Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2020–2021, det kommunala huvudavtalet samt intentionsavtalet inför vård- och landskapsreformen
Allmänt om avtalsuppgörelsen 2020–2021
I avtalsuppgörelsen ingår utöver tjänste- och arbetskollektivavtalen för 2020–2021 också ett tjänste- och arbetskollektivavtal om förlängning av det kommunala huvudavtalet och vissa andra bestämmelser (cirkulärbilaga 5) samt ett intentionsavtal inför vård- och landskapsreformen (cirkulärbilaga 7). I samband med avtalsuppgörelsen har parterna också kommit överens om samarbete för att utveckla arbetslivet. Närmare information om detta ges separat.
Avtalsperioden för alla kommunala avtal är 1.4.2020–28.2.2022.
Vissa av de nya avtalsbestämmelserna tillämpas retroaktivt och en del träder i kraft vid en tidpunkt som anges separat i respektive kollektivavtal.
De arbetstidsförlängningar som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet slopas 31.8.2020, bland annat på det sätt som anges i detta cirkulär.
Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2020–2021
Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet är i kraft 1.4.2020–28.2.2022.
Underteckningsprotokollet finns i cirkulärbilaga 1.
De ändrade avtalsbestämmelserna finns i cirkulärbilaga 2.
I detta cirkulär redogörs för lönejusteringarna under avtalsperioden, ändringarna i avtalsbestämmelserna och tillämpningen av bestämmelserna.
Detta cirkulär har utarbetats i samråd med avtalsorganisationerna och avtalsparterna har nått samförstånd om dess innehåll.
Lönejusteringar 2020–2021
Allmän förhöjning 1.8.2020
Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2020 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 26 euro, dock minst 1,22 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet höjs med 1,22 procent.
De uppgiftsrelaterade löner som 31.7.2020 är minst 2 131,15 euro höjs med 1,22 procent. De uppgiftsrelaterade löner som 31.7.2020 är mindre än 2 131,15 euro höjs med 26,00 euro i månaden.
I deltidsarbete är höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen lägre i samma proportion som den anställdes arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.
Allmän förhöjning 1.4.2021
Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.4.2021 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 1,0 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet höjs med 1,0 procent.
Lönesättningen och minimilönerna
De höjda grundlönerna i lönesättningen 1.8.2020 och 1.4.2021 framgår av cirkulärbilaga 3.
Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet är 1 637,53 euro från 1.8.2020 och 1 653,91 euro från 1.4.2021.
Lönesättningen och minimilönerna
De höjda grundlönerna i lönesättningen 1.8.2020 och 1.4.2021 framgår av cirkulärbilaga 3.
Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet är 1 637,53 euro från 1.8.2020 och 1 653,91 euro från 1.4.2021.
Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem (AKTA bilaga 12)
De uppgiftsrelaterade lönerna och individuella tilläggen höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen 1.8.2020 och 1.4.2021, liksom för andra som omfattas av AKTA.
Dessa allmänna förhöjningar görs i respektive familjedagvårdares uppgiftsrelaterade lön obe-roende av hur många vårdplatser som reserverats och aktiverats.
Priserna på vårdplatser enligt AKTA bilaga 12 från 1.8.2020 och 1.4.2021 framgår av cirkulär-bilaga 4.
Familjedagvårdarna i bilaga 12 är med i den lokala justeringspott som fördelas 1.4.2021.
Lönen för förtroendemän (AKTA kap. VII § 9 mom. 1)
Den uppgiftsrelaterade lönen för en förtroendeman som helt befriats från sina uppgifter är minst 2 026,00 euro från 1.8.2020 och 2 046,26 euro från 1.4.2021.
Ersättningen till en arbetarskyddsfullmäktig (protokollsanteckningen till AKTA kap. II § 5)
Ersättningen till en månadsavlönad ordinarie arbetarskyddsfullmäktig är 95 euro från 1.8.2020 och 96 euro från 1.4.2021.
Om arbetarskyddsfullmäktigen representerar 700 eller fler anställda är den månatliga ersättningen dock 260 euro från 1.4.2020, 263 euro från 1.8.2020 och 266 euro från 1.4.2021. Denna förhöjda ersättning gäller 1.4.2020–28.2.2022.
Ändringar i betalningen av justerade löner
De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. Hos stora arbetsgivare där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.
Avtalsändringarnas effekter på betalningen av arbetstidsersättningar har preciserats jämfört med underteckningsprotokollet till AKTA 2018–2019.
Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.
Exempel 1: Tidpunkten för löneförhöjningen är lördag 1.8.2020
Allmän arbetstid: En utjämningsperiod på sex veckor infaller måndag 13.7.2020–söndag 23.8.2020. Arbetstidsersättningarna betalas förhöjda med den allmänna förhöjningen från början av den kalendervecka som börjar mån-dag 3.8.2020.
I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.
Exempel 2: Tidpunkten för löneförhöjningen är lördag 1.8.2020
Periodarbete: En arbetsperiod på tre veckor infaller måndag 20.7.2020–söndag 9.8.2020. Av perioden infaller 12 kalenderdagar i juli och 9 kalenderdagar i augusti. Arbetstidsersättningarna betalas förhöjda med den allmänna förhöjningen från början av följande arbetsperiod som börjar måndag 10.8.2020.
Periodarbete: En arbetsperiod på tre veckor infaller måndag 27.7.2020–söndag 16.8.2020. Av perioden infaller 5 kalenderdagar i juli och 16 kalenderdagar i augusti. Arbetstidsersättningarna betalas förhöjda med den allmänna förhöjningen från början av arbetsperioden, dvs. måndag 27.7.2020.
Periodarbete: En arbetsperiod på två veckor infaller måndag 27.7.2020–söndag 9.8.2020. Av perioden infaller 5 kalenderdagar i juli och 9 kalenderdagar i augusti. Arbetstidsersättningarna betalas förhöjda med den allmänna förhöjningen från början av arbetsperioden, dvs. måndag 27.7.2020.
Lokal justeringspott 1.4.2021
Den lokala justeringspotten är 0,8 procent av lönesumman inom det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet. Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal. Anvisningar om beräkningen av den lokala justeringspotten ges senare.
Fördelning av den lokala justeringspotten
När den lokala justeringspotten fördelas är syftet först och främst att vidareutveckla de lokala lönesystemen, rätta till lokala missförhållanden i lönerna och stödja resultatfrämjande omor-ganiseringar av verksamheten och uppgifterna. Samtidigt bör man se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra som står utanför den uppgiftsrelaterade lönesättningen står i rätt förhållande till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.
Arbetsgivaren bör fästa vikt vid att den lokala justeringspotten fördelas så jämlikt som möjligt mellan de olika lönebilagorna med beaktande av bilagornas lönesummor. De som står utanför lönesättningen betraktas då som en egen grupp.
Den lokala justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för betalning av individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.
Användning av och förhandlingar om den lokala justeringspotten
Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.
Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.
Vid sitt beslut bör arbetsgivaren beakta också vad som ovan sagts om fördelningen av den lokala justeringspotten.
Slopande av konkurrenskraftsavtalets arbetstidsförlängning och ändringar i anslutning till detta
De förlängningar av den ordinarie arbetstiden som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet gäller till söndag 30.8.2020.
De ordinarie arbetstiderna enligt AKTA 2020–2021, iakttas från 31.8.2020 eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast detta datum. Fram till dess iakttas bestämmelserna om ordinarie arbetstid i AKTA 2018–2019.
Tabell 1
|
Arbetsperioden eller utjämningsperiodens längd |
Periodens begynnelsedag och slutdag |
Den nya ordnarie arbetstiden träder i kraft |
|
1 Tvåveckorsperiod |
må 24.8–sö 6.9.2020 |
från må 24.8.2020 |
|
2a Treveckorsperiod |
må 24.8–sö 13.9.2020 |
från må 24.8.2020 |
|
2b Treveckorsperiod |
må 17.8–sö 6.9.2020 |
från må 7.9.2020 |
|
3a Utjämningsperiod på sex veckor t.ex. vid allmän arbetstid |
må 10.8–sö 20.9.2020 |
från må 10.8.2020 |
|
3b Utjämningsperiod på sex veckor t.ex. vid allmän arbetstid |
må 17.8–sö 27.9.2020 |
från må 17.8.2020 |
|
3c Utjämningsperiod på sex veckor t.ex. vid allmän arbetstid |
må 3.8–sö 13.9.2020 |
från må 14.9.2020 |
Om utjämningsperioderna är längre än sex veckor eller de lokalt avtalade arbetsperioderna vid periodarbete är längre än fyra veckor, ändras den ordinarie arbetstiden från 31.8.2020.
I stället för de förlängningar av den ordinarie arbetstiden som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet och som nu slopas har parterna avtalat om vissa ändringar i bland annat ar-betstidskapitlet och semesterkapitlet. Dessa ändringar träder i kraft 31.8.2020. Ändringarna i arbetstidskapitlet och semesterkapitlet behandlas separat i detta cirkulär.
Ändringar i AKTA på grund av förkortningen av den ordinarie arbetstiden
Arbetstidsbestämmelserna i AKTA har ändrats genom att den ordinarie arbetstiden förkortats. Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte på grund av detta. I deltidsarbete förkortas arbetstiden i samma proportion som den deltidsanställdes arbetstid är kortare än full arbetstid.
Den ordinarie arbetstiden förkortas oberoende av om det i arbetsavtalet avtalats om ett timantal eller en deltidsprocent.
Den ordinarie arbetstiden enligt AKTA har förkortats med 30 minuter per vecka i allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid och arbetstid enligt bilaga 13, 14 och 18. Också söckenhelgsförkortningens längd har ändrats i respektive arbetstidsform. Dessutom har övertidsgränserna ändrats.
Tabell 2
|
Arbetstidform |
AKTA 2018–2019 |
AKTA 2020–2021 |
|
Allmän arbetsid |
Ordinarie arbetstid 38 tim. 45 min./vecka Söckenhelgsförkortning Övertidsgräns |
Ordinarie arbetstid 38 tim. 15 min./vecka Söckenhelgsförkortning Övertidsgräns |
|
Byråarbetstid |
Ordinarie arbetstid 36 tim. 45 min./vecka Söckenhelgsförkortning Övertidsgräns |
Ordinarie arbetstid 36 tim. 15 min./vecka Söckenhelgsförkortning Övertidsgräns |
|
Periodarbetstid |
Ordinarie arbetstid och periodens övertidsgräns:
Söckenhelgsförkortning |
Ordinarie arbetstid och periodens övertidsgräns:
Söckenhelgsförkortning |
|
Bilaga13 Särskilda bestämmelser för lantbruksavbytare |
Ordinarie arbetstid:
Söckenhelgsförkortning Övertidsgräns |
Ordinarie arbetstid:
Söckenhelgsförkortning Övertidsgräns |
|
Bilaga 18 Arbetstid för vissa sakkunniga |
38 tim. 15 min. /vecka Söckenhelgsförkortning Övertidsgräns |
37 tim. 45 min./vecka Söckenhelgsförkortning Övertidsgräns |
Materiella ändringar i AKTA 2020–2021
De ändrade bestämmelserna i kap. II, III, IV, V och VII samt bilaga 5, 12, 13, 14, 16 och 18 finns i cirkulärbilaga 2.
Bestämmelserna om utbyte av semesterpenningen finns nu i semesterkapitlet (träder i kraft 31.8.2020). AKTA 2020–2021 innehåller därför inte längre någon bilaga 15 (Temporär avtals-bestämmelse om utbyte av semesterpenningen mot ledighet).
Ändringar i vissa avtalsbestämmelser
Kapitel III Arbetstid
Den nya arbetstidslagen (872/2019) trädde i kraft 1.1.2020. Den nya arbetstidslagen och dess ikraftträdelse har behandlats i cirkulär 11/2019. I cirkuläret påpekas att bland annat arbets-tidslagens 25 § (dygnsvila) och 8 § (på varandra följande arbetsskift) ska iakttas från 1.1.2020.
I kap. III i AKTA 2020–2021 har det med anledning av den nya arbetstidslagen gjorts ändringar som till merparten inte innebär innehållsliga ändringar i avtalsbestämmelserna. Därutöver har parterna under avtalsomgången kommit överens om vissa avtalsändringar i AKTA kap. III.
Bestämmelsernas ikraftträdande
De ändrade bestämmelserna i AKTA kap. III träder i kraft i två skeden.
AKTA kap. III träder i kraft 1.4.2020, om det inte sägs något annat i respektive avtalspunkt.
De arbetstidsförlängningar som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet slopas 31.8.2020 eller vid ingången av den arbetsperiod som börjar närmast detta datum. Frågan har behandlats tidigare i detta cirkulär under rubriken
─ Slopande av konkurrenskraftsavtalets arbetstidsförlängning och ändringar i anslutning till detta
─ Ändringar i AKTA på grund av förkortningen av den ordinarie arbetstiden
Ändringar i arbetstidskapitlet
Följande paragrafer i AKTA kap. III innehåller ändringar (t.ex. paragrafhänvisningar eller innehållsliga ändringar):
- § 2 Anställda som omfattas av arbetstidslagen (tillämpliga bestämmelser i arbetstidslagen)
- § 4 Arbetstid
- § 5 Beredskapstid
- § 6 Arbetstidsformer (förlängningen slopad)
- § 7 Allmän arbetstid (förlängningen slopad)
- § 8 Byråarbetstid (förlängningen slopad)
- § 9 Periodarbetstid (förlängningen slopad)
- § 10 Exceptionell ordinarie arbetstid (ändrad laghänvisning)
- § 11 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd
- § 14 Definition av och ersättning för övertidsarbete (förlängningen slopad)
- § 15 Mertids- och övertidsarbete i periodarbete under en avbruten period (förlängningen slopad)
- § 17 Nödarbete (ändrad laghänvisning)
- § 23 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledig-het (ändrad laghänvisning och förlängningen slopad)
- § 24 Veckovila
- § 27 Utjämningsschema för arbetstiden
- § 28 Arbetsskiftsförteckning
- § 32 Villkor för flexibel arbetstid
- § 33 Gränser för överskridning eller underskridning av den ordinarie arbetstiden (saldo)
- § 36 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden (ny bestämmelse)
Begreppet arbetstid § 4
I AKTA kap. III § 4 mom. 1 finns det bestämmelser om definitionen på arbetstid. Begreppet arbetsplats har i enlighet med arbetstidslagen ersatts med arbetsställe. Som arbetstid räknas enligt bestämmelsen den tid som används till arbete och den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället. Enligt regeringens proposition (RP 158/2019) avses med arbetsställe utöver arbetstagarens egentliga arbetsplats vilket som helst ställe där arbetstagaren utför uppgifter som arbetsgivaren bestämt (se RP 158/2019 s. 77–78).
Beredskap § 5
Beredskapsbestämmelsen i AKTA kap. III § 5 mom. 1 har oförändrad ordalydelse. Avtalspar-terna vill ändå fästa uppmärksamhet vid att beredskap inom rättspraxis betraktats som arbetstid om den anställde har ansetts vara väldigt bunden till sitt arbete eller sin arbetsplats (HD 2015:48, AD 2020:30 och AD 2020:31).
I enlighet med den nya arbetstidslagen står det nu i tillämpningsanvisningen för § 5 mom. 1 att den anställde ska känna till beredskapsersättningens belopp eller grunderna för hur ersättningen bestäms och villkoren för beredskap när ett avtal om beredskap ingås. Avtalsändringen lyfter tydligare fram vad den anställde ska få veta på förhand om villkoren för beredskap.
Med villkoren för beredskap avses bland annat inom vilken tid den som har beredskap ska anlända till det arbetsställe arbetsgivaren bestämt och svara när arbetsgivaren tar kontakt samt grunderna för beredskapsersättning.
I AKTA kap. III § 5 mom. 3 föreskrivs att om arbetsgivaren undantagsvis har ålagt en tjänsteinnehavare eller arbetstagare att vara anträffbar i sin bostad för att vid behov kunna inkallas till arbete, betalas för varje beredskapstimme som den anställde är skyldig att stå i beredskap en penningersättning på 50 procent av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsvarande ledighet. Bestämmelsen tar inte ställning till när beredskapstid räknas som arbetstid, men avtalsparterna vill fästa uppmärksamhet vid det som sagts ovan om rättspraxis. I sak är det inte fråga om någon ändring.
Periodarbetstid § 9
Tillämpningsområdet för periodarbete i AKTA kap. III § 9 har inte ändrats. Periodarbete kan tillämpas där det kunnat tillämpas enligt AKTA 2018–2019.
Däremot sker det 31.8.2020 ändringar i användningen av arbetsperioder på mer än tre veckor. Enligt bestämmelsen är det är motiverat att använda en arbetsperiod som är längre än tre veckor endast när det behövs med tanke på verksamheten. Fyraveckorsperioder kan behövas kontinuerligt till exempel för en anställd som har deltidsarbete eller i huvudsak nattarbete, om det behövs för att nattskiften ska ha en ändamålsenlig rytm.
I periodarbete kan en fyraveckorsperiod användas tillfälligt när mer än en söckenhelg infaller under arbetsperioden. Under en sådan utjämningsperiod ska den anställde som söckenhelgsförkortning ges åtminstone en ledig dag som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag. Arbetsgivaren kan fortfarande ge flera hela lediga dagar som motsvarar söckenhelgsförkortningen.
Arbetsskiftets längd § 11
Enligt AKTA kap. III § 11 mom. 2 kan ett arbetsskift i periodarbete vara 11 timmar från 31.8.2020. Det här är en ändring jämfört med avtalet 2018–2019, då nattskift på 11 timmar kunde användas bara vid psykiatriska sjukhus och institutioner för utvecklingsstörda.
Veckovila § 24
Det har gjorts innehållsliga ändringar i AKTA kap. III § 24, som gäller veckovila (tidigare ledighet per vecka). Veckovilan kan fortfarande uppfyllas per vecka eller som ett genomsnitt.
Om arbetstagarens arbetstid per dygn är högst tre timmar, kan arbetstagaren enligt den nya bestämmelsen i stället för 35 timmars ledighet ges en oavbruten ledighet på 24 timmar.
Observera också att veckovilan inte längre anses ha uppfyllts om den anställde varit frånvarande från arbetet på grund av sjukledighet (ändring i tillämpningsanvisningen för AKTA kap. III § 24 mom. 1).
Om man i ett fall som avses i mom. 3 blir tvungen att tillfälligt inkalla en anställd som omfattas av arbetstidslagen under den anställdes veckovila som avses i mom. 1 eller 2, ska den anställde få ersättning för förlorad veckovila i alla situationer som avses i mom. 3, om veckovilan bryts. Observera att veckovilan i fortsättningen måste ersättas också i det fallet att den inte uppfylls för att den anställde inkallas till arbete under beredskap.
Gränser för överskridning eller underskridning av den ordinarie arbetstiden (saldo) § 33
Vid flexibel arbetstid kan saldot för ordinarie arbetstid från 31.8.2020 vara 50 timmar i stället för 40. Om arbetsgivaren vill ändra det nuvarande systemet iakttas AKTA kap. III § 31.
Enligt den nya tillämpningsanvisningen kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att de sammanräknade överskridningarna av arbetstiden minskas med avlönad ledighet som ges arbetstagaren. På arbetstagarens begäran ska arbetsgivaren försöka ge ledigheten i hela lediga dagar.
Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden § 36
Den nya arbetstidslagen innebär att man i stället för det maximala antalet övertidstimmar följer upp den maximala arbetstiden. I AKTA kap. III § 36 finns det en ny bestämmelse om att uppföljningsperioden för den maximala arbetstiden är 12 månader.
Till den maximala arbetstiden räknas i fortsättningen all arbetstid som använts för arbete, dvs. ordinarie arbetstid, mertidsarbete, övertidsarbete, nödarbete samt inledande och avslutande arbete. Den maximala arbetstid som föreskrivs i 18 § i arbetstidslagen kan under en 12 månaders period uppgå till högst det antal timmar (48 veckor x 48 timmar) som anges i regeringens proposition (RP 158/2018 rd).
Enligt arbetstidslagen har arbetsgivaren redan från 1.1.2020 kunnat övergå från uppföljning av maximiantalet övertidstimmar till uppföljning av den maximala arbetstiden med en uppföljningsperiod på 4 månader. Enligt avtalsuppgörelsen för AKTA är uppföljningsperioden för den maximala arbetstiden högst 12 månader från 31.8.2020. Enligt övergångsbestämmelserna i arbetstidslagen ska den maximala arbetstiden börja följas upp på varje arbetsplats senast 1.1.2021.
Kapitel IV Semester
I AKTA-boken har bilaga 15 slopats. Bilagan innehöll temporära bestämmelser om utbyte av semesterpenningen mot ledighet. För att bestämmelserna i bilagan skulle kunna börja tillämpas krävdes att arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna eller deras registrerade underföreningar/förtroendemän lokalt ingick ett avtal om tillämpning av bilaga 15.
I semesterkapitlet har det införts en ny avtalspunkt om utbyte av semesterpenningen mot ledighet. Villkoren är delvis de samma som i bilaga 15 i det gamla avtalet.
Enligt den nya § 19 (Utbytesledighet) kan arbetsgivaren och den anställde avtala om att semesterpenningen för kvalifikationsåret eller en del av den tas ut som motsvarande ledighet. Semesterpenningen kan bytas mot ledighet först då det kvalifikationsår under vilket semestern tjänas in har löpt ut. Från och med kvalifikationsåret 2020–2021 krävs det inte längre något lokalt kollektivavtal om utbyte av semesterpenningen.
Avtalet mellan arbetsgivaren och den anställde om utbyte av semesterpenningen ska ingås skriftligt eller elektroniskt. Avtalet ska ingås för respektive kvalifikationsår. Arbetsgivaren ska informera de anställda eller deras representanter om de allmänna principer för avtal om utbytesledighet som tillämpas på arbetsplatsen. När avtal om utbyte av semesterpenning mot ledighet ingås ska arbetsgivaren också informera de berörda anställda om villkoren. KT och huvudavtalsorganisationerna vill påminna om att det är viktigt att se till att arbetsmängden inte blir för betungande på grund av ledigheterna. Detta bör beaktas i arbetsgivarens principer för utbytesledighet och när avtal om utbytesledighet ingås i praktiken.
Antalet utbytesledighetsdagar utgör 50 % av antalet intjänade semesterdagar enligt § 5 mom. 2 i semesterkapitlet.
Avtalet innehåller också bland annat bestämmelser om beaktande av utbytesledighet enligt § 19 såsom tid som likställs med arbetad tid enligt § 4 i semesterkapitlet och om tidpunkten för utbytesledigheten.
Enligt den nya bestämmelsen kan semesterpenningen bytas mot ledighet först från 31.8.2020. Före det är byte möjligt bara om det ingås ett lokalt kollektivavtal om detta.
Lokalt kan man fortfarande också ingå ett lokalt kollektivavtal enligt det kommunala huvudavtalet.
I semesterbestämmelserna har också beaktats de ändrade bestämmelser som trädde i kraft under avtalsperioden för AKTA 2018–2019 (AKTA 2018–2019 kap. IV § 5 mom. 4 och 5 samt § 11 mom. 3). Ändringarna har behandlats i KT:s cirkulär 7/2019.
Kapitel V Tjänst-, arbets- och familjeledighet
I § 2 (Sjuklön) har frasen ”om sjuklönen är större än pensionen” slopats i tillämpningsanvisningen för mom. 9.
Det är inte fråga om en avtalsändring utan om en precisering. Ordalydelsen i den tidigare texten hade kunnat leda till en tolkning som avtalsparterna inte avsett.
En arbetstagare har inte rätt till både sjuklön och pension för samma tid. Om retroaktiv pension har betalats till arbetstagaren återkrävs motsvarande belopp från den sjuklön som betalats till arbetstagaren för samma tid.
Exempel 3:
I punkt 1–3 i exemplet har den anställde först fått sjuklön och därefter retroaktivt pension för samma tid:
- först betalas sjuklön 1 500,00 euro, senare får den anställde pension för samma tid 1 400,00 euro => arbetsgivaren återkräver den del av sjuklönen som motsvarar pensionen, dvs. 1 400,00 euro. Den anställde behåller 100,00 euro av sjuklönen + pensionen 1 400,00 euro.
- först betalas sjuklön 1 400,00 euro, senare får den anställde pension för samma tid 1 400,00 euro => arbetsgivaren återkräver den del av sjuklönen som motsvarar pensionen, dvs. 1 400,00 euro. Den anställde behåller pensionen 1 400,00 euro.
- först betalas sjuklön 1 400,00 euro, senare får den anställde pension för samma tid 1 500,00 euro => eftersom pensionen är högre, återkräver arbetsgivaren bara sjuklönen, dvs. 1 400,00 euro. Den anställde behåller pensionen 1 500,00 euro.
Kapitel VII Förtroendemän
Förtroendemannens tidsanvändning, tidsbegränsad protokollsanteckning (§ 8 mom. 6)
Den tidsbegränsade protokollsanteckningen i § 8 mom. 6 i förtroendemannakapitlet gäller till avtalsperiodens slut. Den regelbundna befrielsen är sålunda fortfarande i genomsnitt minst en arbetsdag i veckan per 105 anställda som förtroendemannen representerar, om inget annat avtalas lokalt.
Lönen för förtroendemän (§ 9 mom. 1)
Den uppgiftsrelaterade månadslönen för en förtroendeman som helt befriats från sina uppgifter har höjts så att den är minst 2 026,00 € per månad från 1.8.2020 och minst 2 046,26 € per månad från 1.4.2021.
Lönen för förtroendemän (§ 9 mom. 2)
En bestämmelse har lagts till om lönen för en huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig som helt befriats från läraruppgifter. I samband med de kommunala kollektivavtalsförhandlingarna 2018–2019 ingicks en särskild uppgörelse om detta, men det som avtalades i uppgörelsen infördes inte i kapitlet om förtroendemän i avtalsboken AKTA 2018–2019. I enlighet med tidigare överenskommelse har den gällande bestämmelsen nu införts i avtalsboken AKTA 2020–2021. Inga ändringar har gjorts i bestämmelsen.
Till följd av att ett nytt mom. 2 lagts till har numreringen på momenten i § 9 ändrats.
Förtroendemannaersättning § 10 mom. 1
Förtroendemannaersättningen till huvudförtroendemannen (eller om en sådan inte utnämnts, till en förtroendeman i motsvarande ställning) höjs 1.8.2020 och 1.4.2021.
|
Antalet representerade personer |
Ersättining €/mån. 1.5.2018 |
Ersättning €/mån. 1.8.2020 |
Ersättning €/mån. 1.4.2021 |
|
5–79 |
75 |
76 |
77 |
|
80–159 |
94 |
95 |
96 |
|
160–249 |
112 |
113 |
114 |
|
250–339 |
148 |
150 |
152 |
|
340–449 |
194 |
196 |
198 |
|
450–699 |
227 |
230 |
232 |
|
700– |
260 |
263 |
266 |
Ändringar i bilagorna till AKTA 2020–2021 och deras tillämpningsområde
AKTA 2020–2021 bilaga 3 och 4
I fråga om personal som omfattas av bilaga 3 och 4, se punkten ”Ändringar i det kommunala avtalssystemet” i detta cirkulär.
Personal inom småbarnspedagogiken samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor (bilaga 5 i AKTA 2020–2021)
I fråga om lärare och chefer inom småbarnspedagogiken, se punkten ”Ändringar i det kommunala avtalssystemet” i detta cirkulär.
Ändringar i bilaga 5
Tillämpningsanvisningen för § 4 (yrkesbeteckningar)
I tillämpningsanvisningen för AKTA bilaga 5 § 4 har yrkesbeteckningarna uppdaterats till att motsvara beteckningarna i den nya lagen om småbarnspedagogik. Tidigare användes beteckningarna daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare i tilllämpningsanvisningen. De nya beteckningarna är daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik. Ändringen påverkar inte tillämpningsområdet för paragrafen Vissa arbetstidsbestämmelser.
Tillämpningsanvisningen för § 4 (extra lediga dagar)
Preciseringar har gjorts i fråga om intjäningen av extra lediga dagar och avrundningen av dem till hela dagar för deltidsanställda samt i fråga om hur de lediga dagarna inverkar på den ordinarie arbetstiden. Preciseringarna innebär inga retroaktiva krav för arbetsgivarna.
Enligt tillämpningsanvisningen tjänar deltidsanställda in extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid. Tolkningen av tillämpningsanvisningen har preciserats så att följande formel används vid beräkningen av de extra lediga dagarna:
deltidsprocenten x antalet kvalifikationsmånader /2.
En anställd med full arbetstid tjänar endast in hela lediga dagar, eftersom intjäningen av en dag förutsätter två månaders arbete. För att deltidsanställda ska få hela lediga dagar har tolkningen av tillämpningsanvisningen preciserats så att de lediga dagar som en deltidsanställd tjänat in avrundas till närmaste hela dag enligt avrundningsreglerna.
I fråga om frånvaro som planerats på förhand har tolkningen av tillämpningsanvisningen preciserats så att varje extra ledig dag också för deltidsanställda förkortar den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 45 minuter ända till 30.8.2020. Från 31.8.2020 är förkortningen 7 timmar 39 minuter på grund av ändringen i den ordinarie arbetstiden. Att förkortningen är densamma som för heltidsanställda beror på att deltiden beaktats redan i intjäningen av de lediga dagarna. Om en extra ledig dag överenskoms senare än en vecka innan arbetsperioden börjar är det inte fråga om på förhand planerad frånvaro. Då förkortar den lediga dagen den ordinarie arbetstiden med det antal arbetstimmar som planerats för dagen i arbetsskiftsförteckningen. Veckans ordinarie arbetstid är då den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför den lediga dagen.
Anställningsvillkor för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem (AKTA bilaga 12)
Lönejusteringar för familjedagvårdare
För familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem (bilaga 12) följer lönehöjningarna den allmänna linjen inom AKTA.
Den uppgiftsrelaterade lönen för familjedagvårdare höjs 1.8.2020 med en allmän förhöjning på 26 euro, dock minst 1,22 procent, och de individuella tilläggen i euro höjs 1.8.2020 med 1,22 procent. Samma lönedelar höjs med 1,0 procent 1.4.2021. I deltidsarbete är förhöjningen av den uppgiftsrelaterade lönen lägre i samma proportion som arbetstagarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet. De allmänna förhöjningarna görs i respektive familjedagvårdares uppgiftsrelaterade lön oberoende av hur många vårdplatser som reserverats och aktiverats.
Familjedagvårdarna är med i den lokala justeringspott som fördelas inom AKTA 1.4.2021.
Ersättningen för en vårdplats
Minimiersättningarna för vårdplatser enligt bilaga 12 § 4 mom. 1 höjs 1.8.2020 och 1.4.2021 i enlighet med de allmänna förhöjningarna. Höjningen av priset på en vårdplats motsvarar höjningen av grundlönerna i andra lönebilagor. Priset på en vårdplats utvisar vad som minst ska betalas i uppgiftsrelaterad lön till en familjedagvårdare. Sålunda höjs den uppgiftsrelaterade lönen för familjedagvårdare som är anställda 1.8.2020 och 1.4.2021 genom den allmänna förhöjningen. Om den uppgiftsrelaterade lönen därefter är lika hög som eller högre än de sammanlagda priserna på reserverade och aktiverade vårdplatser, har familjedagvårdaren en uppgiftsrelaterad lön som stämmer överens med lönepunkten.
För en vårdplats betalas minst följande ersättning:
Tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet (§ 7)
I tillämpningstabellen slopas hänvisningen till morgonberedskap i den punkt som gäller § 5 i arbetstidskapitlet (beredskapstid) Eftersom den tid som räknas som arbetstid (§ 8 mom. 2) ändrats är morgonberedskap för en familjedagvårdare inte längre möjlig i situationer där familjedagvårdaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället, dvs. hemma. Sådan tid räknas i fortsättningen som arbetstid.
Beredskap kan ordnas enligt AKTA kap. III § 5. Beredskap enligt paragrafen är möjlig endast i situationer där arbetstagaren inte behöver vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet.
Hänvisningen till § 5 mom. 6 har korrigerats till § 5 mom. 5 i enlighet med ändringen i arbetstidskapitlet.
Tillämpliga bestämmelser i arbetstidslagen (§ 7 a)
Avtalsparterna ansåg det vara befogat att införa en hänvisningsbestämmelse till paragrafer i den nya arbetstidslagen (872/2019). Tidigare har det inte funnits någon motsvarande hänvisning till arbetstidslagen i avtalsbestämmelserna, men arbetstidslagen har ändå iakttagits i till-lämpliga delar också tidigare. I § 7 a finns en lista med de paragrafer i arbetstidslagen som tillämpas på familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem, om inget annat avtalats i AKTA eller något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal.
Ändring i definitionen på tid som räknas som arbetstid (§ 8 mom. 2)
Definition (§ 8 mom. 1)
Utjämningsperioden har ändrats från sex månader till 26 veckor.
Enligt tillämpningsanvisningen planeras (tidigare: bestäms) en familjedagvårdares arbetstid enligt barnens vårdtider. På grund av ändringen i definitionen på tid som räknas som arbetstid bestäms arbetstiden inte längre enligt barnens vårdtider.
Ändring i definitionen på tid som räknas som arbetstid (§ 8 mom. 2)
Definitionen på tid som räknas som arbetstid har ändrats.
Bestämmelsen i AKTA 2018–2019 bilaga 12 hade följande ordalydelse:
Familjedagvårdarens arbetstid börjar när det första barnet avlämnas för vård och slutar när det sista barnet avhämtats, bortsett från den tid då inget barn vårdas hos familjedagvårdaren. Som arbetstid räknas också tid som använts för andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren anvisat.
I den nya avtalsbestämmelsen (§ 8 mom. 2) står det:
Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken familjedagvårdaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.
Bakgrunden till ändringen är att den nya arbetstidslagen (872/2019) som trädde i kraft 1.1.2020 inte längre ger möjlighet till att avtala om att räkna arbetstid på ett sätt som avviker från lagen. Om man ingått ett lokalt avtal som avviker från den nya definitionen av tid som räknas som arbetstid är avtalet ogiltigt till denna del.
Planeringen av arbetsskiftsförteckningen får nu ännu större betydelse då inte bara den tid som använts för arbete räknas som arbetstid, utan också den tid då familjedagvårdaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället. Arbetsgivaren bör utreda hur den nya definitionen på tid som räknas som arbetstid påverkar planeringen av arbetsskiftsförteckningarna.
Om den nya definitionen på tid som räknas som arbetstid träder i kraft mitt under en arbetsperiod bör arbetsgivaren beakta ändringens verkningar på den faktiska arbetstiden.
Ändringar i arbetsskiftsförteckningen görs i enlighet med AKTA kap. III § 28.
Tillämpningsanvisningen för § 8 mom. 2 har omformulerats. Arbetstidsersättningar betalas fortfarande endast för tid som räknas som arbetstid, dvs. faktisk arbetad tid. Avtalsparterna anser att då definitionen på tid som räknas som arbetstid ändrats är det inte längre nödvändigt att separat ange vad som räknas som arbetstid. Arbetsgivaren har fortfarande rätt att få en utredning av familjedagvårdaren om vad arbetstiden används till.
Arbetstiden under söckenhelgsperioder (§ 9)
För familjedagvårdarna verkställdes konkurrenskraftsavtalet år 2017 genom att kortare söckenhelgsförkortningar infördes. Lösningen avvek från de andra arbetstidsformerna inom AKTA eftersom familjedagvårdarnas ordinarie arbetstid redan var den maximala enligt arbetstidslagen, dvs. 40 timmar i veckan.
När arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet inte längre gäller är familjedagvårdarnas ordinarie arbetstid fortfarande 40 timmar i veckan, men arbetstiden under söckenhelgsperioder enligt § 9 i AKTA 2018–2019 bilaga 12 ändras 31.8.2020, oberoende av när utjämningsperioden börjar. Från 31.8.2020 förkortar en söckenhelg eller helgdagsafton den ordinarie arbetstiden för heltidsanställda med 8 timmar och för deltidsanställda proportionellt med den andel av 8 timmar som familjedagvårdarens deltidsarbetstid utgör av full ordinarie arbetstid enligt § 8.
Nödvändiga ändringar har gjorts i exemplen i tillämpningsanvisningen.
Avbruten period (§ 10 mom. 2)
I och med att arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet slopas ändras också § 10 mom. 2 (övertidsgränsen vid avbruten period) 31.8.2020, oberoende av när utjämningsperioden börjar. Söckenhelger och helgdagsaftnar har inte längre en minskande effekt på den ordinarie arbetstiden under avbrutna perioder. Under avbrutna söckenhelgsperioder höjs övertidsgränsen inte längre med 2 timmar 40 minuter från 31.8.2020.
Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden (§ 10 mom. 4)
Den gamla bestämmelsen om granskningsperiod för det maximala antalet övertidstimmar i § 10 mom. 4 i AKTA 2018–2019 tillämpas t.o.m. 30.8.2020.
I den nya arbetstidslagen finns det inte längre några bestämmelser om det maximala antalet övertidstimmar. I stället har det införts en uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden, som är i genomsnitt 48 timmar per vecka. I avtalsförhandlingarna har parterna kommit överens om att 12 månader ska användas som uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden och att bestämmelsen om detta börjar tillämpas 31.8.2020. När man beräknar den tid som räknas till den maximala arbetstiden beaktas all tid som räknas som arbetstid, inklusive mertids- och övertidsarbete.
Uppföljningsperioden för den maximala arbetstiden är inte det samma som utjämningsperioden för den ordinarie arbetstiden, som det finns särskilda bestämmelser om i § 8 mom. 1.
Kostnadsersättningar inom familjedagvården (§ 13)
I paragrafen har det införts ett omnämnande om att kostnaderna ska ersättas minst enligt Finlands Kommunförbunds rekommendation. Syftet med ändringen är att förtydliga att arbetsgivaren också kan betala en större ersättning. Förtydligandet motsvarar gällande praxis.
Arbetsgrupp (§ 14)
För avtalsperioden har det inrättats två arbetsgrupper som ska
- utreda särskilda frågor som gäller AKTA bilaga 12
- utreda om det finns förutsättningar för att ändra och utveckla lönesystemet i AKTA bilaga 12 samt utgående från utredningen ge förslag till ändringar i lö-nebestämmelserna.
Andra textändringar i bilaga 12
I bilaga 12 har det gjorts många textändringar i syfte att förtydliga och uppdatera bestämmelserna utan att ändra innebörden eller tolkningen. Ändringarna består av bl.a. omformuleringar, uppdateringar av hänvisningar till lagstiftningen om småbarnspedagogik och korrigerade hänvisningar till paragrafer.
Särskilda bestämmelser för lantbruksavbytare (AKTA bilaga 13)
De arbetstidsförlängningar som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet slopas 31.8.2020 också för dem som omfattas av bilaga 13.
Det är viktigt att den som tillämpar avbytarbilagan sätter sig in i ändringarna i arbetstidskapitlet och avbytarbilagans hänvisningar till detta kapitel. Eftersom det inte gjordes några andra ändringar i bilagan finns det inget behov av att skicka något brev om ändringarna till de lokala enheterna för avbytarverksamheten.
I § 6 mom. 1 har det lagts till en bestämmelse om övertidsgränsen i deltidsarbete, vilken av misstag fallit bort i den tryckta boken AKTA 2018–2019. Det är inte fråga om någon ändring.
Ersättningar för resekostnader (AKTA bilaga 16)
De bestämmelser som trädde i kraft 1.1.2020 finns i AKTA 2020–2021 bilaga 16.
Arbetsgrupper under avtalsperioden
Arbetsgrupp som utreder lönesystemet
Arbetsgruppen ska förhandla om ett alternativ till det nuvarande arbetsvärderingssystemet. Uppdraget omfattar pilottest och simulering av ett alternativt system. I arbetsgruppens uppdrag ingår även eventuella ändringar av bestämmelserna om lönesättningssystemet, arbetserfarenhetstillägget och det individuella tillägget.
I fråga om bilagorna 3 och 4, se § 2 i det till huvudavtalet bifogade tjänste- och arbetskollektivavtalet om en förlängning av det kommunala huvudavtalet och vissa andra bestämmelser.
Arbetsgrupp som utreder bestämmelserna om familjeledigheter
Arbetsgruppen har till uppdrag att utvärdera bestämmelserna om familjeledigheter i AKTA kap. V. Arbetsgruppen ska också följa upp vilka ändringar regeringens familjeledighetsreform föranleder i bestämmelserna för kommunsektorn.
Arbetsgrupp som utreder bundenheten i arbetet och arbetsresor
Arbetsgruppen har till uppdrag att utreda och förhandla om resor i anslutning till arbetet, nya sätt att arbeta och till exempel hur bestämmelserna behöver anpassas till att anställda har flera arbetsställen. De helheter som omfattas av förhandlingarna kan gälla såväl arbetstidskapitlet som resekostnadsersättningarna.
Arbetsgrupp för frågor om sjukledighet och arbetsoförmåga
Fortsatt mandattid för arbetsgruppen som ska bedöma och utveckla bestämmelserna om sjukledighet samt ge sådana gemensamma anvisningar för fall av arbetsoförmåga som sporrar de anställda till att orka arbeta, gör det lättare att återgå till arbetet och främjar arbetshälsan.
Det kommunala huvudavtalet
Det kommunala huvudavtalet fortsätter att gälla utan avbrott med stöd av det särskilda tjänste- och arbetskollektivavtal som ingicks 27.5.2020.
Det innebär att kommunerna och samkommunerna kan ingå lokala avtal som gäller antingen tillsvidare eller för viss tid. Avtalen kan sägas upp i enlighet med § 13 mom. 3.
Med stöd av det protokoll som avtalsparterna upprättade 31.3.2020 (cirkulärbilaga 6) har de lokala tjänste- och arbetskollektivavtal som på grund av uppsägningen av huvudavtalet antingen sagts upp eller ingåtts för viss tid automatiskt fortsatt att gälla.
Avtalsparterna antecknade också att huvudförhandlingsgruppen leder och koordinerar förhandlingarna i kommunsektorn.
Huvudförhandlingsgruppen utser de övriga förhandlingsgrupperna och beslutar om kostnadseffekten av tjänste- och arbetskollektivavtalen. Till huvudförhandlingsgruppen rapporteras om arbetet i de nationella arbetsgrupperna.
Ändringar i det kommunala avtalssystemet
På lokal nivå krävs det ännu inga åtgärder i anknytning till förändringarna inom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och tekniska sektorn. Närmare information om dessa helheter ges senare.
Social- och hälsovården
Den social- och hälsovårdspersonal som omfattas av det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) övergår 1.9.2021 till det kommande arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn. Till avtalet överförs den personal som omfattas av AKTA bilaga 3 och 4, inklusive grupper utanför lönesättningen och sådana chefer inom social- och hälsovården som står utanför lönesättningen. Även sjukhus- och anstaltsvårdarna överförs till det nya avtalet. Det första avtalet för vårdsektorn gäller 1.9.2021–28.2.2022.
De nya bestämmelserna ska vara avtalade senast 31.8.2021. Bestämmelserna kan ha övergångsperioder av olika längd. Om parterna KT, SOTE, FOSU och JAU inte kommer överens om de nya bestämmelserna, iakttas villkoren i AKTA. Som anställningsvillkor för den personal som omfattas av avtalet för vårdsektorn tillämpas dock villkoren i AKTA ända till 31.12.2022, om inte parterna avtalat om något annat.
Avtalsparterna har kommit överens om flera arbetsgrupper som ska förhandla om innehållet i det nya avtalet. Närmare information finns i arbets- och tjänstekollektivavtalet i cirkulärbilaga 5.
Småbarnspedagogiken
Lärarna, speciallärarna och cheferna inom småbarnspedagogiken överförs till UKTA 1.9.2021. Överföringen gäller också de socionomer som behåller sin lärarbehörighet och som arbetar som lärare inom småbarnspedagogik. Familjedagvårdsledarna och anställda med motsvarande uppgifter fortsätter att höra till AKTA. Som anställningsvillkor tillämpas villkoren i AKTA ända till 31.12.2022.
Förhandlingar om anställningsvillkoren för personalen förs i en arbetsgrupp på central nivå. Arbetsgruppen ska vara klar med sitt arbete senast 31.8.2021.
Dessutom inrättar KT och huvudavtalsorganisationerna en permanent samarbetsgrupp för småbarnspedagogik, som koordinerar anställningsvillkoren för personalen inom de småbarnspedagogiska enheterna (daghemmen) genom att beakta bl.a. enheten (daghemmet) som en funktionell helhet.
Tekniska sektorn
Överlappningarna i avtalet för tekniska sektorn, arbetskollektivavtalet för timavlönade och AKTA ska bedömas av en arbetsgrupp som bildats gemensamt av parterna. Arbetsgruppen ska också förhandla om att förena eller slopa avtal som gäller tekniska sektorn i modellen.
Slutresultatet kan innehålla överföringar mellan ovan nämnda avtal. Kommunsektorn har endast ett avtal för tekniska sektorn från 1.3.2022. Förhandlingsresultatet kan innehålla övergångsperioder.
Lönejämställdhet och inkomstutveckling
KT:s och huvudavtalsorganisationernas nationella statistikgrupp utreder under avtalsperioden frågor i anslutning till lönejämställdheten och inkomstutvecklingen i kommunsektorn. Statistikgruppen ska bland annat bedöma hur de index som beskriver inkomstutvecklingen (ATI, SANI m.m.) och avtalslöneindexet korrelerar i den privata sektorn och den kommunala sektorn. Efter avtalsperioden ska statistikgruppen årligen följa indexutvecklingen.
Behovet av ett löneprogram avgörs på basis av utredningen med beaktande av utsikterna för den kommunala ekonomin och övriga omständigheter som påverkar de kommunala arbetsgivarna.
Intentionsavtal inför vård- och landskapsreformen
Avtalsparterna avtalade också om ett intentionsavtal. Förutsatt att den nuvarande regeringen beslutar om en vård- och landskapsreform och KT får rätt att ingå arbets- och tjänstekollektivavtal också för landskapen (ny KT-lag), har parterna kommit överens om följande:
Kommunerna och landskapen har ett gemensamt huvudavtal och en gemensam huvudförhandlingsgrupp. För landskapen ingås ett allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal, ett avtal för vårdsektorn och ett läkaravtal. Dessa avtal gäller då inte längre kommunsektorn. Landskapen får inget TS-avtal.
Senast 31.12.2022 avtalas till vilket avtal de anställda inom brand- och räddningsväsendet, inklusive kontors- och förvaltningspersonalen, samt ledningen inom räddningsväsendet ska höra. Det samma gäller den sjukhustekniska personalen. Ställningen för personalen inom den prehospitala akutsjukvården ska utredas på ett juridiskt hållbart sätt.
Senast 31.12.2022 utreds också om det är möjligt att överföra de allmänna anställningsvillkoren för landskapssektorn till ett separat tjänste- och arbetskollektivavtal.
Övrigt
Avtalsböckerna
AKTA 2020–2021 publiceras på KT:s webbplats som nätpublikation.
Ett cirkulär om beställning av de tryckta avtalsböckerna skickas senare. De tryckta avtalsböckerna utkommer på hösten 2020.
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen
Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas
Bilagor
- Underteckningsprotokoll till det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2020–2021
- Ändrade avtalsbestämmelser
- Grundlönerna i lönebilaga 1–8 i AKTA från 1.8.2020 och 1.4.2021
- AKTA bilaga 12 Priserna på vårdplatser hos familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem, från 1.8.2020 och 1.4.2021
- Tjänste- och arbetskollektivavtal om en förlängning av det kommunala huvudavtalet och vissa andra bestämmelser
- Protokoll av avtalsparterna 31.3.2020
- Intentionsavtal inför vård- och landskapsreformen
