaden mellan antalet lediga timmar den första veckan och de totalt 70 timmar som krävs, t.ex. 24 timmar vecka 1 och 46 timmar vecka 2 eller 30 timmar vecka 1 och 40 timmar vecka 2 (totalt alltså 70 timmar ledighet).

I arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet ingår att bestämma vilketdera veckoledighetssystem som iakttas. Genomsnittlig veckoledighet behöver inte vara regel eller fortlöpande praxis, utan veckoledigheten kan också tillfälligt ges som genomsnittlig. För klarhetens skull rekommenderas ändå att de allmänna principerna för ledigheten, bland annat vilket system som i regel tillämpas, skrivs in i de allmänna anvisningarna om uppgörande av arbetsskiftsförteckningarna.

Tjänsteinnehavaren bör på förhand få veta när veckoledigheten infaller, men den behöver inte märkas ut i arbetsskiftsförteckningen, eftersom den indirekt framgår av tiderna för när arbetsskiften börjar och slutar. Ledigheten per vecka kan infalla delvis under föregående och delvis under följande kalendervecka, och den räknas då som ledighet under den vecka då största delen av ledigheten infaller.

Arbetsgivaren har rätt att vid behov ensidigt ändra tidpunkten för en planerad ledighet per vecka. Detta kan komma i fråga till exempel då en tjänsteinnehavare måste inkallas till arbete under en planerad ledighet eller jour. Då räknas den längsta sammanhängande erhållna ledigheten som ledighet per vecka eller som en del av ledigheten per vecka.

Om en tjänsteinnehavare inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester, sjukledighet, någon annan tjänstledighet eller arbetstidsersättning i form av ledig tid, och frånvaron har varat minst 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar i en följd, anses ledigheten per vecka ha uppfyllts.

2 Ersättning när ledigheten per vecka inte uppfylls

Om en tjänsteinnehavare (som omfattas av arbetstidslagen) blir tvungen att arbeta under sin ledighet per vecka betraktas den längsta sammanhängande ledighet som tjänsteinnehavaren fått som ledighet per vecka eller som en del av ledigheten per vecka, och för den del av veckoledigheten som inte uppfyllts, dvs. den arbetade tiden under ledigheten, betalas en ersättning enligt AKTA § 26 mom. 4. Om till exempel en ledighet på 24 timmar har planerats och tjänsteinnehavaren under denna ledighet har arbetat först 2 timmar och sedan 1 timme, dvs. sammanlagt 3 timmar, betalas en ersättning för 3 timmar (den tid som använts för arbetet avrundas varken uppåt eller neråt när ersättning betalas). Om en del av den planerade ledigheten återstår efter avbrottet, dvs. efter att arbetet upphört, fortsätter ledigheten per vecka (ett avbrott i ledigheten innebär inte att ersättning ska betalas också för den tid som följer efter avbrottet).

Om arbetsgivaren har möjlighet att ordna ledigheten per vecka, men tjänsteinnehavaren uttryckligen ber om arbetsarrangemang som innebär att ledigheten inte uppfylls, har tjänsteinnehavaren inte rätt till ersättning (vid behov kan man upprätta ett protokoll enligt § 3 i arbetstidskapitlet i AKTA).

§ 21 Ledig dag efter arbetsplatsjour

Arbetsgivaren ska se till att läkarna får en tillräcklig vilotid efter jourskift innan arbetet börjar följande dag.

Arbetsdagen efter arbetsplatsjour (jour från kvällen till morgonen) ska helt eller delvis planeras som ledig t.ex. genom jourersättning i ledig tid så att den ordinarie arbetstiden under arbetsdagen i fråga är högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5–2 timmar), om inte verksamheten inom primärvården/den specialiserade sjukvården absolut förutsätter något annat.

För en läkare som haft arbetsplatsjour vid en hälsocentral under en del av dygnet kan en kortare arbetstid än normalt (t.ex. 4 timmar) planeras för följande arbetsdag.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna ovan har tagits med i avtalet av arbetarskydds- och patientsäkerhetsskäl. Avsikten med bestämmelsen har varit att förkorta oavbrutna arbetspass. Vid planering och genomförande av arbets- och joursystemen bör man även i övrigt undvika att oavbrutna arbetspass blir oskäligt långa och medför oskälig bundenhet till arbetet med beaktande av den belastning som arbetsdagen och jourtiden medför. Den belastning som på varandra följande arbets- och jourskift orsakar kan minskas genom att man fördelar arbetspass, ledig tid och olika former av jour enligt en rytm som lokalt anses ändamålsenlig, varvid man kan använda jourersättning i form av ledighet, andra intjänade ledigheter och olika slags arbetsarrangemang som t.ex. arbets- och jourskift av olika längd, spridda arbetstider och kombinationer av alla dessa faktorer (se även tillämpningsanvisningarna för § 14, 20 och 22 i allmänna delen och tillämpningsbilaga 1 till allmänna delen).

§ 22 Ersättning i form av ledighet

mom. 1

Arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i detta avtal ges senast under de tre månader som följer på utgången av den arbetsvecka eller den arbetsperiod som berättigar till ersättning, om inget annat avtalas med tjänsteinnehavaren eller lokalt.

mom. 2

Om den planerade ersättningen i ledig tid inte har kunnat ges inom denna tid, betalas en penningersättning senast under den kalendermånad som följer efter att tiden för givande av ersättning i ledig tid gick ut.

Tillämpningsanvisning

Ersättning för arbetsplatsjour bör dock i mån av möjlighet ges i form av ledighet på läkarens första arbetsdag omedelbart efter respektive jour (se bestämmelsen i § 21 ovan).

Jourersättning i form av ledighet (jourledighet) bör i allmänhet ges som hela arbetsveckor. Då motsvarar 38 timmar 15 minuter jourledighet en veckas ledighet i ordinarie arbetstid. Under en söckenhelgsvecka är jourledigheten mindre i motsvarande grad som den ordinarie arbetstiden är kortare.

Om jourledighet ges för en kortare period än en kalendervecka, iakttas som riktgivande i tillämpliga delar bestämmelserna om en avbruten arbetsvecka i § 12 mom. 4 i allmänna delen. Under en sådan vecka är den ordinarie arbetstiden en veckas ordinarie arbetstid (38 timmar 15 minuter), under en söckenhelgsvecka kortare enligt söckenhelgsförkortningen, minskad med mängden jourledighet, oberoende av på vilket sätt arbetstiden i respektive vecka har fördelats på de olika arbetsdagarna. Motsvarande förfarande iakttas under en arbetsperiod.

Exempel

Arbetsskiftsförteckningen för en hälsocentralläkare görs upp för en treveckorsperiod, och under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren har jourledigt hela den vecka då långfredagen infaller och semester under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Ordinarie arbetstid under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (beviljad jourledighet 31 timmar, förkortningen p.g.a. långfredagen är 7 timmar 15 minuter) - 7 timmar 15 minuter (annandag påsk) - 15 timmar (7 timmar 15 minuter + 7 timmar 45 minuter, semesterdagar som annars hade varit arbetsdagar) = 54 timmar 15 minuter.

Ersättning i ledig tid ges i den tjänst där ledigheten har intjänats eller i en annan tjänst med samma lönenivå vid sjukhuset/hälsocentralen. Om ersättning i ledig tid inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas penningersättning enligt det tjänstekollektivavtal som gäller vid betalningstidpunkten. Penningersättningen betalas utgående från lönen vid betalningstidpunkten.

Under den vecka eller de dagar som ges som jourledighet kan läkaren inte utföra mertidsarbete.

Läkare som har jourledigt beordras i allmänhet inte jour under jourledigheten, även om jourledighet inte utgör något hinder för att utföra jour under den vecka eller dag som getts som jourledighet.

mom. 3 Flyttning av ledighet när tjänsteinnehavaren insjuknar

Om tjänsteinnehavaren insjuknar innan en ledighet som utgör arbetstidsersättning börjar eller under en sådan ledighet, tillämpas samma förfarande som vid flyttning av semester i motsvarande situationer (§ 11 i semesterkapitlet i AKTA), och arbetsgivaren har då rätt till den del av sjukdagpenningen som motsvarar den lön som betalats för sjukdomstiden. Om det efteråt konstateras att sjukdagpenning inte betalas till arbetsgivaren, anses ledigheten som utgör arbetstidsersättning uttagen och förbrukad enligt den ursprungliga bekräftelsen.

§ 23 Daglig vilotid (måltidsrast och måltidsuppehåll)

mom. 1 Läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus

Läkare och tandläkare ska ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, ett måltidsuppehåll då de har möjlighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande vid inrättningen, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som ska utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Tillämpningsanvisning

Under en måltidsrast som inte räknas in i arbetstiden får en tjänsteinnehavare fritt avlägsna sig från arbetsplatsen, t.ex. från hälsocentralen eller sjukhuset. Tjänsteinnehavaren får däremot inte avlägsna sig från hälsocentralen eller sjukhuset under arbetstid – således inte heller under ett måltidsuppehåll som ingår i arbetstiden – utom i ärenden som hör till tjänsteutövningen eller undantagsvis med sin överordnades tillstånd.

mom. 2 Andra som omfattas av avtalet

Den dagliga vilotiden för andra än de tjänsteinnehavare som nämns i mom. 1 ovan och vilkas ordinarie arbetstid anges i avtalet, bestäms enligt § 27 mom. 1 i arbetstidskapitlet i AKTA.

V Övriga bestämmelser

§ 24 Övriga tillämpliga bestämmelser i AKTA

Dessutom tillämpas följande kapitel och bilagor i AKTA:

Kap. I	Allmänna delen, § 2 mom. (avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor), § 7 och 8 .
Kap. IV	Semester Grunden för beräkning av semesterlön, semesterersättning och semesterpenning, se LÄKTA allmänna delen § 9. Angående utbytesledighet, se § 25 nedan.
Kap. V	Tjänstledighet
Kap. VI	Ersättningar för kostnader och naturaprestationer
Kap. VII	Förtroendemän
Kap. VIII	Permittering, onbildning till deltidsanställning och anställningens upphörande
Bilaga 16	Ersättningar för resekostnader

§ 25 Utbytesledighet

Den semesterpenning som avses i § 18 i semesterkapitlet i AKTA eller en del av semesterpenningen kan med tjänsteinnehavarens samtycke ges i form av motsvarande ledighet.

Protokollsanteckning

Utbyte av semesterpenning mot ledighet bestäms i fråga om kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019 enligt underteckningsprotokollet och ett särskilt kollektivavtal (Tjänstekollektiv-avtal om utbyte av semesterpenningen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019 mot ledighet).

Tillämpningsanvisning

Antalet utbytesledighetsdagar utgör 50 % av antalet intjänade semesterdagar enligt tabellerna i § 5 mom. 2 i semesterkapitlet i AKTA. När utbytesledighet beviljas antecknas som utbytesledighet motsvarande antal dagar som för semester, dvs. arbetsdagar (mån–fre förutom söckenhelg). Utbytesledighet som beviljas som en hel vecka fastställs från måndag till söndag (5 dagar utbytesledighet). Ordinarie lön enligt § 5 i lönekapitlet i AKTA betalas för hela utbytesledighetstiden (inte enbart för utbytesledighetsdagarna).

Om hela semesterpenningen tas ut i form av ledighet, betalas ingen semesterpenning. Om bara en del av semesterpenningen tas ut i form av ledighet, avdras från den semesterpenning (euro) som räknats ut enligt § 18 i lönekapitlet i AKTA lönen (semesterpenningen: antalet utbytesledighetsdagar) för så många dagar som tjänsteinnehavaren har utbytesledighet.

Om tjänsteinnehavaren insjuknar innan utbytesledigheten börjar eller under ledigheten, tillämpas samma förfarande som vid flyttning av semester i motsvarande situationer, och arbetsgivaren har då rätt till den del av sjukdagpenningen som motsvarar den lön som betalats för sjukdomstiden.

Exempel

Den ordinarie lönen för en tjänsteinnehavare är enligt § 9 i allmänna delen i LÄKTA 4 000 euro. Tjänsteinnehavaren har rätt till semester för 8 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i AKTA, utbytesledigheten är således 12 dagar (24 dagar : 2). Semesterpenningen är 1 920 euro (8 mån. x 6 % x 4 000 euro), vilket innebär att beloppet per utbytesledighetsdag är 160 euro (1 920 euro : 12 dagar utbytesledighet). För tjänsteinnehavaren fastställs 7 dagar utbytesledighet (måndag till följande veckas tisdag) och för den tiden betalas ordinarie lön enligt AKTA kap. II § 5 och den resrterande delen av semesterpenningen (en del som motsvarar 5 dagar utbytesledighet) betalas i pengar. I pengar betalas 800 euro (semesterpenningen 1 920 euro - 7 dagar utbytes-ledighet x 160 euro).

§ 26 Lokala avtal

mom. 1

Detta avtal tillämpas inte till de delar som dess bestämmelser frångåtts genom ett lokalt avtal som är förenligt med § 13 i det kommunala huvudavtalet.

mom. 2

Genom lokala avtal får man dock inte avtala om en lägre grundlön än den lägsta som ska betalas enligt detta avtal eller avvika från avtalets bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjuk- eller moderskapsledighetsförmåner. Om en inrättning eller verksamhetsenhet, vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning, överförs på en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i AKTA.

mom. 3

Lokala avtal som ingåtts med stöd av § 25 mom. 3 i allmänna delen i LÄKTA 2007–2009 gäller i enlighet med respektive avtals bestämmelser om giltighetstid.

Tillämpningsanvisning

Tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 1 i allmänna delen i AKTA iakttas i tillämpliga delar.

§ 27 Arbetsfred

mom. 1

mom. 2

En förening som är bunden av detta avtal är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller överträder bestämmelserna i avtalet. Denna skyldighet innebär också att föreningen inte får stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få dem att upphöra.

Tillämpningsbilaga 1 till allmänna delen

Tillämpningsanvisning om arbetsskiftsförteckningar

1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp

Till arbetsgivarens skyldigheter hör att på behörigt sätt göra upp en arbetsskiftsförteckning för tjänsteinnehavarna. Arbetsgivaren (styrelsen e.d. och/eller chefsläkaren/ledande tandläkaren) bör också ge allmänna anvisningar om de viktigaste principerna för hur arbetsskiftsförteckningen görs upp och hur den godkänns och ändras. Vid behov ges närmare anvisningar för enskilda enheter e.d. De ledande tjänsteinnehavarna (t.ex. chefsläkaren/ledande tandläkaren) och de närmaste cheferna (t.ex. överläkarna) är primärt ansvariga för de underställda tjänsteinnehavarnas arbetsskiftsförteckningar och övriga arbetstidsarrangemang samt tillsynen över dessa. Arbetsgivaren kan inte ersätta arbetsskiftsförteckningen med något annat dokument.

Enhetens chef gör upp en arbetsskiftsförteckning för de enskilda tjänsteinnehavarna enligt anvisningarna. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska tjänsteinnehavarna själva eller den förtroendeman som representerar dem ges tillfälle att framföra sin åsikt, om tjänsteinnehavaren eller förtroendemannen begär det.

Av arbetsskiftsförteckningen ska framgå när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren. Arbetsskiftsförteckningen fungerar alltså samtidigt som tjänsteinnehavarens arbetsplan för arbetsveckan och arbetsperioden. Den dagliga ordinarie arbetstiden har inte fastställts i avtalet. Längden på läkarnas arbetsdagar och de tidpunkter då arbetet utförs kan variera beroende på verksamhetens karaktär i de enskilda enheterna (bl.a. enligt antalet patienter, patientkategorier och vårdsynpunkter). Den ordinarie arbetstiden bör i allmänhet fördelas så jämnt som möjligt på arbetsveckans och arbetsperiodens samtliga arbetsdagar.

I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetstiden, även jour som beordrats tjänsteinnehavaren (när jouren börjar och slutar och vilken jourform det är fråga om) och kliniskt mertidsarbete, för att man ska kunna följa bl.a. totalarbetstiden (gränsen för övertid) och bundenheten till arbetet (bl.a. belastningsfaktorer, rättvis och ändamålsenlig fördelning av arbetsbördan), samt hur lediga dagar förlagts och tagits ut. Vid behov kan olika läkare utföra ordinarie arbetstid, mertidsarbete och jour samtidigt i slutet av dagen. En tjänsteinnehavares arbetsskift och jourer bör planeras så att arbetspassen inte blir alltför långa och påfrestande.

Den verksamhet som antecknats i arbetsskiftsförteckningen ska ske vid hälsocentralen, sjukhuset eller respektive verksamhetsenhet (t.ex. rådgivningsbyrå, skola, poliklinik), om inte chefen av särskilda skäl ger tillstånd till att en bestämd uppgift utförs någon annanstans, eller det är frågan om hembesök eller någon annan tjänsteuppgift. Detta gäller även administrativa byråuppgifter. Arbete som utförts hemma godkänns inte som arbetstid annat än i undantagsfall.

2 Utjämningsschema

Om den arbetsperiod som iakttas är så lång att det är svårt att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela perioden, kan man göra upp ett utjämningsschema för arbetstiden enligt § 29 i arbetstidskapitlet i AKTA och fastställa en separat arbetsskiftsförteckning för varje kortare period. Innan arbetsgivaren ändrar längden på arbetsperioden ska arbetsgivaren höra den förtroendeman som företräder tjänsteinnehavarna eller tjänsteinnehavarna själva.

3 Ändringar i arbetsskiftsförteckningen

Huvudregeln är att en arbetsskiftsförteckning som fastställts och lagts fram ska följas. Om avvikelser från arbetsskiftsförteckningen måste göras, antecknas de eventuella ändringarna i arbetsskiftsförteckningen (därtill kan de dokumenteras separat).

Huruvida det föreligger grundad anledning att ändra arbetsskiftsförteckningen prövas från fall till fall. Sådana anledningar är bland annat verksamhetsbetingade skäl, t.ex. patienternas antal, kategori och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. En grundad anledning föreligger också när en tjänsteinnehavare till exempel på grund av sjukdom inte sköter ett arbetsskift eller en jour som tjänsteinnehavaren enligt arbetsskiftsförteckningen skulle få ersättning för i ledig tid, eller om arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. En grundad anledning, och ett förfarande som rekommenderas, är att man, om mer arbete än planerat behöver utföras någon dag, i stället kortar av arbetstiden för de övriga arbetsdagarna under arbetsperioden i motsvarande mån om det är möjligt med tanke på verksamheten. Den ordinarie arbetstiden ska då i genomsnitt bli den som anges i § 12 mom. 2 ovan, dvs. 38 timmar 15 minuter per vecka.

Ändringar ska godkännas av den som fastställt arbetsskiftsförteckningen, i brådskande fall i efterskott. Om arbetsskiftsförteckningen nödvändigtvis måste ändras så att den ordinarie arbetstiden ändras till kliniskt mertidsarbete eller annat mertids-/övertidsarbete, ska tillstånd på förhand inhämtas hos den som fastställt arbetsskiftsförteckningen.

4 Planering av arbetsskiftsförteckningen och arbetsperiodens längd för en deltidsanställd läkare eller tandläkare

När arbetsskiftsförteckningen görs upp gäller samma skyldigheter och principer för deltidsanställda som för heltidsanställda. Också för en deltidsanställd läkare ska arbetsskiftsförteckningen utvisa när den dagliga arbetstiden de facto börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren.

För deltidsanställda kan arbetsgivaren ha godkänt en speciell indelning i arbetsperioder och lediga perioder. I så fall ska arbetsperioden vara tillräckligt lång för en utjämning till genomsnittlig arbetstid. För deltidsanställda läkare och tandläkare används och görs upp en arbetsskiftsförteckning av annan längd än för heltidsanställda. Om det till exempel är fråga om en läkare eller tandläkare som arbetar varannan vecka, ska en arbetsperiod som är delbar med två tillämpas på honom eller henne, till exempel en arbetsperiod på sex veckor.

5 Hörande och förhandlingar vid ändringar i arbetstidsarrangemangen

Om verksamheten kräver att väsentliga och permanenta ändringar genomförs i de arbetstidsarrangemang som enligt arbetsskiftsförteckningarna vanligtvis har iakttagits, ska förhandlingar om ändringarna föras med respektive tjänsteinnehavare, eller, om de nya arrangemangen gäller minst fem tjänsteinnehavare, med den förtroendeman som representerar tjänsteinnehavarna. Vid förhandlingarna bör samförstånd eftersträvas.

6 Tider som bör reserveras i arbetsskiftsförteckningen för läkarnas och tandläkarnas olika uppgifter

6.1 Läkare vid hälsocentraler

6.1.1 Mottagningsarbete

För mottagningsarbete ska i arbetsskiftsförteckningen upptas så många timmar i veckan som man antar behövs för mottagningsverksamheten, enligt vad som är möjligt med hänsyn till läkarens övriga uppgifter. Mottagningsarbetet är hälsocentralens viktigaste uppgift.

6.1.2 Arbetsuppgifter vid rådgivningsbyråer m.m.

Förutom för mottagningsarbetet ska i arbetsskiftsförteckningen reserveras tillräckligt med tid för läkarens övriga uppgifter (skolor, rådgivningsbyråer, vårdavdelningar, vårdinrättningar o.s.v.). I den tid som reserveras för hälsorådgivning och skolhälsovård m.m. ska också ingå den tid som behövs för resor från en arbetsplats till en annan.

6.1.3 Intyg och utlåtanden

I arbetsskiftsförteckningen reserveras inte separat tid för utskrivning av intyg under patientbesök. Vid behov reserveras i arbetsskiftsförteckningen tillräckligt med tid för omfattande och tidskrävande utlåtanden och intyg (gäller också intyg och utlåtanden om patienter som undersökts på annan tid än under ordinarie arbetstid).

6.1.4 Överläggningar och sammanträden

Arbetsplatsutbildning och överläggningar antecknas i arbetsskiftsförteckningen.
Sammanträden eller överläggningar som bestämts av en myndighet och som äger rum före kl. 16 räknas till den ordinarie arbetstiden, däremot inte sammanträden som äger rum efter kl. 16, eftersom tjänsteinnehavaren för dessa sammanträden får engångsarvode enligt AKTA kap. II § 14 mom. 2. Sammanträden på grund av förtroendeuppdrag och externa sakkunniguppdrag räknas inte till den ordinarie arbetstiden.

6.2 Tandläkare vid hälsocentraler

6.2.1 Kliniskt mottagningsarbete

Med kliniskt mottagningsarbete avses mottagningsarbete som en tandläkare beordrats att sköta antingen vid en tandklinik eller en rådgivningsbyrå och som omfattar nödvändig undersökning och behandling för att bevara och förbättra hälsotillståndet för patienternas tänder, mun och tuggorgan.

6.2.2 Annat än kliniskt arbete

I arbetsskiftsförteckningen bör tillräckligt med tid per vecka reserveras för planering av patientarbete, patientadministration, förebyggande av munsjukdomar hos befolkningen, upplysningsarbete och andra uppgifter som inte ingår i det kliniska patientarbetet och som t.ex. gäller läroanstalter, arbetshandledning, planering av mottagningen o.d.

6.3 Administrativa uppgifter för läkare och tandläkare vid hälsocentraler

Vad som sägs nedan gäller i tillämpliga delar också överläkare/övertandläkare och läkare/tandläkare i motsvarande ställning. I stora enheter är det dock möjligt att en överläkare eller övertandläkare enbart har administrativa uppgifter.

De administrativa uppgifterna koncentreras till en ansvarig eller för en delfunktion ansvarig läkare/tandläkare, och av läkarens/tandläkarens arbetstid reserveras för dessa uppgifter ett tillräckligt antal timmar per vecka, med beaktande av bl.a. hälsocentralens storlek, delfunktionens art och antalet underställda. Även i fråga om de administrativa uppgifterna bör man försöka precisera den tid som ska användas för regelbundet återkommande uppgifter eller andra på förhand kända uppgifter.

Arbetsgivaren bör ge anvisningar om hur många timmar per vecka en ansvarig eller en för en delfunktion ansvarig läkare/tandläkare högst förutsätts använda för administrativa uppgifter. Om mera tid än så används för administrativa uppgifter, måste överskridningen kunna motiveras.

Om en ansvarig läkare/tandläkare temporärt får en specialuppgift (t.ex. att planera en vårdavdelning eller ny tandklinik eller att göra upp ett upphandlingsprogram) bör arbetsgivaren samtidigt besluta hur mycket tid som ska reserveras för uppgiften i arbetsskiftsförteckningen.

6.4 Kliniskt mertidsarbete för läkare/tandläkare vid hälsocentral

Mottagningsarbete som sker i form av mertidsarbete antecknas i allmänhet på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Beroende på patientsituationen kan det förhandsplanerade mertidsarbetet i någon mån underskridas eller överskridas. Eventuella ändringar ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

Utgångspunkten är att den dagliga arbetstiden inleds med ordinarie arbetstid och att mertidsarbete vid behov utförs efter den dagliga ordinarie arbetstidens slut. I undantagsfall kan mertidsarbete av verksamhetsskäl utföras före den ordinarie arbetstiden (t.ex. rådgivningsmottagning efter kl. 16).

För att kunna garantera en resultatrik verksamhet vid hälsocentralen, är det ändamålsenligt att följa bl.a. effektiviteten i mottagningsverksamheten under ordinarie arbetstid och mertidsarbetstid. Den mottagningstid som ska reserveras per patient är i allmänhet ungefär lika lång under mertidsarbetstiden som under den ordinarie arbetstiden.

6.5 Sjukhusläkare

6.5.1 Allmänt

I arbetsskiftsförteckningen antecknas med klockslag åtminstone de arbetstider för en läkare som inverkar på den övriga personalens verksamhet. Även sådant arbete som eventuellt inte är bundet vid exakta klockslag bör fastställas så exakt som möjligt. Som sådant arbete kan endast godkännas sjukhus- och poliklinikarbete som är nödvändigt med tanke på verksamheten. Tiden för fullgörande av ordinarie arbetstid som inte är bunden vid exakta klockslag antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Även eventuella s.k. kvällsronder bör antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

6.5.2 Anteckningar om privatmottagning

Utöver den ordinarie arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen mottagningstiderna för eventuell privatmottagning som får skötas vid sjukhuset. En privatmottagning bör i sin helhet hållas utanför läkarens ordinarie arbetstid och jourtjänst.
När medicinska eller andra nödvändiga skäl så kräver och då det utan att störa sjukhusets egen verksamhet är möjligt, kan läkaren dock göra röntgen-, laboratorie-, anestesi- och patologiundersökningar i enlighet med eventuell tidigare praxis under sin arbetstid, under förutsättning att den arbetstid som läkaren använt för undersökningarna ersätts med arbete utanför den ordinarie arbetstiden. Härvid antecknas i arbetsskiftsförteckningen den arbetstid som använts för privatmottagning samt den motsvarande extra arbetstid vid sjukhuset som ersätter denna tid.

6.5.3 Kliniskt mertidsarbete

Kliniskt mertidsarbete antecknas på förhand i läkarens arbetsskiftsförteckning (se tillämpningsanvisningen för § 15 mom. 3 i allmänna delen).

7 Akutläkare

Specialister i akutsjukvård (akutläkare) arbetar under alla tider på dygnet vid jourenheter. En faktor som ökar akutläkarnas arbetsbelastning och bundenhet till arbetet är att andelen arbete som utförs under obekväm arbetstid är större än genomsnittet.

När akutläkarnas arbetsskiftsförteckning görs upp bör man se till att det också ingår dagarbete i arbetstiden.

Akutläkarnas arbetsskiftsförteckningar kan göras upp till exempel så att en del av jourersättningarna ges som jourledighet.

Tillämpningsbilaga 2 till allmänna delen

Tillämpningsanvisning om begrepp inom läkaravtalets tilllämpninsområde

Rätten att utöva läkar-, tandläkar-, specialistläkar- och specialtandläkaryrket regleras i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994). Med stöd av lagen har förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) utfärdats.

Nedan anges till behövliga delar numret på lagar och förordningar genom vilka lagen eller förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har ändrats.

Rätt eller tillstånd att utöva yrke i Finland beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira efter ansökan

I avtalet har följande begrepp använts:

Legitimerad läkare

Läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare efter att ha avlagt medicine licentiatexamen i Finland.
Läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Läkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som var legitimerade läkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994 och då hade rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland.
Läkare med specialisträttigheter jämställs vid tillämpningen av avtalet med legitimerade läkare, men inte tvärtom.

Läkare med specialisträttigheter

Läkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har specialisträttigheter enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011) eller enligt 4 § 3 mom. sådan lagen lydde 30.4.2011 (ändrad genom lag 1030/2000), eller som har specialistkompetens enligt 6 § sådan lagen lydde 31.12.2000 eller som beviljats specialisträttigheter när lagen trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen).
Läkare som har rätt att utöva specialistläkaryrket som legitimerad läkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.

Legitimerad läkare med särskild allmänläkarutbildning (YEK)

Läkare som har avlagt tilläggsutbildningen för läkare inom primärvården före 1.5.2011 eller särskild allmänläkarutbildning efter detta datum och som med stöd av detta har rätt att utöva allmänläkaryrket inom socialskyddssystemet i ett annat EU- eller EES-land utanför Finland.

Bestämmelser om särskild allmänläkarutbildning finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011), förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och i SHM:s förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild allmänläkarutbildning (56/2015).

Läkare

Avser alla de läkare som räknas upp ovan.

Medicine studerande

Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 § och 3 b § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare som har rätt att utöva läkaryrket.

Amanuens Med amanuenser, dvs. läkarpraktikanter, avses medicine studerande som fullgör den tjänstgöring som krävs inom läkarutbildningen såsom amanuenser i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande (i allmänhet i arbetsavtalsförhållande).

Legitimerad tandläkare

Anmärkning

Odontologie licentiatexamen har ändrats 1.8.2011 så att utbildningen har förlängts med sex månader och i examen har införts fördjupad praktik som ersätter praktiken enligt tidigare praxis. De som avlagt den nya examen får rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerade tandläkare (s.k. full legitimering) direkt med stöd av sin licentiatexamen. Reformen gäller automatiskt dem som påbörjat sina odontologiska studier tidigast 1.8.2011. De som påbörjat sina studier tidigare kan börja avlägga examen enligt de nya bestämmelserna tidigast 1.8.2013. De som studerat enligt den gamla examen förutsätts för full legitimering fortfarande utföra praktisk tjänstgöring på nio månader efter att de har avlagt odontologie licentiatexamen. Det nya och det gamla systemet gäller parallellt till utgången av 2020.

Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare efter att ha avlagt odontologie licentiatexamen i Finland. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som trädde i kraft 1.8.2011.
Tandläkare som efter odontologie licentiatexamen har fullgjort av Valvira godkänd praktisk tjänstgöring som avses i 4 § 2 mom. sådant det lydde till 30.4.2011 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad tandläkare. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som gällde före 1.8.2011.
Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Tandläkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som var legitimerade tandläkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994 och då hade rätt att självständigt utöva tandläkaryrket i Finland.
Vid tillämpningen av avtalet jämställs tandläkare med specialtandläkarrättigheter nedan med legitimerade tandläkare, men inte tvärtom.

Tandläkare med specialtandläkarrättigheter

Tandläkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har specialtandläkarrättigheter enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011) eller enligt lagens 4 § 3 mom. sådant det lydde 30.4.2011 (ändrad genom lag 1030/2000), eller som har specialtandläkarkompetens enligt 6 § sådan den lydde 31.12.2000 eller som beviljats specialtandläkarrättigheter när lagen trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen).
Tandläkare som har rätt att utöva specialtandläkaryrket som legitimerad tandläkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.

Tandläkare med begränsad legitimation

Tandläkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har beviljats rätt enligt 4 § 1 mom. sådant det lydde till 30.4.2011 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare under någon annans ledning och tillsyn. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som gällde före 1.8.2011.
Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare under någon annans ledning eller tillsyn, eller motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.

Bestämmelser om praktisk tjänstgöring för legitimerade tandläkare ingick i 6 § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, men paragrafen upphävdes genom statsrådets förordning 377/2011. Enligt den sistnämnda förordningen tillämpas ändå 6 §, sådan den lydde när förordningen trädde i kraft, på tandläkare vars odontologie licentiatexamen inte har omfattat en sex månaders fördjupad praktik.

Tandläkare

Avser alla de tandläkare som räknas upp ovan.

Odontologie studerande

Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 a eller 3 b § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i tandläkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket.
Studerande som utför den fördjupade praktik som ingår i examen enligt universitetslagens 40 § 2 mom. 3 punkt som trädde i kraft 1.8.2011. (Lag om ändring av universitetslagen 315/2011)

Legitimerad veterinär

Veterinär som Livsmedelssäkerhetsverket med stöd av lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) har beviljat rätt att verka som legitimerad veterinär.

Specialveterinär

Veterinär som uppfyller de krav som föreskrivs i 42 § i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) (42 § ändrad genom lagarna 301/2006 och 1094/2007) och i 6 § i förordningen om specialveterinärexamen och rätten att vara verksam som specialveterinär (275/2000).

Veterinärmedicine studerande

Studerande som efter fullgjorda studieprestationer enligt 7 § i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) får utöva veterinäryrket temporärt. (7 § ändrad genom lag 301/2006)

Bilaga 1 Läkare vid hälsocentraler

§ 1 Lönesättningen från 1.1.2016

Läkarens tjänstebeteckning/uppgift	Grundlön, €
1 Överläkare/läkare i motsvarande ställning Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften L1TK2000	4 929,70
2 Specialläkare/hälsocentralläkare med specialisträttigheter Hälsocentralläkaren har specialisträttigheter lämpliga för uppgiften L1TK5100	4 346, 31
3 Övriga hälsocentralläkare 3.1 Legitimerad läkare som har genomgått särskild allmänläkarutbildning eller som i sammanlagt minst 3 år har utövat läkaryrket i en tjänst/uppgift som kräver legitimering L1TK5200 I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas AKTA kap. II § 12. För tillägget godkänns som anställning endast arbete som legitimerad läkare. 3.2 Legitimerad läkare L1TK6100	3 662,81 3 190,72
4 Medicine studerande Medicine studerande, grundlönen är oberoende av vilken läkartjänst/läkaruppgift som den studerande sköter L1TK6200	2 504,90

Tillämpningsanvisning

1 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för ledningen och chefer

Chefsläkare står utanför lönesättningen. En hälsocentralläkare som förordnats till ansvarig läkare står utanför lönesättningen från det att förordnandet börjar gälla till dess att det upphör, varefter läkarens lön bestäms på nytt enligt den ändrade grunden.

Syftet är att lönen för alla chefer ska stå i rätt proportion till arbetets svårighetsgrad, mängden uppgifter och arbetsresultatet och också i rätt proportion till de underställdas löner. Se punkt 3.3 Chefsställning i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.

En så rättvis lönebildning som möjligt främjar måluppfyllelsen vad gäller gott ledarskap och framgång för hela enheten.

När den uppgiftsrelaterade lönen för ledningen och cheferna bestäms ska man utöver § 7, 8 och 9 i lönekapitlet i AKTA med tillämpningsanvisningar beakta sådana faktorer som påverkar arbetets svårighetsgrad och mängd, t.ex. befolkningsunderlaget, nya skyldigheter och ansvar som uppstår då en ny verksamhetshelhet har bildats av motsvarande enheter i olika kommuner, liksom också att överläkare utöver ledningsuppgiften deltar i patientarbete under ordinarie arbetstid dagtid och att specialiserade sjukvårdstjänster tillhandahålls, om det kan anses befogat med tanke på verksamheten som helhet.

2 Överläkare/läkare i motsvarande ställning

Med en läkare i motsvarande ställning avses en läkare som i fråga om ställning och uppgifter kan jämställas med en överläkare och vars huvuduppgift är att leda.

3 Läkare som ansvarar för en delfunktion

Med en läkare som ansvarar för en delfunktion avses en hälsocentralläkare som har anförtrotts ledningen av en större verksamhetshelhet. Här avses alltså inte arbetsfördelningen mellan läkarna. Läkare som ansvarar för en delfunktion kan ansvara för t.ex. verksamheten och utvecklingen av ett delområde inom en stor kommun/samkommun eller ett samarbetsområde. Genom att utse läkare med ansvar för en delfunktion kan man trygga en tillfredsställande chefsverksamhet och på detta sätt stödja ett gott ledarskap.

Vid bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen för en hälsocentralläkare som utsetts till ansvarig läkare för en delfunktion beaktas extra uppgifter eller extra ansvar enligt § 9 mom. 1 punkt 3.2 i lönekapitlet i AKTA från det att förordnandet börjar gälla till dess att det upphör, varefter läkarens lön bestäms på nytt enligt den ändrade grunden.

4 Förändringar i uppgifterna och arbetsfördelningen

Vid olika omställningar i organisationen, exempelvis vid omfördelning av uppgifter för vårdpersonalen (t.ex. överföring av uppgifter från läkare till sjukskötare) kan genomförandet av förändringen förutsätta att det av läkarna krävs mera utbildning, styrning och handledning av övrig personal än i genomsnitt. I sådana fall ändras också fokus i läkarnas arbetsuppgifter tillfälligt vad gäller förhållandet mellan läkarens mottagnings- och motsvarande patientarbete och annat arbete. Man ska också på förhand uppskatta på vilket sätt och hur länge denna förändring påverkar verksamheten och beakta detta lokalt i läkarnas arbets- och lönearrangemang. Se bestämmelserna och tillämpningsanvisningarna i § 7, 8 och 9 i lönekapitlet i AKTA.

§ 2 Åtgärdsarvoden

mom. 1 Ersättning för åtgärder

För åtgärder som nämns i åtgärdskatalogen för läkare vid hälsocentraler betalas åtgärdsarvoden enligt ersättningstabellen i mom. 2 när åtgärderna utförs under ordinarie arbetstid eller jourtid, och till läkare som arbetar full arbetstid när åtgärderna utförs som kliniskt mertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

Åtgärdsarvode betalas alltid oberoende av var åtgärden utförs, t.ex. på mottagning, vårdavdelning eller rådgivningsbyrå.

mom. 2 Tabell över åtgärdsersättningar från 1.1.2016

Arvoden och ersättningar	Ordinarie arbetstid	Kliniskt mertidsarbete	Arbetsplats- jour	Avvikande arbetsplatsjour och fri jour
Åtgärdsgrupper	€	€	€	€
R 0	2,68	3,03	2,68	3,03
R I, RU I, RR I	7,26	8,21	7,26	8,21
R II, RU II, RR II	10,96	13,57	10,96	13,57
R III, RR III	26,80	30,76	26,80	30,76

mom. 3 Åtgärdsarvoden för kliniskt mertidsarbete till läkare som arbetar deltid

Till en läkare som arbetar deltid betalas för åtgärder som utförs som kliniskt mertidsarbete arvoden enligt åtgärdsarvodena för ordinarie arbetstid i mom. 2 tills läkarens ordinarie arbetstid och kliniska mertidsarbetstid sammanlagt överstiger en heltidsarbetande läkares ordinarie arbetstid.

§ 3 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete

mom. 1

För varje patient som en läkare med full arbetstid behandlar under kliniskt mertidsarbete betalas besöksarvode enligt ersättningstabellen i mom. 2.

mom. 2 Ersättningstabell från 1.1.2016

Arvoden och ersättningar	Kliniskt mertidsarbete
Besöksarvoden	€
Patientbesök hos läkaren a) nattetid och under veckoslut b) vid någon annan tidpunkt	10,51
Separat besök av läkare hos patient (hembesök) a) nattetid och under veckoslut b) vid någon annan tidpunkt	12,91
Över 45 minuter långt patientbesök, tillägg för varje påbörjad kvartstimme; vid hembesök inräknas restiden i besökstiden a) nattetid och under veckoslut b) vid någon annan tidpunkt	4,42

mom. 3 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete till läkare som arbetar deltid

Till en läkare som arbetar deltid betalas för kliniskt mertidsarbete som överstiger läkarens ordinarie arbetstid (deltiden) 50 % av besöksarvodena för kliniskt mertidsarbete i ersättningstabellen i mom. 1 tills den deltidsarbetande läkarens ordinarie arbetstid och kliniska mertidsarbetstid sammanlagt överstiger en heltidsarbetande läkares ordinarie arbetstid.

Anmärkning

Ersättningarna för arbetsplatsjour bestäms enligt § 14 mom. 1 i allmänna delen.

Grundersättningarna för fri jour och avvikande arbetsplatsjour bestäms enligt § 14 mom. 2 i allmänna delen i detta avtal och ersättningarna för arbetad tid enligt § 14 mom. 1.

Bilaga 2 Tandläkare vid hälsocentraler

§ 1 Lönesättningen från 1.1.2016

Tjänstebeteckning/uppgift	Grundlön€/mån.
1 Övertandläkare/tandläkare i motsvarande ställning Tandläkaren förutsätts ha specialtandläkarrättigheter lämpliga för uppgiften
L2TH2000	4 391,79
2 Specialtandläkare/hälsocentraltandläkare med specialtandläkarrättigheter
Hälsocentraltandläkaren har specialtandläkarrättigheter lämpliga för uppgiften
L2TH5100	4 040,19
3 Övriga hälsocentraltandläkare
Hälsocentraltandläkaren förutsätts ha rättighet att verka som legitimerad tandläkare
L2TH5200	3 381,92
4 Övriga tandläkare
4.1 Tandläkare med begränsad legitimation, grundlönen är oberoende av vilken tandläkartjänst/tandläkaruppgift tandläkaren sköter
L2TH6100	2 447,16
4.2 Odontologie studerande, grundlönen är oberoende av vilken tandläkartjänst/tandläkaruppgift den studerande sköter
L2TH6200	2 112,71

Tillämpningsanvisning

1 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för ledningen och chefer

Ledande tandläkare står utanför lönesättningen. En hälsocentraltandläkare som förordnats till ansvarig tandläkare står utanför lönesättningen från det att förordnandet börjar gälla till dess att det upphör, varefter tandläkarens lön bestäms på nytt enligt den ändrade grunden.

En person i chefsställning bör ha högre lön än de underställda, om det inte finns någon särskild grundad anledning att avvika från detta. Vid en jämförelse av lönerna beaktas utöver chefens och de underställdas uppgiftsrelaterade löner också åtgärdsarvoden som betalas för ordinarie arbetstid. Målet är att lönen för alla chefer ska stå i rätt proportion till arbetets svårighetsgrad, mängden uppgifter och arbetsresultatet. Se punkt 3.3 Chefsställning i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.

En så rättvis lönebildning som möjligt främjar måluppfyllelsen vad gäller gott ledarskap och framgång för hela enheten.

2 Övertandläkare/tandläkare i motsvarande ställning

Med en tandläkare i motsvarande ställning avses en tandläkare som i fråga om ställning och uppgifter kan jämställas med en övertandläkare och vars huvuduppgift är att leda ett större delområdes verksamhet.

3 Tandläkare som ansvarar för en delfunktion

Med en tandläkare som ansvarar för en delfunktion avses en hälsocentraltandläkare som har anförtrotts ledningen av en större verksamhetshelhet. Här avses alltså inte arbetsfördelningen mellan tandläkarna. Tandläkare som ansvarar för en delfunktion kan ansvara för t.ex. verksamheten och utvecklingen vid en regional tandklinik eller ett odontologiskt delområde inom en stor kommun/samkommun eller ett samarbetsområde. Genom att utse tandläkare med ansvar för en delfunktion kan man trygga en tillfredsställande chefsverksamhet och på detta sätt stödja ett gott ledarskap.

Vid bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen för en hälsocentraltandläkare som utsetts till ansvarig läkare för en delfunktion beaktas extra uppgifter eller extra ansvar enligt § 9 mom. 1 punkt 3.2 i lönekapitlet i AKTA från det att förordnandet börjar gälla till dess att det upphör, varefter tandläkarens lön bestäms på nytt enligt den ändrade grunden.

4 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för bl.a. ortodonter

Vid bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för en hälsocentraltandläkare som innehar en tjänst som ortodont eller oralkirurg/tandkirurg eller som sköter dessa uppgifter under mer än halva sin arbetstid beaktas detta vid arbetsvärderingen enligt § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.

5 Tandläkare med undervisnings- och handledningsuppgifter

Vid bestämningen av lönen för tandläkare med undervisnings- och handledningsuppgifter bör beaktas vilken inverkan undervisnings- och handledningsuppgiften har på arbetets svårighetsgrad. Vid bestämning av lönen ska också åtgärdsarvoden som betalas för ordinarie arbetstid beaktas. En så rättvis lönebildning som möjligt främjar kvaliteten på undervisningen och handledningen.

Tandläkare med undervisnings- och handledningsuppgifter avser tandläkare som undervisar/handleder personer som avlägger odontologie licentiatexamen, ST-tandläkare, personer som fullgör praktisk tjänstgöring och personer som genomgår fördjupad praktik.

I fråga om tutorverksamhetens inverkan på den uppgiftsrelaterade lönen eller det individuella tillägget, se tillämpningsanvisningen för § 10 i allmänna delen.

Exempel

Exempelvis i fråga om handledning under fördjupad praktik är utgångspunkten att handledningsuppgiftens inverkan på lönen bedöms i arbetsvärderingen och att den således beaktas i den uppgiftsrelaterade lönen. Vid bestämning av lönen ska dessutom åtgärdsarvoden som betalas för ordinarie arbetstid beaktas. Om handledningsuppgiften är tidsbegränsad, betalas uppgiftstillägg för denna tid.

§ 2 Åtgärdsarvoden

För åtgärder som nämns i åtgärdskatalogen för tandläkare vid hälsocentraler betalas åtgärdsarvoden enligt ersättningstabellen till tandläkare när åtgärderna utförs under ordinarie arbetstid eller jourtid och till tandläkare som arbetar full arbetstid när åtgärderna utförs som kliniskt mertidsarbete.

Åtgärdsarvoden från 1.3.2014

Arvoden och ersättningar	Ordinarie arbetstid		Kliniskt mertids-arbete	Jour	Första-hjälps-besök
Åtgärdsarvoden		Över 30 tim./v. eller i snitt över 30 tim./v. eller vardagar efter kl. 18.00 och under veckoslut*
Åtgärdsarvoden
Åtgärdsgrupper	€	€	€	€	€
TKHL 2	2,06	3,77	3,77	3,77	3,77
TKHL 3	3,91	6,90	6,90	6,90	6,90
TKHL 4	4,97	6,90	6,90	6,90	6,90
TKHL 4 B	8,22	11,40	11,40	11,40	11,40
TKHL 5	11,37	15,54	15,54	15,54	15,54
TKHL 6	16,41	20,33	20,33	20,33	20,33
TKHL 7	27,73	34,38	34,38	34,38	34,38
Tandläkare som ensam utför kliniskt mottagningsarbete (utan assisterande personal)	Ovan nämnda åtgärdsarvoden höjda med 30 %.

* Se definition på veckoslut i tillämpningsanvisningen för § 3.

Tillämpningsanvisning

För följande åtgärder avviker arvodena i tandläkarnas åtgärdskatalog från beloppen i tabellen ovan: TKHL 223, 224, 227, 301.

Om arbetet sker i perioder, kan man planera in bland annat kliniskt mottagningsarbete på olika sätt under periodens olika dagar och veckor. För överskridning av kliniskt arbete betalas planenligt förutsatt att mängden kliniskt arbete överskrids på motsvarande sätt under hela perioden. Exempel: Om man för en tandläkare har planerat in 32 timmar kliniskt arbete för vecka 1, 30 timmar för vecka 2 och 35 timmar för vecka 3 (sammanlagt 97 timmar kliniskt arbete), betalas för de åtgärder som ingår i första veckans 2 timmar och tredje veckans 5 timmar (sammanlagt 7 timmar) ett arvode förhöjt enligt den ursprungliga planen. Om tandläkaren på grund av frånvaro eller ändringar i arbetsarrangemangen i praktiken utför endast 93 timmar kliniskt arbete, betalas förhöjt arvode endast för 3 timmar.

Man kan också genom ett lokalt avtal med tandläkarna/tandläkarnas förtroendeman förfara på ett annat sätt när det gäller dessa 30 timmar kliniskt arbete.

§ 3 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete och förstahjälpsbesök under ledig tid

mom. 1

För varje patient som en tandläkare med full arbetstid behandlar under kliniskt mertidsarbete betalas besöksarvode enligt ersättningstabellen i mom. 2.

mom. 2 Besöksarvoden från 1.1.2016

Arvoden och ersättningar	Kliniskt mertids-arbete	Första-hjälps-besök
Besöksarvoden	€	€
Patientbesök hos tandläkaren
a) under veckoslut	a) 9,71
b) vid någon annan tidpunkt	b) 9,71
Separat besök av tandläkare hos patient
a) under veckoslut	a) 12,36
b) vid någon annan tidpunkt	b) 12,36
Besök som tandläkaren gör på hälsocentral eller annan vårdplats under sin lediga tid för att ge första hjälpen
a) under veckoslut		a) 21,18
a1) för följande patienter/samma besök		a1) 9,71
b) under någon annan jourtid		b) 15,89
b1) för följande patienter/samma besök		b1) 4,41
Separat besök av tandläkare hos patient, då besöket varar över 45 minuter. Tillägg för varje påbörjad kvartstimme (i besökstiden inräknas restiden enligt snabbaste rutt)
a) under veckoslut	a) 4,06	a) 5,13
b) vid någon annan tidpunkt	b) 4,06	b) 4,06
Tandläkare som ensam utför kliniskt mottagningsarbete (utan assisterande personal)	Ovan nämnda besöks-arvoden höjda med 30 %

Tillämpningsanvisning

För varje patient betalas endast ett besöksarvode enligt tabellen, även om flera undersöknings- och behandlingsåtgärder som inverkar på arvodet vidtas under samma besök.

Med veckoslut avses i ovanstående tabell tiden från fredag kl. 18.00 till måndag kl. 8.00, samt från kl. 18.00 vardag före söckenhelg, julafton eller midsommarafton till påföljande vardag kl. 8.00.

Tandläkare gör sällan separata besök hos patienter. Besöken gäller i allmänhet bara patienter som vårdas på vårdinrättning eller vårdavdelning.

Anmärkning

Ersättningarna för arbetsplatsjour bestäms från 1.1.2016 enligt § 14 mom. 1 i allmänna delen.

Från 1.1.2016 bestäms grundersättningarna för fri jour enligt § 14 mom. 2 i allmänna delen i detta avtal och ersättningarna för arbetad tid enligt § 14 mom. 1.

§ 4 Arvoden för kliniskt mertidsarbete för deltidsarbetande tandläkare

Till en tandläkare som arbetar deltid betalas för kliniskt mertidsarbete som överstiger tandläkarens ordinarie arbetstid (deltiden) åtgärdsarvoden enligt arvodena för ordinarie arbetstid och 50 % av besöksarvodena för kliniskt mertidsarbete enligt ersättningstabellen i § 3. Om den sammanlagda ordinarie arbetstiden och mertidsarbetstiden för en deltidsarbetande tandläkare överskrider den ordinarie arbetstiden för en heltidsarbetande tandläkare, betalas för detta överskridande mertidsarbete åtgärds- och besöksarvoden enligt ersättningstabellerna (§ 2 och 3).

Till en tandläkare som arbetar deltid betalas förhöjningen på 30 % för kliniskt mertidsarbete utan assistans först när den ordinarie arbetstiden och mertidsarbetstiden sammanlagt överstiger en heltidsarbetande tandläkares ordinarie arbetstid.

§ 5 Ersättning för förstahjälpsbesök under ledig tid

För besök som en tandläkare gör under sin lediga tid på en hälsocentral eller annan vårdplats för att ge första hjälpen betalas de besöks- och åtgärdsarvoden som framgår av ersättningstabellerna ovan (§ 2 och 3). Också ändamålsenliga resekostnader som föranleds av besöket ersätts.

Bilaga 3 Sjukhusläkare

I Löner

§ 1 Lönesättningen från 1.1.2016

Tjänstebeteckning/uppgift	Grundlön €/mån.
1 Överläkare/läkare i motsvarande ställning Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften 1.1 Överläkare, förvaltningsöverläkare, avdelningsöverläkare vid universitetssjukhus L3SL1100 1.2 Övriga överläkare och biträdande överläkare/läkare i motsvarande ställning L3SL1200	5 610,48 5 096,24
2 Specialläkare, avdelningsläkare Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften L3SL3000 Bestämmelsen tillämpas även på en specialläkare som specialiserar sig i en annan specialitet i det fall att de specialisträttigheter som läkaren har från tidigare är till väsentlig nytta i den nuvarande tjänsten.	4 492,87
3.1 En legitimerad läkare som i sammanlagt minst 3 år har utövat läkaryrket i en tjänst/uppgift som kräver legitimering I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas AKTA kap. II § 12. För tillägget godkänns som anställning endast arbete som legitimerad läkare. L3SL4103 3.2 Legitimerad läkare L3SL4100	3 783,36 3 302,66
4 Medicine studerande Grundlön, oberoende av vilken läkartjänst/läkaruppgift den studerande sköter L3SL5000	2 463,23

Tillämpningsanvisning

I fråga om tillämpningen av lönesättningen, se tillämpningsanvisning 1 för § 1 i bilaga 1.

1 Anställda utanför lönesättningen
Tjänsten som chefsöverläkare för ett sjukvårdsdistrikt och tjänsten som chefsläkare i huvudsyssla vid sjukhus står utanför lönesättningen och lönen bestäms av arbetsgivaren. Utanför lönesättningen står också överläkare som är chefsläkare i bisyssla samt resultatansvariga överläkare.

2 Överläkare/läkare i motsvarande ställning
Med en läkare i motsvarande ställning avses en läkare som i fråga om ställning och uppgifter kan jämställas med en överläkare och vars huvuduppgift är att leda.

§ 2 Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtande

Denna bestämmelse tillämpas inte på medicine studerande som avses i § 1 mom. 1 punkt 4.

För läkarintyg och läkarutlåtanden som inte anknyter till vården av en patient, betalas nedan nämnda arvoden till läkaren. En specialist i specialiteten i fråga får arvodet förhöjt med 50 %.

Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden	Arvode/€
1 Läkarutlåtanden 1.1 Kortfattat utlåtande med beskrivning av sjukdomen, kroppsskadan eller invaliditeten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invaliditetsgrad, behov av medicinering eller annan vård samt om motsvarande omständigheter (t.ex. ett B-utlåtande som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett kortfattat C-utlåtande som ska fogas till en ansökan om pension eller invalidvård) 1.2 Utförligt utlåtande med beskrivning av sjukdomen, kroppsskadan eller invaliditeten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invaliditetsgrad, behov av medicinering eller annan vård, rätt till ersättning samt om livsfara och motsvarande omständigheter (t.ex. ett sådant B-intyg som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett utförligt intyg som är avsett att ges till polis- eller vårdmyndigheter eller till andra myndigheter) eller utförligt tidskrävande utlåtande som är avsett att fogas till pensionsansökan 1.3 Utlåtande om rättshandlingsförmåga (t.ex. för uppgörande av testamente, tillstånd till äktenskap eller för beslut enligt lagen angående förmyndarskap)	14,19 16,22 24,33



2 Läkarintyg och läkarutlåtanden på basis av undersökning och vård av en patient, när intyget eller utlåtandet riktas till den försäkringsanstalt som avses i 29 § i lagen om olycksfallsförsäkring, beroende på intygets eller utlåtandets art 2.1 Vanligt läkarintyg 2.2 Utförligt läkarintyg eller läkarutlåtande 2.3 Ett omfattande och tidskrävande läkarintyg eller läkarutlåtande	10,14 17,74 24,33

Tillämpningsanvisning

För läkarintyg och läkarutlåtanden som anknyter till vården av en patient betalas inget arvode. Läkarintyget eller läkarutlåtandet anknyter till vården av en patient (och berättigar följaktligen inte till arvode), när intyget ges till en patient som vårdas eller undersöks på sjukhus eller poliklinik

för sjukledighet som ansöks hos arbetsgivaren
för intagning på en annan sjukvårdsinrättning
för utförande av sådana medicinska åtgärder som vården kräver (t.ex. avbrytande av havandeskap eller sterilisering).

II Jour

§ 3 Ersättning för arbetsplatsjour samt för arbetad tid under avvikande arbetsplatsjour och fri jour

Anmärkning

Ersättningarna för arbetsplatsjour bestäms från 1.1.2015 enligt § 14 mom. 1 i allmänna delen.

Från 1.1.2015 bestäms grundersättningarna för fri jour och avvikande arbetsplatsjour enligt § 14 mom. 2 i allmänna delen i detta avtal och ersättningarna för arbetad tid enligt § 14 mom. 1.

III Anställningsvillkor för innehavare av bitjänst

§ 4 Anställningsvillkor för innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus

Anställningsvillkoren för de i 28 § i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) avsedda innehavarna av bitjänst bestäms enligt denna paragraf.

Protokollsanteckning

Vid universitetssjukhus tillämpas fortfarande övergångsbestämmelserna i § 6 mom. 7 i det läkaravtal som gällde 30.11.1994 (§ 6 mom. 7 i bilaga 35 till AKTA 1992–1993).

Tillämpningsanvisning

Här avsedda innehavare av bitjänst har sin huvudtjänst vid ett universitet och innehar därutöver en bitjänst vid ett universitetssjukhus. Bitjänster som överläkare eller biträdande överläkare (professor) står utanför lönesättningen och arvodena bestäms av arbetsgivaren.

mom. 1 Grundlön

Till innehavare av bitjänst betalas minst följande uppgiftsrelaterade lön för sjukhusarbete:

		Peruspalkka €/kk
L3SL9003	Specialläkare (biträdande lärare/överassistent)	30 % av grundlönen i bilaga 3 § 1 punkt 2 (specialläkare, avdelningsläkare)
L3SL9004	ST-läkare (assistent)	20 % av grundlönen i bilaga 3 § 1 punkt 2 (specialläkare, avdelningsläkare)

mom. 2 Arbetserfarenhetstillägg

För innehavare av bitjänst iakttas bestämmelsen om erfarenhetstillägg i § 12 i lönekapitlet i AKTA. Arbetserfarenhetstillägget beräknas på bitjänstinnehavarens uppgiftsrelaterade lön. Som anställning som berättigar till tillägget betraktas även arbete i här avsedda bitjänster.

mom. 3 Individuellt tillägg och uppgiftstillägg

Till en innehavare av bitjänst kan betalas, förutom det tillägg som avses i mom. 2 ovan, ett sådant individuellt tillägg som avses i AKTA och ett separat uppgiftstillägg för extrauppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren utöver de ordinarie uppgifterna. Tilläggen får uppgå till högst 840,94 euro, om inget annat av särskilda skäl bestäms lokalt. Tilläggen utgör ordinarie lön.

mom. 4 Jourersättning

Jourersättningen för innehavare av bitjänst bestäms enligt § 14 mom. 1 och 2 i allmänna delen, likväl så att såsom månadslön och ordinarie lön som avses i bestämmelserna om ersättning betraktas en ansvarig sjukhusläkares månadslön och ordinarie lön. Vid ersättning för arbetad tid under jour beaktas endast den tid som har använts för sjukhusläkaruppgifter. När arbetad tid under jour ersätts i ledig tid, ges den lediga tiden i form av veckolånga ledigheter. Från läkarens arvode dras då av en motsvarande andel, dvs. per vecka avdras arvodets belopp dividerat med 4,3.

Tillämpningsanvisning

Bitjänstinnehavarnas arbetstid har inte fastställts i avtalet, utan tidigare allmänt omfattad praxis iakttas. Det är inte ändamålsenligt att dela upp universitetstjänsteinnehavarnas arbetstid i dels sjukhusarbete, dels uppgifter som hör till skötseln av tjänsten vid universitetet.

Jourersättningen för innehavare av bitjänst bestäms i allmänhet på samma sätt som för andra sjukhusläkare. Som arbetad tid under jour betraktas endast tid i sjukhusläkaruppgifter. Om en läkare under jourtid utför uppgifter som hänför sig till huvudtjänsten vid universitetet, beaktas den tid som använts för dessa uppgifter inte när den arbetade tiden under jouren ska ersättas.

mom. 5 Semester och sjuk-, moderskaps- och faderskapsledighet

En bitjänstinnehavares semester, semesterpenning, sjukledighet och moderskaps- och faderskapsledighet bestäms på samma sätt som för en sjukhusläkare i huvudtjänst. Som i AKTA avsedd ordinarie lön betraktas den uppgiftsrelaterade lönen i euro som anges i mom. 1 jämte de eventuella tillägg som anges i mom. 2 och 3.

Bilaga 4 Sjukhustandläkare

§ 1 Lönesättningen från 1.1.2016

Sjukhustandläkarens tjänstebeteckning/uppgift	Grundlön €/mån.
1 Övertandläkare/tandläkare i motsvarande ställning vid universitetssjukhus I punkt 1–3 förutsätts tandläkaren ha specialtandläkar-/ specialistläkarrättigheter lämpliga för uppgiften L4SH1000	5 610,48
2 Övriga övertandläkare och biträdande övertandläkare/tandläkare i motsvarande ställning L4SH2000	5 096,24
3 Specialtandläkare L4SH5000	4 492,87
4 ST-tandläkare/läkartandläkare 4.1 En legitimerad tandläkare som i sammanlagt minst 3 år har utövat tandläkaryrket i en tjänst/uppgift som kräver legitimering I fråga om arbetserfarenhetstillägg tillämpas AKTA kap. II § 12. För tillägget godkänns som anställning endast arbete som legitimerad tandläkare. L4SH7003 4.2 Legitimerad tandläkare L4SH7000	3 783,36 3 302,66

Tillämpningsanvisning

I fråga om tillämpningen av lönesättningen, se tillämpningsanvisningarna 1 och 2 för § 1 i bilaga 2 och tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 3.

§ 2 Åtgärdsarvoden för ordinarie arbetstid och kliniskt mertidsarbete

Till sjukhustandläkare i huvudtjänst betalas åtgärdsarvode för varje åtgärd som nämns i åtgärdskatalogen för sjukhustandläkare:

Ersättningstabell från 1.1.2016

	Ordinarie arbetstid		Kliniskt mertidsarbete
Åtgärdsgrupp	Legitimerade tandläkare	Tandläkare med specialtandläkar-rättigheter	Heltidsarbetande tandläkare med specialtandläkar-rättigheter
	Arvode, €	Arvode, €	Arvode, €
SHL 1	–	–	3,13
SHL 2	–	–	8,15
SHL 3	–	–	9,55
SHL 4	0,86	1,80	14,06
SHL 5	1,04	2,16	18,40
SHL 6	1,30	2,70	27,94
SHL 7	1,74	3,59	27,94
SHL 8	2,58	5,17	49,54
SHL 9	3,10	6,19	51,60
SHL 10	3,61	7,23	56,77
SHL 11	5,17	10,83	67,09
SHL 12	7,43	15,49	90,82
SHL 13	9,40	19,61	–
SHL 14	11,66	24,77	–
SHL 15	16,51	30,96	–
SHL 16	26,04	53,97	–

Tillämpningsanvisning

Om flera tandläkare deltar i ett kirurgiskt ingrepp betalas till den huvudansvarige åtgärdsarvoden enligt taxan för tandläkare med specialtandläkarrättigheter, och till de övriga enligt taxan för legitimerade tandläkare.

Utbetalningen av åtgärdsarvode förutsätter att tandläkaren utför åtgärden m.m. helt självständigt och på eget ansvar. Tandläkare i specialiseringsskedet anses kunna arbeta självständigt och på eget ansvar efter en s.k. inlärningsperiod som avtalas lokalt.

§ 3 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete

Till sådana sjukhustandläkare i huvudtjänst som arbetar full arbetstid och har specialtandläkarrättigheter betalas besöksarvode för varje patient under kliniskt mertidsarbete enligt följande:

Ersättningstabell från 1.1.2016

Patientbesök	Arvode/€
Patientbesök hos tandläkaren	3,38
Separat besök av tandläkare hos patienten (tandläkaren tillkallas under sin lediga tid efter att ha lämnat arbetsplatsen)	21,28
Ett besök som varar över 45 min., tillägg för varje påbörjad kvartstimme (vid separat besök hos patienten inräknas restiden i besökstiden)	5,33

§ 4 Tillämpning av vissa bestämmelser i allmänna delen och bilaga 3

Utöver vad som sägs ovan tillämpas bestämmelserna om jourersättningar i § 13 och 14 i allmänna delen samt de bestämmelser i bilaga 3 som gäller anställningsvillkoren för innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus.

Här avsedda innehavare av bitjänst är

		Grundlön €/mån.
L4SH9003	Specialtandläkare (biträdande lärare/överassistent/ lektor/avdelningstandläkare)	30 % av grundlönen i bilaga 4 § 1 punkt 3 (specialtandläkare)
L4SH9004	ST-tandläkare (assistent)	20 % av grundlönen i bilaga 4 § 1 punkt 3 (specialtandläkare)

Tillämpningsanvisning

Angående bitjänster för övertandläkare och biträdande övertandläkare (professorer) utanför lönesättningen, se tillämpningsanvisningen för § 4 i bilaga 3.

Bilaga 5 Kommunala veterinärer

I Löner

§ 1 Lönesättningen från 1.1.2016

	Grundlön €/mån.
Tjänstebeteckning/Uppgift	För uppgiften lämplig specialveterinärexamen	Legitimerad veterinär
1 Heltidsanställd hygieniker och veterinär som utövar tillsyn L5EL3000	4 329,36	4 185,26
2 Praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller som ansvarig veterinär * L5EL4000 för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet m.m. för uppgifter vid praktik	4 329,36 2 009,38	4 185,26 1 748,53
3 Annan praktiserande veterinär L5EL5010 L5EL5000	2 009,38 –	– 1 748,53

* Angående den tudelade uppgiftsrelaterade lönen i punkt 2, se punkt 4 i tillämpningsanvisningen.

Tillämpningsanvisning

1
Anställda utanför lönesättningen

Utanför lönesättningen står den som är chef för miljö- och hälsoskyddet, förste stadsveterinär, ledande hygieniker, chef för hälsoövervakningen eller heltidsanställd hygieniker som arbetar som laboratoriechef.

2
Arbetsvärdering och bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen

När en veterinärs uppgiftsrelaterade lön fastställs inom den lönegrupp som ska tillämpas, bör enligt § 9 i lönekapitlet i AKTA bl.a. följande faktorer beaktas i fråga om arbetets svårighetsgrad och mängd:

befolkningsunderlaget om arbetet omfattar flera kommuner, och också i övrigt samverkan mellan kommuner, t.ex. då större områden bildas och uppgifter som kräver specialisering kan koncentreras till någon eller några tjänsteinnehavare
områdets näringsstruktur (t.ex. antalet industrianläggningar och andra anläggningar som ska övervakas och deras storlek och karaktär), specialuppgifter som anknyter till närbelägen gräns eller hamn
antalet och arten av miljö- och hälsoskyddsuppgifter och miljötillståndsärenden, vilken sorts tjänster som säljs till utomstående och hur omfattande denna försäljning är
eventuell specialkompetens som veterinären har nytta av i sin tjänsteutövning.

I lönen beaktas och stöds lokalt uppnående av målen i riksomfattande och regionala utvecklingsprojekt och planer, om detta väsentligt inverkar på omfattningen och arten av veterinärernas uppgifter eller medför avgörande omställningar i den inbördes arbetsfördelningen och uppgiftsarrangemangen (se punkt 1 i tillämpningsanvisningarna för § 9 i lönekapitlet i AKTA angående revidering av tjänsteinnehavares uppgiftsbeskrivning och omprövning av arbetets svårighetsgrad i samband med uppgiftsändringar).

3
Heltidsanställd hygieniker

Heltidsanställda hygieniker enligt § 1 punkt 1 omfattas av systemet med helhetslön (uppgiftsrelaterad lön, arbetserfarenhetstillägg och eventuellt individuellt tillägg) och helhetsarbetstid. Deras ordinarie arbetstid är i snitt 38 timmar 15 minuter i veckan (se § 12 i allmänna delen i läkaravtalet). Uppgifterna för heltidsanställda hygieniker består av de övervaknings- och inspektionsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddet som avses i veterinärvårdslagen (765/2009), laboratorieveterinäruppgifter, planering, handledning, rådgivning och information kring miljö- och hälsoskyddet och övriga myndighetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt hygienikern, såsom uppgifter inom djurskyddet, miljö- och hälsoskyddet och bekämpning av djursjukdomar. Huvuduppgifterna för personer i ledande ställning och chefsställning är att leda och planera hälsoövervakningen och att sköta övriga administrativa myndighetsuppgifter.

4
Praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller som ansvarig veterinär

En praktiserande veterinär som avses i § 1 punkt 2 ansvarar i enlighet med en instruktion eller ett myndighetsbeslut för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och andra ovan i punkt 3 nämnda uppgifter och sköter dessutom en veterinärpraktik. Om kommunen/samkommunen inte har någon hel- eller deltidsanställd hygieniker och ingen annan kommun/samkommun har fått i uppdrag att sköta de uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och de övriga uppgifter som enligt gällande lagstiftning ska skötas av en veterinär, anses en av veterinärerna vara verksam i de uppgifter som avses i denna punkt.

Den uppgiftsrelaterade lönen för en sådan veterinär bestäms enligt lönesättningen på basis av den tid som avdelats för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet (övervakning, inspektion m.m., se punkt 3 ovan) och en chefs/en ansvarig veterinärs administrativa myndighetsuppgifter och av den tid som i medeltal används för praktiken (när grundlönen bestäms enligt förhållandet mellan dessa arbetstider utgår man från full arbetstid på 38,25 veckotimmar). Bestämmelsen tillämpas när den arbetstid som bestämts för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och administrativa uppgifter i genomsnitt är 3–33 timmar per vecka. Grundlönen justeras vid behov årligen i motsvarande mån som uppgifterna ändras. Den i bestämmelsen avsedda lönen för praktiserande veterinärer kan också avtalas på något annat sätt mellan kommunen/samkommunen och veterinären.

Exempel

Den arbetstid som bestämts för uppgifter som chef för hälsoövervakningen/ansvarig veterinär och uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet är i genomsnitt 15 timmar 18 minuter per vecka, vilket är 40 % av en arbetstid på 38,25 timmar. Grundlönen bestäms då enligt följande: 40/100 x (grundlönen enligt tabellen, punkten för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet m.m.) + 60/100 x (grundlönen enligt tabellen, punkten för uppgifter vid praktik). Vid bestämningen av grundlönen beaktas i arbetsvärderingen i fråga om miljö- och hälsoskydd m.m. de faktorer som anges i punkt 2.

5 Annan praktiserande veterinär

5.1 Lönesystem och uppgifter

Lönen för övriga praktiserande veterinärer enligt § 1 punkt 3 består av den ordinarie lön som arbetsgivaren betalar och av de arvoden som anges i den kommunala veterinärtaxan. De praktiserande veterinärerna omfattas alltså inte av systemet med helhetslön och deras ordinarie arbetstid har inte bestämts i avtalet. Därför bestäms lönen för vikarier m.fl. för en ofullständig kalendermånad alltid som dagslön oberoende av längden på vikariens anställning (jfr § 19 i lönekapitlet i AKTA).

Tillsyns- och inspektionsuppgifter och andra myndighetsuppgifter

Grundlönen för praktiserande veterinärer enligt § 1 punkt 3 ovan anses utöver tjänsteveterinärernas åligganden enligt veterinärvårdslagen innefatta i genomsnitt 3 timmar i veckan av övervaknings- och inspektionsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och andra myndighetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt.

Också en praktiserande veterinär till vars uppgifter inte i regel hör tillsynsuppgifter enligt 15 § 3 mom. i veterinärvårdslagen och/eller uppgifterna inte ingår i de tre timmar som anges i föregående stycke kan ändå tillfälligt bli tvungen att sköta dessa tillsynsuppgifter. I så fall betalas den praktiserande veterinären timlön för den tid som åtgått för en sådan uppgift inklusive restiden. Till den tid som använts för uppgiften räknas beredning och efterarbete som har direkt anknytning till tillsynsuppgiften.

Timlönen räknas på den lön som bildas antingen av minst grundlönen för en legitimerad veterinär som verkar som heltidsanställd hygieniker och av ett på denna lön beräknat arbetserfarenhetstillägg eller av den uppgiftsrelaterade lönen för en heltidsanställd tillsynsveterinär med motsvarande arbete i kommunen och av ett på denna uppgiftsrelaterade lön beräknat arbetserfarenhetstillägg för ovan nämnda praktiserande veterinär. Divisorn för timarvodet är 160. Till den del som den praktiserande veterinären sköter en sådan tillsynsuppgift under obekväm arbetstid enligt § 11 i allmänna delen betalas för den tid som använts för uppgiften inklusive restiden ersättningar för obekväm arbetstid enligt bestämmelsen i fråga. Veterinären ska inom den tid som arbetsgivaren förutsätter lämna in en specificerad redogörelse för tillsynsuppgifterna och den tid som använts för dem.

Om en praktiserande veterinärs uppgifter till följd av regionala samarbetsprojekt eller liknande projekt eller lagändringar ändras väsentligt och bestående i fråga om omfattningen av uppgifterna inom miljö- och hälsoskyddet etc. fastställs den uppgiftsrelaterade lönen på nytt med stöd av bestämmelsen om praktiserande veterinärer som tjänstgör som ansvariga veterinärer i § 1 punkt 2 (se tillämpningsanvisning 4 för § 1 ovan).

Arbetsgivaren och veterinären kan också ingå någon annan överenskommelse om lönen för tillsynsuppgifter. Då tillämpas inte bestämmelsen om minimigrundlön i § 1.

Anmärkning

De inkomster som ska beaktas i en kommunalveterinärs pension bestäms i 68 § 6 mom. i lagen om kommunala pensioner (549/2003). Finlands Kommunförbund har gett ut ett cirkulär (30/80/99) om grunderna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas arbetslöshetsförsäkringspremier i fråga om praktiserande veterinärer.

5.2 Vissa arbetsarrangemang för praktiserande veterinärer

Till uppgifterna för praktiserande veterinärer hör i allmänhet förutom veterinärhjälp även myndighetsuppgifter (bl.a. djurskydd, smittsamma sjukdomar, övervakningsuppgifter enligt livsmedelslagen) som kan kräva ett längre sammanhängande arbetspass under arbetsdagen (vardagar dagtid) och/eller som det är motiverat att försöka förlägga till vissa på förhand bestämda tider. Med tanke på dylika situationer kan man t.ex. avtala inom kommunen/samkommunen eller mellan kommuner som hör till en jourring e.d. att sjukbesök vid brådskande sjukdomsfall under en viss tid styrs till andra veterinärer inom området. Dessa arbetsarrangemang ordnas mellan veterinärerna enligt reciprocitetsprincipen. Det är alltså inte fråga om veterinärjour som gäller veterinärvård för vilken jourersättning betalas.

5.3 Vissa jourhavande veterinärer

Med vissa jourhavande veterinärer avses andra veterinärer än kommunens/samkommunens veterinärer eller veterinärer som hör till en avtalad jourring. Utgångspunkten är att sådana veterinärer anställs, beroende på uppgifterna, i tidsbegränsade tjänste- och arbetsavtalsförhållanden (t.ex. jourhavande veterinärer för ett veckoslut eller för något annat jourskift). Uppgifter där offentlig makt utövas kan skötas endast i tjänsteförhållande.

I fråga om lönen för veterinärer som enbart deltar i veterinärjouren finns inga avtalsbestämmelser. Ofta betalas grundersättning för jour enligt § 4 och dessutom har de rätt till arvoden enligt taxan, men arvodesgrunderna kan variera.

§ 2 Kommunala veterinärtaxan

mom. 1

Praktiserande veterinärer har rätt att för veterinärhjälp som de ger och för intyg som de utfärdar ta ut arvoden av djurets ägare eller innehavare enligt gällande kommunala veterinärtaxa.

mom. 2

En heltidsanställd hygieniker som utöver sin ordinarie arbetstid har ålagts att delta i jour som gäller veterinärvård har rätt att ta ut arvoden enligt den taxa som avses i mom. 1.

Tillämpningsanvisning

1 Grunden för taxan

Den kommunala veterinärtaxan grundar sig på bestämmelserna i 19 § i veterinärvårdslagen och 2 § i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal. Kommunala arbetsmarknadsverket och FOSU rf avtalar om arvodena i taxan. Den kommunala veterinärtaxan tillämpas normalt också i de fall då kommunen på basis av 22 § i veterinärvårdslagen ersätter nyttodjurets ägare eller innehavare för en del av de resekostnader, besöksavgifter och åtgärdsavgifter som anges i taxan.

2 Resekostnader

Resekostnaderna vid sådan veterinärhjälp som avses i den kommunala veterinärtaxan betalas av djurägaren i enlighet med § 7 mom. 3 i taxan. Är det fråga om en tjänste- eller tjänsteförrättningsresa som inte gäller sådan veterinärhjälp som anges i taxan, betalas resekostnadsersättningarna enligt bilaga 16 (ersättningar för resekostnader) i AKTA.

3 Heltidsanställda hygieniker

Om en heltidsanställd hygieniker utanför sin ordinarie arbetstid, t.ex. när en praktiserande veterinär är förhindrad, blir tvungen att göra ett besök av förstahjälpskaraktär e.d. har hygienikern rätt att ta ut de arvoden som anges i veterinärtaxan av djurets ägare. Den ordinarie arbetstid som åtgått för besöket behöver därför inte arbetas in, men rätten till arbetstidsersättningar enligt den allmänna delen i läkaravtalet uppstår först när den ordinarie arbetstiden för den heltidsanställda hygienikern har överskridits.

Arbetstidsersättningar betalas inte heller när en hygieniker utanför sin ordinarie arbetstid blir tvungen att utföra ett besök av förstahjälpskaraktär e.d. för vilket hygienikern har rätt att ta ut de arvoden som anges i taxan av djurets ägare.

II Vilotider

§ 3 Minimiantalet lediga dagar

mom. 1

Veterinärens arbete anordnas med femdagars arbetsvecka som grund, om detta är möjligt med tanke på att veterinärvårdens funktioner ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

mom. 2

För varje full tjänstgöringsmånad får en veterinär minst 8 lediga dagar under vilka veterinären är fri från sina tjänsteuppgifter och sin jourplikt. Antalet lediga dagar under en ofullständig tjänstgöringsmånad beräknas som en relativ andel av 8 lediga dagar. I syfte att ordna veterinärvårdens funktioner på ett ändamålsenligt sätt kan dessa lediga dagar samlas under en längre tid än en månad, dock högst under ett kalenderhalvår så, att de ges senast före utgången av följande kalenderhalvår.

mom. 3

På veterinärer tillämpas inte den bestämmelse om ersättning för förlust av ledighet per vecka som anges i § 20 i allmänna delen i detta avtal.

mom. 4

Med veterinärens medgivande kan arbetet arrangeras på något annat sätt än vad som anges ovan i denna paragraf.

mom. 5

Denna paragraf tillämpas inte på veterinärmedicine studerande.

Tillämpningsanvisning

1 Principen om femdagars arbetsvecka och lediga dagar

Beviljandet av lediga dagar som avses i avtalet görs möjligt genom sådana veckosluts- och vardagsjourarrangemang som är ändamålsenliga med tanke på veterinärvården samt vid behov genom vikariearrangemang. Utgångspunkten är att lediga dagar beviljas genom vardags- och veckoslutsjourarrangemang enligt reciprocitetsprincipen så, att kommunens/samkommunens egna veterinärer sköter varandras uppgifter utan vikarier och utan särskild ersättning. När en utomstående veterinär behövs för skötseln av uppgifterna kan en sådan veterinär anställas som tjänsteinnehavare för viss tid eller i arbetsavtalsförhållande inom ramen för anslag som reserverats i budgeten och inom de gränser som lagstiftningen medger. Se 87 § 2 mom. i kommunallagen (410/2015) angående anställning i ett tjänsteförhållande utan att en tjänst inrättats.

Även om denna paragraf inte tillämpas på veterinärmedicine studerande strävar man efter att också på dem tillämpa principen om femdagars arbetsvecka.

När veterinärservicens funktioner och jourverksamhet organiseras bör man se till att veterinärernas bundenhet till arbetet inte blir oskälig.

De i denna bilaga liksom även de i ett reglemente eller en instruktion avsedda lediga dagarna ska ges i form av ledighet, och penningersättning kan inte ges i stället. Om de lediga dagarna inte tas ut t.ex. på grund av att veterinärens tjänsteförhållande avslutas, betalas penningersättning inte för de outtagna lediga dagarna.

2 Intjäning av lediga dagar

Också vid tillämpning av systemet med intjäning av lediga dagar enligt mom. 2 är avsikten att de lediga dagarna ska ges så snabbt som möjligt efter kalendermånaden i fråga. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för de lediga dagarna.

Exempel

Veterinären har under tiden 1.1–30.6 haft 35 lediga dagar. Veterinären har dessutom 13 outtagna lediga dagar från denna period (6 mån. x 8 ld = 48 ld), som kan ges t.ex. som fortsättning på den semester som fastställts att tas ut i juli. De 13 outtagna lediga dagarna för perioden 1.1–30.6 ska tas ut senast 31.12 samma år.

Om en tjänsteinnehavares tjänstgöring varar mindre än en månad, räknas de i mom. 2 nämnda lediga dagarna i proportion till den ofullständiga månaden (till exempel för en halv tjänstgöringsmånad är andelen lediga dagar hälften av det fulla antalet lediga dagar).

3 Eventuella övriga lediga dagar för veterinärer

Bestämmelser om en veterinärs rätt att vara ledig, om tjänsteuppgifterna medger det, kan finnas t.ex. i förvaltningsstadgan. I bestämmelserna kan också ingå ett konstaterande att veterinären, om det inte är möjligt att bevilja lediga dagar, har rätt att få motsvarande lediga dagar under någon annan tid. De nämnda bestämmelserna kan iakttas som bestämmelser om arbetstidsarrangemang. De får ändå inte stå i strid med tjänstekollektivavtalets bestämmelser om lediga dagar, och det ovan i § 3 mom. 2 nämnda systemet för intjänande av lediga dagar gäller inte de lediga dagar som avses i förvaltningsstadgan.

Vid beviljandet av de lediga dagar som avses i tjänstekollektivavtalet saknar det betydelse om den beviljade ledigheten samtidigt bidrar till att det i t.ex. förvaltningsstadgan avsedda arbetstidsarrangemanget realiseras. Målet är en femdagars arbetsvecka.

III Jour

§ 4 Jourersättningar

Grundersättning

Till en veterinär som beordrats jour som gäller veterinärvård betalas i grundersättning för jour för varje jourtimme:

från fredag kl. 16.00 till måndag kl. 8.00 och från vardag som föregår söckenhelg, julafton och midsommarafton kl. 16.00 till följande vardag kl. 8.00 (s.k. helgjour) 31 %
under övrig tid (s.k. vardagsjour) 18 %

av den oförhöjda timlönen, som beräknas genom att grundlönen för en legitimerad veterinär som arbetar som praktiserande veterinär enligt § 1 punkt 3 multipliceras med 1,8.

Tillämpningsanvisning

Betalning av jourersättning förutsätter ett jourarrangemang som den behöriga kommunala myndigheten fastställt och godkänt.

Till exempel för en självständighetsdag som infaller på en torsdag betalas i avtalet nämnd s.k. helgjourersättning från onsdagskvällen före självständighetsdagen till fredagsmorgonen efter självständighetsdagen.

För veterinärers jourtid betalas inte arbetstidsersättningar enligt den allmänna delen i detta avtal.

Åtgärdskatalog för läkare vid hälsocentraler

Allmänna anvisningar

1
I denna åtgärdskatalog finns en fullständig förteckning över de åtgärder för vilka det enligt läkaravtalet betalas åtgärdsarvode till läkare vid hälsocentraler.

2
Åtgärdsarvoden betalas för åtgärder som läkaren personligen utfört, oberoende av var läkaren har utfört åtgärden (t.ex. på läkarmottagning, vårdavdelning eller rådgivningsbyrå).

3
Varje kirurgisk åtgärd inklusive de tilläggsåtgärder som i regel ingår i operationen utgör en helhet. Arvode betalas därför inte separat för tilläggsåtgärder. Om det i samband med en undersökning, behandling eller åtgärd i regel utförs någon anknytande undersökning, behandling eller åtgärd, betalas arvode enligt den högsta åtgärdsgrupp som ingår i åtgärdshelheten.

Exempel

Sålunda utgör byte av spiral endast en åtgärd oberoende av vilka andra åtgärder som utförs i anknytning till bytet.

4
För olika åtgärder, t.o.m. inom samma arvodesgrupp, betalas separat arvode för varje åtgärd. För åtgärder av samma slag (t.ex. suturering av två sår) betalas endast ett arvode.

5
För åtgärder och undersökningar som företas som massundersökningar betalas inte något arvode (t.ex. ögontrycksmätning eller mammografi).

6
Till en läkare som innehar specialläkartjänst betalas inte arvode för åtgärder som är rutinundersökningar för specialiteten i fråga.

Tillämpningsanvisning

För t.ex. åtgärderna 101 och 102 betalas arvode till en specialist endast om det gäller en undersökning som är avsevärt mer omfattande och mer krävande än en rutinundersökning.

7
För de radiologiska åtgärderna RU I 101–RU I 106 och RU II 201 betalas arvode till alla andra läkare vid hälsocentraler utom röntgenläkare. För de radiologiska åtgärderna RR I 101–RR III 305 betalas arvode endast till röntgenläkare vid hälsocentraler.

Tillämpningsanvisning

Åtgärderna RU I 101–RU I 106 hör antingen till en röntgenläkares rutinundersökningar (se punkt 6 ovan) eller ingår i röntgenläkarnas egen RR-klassifikation.

8
Chefläkaren bör styra och övervaka den praktiska tillämpningen av åtgärdssystemet och vid behov informera avtalsparterna.

Åtgärdskatalog

Åtgärdsgrupper R 0–R III Tillämpliga för samtliga läkare vid hälsocentraler med beaktande av de allmänna anvisningarna ovan
R 0	Ersättningsgilla åtgärder
001	Vårdanvisningar som läkaren ger patienten per telefon eller elektroniskt och sedan skriver in i journalsystemet Tillämpningsanvisning Åtgärden ersätter i regel ett besök på mottagningen. Åtgärdsarvodet betalas inte om patienten omedelbart efter samtalet söker vård. Åtgärden ersätts inte om anvisningen ges via en annan person, utom när patienten t.ex. på grund av ålder, förmåga att förstå, språkproblem eller handikapp inte själv förmår sköta sina ärenden. Med denna åtgärd avses inte intern konsultation mellan vårdpersonal.
002	Konsultation som läkaren ger till en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i vilken ingår en vårdanvisning som ska skrivas in i journalsystemet. Tillämpningsanvisning Åtgärden ersätter i regel ett besök på mottagningen. Åtgärdsarvode betalas inte om patienten till följd av konsultationen omedelbart efter samtalet söker läkarvård. Man bör i journalen kunna finna konsultationssvaret och en anteckning om den konsulterade läkare som ersättningen betalas till. Användningen av åtgärdskoden grundar sig på förändringar i uppgifts- och arbetsfördelningen för yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården. Förändringarna kan basera sig på lagändringar, organisationsreformer eller bättre utnyttjande av servicebehov och personalens kompetens för att service- och personalstrategier ska kunna genomföras.
R I	Ersättningsgilla åtgärder
101	Synundersökning med ögonbottenundersökning Tillämpningsanvisning Med undersökningen avses en synundersökning med ögonbottenundersökning som utförs av läkare. Undersökningen utgör en ersättningsgill åtgärd endast om patienten anför symtom i anslutning till synfel eller ögonsjukdom eller om den utförs med samma grundlighet som t.ex. vid årlig kontroll av diabetiker. Denna åtgärdskod används också när ett skriftligt utlåtande utgående från bilder av ögonbottnen ges.
102	Hörselundersökning jämte stämgaffelundersökning Tillämpningsanvisning Med åtgärden avses en grundlig hörselundersökning utförd av en allmänläkare. Undersökningen utgör en ersättningsgill åtgärd då patienten anför symtom som hänför sig till fel på hörseln eller en öronsjukdom. I hörselundersökningen ingår konstaterande av otologisk status och kontroll med viskstämma eller tolkning av audiogram.
103	Grundlig neurologisk undersökning Tillämpningsanvisning Åtgärden innebär en grundlig neurologisk undersökning utförd av en allmänläkare. Undersökningen är ersättningsgill endast då den utförs efter att patienten klagat över neurologiska symptom eller då det är motiverat att misstänka att orsaken till patientens symtom kräver neurologisk utredning eller då undersökningen av någon annan orsak utförs med motsvarande grundlighet. Åtgärden är dock inte ersättningsgill när det gäller vägledande neurologiska undersökningar som utförs t.ex. i samband med undersökning för körkort.
105	Helhetsbedömning av kardiorespiratorisk status med laboratorieundersökning Tillämpningsanvisning Med undersökningen avses t.ex. årlig grundlig undersökning av en patient med hjärt- eller lungsjukdom eller årlig kontroll av blodtryckspatienter. Undersökningen är ersättningsgill endast när den också omfattar tolkning av EKG, thorax-rtg, lungfunktionstest och/eller laboratorieprov. Undersökningen är ersättningsgill även i sådana fall där man i ett akut skede måste utföra en grundlig klinisk undersökning av en patient som lider av en hjärt- eller lungsjukdom och ovan nämnda undersökningar kan utföras och tolkas.
106	Lätt kirurgi, revision och suturering Tillämpningsanvisning Bedömning av huruvida suturering av sår är en åtgärd som hör till R I 106 eller R II 206 görs från fall till fall med hänsyn till den tid som åtgår och åtgärdens svårighetsgrad. Om de ytliga operationerna helt klart gäller olika saker och det åtgår avsevärt med tid till att sköta dem och patienten t.ex. måste förberedas två gånger för åtgärden, kan två arvoden uppbäras för åtgärder inom denna grupp. Denna åtgärdskod används också när det gäller revision av bensår.
107	Incision i lokalbedövning
108	Avlägsnande av skräp ur ögat i lokalbedövning
109	Spolning och rensugning av örongång Tillämpningsanvisning Denna åtgärdskod används också vid spolning, rensugning och tamponering i samband med svår inflammation av ytterörat.
110	Paracentes Tillämpningsanvisning Paracentes räknas som en enda åtgärd, även om den utförs i båda öronen.
111	Maxillarpunktion Tillämpningsanvisning Maxillarpunktion utgör en enda åtgärd, även om den utförs på båda sidorna. För åtgärden uppbärs arvode också i de fall då en sköljning med lavationsspets görs på en antrostomipatient.
113	Nagel- och nagelvallsoperationer i lokalbedövning
114	Annan injektionsbehandling än i muskler eller under huden Tillämpningsanvisning T.ex. injicering av läkemedel i leder. Om en reumatiker på samma gång behandlas i flera små leder, är det fråga om endast en åtgärd. Också injektioner i mjukdelar för att t.ex. dämpa en infektion i ett senfäste är åtgärder som berättigar till ersättning.
116	Gipsning
117	Planerade terapibesök vid psykisk störning (t.ex. familjeterapi) Tillämpningsanvisning Med planerade terapibesök vid psykisk störning avses besök som i förväg avtalats med patienten för en viss målinriktad vård eller för planering av vård.
118	Konsultation jämte undersökning av patient Tillämpningsanvisning Med åtgärden avses situationer där t.ex. en yngre och mer oerfaren läkare rådfrågar en äldre kollega om vården av en patient och den konsulterade läkaren själv utför undersökningen av patienten. Man bör i journalen kunna finna anteckningar om den konsulterade läkare som ska arvoderas samt konsultsvaret.
119	Implantation av medicinkapsel under huden Tillämpningsanvisning Åtgärdskoden gäller närmast preventiv- och antabuskapslar. Att avlägsna t.ex. en preventivkapsel är också en åtgärd som räknas hit.
120	Inledning av intravenös vätskebehandling Tillämpningsanvisning Med åtgärden avses beslut om att inleda intravenös vätskebehandling inklusive eventuell medicinering.
121	Koagulationsbehandling (gäller näsans slemhinnor, livmodermunnen, ytliga hudförändringar)
123	Gynekologisk undersökning inklusive cellprov Tillämpningsanvisning Med cellprov som hör till undersökningen avses i främsta hand pap smear. Cellprov vid screeningförfarande och cellprov som utförs rutinmässigt av mödravårdscentralerna ersätts dock inte inom ramen för denna kod. Cellprovet är en ersättningsgill åtgärd också då den utförs av läkare för att få GC-prov i sådana fall där läkaren också mikroskoperar provet.
124	Akupunktur
126	Ögontrycksmätning
127	Undersökning av stämbanden Tillämpningsanvisning Med undersökning av stämbanden avses t.ex. undersökning av stämbandens ställning, rörelser och struktur genom indirekt laryngoskopi.
128	Reposition av luxerad led
129	Inläggning av spiral
130	Tamponad (i näsan eller i örat)
131	Avlägsnande av polyp
132	Avlägsnande av främmande kropp ur kroppsöppning
133	Otomikroskopering med hjälp av öronmikroskop
134	Finnålsbiopsi
136	Blåspunktion
137	Ledpunktion
139	Grundlig undersökning av skelning
141	Icke operativ behandling av hemorrojder (ligatur, kryokirurgi, trombolytiska injektioner)
143	Utredning och bedömning av fysisk, psykisk och social funktionsförmåga samt planering av vården och uppgörande av vårdplan. Tillämpningsanvisning Åtgärden förutsätter i allmänhet att läkaren undersöker patienten. Åtgärden blir aktuell t.ex. vid bedömning och/eller planering av läkemedelsbehandling och övrig behandling som helhet för en person med flera sjukdomar, utredning och/eller planering av vårdplats/fortsatt vårdplats för en äldre patient och vid uppgörande av en vårdplan enligt patientlagen. Åtgärden resulterar i behövliga anmärkningar i journalen och/eller ett särskilt intyg/utlåtande.
145	Klinisk (rättsmedicinsk) undersökning av levande person Tillämpningsanvisning Undersökningen kommer i fråga t.ex. vid undersökning av yttre skador förorsakade av misshandel.
146	Första besök på rådgivningsbyrå för mödravård Tillämpningsanvisning Till besöket hör alltid en bedömning av patientens hälsotillstånd och bestämning av hur långt graviditeten framskridit. Ytterligare ingår vanligtvis en allmän kartläggning av riskerna i samband med graviditeten, upplysning om screening samt om tobak och alkohol, råd om kost och motion o.s.v.
147	Sista kontroll på rådgivningsbyrån innan ett barn börjar skolan Tillämpningsanvisning Kontrollen görs vid 4 års ålder och i den ingår en uppskattning av den psykiska och fysiska utvecklingsnivån samt de sociala färdigheterna och eventuell planering av nödvändiga stödåtgärder. Stöd ges för relationen mellan barn och föräldrar och för barnets frigörelse till självständighet. Vid uppfostringsproblem ges råd samt anvisas vård.
148	Kontroll som hör till skol- och studerandehälsovården jämte utlåtande Tillämpningsanvisning Kontrollen görs i slutskedet av skolgången. I samband med kontrollen kan ett grundat ställningstagande eller utlåtanden om elevens lämplighet för planerat yrkesval eller ett s.k. friskintyg för ungdomar ges.
149	Påbörjande av hormonell substitutionsterapi för kvinnor/män Tillämpningsanvisning Med åtgärden avses ett besök under vilket det görs en klinisk undersökning för att utreda möjlig nytta och eventuella skadeverkningar av vården. Det görs upp en plan för vården och uppföljningen.
150	Undersökning av blodcirkulationen med dopplerultraljud Tillämpningsanvisning Åtgärdskoden används t.ex. vid undersökning av artärpulsen hos en diabetiker eller bensårsetiologi.
151	Inledande av demensmedicinering för dement patient Tillämpningsanvisning Med åtgärden avses ett besök där läkaren gör en klinisk undersökning av en patient med en demenssjukdom (Alzheimers sjukdom, demens associerad med Parkinsons sjukdom) som behandlas med läkemedel samt en utredning av eventuella indikationer av läkemedelsbehandlingen och eventuella fördelar och nackdelar med behandlingen. I åtgärden ingår även planering av vården och överenskommelse om den fortsatta uppföljningen. Till specialistläkare inom neurologi och geriatri ska för åtgärden ges ersättning i fråga om beslut som gäller inledande av läkemedelsbehandling. Denna åtgärdskod används dock inte om läkaren samtidigt skriver ett utlåtande om rätt till ersättning för läkemedelsbehandlingen (R II 225). Ersättning för åtgärden ska också ges till andra läkare vid hälsocentralen i samband med bedömning och beslut som gäller ändring av läkemedelsbehandling (intensifiering eller byte av behandling, inledande av kombinerad behandling, avslutande av onödig läkemedelsbehandling).

R II	Ersättningsgilla åtgärder
201	Utredning och bedömning av fysisk, psykisk och social funktionsförmåga samt anslutande vårdplanering Tillämpningsanvisning Med åtgärden avses omfattande utredning av funktionsförmågan och av vårdbehovet samt uppgörande av anslutande vårdplan. Denna åtgärdskod används i motsvarande situationer som R I 143 när åtgärden till svårighetsgrad och tidsåtgång motsvarar åtgärden RII. Åtgärdskoden kan användas t.ex. då läkaren överväger att utfärda ett MT 1-utlåtande (observationsremiss M I) eller vid bedömning av eventuellt omhändertagande av barn.
202	Övergripande bedömning av rehabiliteringsbehov Tillämpningsanvisning Med åtgärden avses en omfattande bedömning av patientens funktionsförmåga. I anslutning till bedömningen görs i allmänhet en rehabiliteringsplan upp med t.ex. annan rehabiliteringspersonal som hjälp. Undersökningar och utlåtanden som behövs för rehabilitering av krigsveteraner räknas till denna grupp, såvida de görs på grundval av anvisningar som utfärdats av en myndighet och om kriterierna för uttagning till sådan rehabilitering i första hand är medicinska. I annat fall används åtgärdskod R I 143.
203	Bedömning av arbetsförmåga Tillämpningsanvisning Med bedömning av arbetsförmåga avses en omfattande, grundlig bedömning av arbetsförmågan, oberoende av slutresultatet. Åtgärden kommer inte i fråga vid kort sjukskrivning med t.ex. läkarintyg A. Rutinmässig kontroll av nyanställda är inte heller en här avsedd åtgärd. Som åtgärd räknas inte heller t.ex. undersökningar för utredning av värnpliktigas tjänstgöringsduglighet eller för sedvanliga T-intyg. En bedömning av arbetsförmågan med ett E-intyg är en åtgärd som räknas hit endast om den kräver grundliga undersökningar och motiveringar.
204	Bedömning av operabilitet Tillämpningsanvisning Åtgärden kommer i fråga t.ex. i situationer då man av hälsocentralläkaren på förhand begär en bedömning av operabiliteten inför en ögonoperation.
206	Behandling av stora sår Tillämpningsanvisning Åtgärden avser situationer som gäller vård av sår med t.ex. svåra och arbetsdryga revisioner samt suturering skiktvis av djupare vävnadslager eller vård av sår som tar lång tid i anspråk.
207	Djupa biopsier eller subkutana operationer Tillämpningsanvisning Åtgärdskoden kan användas t.ex. då tumörer under huden avlägsnas eller sug- eller provskrapning görs, om de inte sker i operationssal eller liknande, varvid åtgärdskoden R III 301 ska användas.
208	Arbets-EKG Tillämpningsanvisning Arbetsprov räknas som en här avsedd åtgärd i situationer då läkaren själv övervakar och tolkar undersökningen.
210	Allergiutredning Tillämpningsanvisning Läkares bedömning av allergiutredning jämte rekommendation för fortsatt behandling.
211	Benmärgspunktion
212	Utrymning av kroppshåla (gäller lungor, mage)
216	Hjärt-lungräddning Tillämpningsanvisning Alla läkare som deltagit i en återupplivning ska ersättas för åtgärden förutsatt att det finns anteckningar i handlingarna, åtminstone i återupplivningsberättelsen, om att läkaren deltagit i upplivningen. Denna åtgärdskod används också vid elektrisk rytmkonvertering.
217	Hudtransplantation
219	Insättning av tympanostomirör
222	Insättning av perkutan blåskateter
223	Reposition av parafimos
224	Fastställande av dödsorsak Tillämpningsanvisning Åtgärden innebär inte endast undertecknande av dödsattest, utan också utredning av dödsorsak enligt anvisningar och bestämmelser. Ersättning för åtgärden kommer inte i fråga t.ex. i terminalskedet hos cancerpatienter. Då är dödsorsaken redan på förhand känd och döden är att vänta.
225	Bedömning av behovet av varaktig läkemedelsbehandling jämte utlåtande Tillämpningsanvisning Åtgärden kommer i fråga då man gör en bedömning och skriver ett utlåtande för helt eller delvis ersättningsgilla mediciner.
226	Undersökning av berusningstillstånd Tillämpningsanvisning Med undersökning av berusningstillstånd avses klinisk undersökning för bedömning av berusningsgrad eller påverkan av narkotiska medel. Om klinisk bedömning inte görs utan endast blodprov tas, används åtgärdskoden R I 120. Om läkaren utför både en klinisk undersökning av berusningstillståndet och tar blodprov, ersätts åtgärden endast enligt denna åtgärdsgrupp.
227	Endoskopier Tillämpningsanvisning Med endoskopisk undersökning avses t.ex. gastroskopi, rektoskopi, rektosigmoideoskopi och koloskopi. Enbart proktoskopi ersätts endast om undersökningen till svårighetsgrad och tidsåtgång motsvarar R II-nivån.
228	Bakre tamponad vid näsblödning Tillämpningsanvisning Anläggning av bakre tamponad ersätts oberoende av om den anläggs med gasvävskompresser eller med ballongkatetrar.
230	Sondering av tårkanaler
231	Reposition och gipsning av benbrott
233	Inläggning av kanyl i central ven

R III	Ersättningsgilla åtgärder
301 *)	Operationer och motsvarande åtgärder som görs i operationssal och som fordrar antingen central ledningsanestesi eller rektal, intramuskulär eller intravenös anestesi, kort inhalationsanestesi eller omfattande infiltrationsanestesi.
303	Hembesök i terminalskede Tillämpningsanvisning Med åtgärden avses ett hembesök som en läkare gör hos en svårt sjuk patient i terminalskedet. Utöver detta arvode betalas inget besöksarvode enligt bilaga 1.
304	Sjuktransport som kräver läkares närvaro Tillämpningsanvisning Åtgärden avser situationer då en läkare på grund av patientens kritiska tillstånd måste övervaka förflyttningen till en annan vårdplats.
305	Trombolytisk behandling vid hjärtinfarkt Tillämpningsanvisning Med åtgärden avses vid hälsocentral diagnostiserad hjärtinfarkt samt trombolytisk behandling.

*) Läkare vid hälsocentral betalas utöver arvode för ovan nämnda åtgärder även arvode för ultraljudsundersökning.

Åtgärdsgrupper RU I–RU II
Radiologiska åtgärder tillämpliga för andra läkare vid hälsocentraler än röntgenläkare
RU I	Ersättningsgilla åtgärder
101	Allmän undersökning av bukens övre del
102	Allmän undersökning av bukens nedre del
103	Undersökning av resturin
104	Bedömning av spirals läge
105	Fastställande av graviditet i tidigt skede
106	Individuell mätning
RU II	Ersättningsgilla åtgärder
201	Ultraljudsundersökning av hjärtat Tillämpningsanvisning Åtgärden förutsätter en specialists kunskaper om ultraljudsundersökning av hjärta.

Åtgärdsgrupper RR I–RR III
Radiologiska åtgärder tillämpliga för röntgenläkare vid hälsocentraler
RR I	Ersättningsgilla åtgärder
101	Skoliosutredning
102	Provocerad belastning av led
103	Hypofarynx
104	Dubbelkontraströntgen av esofagus
105	Dubbelkontraströntgen av magsäcken
106	Utredning av passagehinder i tunntarmen
107	Urografi
108	Akut urografi
109	Miktionscystografi
110	Ultraljudsundersökning av bukens övre del
111	Ultraljudsundersökning av bukens nedre del
112	Ultraljudsundersökning av halsregionen
113	Ultraljudsundersökning av leder
114	Ultraljudsundersökning av muskler och senor
115	Ultraljudsundersökning av mjukdelsresistenser
116	Ultraljudsundersökning av urinorgan
117	Ultraljudsundersökning av testiklar
118	Ultraljudsundersökning av prostata
119	Ultraljudsundersökning av njurar
120	Ultraljudsundersökning av sköldkörtel
121	Ultraljudsundersökning av spottkörtel
RR II	Ersättningsgilla åtgärder
201	Provocerad belastning av flera leder
202	Fistelografi
203	Mammografi
204	Krävande dubbelkontraströntgen av magsäcken
206	Finnålsbiopsi av ytliga organ med ultraljudsassistans
207	Ultraljudsundersökning av bröstkörtlar
208	Ultraljudsundersökning av vener i extremiteterna
209	Ultraljudsundersökning av hjärtat
210	Venografi i nedre extremiteter
RR III	Ersättningsgilla åtgärder
301	Artrografi
302	Kolonröntgen med dubbelkontrast
303	Lumbal myelografi
304	Krävande ultraljudsundersökning av buken
305	Undersökning av tunntarm med dubbelkontrast

Åtgärdskatalog för tandläkare vid hälsocentraler 1.1.2016

Allmänna anvisningar

Åtgärdsarvode betalas i samband med besök för varje i åtgärdskatalogen nämnd åtgärd som tandläkaren utför, om inget annat anges vid respektive åtgärd.
Alla åtgärder som är nödvändiga för utförandet av en åtgärd ingår i åtgärden, om de inte nämns separat i åtgärdskatalogen.
Särskilt viktigt är att den tid som används för behandling av patienten och de utförda åtgärderna står i rätt proportion till varandra.
Med tandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena avses specialtandläkare inom klinisk tandvård, oralkirurgi eller ortodonti.

Åtgärdskatalog

(TKHL = åtgärdsgrupp)

TKHL	Ersättningsgilla åtgärder
TKHL 2
204	Ortodontisk planering Skriftlig vårdplan för ortodontisk behandling med enkel apparatur (kryssdrag, slipningar).
205	Premedicinering Im-, iv-, pr- och po-medicinering jämte övervakning av patienten efter behandlingen.
212	Partiell extraktion av tand, hemisektio T.ex. extraktion av en rot från tand med flera rötter. Hemisektion av tand med flera rötter. Rotbehandling ingår inte.
214	Parodontologisk behandling, begränsad, i samband med annan tandvård T.ex. avlägsnande av tandsten och behandling av tandköttsfickor, per besök. Högst 20 min.
217	Tandextraktion Gäller borttagning av mjölktand endast då motsvarande anlag till permanent tand saknas. Innefattar också eventuella senare besök och åtgärder med anledning av extraktionen.
219	Amputation av mjölktand
222	Fyllning på en yta
223	Individuell ortodontisk screeningundersökning Bedömning av om ortodontisk behandling behövs och om sådan ska ges på mottagningstid som reserverats för patienten för just denna åtgärd. Arvodet betalas till endast en tandläkare åt gången. Hälften av arvodet för grupp 2 betalas.
224	Bedövning Per besök. Hälften av arvodet för grupp 2 betalas.
226	Kort delundersökning eller annan tidsmässigt motsvarande undersökning T.ex. återkontroll av riskpatient och efterkontroll av olycksfallspatient.
227	Cementerad ring, per tand Hälften av arvodet för grupp 2 betalas.
229	Åtgärd eller kontroll i samband med ortodontisk behandling, begränsad T.ex. separering, kort kontroll av löstagbar apparatur, extraoralt drag eller retentionstråd utan åtgärder.
230	Bettfysiologisk behandling, begränsad Högst 10 min.
231	Sammanbindning av tänder med fyllningsmaterial Åtgärden utgör en helhet.
TKHL 3
301	Totalundersökning av mun och tänder Åtgärden omfattar undersökning av tuggsystemet (bl.a. tänder, stödjevävnader och slemhinnor) samt diagnos. I samband med besöket utförs även nödvändiga förebyggande åtgärder, för vilka tandläkaren inte får något särskilt arvode. Arvodet bestäms enligt följande:
	Patientens ålder på undersökningsdagen		Ordinarie arbetstid	Kliniskt mertidsarbete
			Över 30 tim./v. eller i snitt över 30 tim./v., vardagar efter kl. 18.00 och under veckoslut
	0 – 5 år	1,94	3,44	3,44
	6 – 21 år	3,88	6,87	6,87
	22 – 40 år	7,77	13,73	13,73
	41 – 63 år	9,71	17,17	17,17
	minst 64 år	11,66	20,60	20,60
	Tillämpningsanvisning Om en patients individuella undersökningsintervall på grund av sjukdomsfrekvens har fastställts vara längre än ett år, betalas arvodet årligen retroaktivt för det år då en undersökning har utförts men också för tiden mellan undersökningarna (arvode för mellanår) till den tandläkare som utfört den nya undersökningen. Arvode för s.k. mellanår kommer i fråga om tandläkaren fastställer undersökningsintervallen för en patient som inte behöver en undersökning varje år. Arvodet betalas så länge patienten får vård hos tandläkaren. Tidpunkterna för undersökningarna följs i betalningen av arvoden. I syfte att säkerställa enhetliga förfaringssätt bland tandläkare är det motiverat att på lokal nivå utarbeta skriftliga anvisningar om bl.a. hur behandlingar och åtgärder registreras, hur patienterna kallas till vård osv.
303	Undersökning inom ett specialområde Undersökningen används t.ex. som underlag för rekonstruktion av bettet eller proportionerna i bettet och/eller behandling av stödjevävnaderna. Grundar sig förutom på klinisk undersökning också på t.ex. röntgenundersökning, mikrobiologisk undersökning och/eller gipsmodeller, t.ex. undersökningar som hänför sig till olika specialområden.
305	Konsultation eller utlåtande Omfattar vårdanvisningar och/eller skriftligt utlåtande, också utlåtande om tandröntgen. Även utlåtanden till försäkringsanstalten och myndigheterna ingår i åtgärden. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
307	Skriftlig vårdplan för remitterad patient
308	Biopsi Gäller endast om biopsin utförs som en separat åtgärd. Även redogörelse av resultatet för patienten och eventuell remiss till fortsatt behandling ingår.
309	Planering av ortodontisk eller protetisk behandling Planering av avtagbar/fast ortodontisk apparatur eller protetisk konstruktion inklusive skriftlig vårdplan och vid ortodontisk behandling avtryck för apparatur. Högst 20 min.
310	Inprovning av löstagbar apparatur, patienthandledning eller aktivering av apparatur.
311	Vårdplan för totalundersökning av mun och tänder Åtgärden omfattar en skriftlig vårdplan med eventuella kostnadskalkyler samt en plan för korrigerande, förebyggande och uppföljande tandvård samt egenvård.
312	Åtgärd eller kontroll i samband med ortodontisk behandling T.ex. liten aktivering av fast apparatur/åtgärder utan lösgöring av bågen, justering av extraorala drag, liten aktivering av helix i munnen.
313	Reparation eller rebasering av tandprotes Reparation eller rebasering av tandprotes utan avtryck. Också sådan reparation som tandläkaren själv utför på mottagningen. Slipning av proteskant för läkning av skavsår ingår i andra åtgärder i denna bilaga. Exempelvis provisorisk rebasering för immediatprotes eller annan provisorisk rebasering.
314	Utvärdering av vårdrespons Utvärdering av stödjevävnads- och kariesbehandling i förhållande till fynden under totalundersökningen och förändringarna i dem. Utifrån utvärderingen bestäms intervallerna för uppföljningen med beaktande av hur väl egenvården fungerar. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
315	Insättning av miniskruvar Kirurgisk insättning av miniskruvar. Betalas per skruv.
TKHL 4
402	Fyllning av två eller tre ytor Fyllningen omfattar en betydande del av två eller tre tandytor. Koden omfattar eventuell underfyllning.
405	Frenulumplastik Operation(er) med olika kirurgiska metoder för förlängning av slemhinneband, per besök.
406	Borttagning av tumör i munslemhinnan Excision(er) av leukoplaki, lichen, verruca e.dyl., per besök.
407	Excision av gingivaförändring T.ex. borttagning av hyperplasi. Åtgärden 20–30 min.
409	Planering av bettfysiologisk behandling och/eller stödjevävnadsbehandling Skriftlig vårdplan som baserar sig på klinisk undersökning och/eller röntgenundersökning samt eventuell mikrobiologisk undersökning och analys av gipsmodeller. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
410	Enklare hård- och/eller mjukvävnadsplastik Kirurgisk plastik av hård- och/eller mjukvävnader, per besök.
413	Åtgärder vid besök för medelsvår ortodontisk behandling Inprovning, slipning eller justering av aktivator eller motsvarande apparatur samt patienthandledning. Tillverkning av fast apparatur/käke, högst 6 bracketter Lösgöring och/eller aktivering och fastsättning av båge för fast apparatur. Fastsättning av fabriks- eller laboratorieframställd lingual- eller palatinalbåge med etsning eller cementering. Av tandläkaren framställd lingual-, palatinal- eller annan båge med lödningar. Inprovning av ansiktsbåge till extraoralt drag och/eller dragsystem samt patienthandledning. Av tandläkaren utförd reparation av ortodontisk apparatur.
416	Undersökning inom specialområde, medelsvår Denna kod tillämpas på specialtandläkare inom kliniska specialiteter och sådana hälsocentraltandläkare som saknar specialkompetens, men som under ca en tredjedel av sin arbetstid utför sådana åtgärder. Grundar sig förutom på klinisk undersökning också på röntgenundersökning och/eller gipsmodeller. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
420	Telefonrådgivning till patient som behöver första hjälpen Avser telefonrecept och/eller råd per telefon under tjänstetid eller fritid.
421	Fyllning av rotkanal, tand med en rotkanal
423	Fyllning på en yta, tillverkad utanför munnen
427	Besök för bettfysiologisk behandling Högst 20 min.
428	Planering av ortodontisk eller protetisk behandling, krävande Skriftlig arbetsplan ingår. Högst 30 min.
429	Utlåtande om röntgenundersökning, krävande Ett utlåtande om röntgenundersökning som är mer krävande än normalt. T.ex. ett utlåtande om CBCT-undersökningar av tänder och käkar (en käkhalva). Till en specialtandläkare med inriktning på odontologisk radiologi betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
430	Insättning av mini-implantat Betalas per implantat endast vid stabilisering av helprotes för underkäke.
TKHL 4B
451	Fyllning på två ytor, tillverkad utanför munnen Fyllningen ersätter en betydande del av två av tandens ytor.
453	Uttagning och återcementering av tandkrona eller mindre bro
455	Upprensning och preparation av rotkanal, tand med en kanal Omfattar upprensning av rotkanal, mätning av kanalens längd samt preparation.
456	Undersökning av patient i brådskande behov av första hjälpen Med patient i brådskande behov av första hjälpen avses en patient som tas emot på mottagningen i egenskap av en patient som behöver första hjälpen inom cirka ett dygn efter att patienten kontaktat hälsocentralen. Utöver nödvändiga undersökningar ingår också åtgärder inom första hjälpen som kan betraktas som mindre omfattande, t.ex. slipning av vass kant på fyllning, tand eller protes. Öppnande och medicinering av tand, öppnande eller punktion av ytlig abscess under huden eller slemhinnan, borttagning av synligt främmande föremål i slemhinna, tandköttsficka eller mellan tänderna, stillande av blodflöde och/eller andra motsvarande åtgärder, per besök. Eventuell hänvisning till fortsatt vård ingår.
457	Planering inom ett specialområde, krävande Med krävande planering inom ett specialområde avses en vårdplan som grundar sig på TKHL 516 och som utförs av specialtandläkare inom kliniska specialiteter eller av en hälsocentraltandläkare som utför dessa uppgifter vid hälsocentralen. Om flera tandläkare deltar i planeringen är åtgärdskoden TKHL 457 för vårdplaneringens ansvarige tandläkare och TKHL 305 för de övriga tandläkarna. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
458	Fyllning av rotkanaler, tand med två rotkanaler
460	Parodontologisk behandling T.ex. avlägsnande av tandsten, kyrettage eller behandling av djupa tandköttsfickor. Minst 20 min.
461	Bettfysiologisk behandling, krävande Högst 30 min.
462	Planering av ortodontisk eller protetisk behandling, mycket krävande T.ex. analys med hjälp av ansiktsbåge och bettregistrering. Skriftlig arbetsplan ingår. Över 30 min.
463	Tillverkning av fast apparatur/käke, minst 7 bracketter
464	Besök för protetiskt arbete Innefattar omfattande preprotetiska åtgärder, precisionsavtryck, bettanalys med hjälp av ett schema eller inprovning av bro eller protes med skelett i anknytning till avtagbar och fast protetik, för varje besök.
465	Icke operativ extraktion av tand, krävande Innefattar åtskiljning av rötter i tand med flera rötter
466	Båge för fast apparatur, enkel eller formbar
467	Tillverkning och tillfällig fastsättning av provisorisk tand- eller implantburen bro som görs på mottagningen
468	Restaurering av tandkrona för rotbehandling eller annan motsvarande stödåtgärd för rotbehandling av en tand Vid stor brist på tandmaterial lagning med en tillfällig eller slutlig fyllning före rotbehandling. Innefattar t.ex. borttagning av gammal tandfyllning och konstruktion av en tandpelare eller en omfattande och krävande tandfyllning för isolering av tanden under rotbehandling.
TKHL 5
503	Avlägsnande av oral mjukdelstumör eller torii Avlägsnande av ytlig tumör under slemhinnan (t.ex. lipom, papillom, mucocele osv.) per besök.
505	Excision av gingivaförändring, krävande T.ex. omfattande gingivektomi, 30–60 min.
507	Fixering av luxationsskadad tand eller behandling av tandfraktur eller transplantation av tand Används då tand reponeras eller vid fixering av rotfraktur. Koden antecknas en gång per varje sådan skadad tand.
510	Reparation eller rebasering av tandprotes, krävande Protesreparation eller rebasering av protes som förutsätter avtryck. Inkluderar behövliga efterkontroller jämte åtgärder. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
513	Fixation av käkfraktur
514	Partiell krona eller fullkrona av fyllningsmaterial Fyllningen ersätter en betydande del av minst fyra av tandens ytor.
516	Undersökning inom specialområde, krävande Med krävande undersökning inom ett specialområde avses en krävande och omfattande klinisk undersökning utförd av specialtandläkare inom kliniska specialiteter eller av en hälsocentraltandläkare som utför dessa uppgifter vid hälsocentralen. Till undersökningen ska ansluta sig en diagnos som bl.a. grundar sig på modell- och/eller röntgenanalys och/eller funktions- och ansiktsanalys. Till specialtandläkare betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
517	Inhalationssedation Innefattar inhalationssedation under ett besök jämte behövlig övervakning efter behandlingen.
518	Båge för fast ortodontisk apparatur, krävande
519	Slutgranskning av patient i specialtandläkares vård med tillhörande skriftlig epikris. Vid ortodontisk behandling betalas arvodet multiplicerat med 1,5. Tillämpningsanvisning Denna kod tillämpas på tandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena och hälsocentraltandläkare som saknar specialistkompetens, men som under cirka en tredjedel av sin arbetstid utför sådana uppgifter. Koden används inte vid operativ extraktion av icke erupterad eller delvis erupterad tand.
520	Förberedelse av avsevärt mer svårbehandlad patient än vanligt Med en avsevärt mer svårbehandlad patient avses en svårbehandlad utvecklingsstörd person, patient som fått strålbehandling i munregionen, patient som lider av hemofili, hepatit eller svår hjärtsjukdom eller motsvarande patient vars behandling förutsätter specialåtgärder. Också en patient som lider av problem i käkled och tuggmusklulaturen (öppningssvårigheter) eller en barnpatient som kräver speciella åtgärder kan höra till denna grupp. För att patienten ska vara svårbehandlad ska själva utförandet av vården förutsätta arrangemang som avviker från det normala. Då kod TKHL 520 används i sådana fall kan andra åtgärdskoder i denna bilaga användas samtidigt. För patienter som medför risk för blodsmitta (HIV och hepatit), patienter på en vård- eller omsorgsinrättning och patienter som stadigvarande vårdas på en hälsocentrals vårdavdelning betalas arvodet multiplicerat med 1,5 oberoende av var tandvården ges. För behandling av svår störning i tandens hårdvävnad (t.ex. AI, DI, MIH) betalas arvodet till specialtandläkare multiplicerat med 1,5.
523	Upprensning och preparation av rotkanaler, tand med två kanaler Omfattar upprensning av rotkanaler, mätning av kanalernas längd samt preparation.
524	Avslutande åtgärder i samband med ortodontisk behandling Innefattar balanserande bettslipning och slipning av interdentala ytor.
525	Uttagning, reparation och återcementering/återfastsättning av bro Över 30 min.
526	Bettfysiologisk behandling, mycket krävande Över 30 min.
528	Utlåtande om röntgenundersökning, mycket krävande T.ex. utlåtande om CBCT-undersökningar av tänder och käkar (två eller flera käkhalvor) eller ett annat mycket krävande utlåtande som baserar sig på flera olika röntgenundersökningar. Till en specialtandläkare med inriktning på odontologisk radiologi betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
529	Tillverkning av styrskena för protetisk åtgärd Inkluderar tagning av avtryck, inprovning och markering av de planerade implantatställena.
530	Fastsättning av resinfästad tandbro tillverkad utanför munnen Omfattar mellandelar och yt- eller inlay-fastsättning och/eller fastsättning i fåra på stödtänderna. Koden antecknas endast en gång, oberoende av hur många saknade tänder som ersätts.
531	Fyllning av rotkanaler, tand med tre eller fler rotkanaler.
532	Fyllning på minst tre ytor, tillverkad utanför munnen Fyllningen ersätter en betydande del av minst tre av tandens ytor. Innefattar framtandsfasad som når över incisalkanten.
TKHL 6
601	Plattprotes Inkluderar också nödvändiga efterkontroller inklusive åtgärder. Åtgärden avser också provisoriska delproteser.
602	Pontic i tandbro Om mellanlederna är t.ex. två, antecknas koden två gånger.
603	Partiell krona eller fullkrona, krävande Tandkronan ska helt bestå av fyllningsmaterial. Åtgärden förutsätter svåra arbetsförhållanden eller t.ex. användning av kopparring.
605	Excision av gingivaförändring, omfattande och krävande T.ex. omfattande gingivektomi. Över 60 min.
606	Parodontal flap-operation
607	Tandextraktion Bl.a. operativ extraktion av icke-erupterad eller delvis erupterad tand. Förutsätter extraktion av tand genom snitt och eventuellt extraktion av tand/rot genom borrning av tand och/eller ben samt suturering av sår.
609	Parodontologisk behandling, långvarig T.ex. avlägsnande av tandsten, omfattande och krävande kyrettage eller behandling av djupa tandköttsfickor. Minst 30 min.
610	Upprensning och preparation av rotkanaler, tand med tre kanaler Omfattar upprensning av rotkanaler, mätning av kanalernas längd samt preparation.
611	Rotspetsresektion eller fenestration av cysta Rotbehandling ingår inte i åtgärden.
TKHL 7
701	Parodontologisk behandling, komplicerad sjukdom samt komplicerad sjukdom – omfattande och krävande Behandling av djupa tandköttsfickor (över 6 mm) eller furkationer som kräver speciella åtgärder, över 30 min.
702	Krävande parodontal flap-operation och replantation och/eller gingivatransplantation Område med minst 4 tänder.
703	Implantatburen eller implantat- och slemhinneburen helprotes eller delprotes
704	Partiell tandprotes med gjutet skelett
705	Insättning av tandimplantat
706	Framställning och inprovning av bettskena eller sömnapnéskena.
707	På mottagningen tillverkad bro (en broenhet)
709	Sammanbindning av tänder med infattad eller ytfixerad förstärkning Åtgärden utgör en helhet
710	Parodontologisk behandling, mycket långvarig Minst 45 min.
711	Tandkrona
712	Operativ extraktion av tand, krävande T.ex. djupt liggande icke-erupterad tand.
713	Slemhinneburen helprotes, krävande
714	Rotspetsresektion av tand med flera rötter eller exstirpation av käkcysta Rotbehandling ingår inte i åtgärden.
715	Upprensning och preparation av rotkanaler i tand med fyra eller flera rotkanaler, mycket krävande Omfattar upprensning av rotkanaler, mätning av kanalernas längd samt preparation.
716	Extra åtgärd vid krävande rotbehandling En krävande rotkanalsåtgärd som görs via rotkanalen, såsom avlägsnande av ett främmande föremål ur rotkanalen, reparation av kanalperforation eller inre resorption eller tillslutning av en öppen rotspets eller öppning/sökning av förträngda rotkanaler. Åtgärden kräver ofta mikroskop och ett separat besök. Arvodet betalas per besök.
717	Friläggning av tand Friläggning av intraossealt belägen tand.
718	Krävande rotfyllning Förutsätter specialinstrument eller specialteknik.

Åtgärdskatalog för sjukhustandläkare

Åtgärdsgrupp (SHL)	Ersättningsgilla åtgärder
Undersökningar och planering
4	Kontrollbesök eller eftergranskning
11	Slutgranskning av patient i specialtandläkares vård med tillhörande skriftlig epikris
6	Slätröntgen, kontrast-, ultraljuds- och MR-undersökning jämte skriftligt utlåtande
9	Skriftligt utlåtande av en specialtandläkare om vävnadsprov (fr.o.m. 1.1.2015).
6–8	Planering av vård, fortsatt vård eller uppföljning
9	Undersökning inom ett specialområde
10	Ortognatisk eller annan vårdplanering av flera läkare. Betalas till varje tandläkare per specialområde som deltar i planeringen
12	Planering av vård inom ett specialområde
13	Salivundersökningar och specialundersökning av mun och käkar, t.ex. käkledsartroskopi
Åtgärder i tänderna
5–6	Tandextraktion/tand
6	Öppning och dränering av dental abscess
6–8	Insättning av implantatdistans
7	Kirurgisk friläggning av tand
8–11	Kirurgisk extraktion av tand/tand
8–10	Rotspetsresektion
11	Insättning av implantat/implantat
13	Tandsanering och vård under anestesi/infektionsskydd
Åtgärder i tandköttet, slemhinnorna eller alveolartskottet
6	Slemhinnebiopsi
5	Avlägsnande av slemhinneförändring (excision, kryo, laser)/suturering av litet sår
8–12	Alveolarutskottsplastik som preprotetisk åtgärd (även sulcus- och munbottenplastik)
13	Alveolarutskottsplastik med hud-/slemhinnetransplantat
14	Alveolarutskottsplastik med ben eller alloplastiskt material
Åtgärder i käkbenet
10	Benbiopsi eller explorativ operation
8, 11	Fenestration eller exstirpation av cysta
8–9	Benplastik (torus, linea mylohyoidea e.d.)
13–14, 16	Exstirpation av tumör
15	Resektion eller avlägsnande av underkäke
15	Resektion eller avlägsnande av överkäke
Ortognatiska, käkledskirurgiska och rekonstruktiva åtgärder
11	Snabb kirurgisk expandering av överkäke
11	Tagning av transplantat (ben, hud e.d.)
12–13	Öppen eller sluten kondylotomi av underkäke eller koronoidektomi
13	Segmentosteotomi på underkäke
13	Genioplastik
13	Behandling av sömnapné
13–14	Käkledsplastik
14	Ramusosteotomi på underkäke
14	Korpusosteotomi eller –ostektomi på underkäke
14	Segmentosteotomi på överkäke
14	Åtgärd på käkledens disk
15–16	Rekonstruktion genom mikrovaskulärt transplantat
14–16	Käkbens- och/eller ansiktsbensplastik med ben eller alloplastiskt material
15	Le Fort I-osteotomi
15	Rekonstruktion av underkäke
15	Rekonstruktion av överkäke
16	Le Fort II och/eller III-osteotomi
16	Kombinerad överkäks- och underkäksosteotomi
16	Käkledsplastik med ben- eller annat transplantat
Rekonstruktiva ingrepp vid gomspalt
15	Läpplastik eller läpprekonstruktion p.g.a. gomspalt
15	Gomrekonstruktion
15	Rekonstruktion vid submukös gomspalt
15	Bentransplantation i överkäke
15	Tillslutning av fistel i gommen
15	Kirurgisk korrigering av alveolarbåge
Åtgärderna i läpparna eller gommen
9–11	Plastikoperation av oronasal eller oroantral fistel
10	Excision av lokal gomförändring
11	Avlägsnande av tumör i gommen
12	Exstirpation av läpptumör
13–14	Läppresektion och/eller läpplastik
Åtgärderna i tungan eller munbottnen
6	Tungbandsplastik
8	Dränering av munbottenabscess
11	Tungplastik
13	Avlägsnande av tung- eller munbottentumör
14	Hemiglossektomi
14–15	Dränering av djup halsinfektion
Åtgärderna i salivkörtlarna
10–11	Sialolitotomi
11	Avlägsnande av submandibularkörtel
9, 13, 15	Avlägsnande eller exploration av lokal förändring (t.ex. ranula eller mukocele)
Åtgärderna i huvud- och halsregionen vid färska skador
Åtgärder med anledning av skador i käken och tänderna
8, 10	Behandling av tandfraktur och/eller tandluxation (även replantat)
8–10	Reposition och fixation av alveolarbensfraktur
11	Trakeostomi
12–15	Revision och suturation av mjukdelsskador
13	Sluten reposition och immobilisation av underkäksfraktur
13–15	Halsdissektion
14	Reposition och osteosyntes (och immobilisation) av underkäke
14–15	Behandling av Le Fort I och II-fraktur
15	Behandling av Le Fort III-fraktur
Åtgärder vid andra frakturer i ansiktsregionen
11–14	Höjning av fragment i zygoma-maxilla-regionen, behandling av fraktur i orbitaregionen
11–13	Avlägsnande av osteosyntes- eller fixationsmaterial
16	Behandling av multipel ansikts- och/eller käkfraktur eller öppen reposition av näsfraktur
Ortodontisk behandling
4–6	Besök för ortodontisk behandling
4–8	Justering av båge eller annan fast apparatur
5–7	Aktivering av båge i fast apparatur (tillämpas inte vid framställning av apparaturen)
7	Avlägsnande av fast apparatur/käke
6	Inprovning av avtagbar apparatur
8	Inprovning och aktivering av funktionell apparatur
9–11	Framställning av fast apparatur/käke
Klinisk tandvård
Åtgärder i tändernas stödjevävnader
5–9	Parodontologisk behandling/besök
6–8	Parodontal fixation
10–14	Parodontal kirurgi
10–14	Behandling av komplicerad parodontit
Reparativ behandling av karies
5–8	Fyllning
9	Krona eller stiftförankrad pelare av fyllningsmaterial
Rotbehandlingsåtgärder
5–9	Upprensning och/eller preparation av rotkanaler/fyllning/kanal
6–7	Medicinering/tand/besök
Bettfysiologisk behandling
6–9	Bettfysiologisk behandling omfattar bl.a. bettslipning samt behandling av funktionella störningar och smärta
11–12	Tillverkning och inprovning av bettskena
Protetisk behandling
8	Preprotetisk behandling av munhålan
8	Tillfällig krona/bro
8–12	Reparation av protes/avtagbar apparatur
10	Precisionsfastsättning av protes/protesenhet
11	Tandkrona/broenhet eller gjuten eller keramisk fyllning
11	Resinretinerad bro / skena
12	Tillverkning av partiell protes eller helprotes
15	Resektionsprotes / epites
10–15	Implantatburen protes